In Sweden, school staff are legally responsible to report concern for a child’s welfare to social services. This obligation can be regarded as a cornerstone of social protection for children exposed to various forms of domestic violence, including honour-based violence (HBV). However, research indicates a tendency to underreport suspicion of child neglect by occupational groups in countries that apply mandatory reporting laws. This article examines the questions: How do school staff reason on their legal responsibilities in relation to reporting children and young people with a migrant background who are exposed to, or suspected victims of, HBV? What specific dilemmas can be identified in such situations? The study is based on qualitative interviews with school staff, particularly school counsellors, and a qualitative thematic analysis has been conducted. The results indicate that HBV is a complex field for professionals to handle and often becomes a subject of negotiation in relation to mandatory reporting. School staff commonly express a lack of trust in the social services’ knowledge or possibility to support children or young people in honour-based contexts. The respondents also reason around the notion that a report might lead to a worsened situation for the young person and increased control from the family. This all together shows an uncertainty or an internal moral conflict on the reporting obligation among school staff. © 2023 The Author(s). 

Många unga har upplevt sexuellt våld eller varit utsatta för olika risker under och efter migrationen till Sverige. Det kan exempelvis handla om barnäktenskap, att sälja sex för sin överlevnad, om människohandel, hedersrelaterat våld eller våldtäkt. I Att möta sexuell utsatthet beskriver författarna professionellas möten med nyanlända barn och unga som har erfarenhet av sexuellt våld. Hur bör professionella i Sverige bemöta och hantera de ungas berättelser? Hur ska de agera när de möter barn som är gifta? På vilket sätt kan skolan vara ett stöd? Hur bör samverkan ske mellan olika professionella grupper? Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, omvårdnad och folkhälsa men kan också läsas av professionella som möter unga nyanlända inom olika verksamheter.

The purpose of this qualitative study is to gain a better understanding of how the implementation of a welfare technology (WT) may affect the daily work of unit managers and social care staff in social care homes. It also aims to explore how service users ability to participate, exercise self-determination, and be independent in their daily activities may be affected by this WT, as perceived by staff. The study focuses on one WT Boet, a digital support tool, created for care professionals and service users with intellectual disabilities and/or autism. Boet is a WT that comprises a staff application and an individual application for service users. The study is based on the experiences of care professionals working in social care homes in three Swedish municipalities covered by the Act (1993:387) on Support and Services for Certain Disabled People (LSS). Over a period of six months in 2023, semi-structured interviews were conducted with 10 social care staff and three unit managers. The analysis highlights trust as a central theme and identifies three aspects that influence professional discretion: transparency, shifts in power, and safety. In conclusion, it can be assumed that the level of trust among staff plays a crucial role in establishing the framework for professional discretion concerning digitalisation, WT, and its additional working methods. This study indicates several different shifts in the professionals’ discretion that may require trust in one’s ability, the residents, the WT, management, and organisation. 

I detta kapitel har vi, med hjälp av tidigare forskning, utvärderingsstudier och rapporter, sammanställt och diskuterat kunskapen om insatser i det våldspreventiva arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på utövare och potentiella utövare av våldet. Det handlar om våldspreventiva insatser som riktar sig till unga i skolan och på fritiden och som ofta genomförs av civila aktörer, samt stöd- och behandlingsinsatser inom socialtjänst och Kriminalvården när våldet är ett faktum.

Under 2020-talet har lagstiftning kring hedersrelaterat våld och förtryck skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete? 

Hedersrelaterat våld och förtryck: Professionellas uppdrag och utmaningar ser förbi de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelatelrat våld och förtryck, och presenterar i ny och bred kunskap baserad på aktuell forskning inom området. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera våld och förtryck inom ramen för en hederskontext. Här presenteras bakgrund och förklaringar till våld och förtryck, den socioekonomiska segregationens betydelse för hedersproblematik, implikationer av ny lagstiftning gällande hedersbrott samt koppling till religion utifrån ett professionsperspektiv. Boken lyfter socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket, samt hur professionella kan arbeta förebyggande. Antologin vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer och till professionella inom socialt arbete, hälso- och sjukvård samt skola. Den är också aktuell för andra som är intresserade av området.

• Hedersrelaterat våld och förtryck belyses med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, där aktuell rättslig reglering och rättspraxis är i fokus.

• Det hedersrelaterade våldets uttrycksformer och deras betydelse för mötet med våldsutsatta presenteras.

• Bokens innehåll vilar på teoretiska grunder som är tillämpbara i klientarbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.