District heating (DH) can provide commercial and domestic heating, using excess heat that would otherwise be lost. However, existing systems are heavily reliant on fossil fuels, and many fail to fully exploit abundant waste heat sources. Technological development is needed to integrate these DH systems into evolving clean energy systems to support decarbonization. In this Review, we discuss the role DH can play as a clean technology in the transition towards future climate neutral societies. DH is already widely used in Northern Europe, Russia and China but uptake is low in other territories owing to low technology awareness. DH systems under development can use heat sources such as solar heating, geothermal heat and waste heat from data centres. Technological barriers to increasing the use of renewable and excess heat from new sources such as heat pumps, power-to-X and other industrial processes need to be overcome to make DH systems cleaner. The development of future DH technologies and infrastructure should focus lowering temperatures in the grids, and smart energy systems sector integration to better facilitate the use of variable renewable electricity supply.

The ongoing transformation in European district heating systems fromthe usage of fossil-based technologies to non-fossil heat supplies issummarised by a collection of 70 possibilities linked to decarbonisation. These possibilities are exemplified by 284 implemented, planned, orproposed cases. The 70 possibilities for decarbonised district heatinginclude using heat, connecting customers, moving heat, storing heat, removing carbon dioxide, and supplying heat together with somefeatures for the entire value chain, to heat usage from heat generation orrecycling. This collection of 70 possibilities is neither complete nor doesit contain any recommendations for the possibilities or advocate forspecific possibilities.

The purpose of this project was to provide an extensive inventory ofdecarbonisation activities recently performed by district heating operators andother heat suppliers. These decarbonisation activities include the directsubstitution of heat obtained from the combustion of fossil fuels and indirectactions for obtaining more efficient district heating systems. These indirect actionsreduce costs and increase revenue, thereby improving the competitiveness ofdistrict heating. The time horizon, which is linked to the EU’s target for thereduction of greenhouse gas emissions by 55% compared to 1990 levels, is 2030. This inventory of early decarbonisation projects concerning district heatingsystems has revealed the following three key conclusions.

First, decarbonisation activities can be divided into substituting and supportingpossibilities. Substituting possibilities in heat supply include linear supply fromrenewables, heat recycling from processes that generate excess heat, and non-fossilways of meeting peak heat demands during very cold days. The linear heat supplyis based on geothermal heat, solar heat, and electricity supply. Heat recycling ispossible from various processes related to biorefineries, hydrogen supply, petrochemical plants, electricity distribution, district cooling, data centres, batteryfactories, food supply chains, and sewage waters. Heat storage can make heatdelivery more independent of heat supply and provide additional opportunities toreduce peak loads. Supporting possibilities mainly comprise activities forobtaining lower temperatures in heat distribution networks to increase profitabilitywhen using low-temperature heat sources. These activities are performed whenconnecting customers, moving heat, and using heat. Another supporting activity is the removal of biogenic carbon dioxide from the natural carbon cycle, although anappropriate international accounting system for its removal is still missing.

Second, the decarbonisation possibilities of district heating systems differ fromthose of traditional systems based on fossil fuels. The availability ofdecarbonisation possibilities for district heating depends on local conditions,whereas fossil fuels are transported from available global resources and are usedworldwide. Hereby, decarbonised district heating systems will not be as uniformas traditional systems based on fossil fuels. The local conditions lower the degrees of freedom for the implementation of substituting possibilities in existing buildingsand systems. Hence, it is important to adopt new methods for utilising the highestdegree of freedom possible in new buildings and systems.

Third, the common denominators for the 70 identified possibilities are degrees offreedom for decarbonisation, action plans for achieving lower heat distributiontemperatures, the use of heat pumps for upgrading low-temperature supplies tomeet high-temperature demands, smart digitalisation options, clear supplyresponsibilities, favourable institutional frameworks, and digital planning models. These seven common denominators are efficient tools for obtaining decarbonisedand more efficient district heating systems in the future. These redesigned and newsystems will be somewhat different than traditional systems, which have beenbased on a district heating technology that was originally elaborated for systemsbased on fossil fuels.

