Virtuell verklighet (VR) har kommit att bli en alltmer tillgänglig resurs för skolor och en växande grupp lärare implementerar teknologin i sin undervisning. VR är ett exempel på en resurs som erbjuder intressanta potentialer för elevers kunskapsutveckling. Genom VR kan ämnesinnehåll och kunskaper göras tillgängliga på nya sätt då tekniken gör det möjligt att uppleva platser och innehåll i en 3D-miljö som går bortom klassrummet. I ULF-projektet Virtuella lärmiljöer som stöd för elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet (VRiS) arbetar två studiehandledare på modersmålet, en IKT-pedagog, en VR-konsult och tre forskare tillsammans med att utveckla teoretisk och praktisk förståelse för elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet genom anpassade VR-miljöer. Studiehandledning på modersmålet är ett stöd som finns i svenska skolor för att stötta flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i de olika skolämnena. Det har visat sig att studiehandledning inte alltid ger det förväntade stöd som eleverna är i behov av och att den i flera fall inte anpassas till elevers individuella behov. Syftet med projektet är att utveckla en didaktiskt anpassad studiehandledning med anpassade VR-miljöer för att främja elevers kunskapsutveckling. Med hjälp av iterativa och design-baserade metoder (DBR) undersöks följande fråga: Hur kan studiehandledningen utformas och användas för att främja elevers lärande genom anpassade VR-miljöer? Projektets resultat visar att studiehandledarna använder anpassade VR-miljöer som en resurs för att stötta elevernas förståelse av ämnesspecifika begrepp i främst NO-undervisningen. De planerar och organiserar sin undervisning i VR med fokus på att visualisera och materialisera begrepp och innehåll för eleverna genom att anpassa existerande VR-miljöer eller skapa egna miljöer med 3D-modeller och objekt som eleverna kan interagera med. Copyright (c) 2025 Emma Edstrand, Jeanette Sjöberg, Sylvana Sofkova Hashemi.

This study explores multilingual study guidance (MSG) teachers design for learning and the potential of immersive and interactive Virtual Reality (VR) technology to support students’ development of disciplinary knowledge through multilingual conceptual learning. Part of a co-design research project, the study draws on two teachers’ didactical designs and their creation of subject-specific VR environments, as well as their reflective evaluative discussions. Framing teaching and learning as a matter of design for learning combined with a meta-thinking framework supporting planning and evaluation of didactical designs, the participating teachers identified learning targets, how to teach, and how to organize each activity. Findings reveal that the teachers employed multimodal, dialogic, and experience-based approaches to co-construct disciplinary knowledge and language in contextually rich VR environments, stimulating critical thinking and promoting multilingual metalinguistic awareness. Despite the potential of immersive VR for inclusive and equitable learning, the study highlights a critical need for structured collaboration between MSG and subject teachers to ensure pedagogical coherence and curricular alignment. These insights contribute to the growing discourse on immersive learning design and its implications for multilingual education. © 2025 The Author(s).

Lärare i Sverige arbetar i ett utbildningssystem som på många sätt är digitaliserat med lärplattformar, administrativa system och verktyg som de använder i sin vardag för att undervisa. Vad behöver lärare och skolledning känna till för att kunna utveckla elevernas digitala kompetens? Och hur kan de utveckla barns och ungas förståelse för och kritiska förhållningssätt till de digitala miljöer som de kommer i kontakt med?

Den andra upplagan av Digital kompetens för lärare har genomgått en grundlig uppdatering utifrån den digitala teknikens utveckling och de senaste årens förändringar i styrdokument. I boken ges en bakgrund om samhällets och skolans digitalisering utifrån hållbarhet, globalisering, ledarskap och etiska överväganden. Centrala begrepp belyses och diskuteras ur ett forskningsperspektiv. Frågor kring programmering, kritisk informations- och texthantering, artificiell intelligens och lärplattformar behandlas, liksom lärares professionella digitala kompetens i relation till undervisning och värdering av digitala lärresurser samt genom deltagande i sociala medier.

Digital kompetens för lärare vänder sig till såväl verksamma som blivande grundskole- som gymnasielärare och bidrar med kunskaper för att kunna förhålla sig till kritiskt till digitaliseringen i skola och samhälle. Boken är även tänkt att ge underlag för rektorer och beslutsfattare på olika nivåer när det gäller skolans digitalisering och lärares kompetensutveckling.

