The purpose of this study is to contribute to the discussion concerning adaptations and improvements of preschool teacher education. Such changes are crucial, because many newly qualified preschool teachers struggle to live up to the requirements the profession places upon them. This study is conducted in Sweden, where early childhood education has a long tradition and is well established. Simultaneously, Swedish preschool education follows the international tendency of schoolification in early childhood education. A Q methodological study design was selected to investigate the views of preschool principals on newly qualified preschool teachers. Q method results were enriched with qualitative data from a written questionnaire and findings reveal a consensus among the 55 participants. This confirms previous research stating that newly qualified preschool teachers are perceived as competent in planning teaching and adhering to curriculum intentions. At the same time, this study shows that the increasingly academicized preschool teacher education does not seem to sufficiently prepare the next generation of preschool teachers to build relationships with guardians and colleagues. The study suggests the need for a comprehensive understanding of the profession and intensified collaborations between various stakeholders to better support newly qualified preschool teachers in Sweden and beyond. © 2024 The Author(s). Published with license by Taylor & Francis Group, LLC.

Som att blanda köttfärs och jordgubbar och göra något ätligt av det. Så beskriver en ämneslärarstudent i svenska en uppgift att kombinera språk- och litteraturvetenskapliga textanalyser i ett projektarbete. Med kommentaren sätter studenten fingret på en utmaning för såväl svensklärare som lärarutbildningen i svenska, nämligen hur litteraturvetenskapen och språkvetenskapen kan förenas inom ramen för skolans svenskämne. Svenskämnet har ofta beskrivits som spretigt, inte minst av verksamma svensklärare. En förklaring till denna spretighet kan vara att förväntningarna på textarbete skiljer sig åt. Samtidigt som arbetet med texter är centralt i båda delar av ämnet motiveras arbetet på skilda sätt och förväntas fylla skilda funktioner. Syftet med denna artikel är att identifiera och diskutera beröringspunkter mellan språk och litteratur i svenskämnet med utgångspunkt i en ämnesintegrerad kurs på ämneslärarutbildningen i svenska med historiskt fokus. Utgångspunkten för diskussionen är ämneslärarstudenters projektarbeten på en kombinerad kurs i språk- och litteraturvetenskaplig textanalys samt studenternas reflektioner kring arbetets didaktiska potential i kursutvärderingar. I artikeln fungerar det historiska perspektivet i svenskämnet som en gemensam nämnare för ämnets språk- och litteraturdelar. Vi är inte ute efter att överbrygga eventuella gränser mellan ämnesfält utan att tydliggöra utmaningar när det gäller att knyta samman de båda perspektiven. En central slutsats är att kopplingen till demokratiuppdraget är viktigt i allt textarbete.

Courses in Swedish grammar are considered difficult among many university students, and the number of failed exams is often high. This article reports a pedagogical developmental project with the aim to design and produce short, instructional films to be used in grammar courses to facilitate the students’ reaching of the course objectives. The films deal with core concepts and threshold concepts, both of which correspond to critical aspects of grammatical knowledge. The design and implementation of the films are discussed in relation to teaching methods such as blended learning, as well as to students’ thoughts in course evaluations.

Feelings of shock, a difficult professional socialization process and unrealistic expectations create a challenging career entry phase for teachers. Too many newly qualified teachers feel stressed and leave the profession early, leading to a lingering teacher shortage. Much research in the field and many well-meant support interventions follow a deficit perspective and overlook newly qualified teachers’ potential for school development. This study aimed to better understand how school principals, a crucial but comparatively under-researched stakeholder group, characterize newly qualified teachers’ competences. Q methodology was selected to holistically study the views of 24 principals of compulsory schools in Southern Sweden without imposing any potentially deficit-oriented categories. Following standard protocol and enriched with interviews, four distinct factors were identified and qualitatively interpreted. Results show that newly qualified teachers are perceived as confident and well-prepared concerning pedagogical and didactical aspects of their profession. Regarding the use of digital tools, they are regarded as assets for school development, while diversity management and relationship-building emerged as areas of improvement. Based on our findings, we argue for more practical elements during campus-based pre-service teacher education and an intensified focus on reflective teacher identity development. Teachers’ career entry phase should be treated as a specific area of in-service teachers’ professional development at teacher education institutions, where a strengthened cooperation with employing schools will be particularly important. We expect these adaptations to enhance the effectiveness and efficiency of support matters and provide future avenues that acknowledge newly qualified teachers’ expertise. © The Author(s) 2024

