Virtuell verklighet (VR) har kommit att bli en alltmer tillgänglig resurs för skolor och en växande grupp lärare implementerar teknologin i sin undervisning. VR är ett exempel på en resurs som erbjuder intressanta potentialer för elevers kunskapsutveckling. Genom VR kan ämnesinnehåll och kunskaper göras tillgängliga på nya sätt då tekniken gör det möjligt att uppleva platser och innehåll i en 3D-miljö som går bortom klassrummet. I ULF-projektet Virtuella lärmiljöer som stöd för elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet (VRiS) arbetar två studiehandledare på modersmålet, en IKT-pedagog, en VR-konsult och tre forskare tillsammans med att utveckla teoretisk och praktisk förståelse för elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet genom anpassade VR-miljöer. Studiehandledning på modersmålet är ett stöd som finns i svenska skolor för att stötta flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i de olika skolämnena. Det har visat sig att studiehandledning inte alltid ger det förväntade stöd som eleverna är i behov av och att den i flera fall inte anpassas till elevers individuella behov. Syftet med projektet är att utveckla en didaktiskt anpassad studiehandledning med anpassade VR-miljöer för att främja elevers kunskapsutveckling. Med hjälp av iterativa och design-baserade metoder (DBR) undersöks följande fråga: Hur kan studiehandledningen utformas och användas för att främja elevers lärande genom anpassade VR-miljöer? Projektets resultat visar att studiehandledarna använder anpassade VR-miljöer som en resurs för att stötta elevernas förståelse av ämnesspecifika begrepp i främst NO-undervisningen. De planerar och organiserar sin undervisning i VR med fokus på att visualisera och materialisera begrepp och innehåll för eleverna genom att anpassa existerande VR-miljöer eller skapa egna miljöer med 3D-modeller och objekt som eleverna kan interagera med. Copyright (c) 2025 Emma Edstrand, Jeanette Sjöberg, Sylvana Sofkova Hashemi.

Although play naturally embeds computational thinking (CT) and mathematical learning in early childhood education, designing developmentally appropriate learning activities that purposefully nurture and extend these competencies remains a challenge. This study investigates how young children engage with foundational mathematical and computational concepts through analog (DUPLO®) and digital (Blue-Bot) tools in a play-responsive early childhood education workshop setting. The study adopts a qualitative workshop format aimed at promoting playful exploration and active experimentation, involving eleven 4–5-year-old children and their two teachers. Based on a sociocultural perspective, the findings highlight that mathematics is a human activity embedded in everyday playful practices. In particular, unplugged analog activities, embedded within an open-ended narrative framework, guided and structured the process. Based on these findings, we suggest “computational play” as a framework for developmentally appropriate integration of computational thinking (CT) and mathematics. This framework offers implications for educators seeking to support early CT and mathematical learning in playful, exploratory early childhood education (ECE) environments. © 2025 by the authors.

This study explores multilingual study guidance (MSG) teachers design for learning and the potential of immersive and interactive Virtual Reality (VR) technology to support students’ development of disciplinary knowledge through multilingual conceptual learning. Part of a co-design research project, the study draws on two teachers’ didactical designs and their creation of subject-specific VR environments, as well as their reflective evaluative discussions. Framing teaching and learning as a matter of design for learning combined with a meta-thinking framework supporting planning and evaluation of didactical designs, the participating teachers identified learning targets, how to teach, and how to organize each activity. Findings reveal that the teachers employed multimodal, dialogic, and experience-based approaches to co-construct disciplinary knowledge and language in contextually rich VR environments, stimulating critical thinking and promoting multilingual metalinguistic awareness. Despite the potential of immersive VR for inclusive and equitable learning, the study highlights a critical need for structured collaboration between MSG and subject teachers to ensure pedagogical coherence and curricular alignment. These insights contribute to the growing discourse on immersive learning design and its implications for multilingual education. © 2025 The Author(s).