I boken medverkar forskare från tio lärosäten. Redaktörer är Anna-Lena Godhe, professor i pedagogik vid Jönköping University, och Sylvana Sofkova Hashemi, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid Göteborgs universitet och gästprofessor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad.

This paper explores the AI policies, frameworks, and guidelines established by Nordic universities (from Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden). The Nordic countries share characteristics such as a strong infrastructure supporting educational technology integration. The aim is to find similarities, differences, and gaps between the guidelines of Nordic universities in order to make the guidelines more practical and valuable for teachers and students. The theoretical framework focuses on guidelines and principles based on AI ethics, especially in higher education.

A content analysis was conducted on 39 documents from 12 universities. The analysis reveals two major themes in the documents: (1) Use of AI in Higher Education and (2) Ethical principles of AI in Higher Education guidelines.

Nordic universities are committed to leveraging AI responsibly while maintaining ethical, pedagogical, and institutional integrity. The results of this study give valuable insights into what kind of issues should be considered in guidelines of ethical AI in higher education and how, in addition to principles, practical examples are also needed for both teaching and learning. The results show that more research, common discussion, and collaboration are required. Additionally, the absence of societal and environmental well-being factors indicates room for continuous development of the policies. © 2025 The Author(s), under exclusive license to Springer Nature Switzerland AG

Generative AI (GenAI) is increasingly appealing to students for academic writing supporting source summarization, translation, automated text evaluation, and personalized feedback, potentially fostering critical engagement with literature and content. The cognitive offloads of GenAI are, however, considered disrupting students’ learning processes in relation to understanding (interpreting, summarizing) and evaluating of academic texts. This study examines students’ prompting and their reflective discussions on experiences of GenAI in their study practices in higher education.

Den teknologiska utvecklingen förändrar villkor och förutsättningar för undervisning och lärande i skolan. Genom digitala verktyg och multimodalt meningsskapande utvecklas och utmanas undervisning, lärande och bedöm-ning. I denna artikel undersöks hur lärare och elever i en årskurs 6 förhåller sig till digitalt multimodalt meningsskapande under ett arbetsområde i geografi. Genom observationer och insamling av undervisningsmaterial och elevers re-presentationer undersöks lärarens förväntningar och elevernas svar på dessa. Relationer mellan lärarens undervisning, elevernas arbete och kunskapsre-presentationer analyseras ur ett designorienterat multimodalt perspektiv. Resultaten visar behov av att i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla nödvändiga digitala textkompetenser. De förväntningar som uttrycks och uppfattas lägger fokus på ämneskunskaper genom i huvudsak skriftlig kommunikation i formen av en faktatext. Avsaknaden av uppmärksamhet på digitala och multimodala möjligheter i undervisningen till trots, visar elevernas representationer tecken på lärande även i dessa aspekter. © 2025 Författarna.

Technological developments are changing the terms and conditions for teach-ing and learning in schools. Through digital tools and multimodal meaning-ma-king, teaching, learning, and assessment are developed and challenged. This study examines how teachers and students in a grade 6 class relate to digital multimodal meaning-making during a geography unit. The teacher's expecta-tions, and the students' responses to these are examined through observations and the collection of teaching materials and students' representations. Rela-tionships between the teacher's teaching and the students' representations of knowledge are analyzed from a design-oriented multimodal perspective. The results show a need to allow students to develop the necessary digital text competencies. The expectations focus on subject knowledge through mainly written communication in the form of a factual text. Despite the lack of at-tention to digital and multimodal possibilities, students' representations also show signs of learning in these aspects. © 2025 The Authors.

Digitalization is rapidly transforming society and reshaping higher education. Driven by generative AI technologies (GenAI), this shift challenges traditional paradigms and requires exploration of how digital literacy supports Reflective Practice-based Learning (RPL). Drawing on a sociomaterial theoretical understanding, this case study explores challenges and solutions in the dynamic interplay between social and material elements as AI is woven into the students' study practices. The aim is to generate insights into students’ perspectives on the use of GenAI in their study practices. International master’s students in Swedish higher education participated in focus group interviews, reflecting on AI’s role in their education. Using a problem-tree methodology, students discussed the focal problems, the underlying causes, and possible solutions. Findings show that while students value GenAI for efficiency and judgement-free support, its ubiquity creates a perceived obligation to adopt it, which fuelling ethical, emotional, and academic tensions. Students fear diminished critical thinking and creativity through over-reliance, describing AI as both enabler and threat. They call for compulsory AI-use labelling by tool providers, explicit institutional guidelines, and more hands-on, creative assignments that foster independent reasoning and AI literacy. Without such measures, comfort, social pressure, and “speed culture” risk undermining RPL’s reflective depth. The study underscores the need for balanced, transparent integration of GenAI to harness its benefits without compromising core academic skills.