Den pågående omvandlingen av europeiska fjärrvärmesystem från användning av fossilbaserad teknik till icke-fossil värmeförsörjning sammanfattas med en utvald samling av 70 möjligheter kopplade till fossilfrihet. Dessa möjligheter exemplifieras med 284 genomförda, planerade eller föreslagna fall. De 70 möjligheterna för koldioxidfri fjärrvärme omfattar att använda värme, ansluta kunder, flytta värme, lagra värme, avskilja koldioxid och tillföra värme tillsammans med några aspekter för hela värdekedjan till värmeanvändning från värmeåtervinning eller värmegenerering. Uppsättningen av 70 möjligheter är varken komplett eller innehåller några rekommendationer för vilka möjligheter som bör användas. Syftet med detta projekt har varit att tillhandahålla en omfattande inventering av tidiga aktiviteter för att erhålla fossilfri fjärrvärme som nyligen utförts av fjärrvärmeföretag eller andra värmeaktörer. Dessa aktiviteter omfattar både direkt substitution av värme som tidigare erhållits från förbränning av fossila bränslen och stödjande indirekta åtgärder för att erhålla mer effektiva fjärrvärmesystem. Dessa stödjande åtgärder minskar kostnaderna eller ökar intäkterna som förbättrar fjärrvärmens konkurrenskraft. Tidshorisonten har varit 2030, kopplat till EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen med 55 % jämfört med 1990 års utsläpp. Denna inventering av tidiga projekt för fossilfri fjärrvärme har givit följande tre viktiga slutsatser. För det första, aktiviteter för fossilfri fjärrvärme kan delas in i ersättande och stödjande möjligheter. Ersättande möjligheter i värmeförsörjningen inkluderar linjär försörjning från förnybar energi, värmeåtervinning från processer som genererar restvärme och icke-fossila sätt att möta spetsbehov under mycket kalla dagar. Den linjära värmeförsörjningen baseras på geotermisk värme, solvärme och eltillförsel. Nya aktiviteter för värmeåtervinning är möjliga från många olika samhällsprocesser, såsom bioraffinaderier, vätgasförsörjning, petrokemiska anläggningar, eldistribution, fjärrkyla, datacenter, batterifabriker, livsmedelsförsörjning och avloppsvatten. Värmelager kan göra värmeleveransen mer oberoende av värmetillförseln, vilket också ger ytterligare möjligheter att minska spetsbelastningar. Stödjande möjligheter innehåller främst aktiviteter för att erhålla lägre temperaturer i värmedistributionsnät, vilket ökar lönsamheten vid användning av lågtempererade värmekällor. Dessa aktiviteter utförs när man använder värme, ansluter kunder och flyttar värme. En planerad stödaktivitet är också avskiljning av biogen koldioxid från det naturliga kolkretsloppet, även om ett lämpligt internationellt ersättningssystem för detta fortfarande saknas. För det andra, karaktären hos möjligheterna till fossilfritt skiljer sig från de traditionella erfarenheterna baserade på fossila bränslen. Tillgången på möjligheter till fossilfritt beror på lokala förhållanden, medan fossila bränslen transporterades från tillgängliga globala resurser, vilket gav full frihet att använda fossila bränslen var som helst i världen. Härigenom kommer fossilfria fjärrvärmesystem inte bli så 4likartade som traditionella fjärrvärmesystem var med fossila bränslen. De lokala förutsättningarna för fossilfri fjärrvärme ger något lägre frihetsgrader för implementering av ersättande möjligheter i befintliga byggnader eller system. Därför är det viktigt för framtiden att utnyttja den högre frihetsgrad som är möjlig i nya byggnader och system genom att använda nya metoder mm. För det tredje, de gemensamma nämnarna för de 70 identifierade möjligheterna är antal frihetsgrader för fossilfrihet, handlingsplaner för att erhålla lägre temperaturer i värmedistributionsnät, olika sätt att använda värmepumpar för att uppgradera låga framtemperaturer för att tillgodose högre temperaturbehov hos kunderna, möjliga smarta digitaliseringsalternativ, tydliga leveransansvar, gynnsamma institutionella ramar samt digitala planeringsverktyg. Dessa sju gemensamma nämnare är effektiva verktyg för att få mer effektiva fossilfria fjärrvärmesystem, eftersom den traditionella fjärrvärmetekniken en gång i tiden utformades för system baserade på användning av fossila bränslen. 

This paper presents the findings and conclusions from an inventory of network configurations implemented in several early projects concerning low-temperature district heating systems implemented in both existing and new networks. The main findings are presented for each configuration group, including configuration layouts, typical temperature levels and several implemented installation examples, together with the advantages and disadvantages of each network configuration. In the assessment, a classification system comprising six different groups of typical network configurations was identified for low-temperature heat distribution. Together with eight variants within three of these six groups, fourteen possible network configurations were identified for low-temperature district heating. The main feature became the choice between a cold or warm network for the heat distribution, while the suitability of each network configuration depends on the temperatures of the available heat sources. © 2022 The Author

The Pan-European Thermal Atlas version 5.2 (Peta, version 5.2). Peta is an online visualization tool for spatial data relating to energy efficiency in buildings, industry, and transport sectors. Developed as part of the sEEnergies project. Copyright Flensburg, Halmstad and Aalborg Universities 2022. 

