Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.