Research has established the importance of teachers developing a meta-knowledge for talking about, teaching and assessing multimodal texts enhancing students’ intermodal awareness and digital literacy to navigate and interpret digital multimodal text designs. Existing models and frameworks recommend assessing meaning through modes beyond just language emphasizing the importance of explicit teaching of form, genre, and the use of a metalanguage. Based on the co-design work with teachers in the research project "Teachers' Meta-Knowledge and Assessment Practices in Digital, Multimodal Learning Environments" (2022-2024), this presentation aims to elaborate on tools for collaborative metathinking in teaching and assessing students’ digital multimodal meaning making. 

Studiehandledning på modersmålet är ett stöd som finns i svenska skolor för att stötta flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i de olika skolämnena. Det har visat sig att studiehandledning inte alltid ger det förväntade stöd som eleverna är i behov av och att den i flera fall inte anpassas till elevers individuella behov. På senare år har användningen av digitala resurser fått en alltmer framträdande roll i skola och undervisning. Virtual Reality är ett exempel på en resurs som erbjuder intressanta potentialer för elevers kunskapsutveckling. Detta projekt tog sin utgångspunkt i skärningspunkten mellan elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet och den roll som VR kan spela i en sådan undervisningskontext. Syftet med projektet har varit att etablera erfarenhets- och kunskapsutbyte med fokus på elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet genom anpassade VR-miljöer. Följande frågeställningar formulerades:

1. Hur kan studiehandledningen utformas och användas för att främja elevers lärande genom anpassade VR-miljöer?

2. Hur kan studiehandledningens didaktiska design utvecklas tillsammans med studiehandledare, VR-designer, forskare och elever som medskapare av den virtuella lärmiljön?

3. Hur samspelar den virtuella lärmiljön och elevers lärandeaktiviteter med varandra i förhållande till ämnesspecifika kunskaper?

Samverkansprojektet har vilat på praktikutvecklande forskningsmetoder med lärare och forskare som co-designers, en kombination av aktionsforskning med design-baserade forskningsmetoder. Co-designansatsen har möjliggjort ett systematiskt och iterativt ramverk för att praktiskt och teoretiskt utveckla en förståelse för förändringar i studiehandledares undervisning på modersmål med stöd av VR-teknik. En meta-tänkande modell för didaktisk design, så kallade Tanketärningar, introducerades som verktyg i arbetet med planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Resultaten visar hur studiehandledare på modersmålet utformar och använder anpassade VRmiljöer som en resurs för att stärka elevernas begreppsliga förståelse. De planerar och organiserar sin undervisning i VR med fokus på att visualisera och konkretisera ämnesspecifika begrepp genom interaktiva miljöer med 3D-objekt och modeller. Ett dialogiskt arbetssätt i kombination med multimodala resurser såsom 3D-modeller, bilder, digitala post-it-lappar och videoklipp i VR stöttar utvecklingen av elevernas begreppskunskap genom flerspråkiga samtal. Vidare visar resultaten att de anpassade VR-miljöerna inte är statiska utan snarare dynamiska, interaktiva och elevaktiva och fungerar som en bro mellan elevernas modersmål och ämnesinnehållet.

Projektet visar på vikten av samarbete, reflektion och erfarenhetsutbyte för att utveckla undervisning med hjälp av VR. En central insikt från projektet är värdet av gemensam reflection-on-action med fokus på den iterativa processen genom retrospektiv reflektion över vad som fungerade, vad som kunde förbättras, och varför i den didaktiska designen, samt erfarenhetsutbyte och hur de lärdomar vi dragit kan delas med andra.

Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom vetenskapliga publikationer, populärvetenskapliga publikationer, presentationer och workshopar på konferenser samt forskningskonferenser. En podd om projektet har producerats i samarbete med Samverkan för lärande och utveckling (SamLär) vid Högskolan i Halmstad. Spridningen av projektets resultat har listats i slutet på rapporten.