Svenska singulara predikativa nominalfraser kan uppträda med eller utan obestämda artikel. Artikeln en används typiskt när predikativen beskriver subjektet medan ∅ används när predikativen klassificerar det, exempelvis genom att tillskriva det en yrkestillhörighet. Även artikeln någon uppträder i beskrivande predikativer, men framför allt i icke-affirmativa satser(Teleman et al. 1999). I plurala beskrivande predikativer är artikelbruket mer varierat. Oavsett om satsen affirmativ eller inte kan några, ∅ och ena användas, den sista framför allt i värderande nominalfraser i informella kontexter (se Collberg & Agebjörn 2022). Vad som styr valet mellan dessa tre är oklart.

Föreliggande experimentella studie bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkas acceptabilitetsbedömningar av deklarativa affirmativahuvudsatser med plurala beskrivande predikativer av (i) valet av artikel, (ii) nominalfrasens position i satsen samt (iii) nominalfrasens lexikala innehåll? Nästan 600 förstaspråkstalare av svenska bedömde tolv meningar med plurala predikativer, hälften positivt och hälften negativt värderande. Varje mening förekom i sex versioner, så att varje artikel, inkluderat ∅, uppträdde både pre- och postverbalt. Dessa versioner fördelades över sex listor så att samtliga deltagare fick bedöma en mening av varje typ utan att någon fick bedöma flera versioner av samma mening. Faktorerna artikel (några/ena/∅), position (preverbal/postverbal) och värdering(positiv/negativ), samt interaktionerna mellan dessa, inkluderades i en regressionsmodell som predicerar acceptabilitetsbedömningarna.

Analysen visar att artikeln några bedömdes som signifikant sämre än både ena och ∅, medanskillnaden mellan ena och ∅ var obefintlig. Preverbala predikativer bedömdes generellt som sämre är postverbala, och denna negativa effekt av topikalisering var signifikant större för några än för ena och ∅, medan skillnaden mellan de två senare återigen var obefintlig.Dessutom bedömdes de positiva predikativerna generellt som sämre än de negativa, och denna effekt var signifikant större för ena än för ∅ och signifikant större för ∅ än för några. Sammantaget indikerar dessa resultat att ena eller ∅, snarare än några, är det omarkerade valet av artikel i plurala beskrivande predikativer. Sämst fungerar alltså några i preverbala negativt värderande predikativer. Valet mellan ena och ∅ styrs i sin tur av huruvida nominalfrasen är positivt eller negativt värderande. Slutligen tyder interaktionerna mellan artikel och position på att valet av artikel även påverkas av nominalfrasens informationsstrukturella status.

Lärares yrkesinträde är en krävande process och ses oftast som en utmanande tid. Syftet med forskningsprojektet, som är finansierat av Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad, är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer.  I rapporten presenteras tre Q-metodologiska delstudier om hur rektorer i förskola, grundskola och gymnasieskola karakteriserar nyutexaminerade lärare. Ur projektets delstudier framkommer behovet av en synvända på nyutexaminerades möte med yrkespraktiken. Bland annat föreslår projektet att se lärares yrkesinträde som en egen fas i lärares professionsutveckling och att erkänna den som en fortsättning på deras grundutbildning. 

Svenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser. Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några. Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar. 

I många språk har obestämda artiklar utvecklats från singulara räkneord som en (t.ex. Heine 1997). Detta semantiska arv förklarar varför obestämda artiklar typiskt endast används med singulara substantiv. I nusvenskan kan dock den obestämda artikeln en användas i plural, då som ena, typiskt i beskrivande och värderande predikativer (Collberg & Agebjörn 2023; Delsing 1993:31–35; Teleman m.fl. 1999:410; Terner 1922:120); se (1).

(1) Barnen är ena riktiga vildingar just nu.  

Av tidigare studier framgår att dagens bruk av artikeln en är i stort sett etablerat vid 1500-talets mitt (Brandtler & Delsing 2010, Srkzypek 2012; se även Nivre 2002). Emellertid fokuserar dessa studier främst på obestämd artikel i argumentella nominalfraser snarare än på sådana nominalfraser där ena vanligtvis förekommer. Denna studie syftar till att utreda den historiska utvecklingen av den plurala obestämda artikeln ena. Materialet utgörs av excerperade exempel från texter under perioden 1500 till i dag. Vi undersöker vid vilken tid och i vilka syntaktiska kontexter artikeln används, och vi diskuterar hur dagens användning av ena-artikeln har etablerats.