This paper provides a coherent review of district heating in Denmark, exploring past, present and future perspectives. Danish district heating is known as unique internationally in terms of heat planning strategies, technical solutions and combinations, energy efficiency and sustainability, ownership models and financing, and it has captured the attention of district heating communities and stakeholders worldwide from the early days. Historically, a ban on landfills incentivised waste incineration, and the strategic integration of combined heat and power plants and recycling of waste heat from industry all increased energy efficiency in the energy system. Ultimately, this contributed to the top World Energy Council ranking of the Danish energy system according to the energy trilemma criteria. A cooperative mind-set, welfare state values and the notions of energy efficiency-, availability-, independency- and sustainability were all pivotal for the evolution of the district heating networks throughout Denmark. Other unique features of the Danish district heating sector include large-scale collective heat planning, the mandatory connection, the non-profit principle, the same approximate price for customers irrespective of heat density, and the relatively high average price of district heating. Moreover, district heating knowledge hubs have led to world-wide exports of district heating technologies and know-how. Future challenges for the Danish district heating sector include increasing biomass import dependency, the changing role of combined heat and power plants in the energy system, transitions to non-combustion heat supplies, and competition from individual heat pumps in single-family houses. However, future ‘smart’ thermal grids will increasingly facilitate sector coupling processes as more renewable energy resources are integrated into the energy system in Denmark and internationally. © 2022 The Authors. Published by Elsevier Ltd.

Denna rapport utgör en syntes av forskning- och utvecklingsprogrammet FutureHeats två första etapper. Syntesarbetet har utförts på uppdrag av Energiforsk och styrgruppen i etapp 2 och har genomförts för att ge en överblick och ett större helhetsperspektiv av den kunskap som har genererats inom de två periodernas 26 projekt, samt för att kunna utgöra underlag för planering av organisation och inriktning i kommande forskningsinsatser.

FutureHeat är ett forskning- och utvecklingsprogram om fjärrvärme som hanteras av Energiforsk och som finansieras av svenska fjärrvärmeföretag. Programmets huvudsakliga mål är att det ska identifiera nya möjligheter för fjärrvärmeföretagen i en marknad med ambitiösa miljö- och klimatmål, ökad konkurrens och åldrande system. Programmet etablerades 2017 och har haft två inledande etapper fram till och med 2021. Projekten i dessa två etapper har haft en total omsättning på 43 miljoner kronor, varav 19 miljoner har kommit från FutureHeat, och resterande från olika samfinansiärer.

I syntesuppdraget ingick följande aktiviteter:

• Att göra en sammanställning av forskningsresultaten

• Att analysera och tolka forskningsresultaten och i vilken grad programmet som helhet uppnått de övergripande mål som definierats

• Att göra en sammanställning av hur långt har man kommit inom olika projekt och forskningsinriktningar och identifiering av kunskapsluckor  • Att ge rekommendationer om fortsatt forskning

• Att ge en utblick mot annan forskning och beaktning av omvärldsfaktorer med betydelse för svenska fjärrvärmebolag inför kommande forskningsplanering. Detta med utgångspunkt i utförarnas befintliga kunskap och kontaktytor mot omvärlden.

Syntesen har genomförts av fyra forskningsutbildade granskare från tre olika discipliner (energiteknik, ekonomi och beteendevetenskap) som alla har sina forskningsfält inom fjärrvärmeområdet. Samtliga rapporter har lästs av minst två av forskarna och en parvis multidisciplinär bedömning har gjorts av den kunskap som har genererats i forskningsprojekten och deras tillhörande forskningsrapporter. De fyra forskarna har sedan gemensamt diskuterat övergripande slutsatser, identifierat kunskapsluckor och bidragit med en utblick mot annan nationell och internationell forskning inom fjärrvärmeområdet. De två första etapperna av FutureHeat har haft olika delmål, som använts för att styra inriktningen av forskningsstöden. Karaktären på målen har påverkat forskningsresultaten med avseende på urval, tidsperspektiv, inriktning och utförande.

Research into new advanced district heating concepts has increased since the first four generations of district heating were defined in 2014. This definition created a common framework for research and industry alike, and pointed to potential futures for district heating which could benefit from low-temperature heating in buildings. The fully developed fourth-generation district heating includes the cross-sectoral integration into the smart energy system. This paper defines four generations of district cooling to make a similar useful framework for district cooling. The first generation being pipeline refrigeration systems that were first introduced in the late 19th century, the second generation being mainly based on large compression chillers and cold water as distribution fluid, the third generation having a more diversified cold supply such as natural cooling, and the fourth generation combining cooling with other energy sectors sometimes into a renewable energy-based smart energy systems context, including combined heating and cooling. © 2022 The Authors