Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.