The study presented in this article explores what conversation strategies university supervisors at a Swedish university used when leading triadic supervision in the final phase of teacher students’ education. Social learning theory framed the analyses of four audio-recorded triadic supervision conversations. The findings show four different conversation strategies: corrective, information-seeking, reflective, and experimental conversation strategy. Of these, the first two strategies are centred on disciplining teacher students’ teaching, and the latter two explore teaching itself. This article discusses the characteristics of the identified strategies. The study contributes to enable university supervisors to understand how different conversation strategies affect the possibilities for teacher students’ learning and professional growth. Overall, the findings highlight a problem with equity in triadic supervision. © 2025 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

Denna artikel beskriver ett ULF-projekt där sjuförskollärare på övningsförskolor har lett och spelat in professionsseminarier med lärarstudenter. På högskolan har förskollärarna utforskat inspelningarna tillsammans med tre forskare. Syftet har varit att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i seminarier där ett teoretiskt analysredskap med tre dimensioner av praktiskt yrkeskunnande användes. I projektet har bland annat förändringar i ledarskapet av seminarierna undersökts. Resultatet synliggör förändringar i ägarskap av analysredskapet, tillit till det egna professionella omdömet och professionellt mod att undersöka egna tillkortakommanden. Förändringarna har påverkat kvaliteten i seminarierna.

Bokens kapitel är skrivna av författare som alla ingår i ett samarbetande team kring frågor som berör verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utöver bokens två inledande och ett avslutande kapitel har vi valt att fördela texterna på tre teman som riktar sig mot tre centrala kompetenser som utgör grunden för en skicklig handledare: observationskompetens, samtalskompetens och bedömningskompetens. Boken kan antingen läsas som en helhet eller delarna var sig beroende på läsarens intresse. Vi vill betona att bokens budskap och innehåll är användbart för samtliga lärarprogram. Eftersom de data som använts kommer från grundlärarprogrammen används oftast begreppen skola och elever. Vi menar dock att förskolan inkluderas även när vi skriver enbart elever snarare än barn/elever. VFU-perioden som det hänvisas till handlar om studenternas sista VFU-period på sin övningsskola. Boken vänder sig i första hand till VFU-handledare inom alla lärarprogram. Men vi vill understryka att bokens innehåll berör kompetenser som alla handledare behöver utveckla, såväl VFU-handledare och lokala VFU-ledare som handledare inom högskoleförlagd utbildning (HFU). Därmed har vi valt att betrakta all handledning med intentionen att utveckla studenters praktiska yrkeskunnande som handledning.

Extensive research has identified many quality-related challenges in the K-12-practicum. However, no previous literature reviews have synthesised the challenges of the various activities involved in the practicum supervision process (planning, teaching and observation, preparations for supervision, supervision sessions and post-supervision reflection). This review identifies interrelated challenges for the experiential supervision process, such as limited student activity, and qualitative challenges of observation, feedback, reflection and collaboration. The review highlights the lack of research on certain components and the need for a more holistic research focus regarding the interrelationship of activities involved in the supervision process, specifically in terms of quality. © 2024 The Authors.