Medskapandeorienterat ledarskap är ett paraplybegrepp som beskriver ett sätt att organisera arbetet i en lärande organisation utifrån ett helhetsperspektiv med fokus på undervisning och lärande. I studien inkluderar detta ett ledarskap på två nivåer – rektorsnivå och pedagogisk personalnivå. Ett medskapandeorienterat ledarskap, i motsats till ett ledarskap som utgår från en rektor, kan utgöra en modell för skolutveckling och förbättra skolans verksamhet. Syftet med studien är att i samverkan mellan rektorer, pedagogisk personal och forskare undersöka hur medskapandeorienterat ledarskap kan utvecklas och implementeras med fokus på rektors- och pedagogisk personalnivå. Följande forskningsfråga är vägledande för studien: Vad karaktäriserar ett medskapandeorienterat arbetssätt med avseende på rektors- respektive pedagogisk personalnivå? Studien grundas i den kulturhistoriska aktivitetsteorin (Cultural-Historical Activity Theory - CHAT) och metodologiskt tar den utgångspunkt i en formativ förändringsprocess vars syfte är att stödja rektorernas och den pedagogiska personalens transformativa agens i relation till medskapandeorienterat ledarskap i skolan. Studiens empiriska material består av dokumentation av arbete i så kallade processlaboratorium, som kan ses som en formativ interventionsmetod, där innehållet formas av deltagarna och deras verksamhet, observationer av utvalda ledningsgruppsmöten/undervisningstillfällen samt intervjuer med rektorer och pedagogisk personal. I en processlaboratorium-session analyserar rektorerna, den pedagogiska personalen och forskarna, med hjälp av representativa artefakter, friktioner och problem med specifika aktiviteter och utvecklar nya lösningar. De preliminära resultaten kommer att bidra till kunskap om hur medskapandeorienterat ledarskap kan utvecklas och implementeras både på rektors- och pedagogisk personalnivå. Copyright (c) 2025 Emma Edstrand, Eva Brooks.

Studiehandledning på modersmålet är ett stöd som finns i svenska skolor för att stötta flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i de olika skolämnena. Det har visat sig att studiehandledning inte alltid ger det förväntade stöd som eleverna är i behov av och att den i flera fall inte anpassas till elevers individuella behov. På senare år har användningen av digitala resurser fått en alltmer framträdande roll i skola och undervisning. Virtual Reality är ett exempel på en resurs som erbjuder intressanta potentialer för elevers kunskapsutveckling. Detta projekt tog sin utgångspunkt i skärningspunkten mellan elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet och den roll som VR kan spela i en sådan undervisningskontext. Syftet med projektet har varit att etablera erfarenhets- och kunskapsutbyte med fokus på elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet genom anpassade VR-miljöer. Följande frågeställningar formulerades:

1. Hur kan studiehandledningen utformas och användas för att främja elevers lärande genom anpassade VR-miljöer?

2. Hur kan studiehandledningens didaktiska design utvecklas tillsammans med studiehandledare, VR-designer, forskare och elever som medskapare av den virtuella lärmiljön?

3. Hur samspelar den virtuella lärmiljön och elevers lärandeaktiviteter med varandra i förhållande till ämnesspecifika kunskaper?

Samverkansprojektet har vilat på praktikutvecklande forskningsmetoder med lärare och forskare som co-designers, en kombination av aktionsforskning med design-baserade forskningsmetoder. Co-designansatsen har möjliggjort ett systematiskt och iterativt ramverk för att praktiskt och teoretiskt utveckla en förståelse för förändringar i studiehandledares undervisning på modersmål med stöd av VR-teknik. En meta-tänkande modell för didaktisk design, så kallade Tanketärningar, introducerades som verktyg i arbetet med planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Resultaten visar hur studiehandledare på modersmålet utformar och använder anpassade VRmiljöer som en resurs för att stärka elevernas begreppsliga förståelse. De planerar och organiserar sin undervisning i VR med fokus på att visualisera och konkretisera ämnesspecifika begrepp genom interaktiva miljöer med 3D-objekt och modeller. Ett dialogiskt arbetssätt i kombination med multimodala resurser såsom 3D-modeller, bilder, digitala post-it-lappar och videoklipp i VR stöttar utvecklingen av elevernas begreppskunskap genom flerspråkiga samtal. Vidare visar resultaten att de anpassade VR-miljöerna inte är statiska utan snarare dynamiska, interaktiva och elevaktiva och fungerar som en bro mellan elevernas modersmål och ämnesinnehållet.

Projektet visar på vikten av samarbete, reflektion och erfarenhetsutbyte för att utveckla undervisning med hjälp av VR. En central insikt från projektet är värdet av gemensam reflection-on-action med fokus på den iterativa processen genom retrospektiv reflektion över vad som fungerade, vad som kunde förbättras, och varför i den didaktiska designen, samt erfarenhetsutbyte och hur de lärdomar vi dragit kan delas med andra.

Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom vetenskapliga publikationer, populärvetenskapliga publikationer, presentationer och workshopar på konferenser samt forskningskonferenser. En podd om projektet har producerats i samarbete med Samverkan för lärande och utveckling (SamLär) vid Högskolan i Halmstad. Spridningen av projektets resultat har listats i slutet på rapporten.

This book constitutes the refereed post-conference proceedings of the 8th EAI International Conference on Design, Learning, and Innovation, DLI 2023, held in Aalborg, Denmark, during November 6–7, 2023.

The 16 full papers included in this book were carefully reviewed and selected from 48 submissions. They were organized in topical sections as follows: innovative approaches to enhancing education and student well-being; innovations in virtual reality (VR) and automated technologies for enhanced user experiences; exploring innovative approaches to learning and design; and innovative learning environments: collaborative approaches and emerging technologies. © ICST Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering 2024

Design thinking (DT) used by established design teams has been a topic for research since the 1960s. However, the use of design thinking in organizational settings carried out in novice design teams, that is, users with no experience of design and design methods can still be regarded as a newcomer in research. There is a strong discourse in the field of DT acknowledging the benefits of visualization and experimentation to facilitate and enhance the design process. However, research shows that there is a lack of understanding of the role visualization and experimentation plays in specific phases of design thinking. This work-in-progress paper investigates how a design thinking process can provide a novice design team with resources to release the team’s problem-solving capacity based on the participants’ practical experiences and needs. The study is based on a co-creation methodology including a DT process divided into four phases. Methods used were focus groups with a novice design team including five participants from three different companies within the field of welfare technology. In addition, participant observations were used to capture the participants’ interactions within the different design phases. Expected outcomes will incorporate identified good practices and design guidelines. The study will contribute to unfolding knowledge about how participants from local practices can ensure effective collaboration to cope with emerging dilemmas. © ICST Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering 2024.

Computational play is a novel concept and scarcely researched indicating that there is a need for moving beyond deficient models of Computational Thinking (CT) to more robust knowledge by integrating overlooked needs and interests of children and thus engaging them more substantially in computational play on their own premises. However, outcomes from the authors’ previous studies on digital and computational play in Early Childhood Education and Care (ECEC) in a Nordic context demonstrate that digital technology has the potential to reconfigure play activities supporting children’s computational play. Based on a participatory design approach using workshops as a method, the study seeks answers to how play can be used as a pedagogical tool to promote children’s computational explorations, and also the other way around, how computational exploration can inspire and enrich children’s play in ECEC. The aim of the workshop activity is to build a dialogue between researchers, ECEC children and their teachers to integrate computational play into mathematics in ECEC practices. The study will contribute to how an open-ended play-responsive approach to computational play can promote children’s conceptual understanding and how it can be facilitated. The expected outcomes will extend the knowledge of computational play in ECEC practices by incorporating identified good practices and guidelines. © ICST Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering 2024.

Forskning visar att användandet av förstärkt verklighet och virtuell verklighet i undervisningen kan skapa möjligheter att visualisera hur abstrakta fenomen ter sig och fungerar på ett mer detaljerat sätt. Detta möjliggör i sin tur att elever kan göra mer detaljerade observationer och analyser av fenomenen, vilket kan bidra till ökad begreppsförståelse och vilja att lära sig mer.