Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.

I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.

Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå. Tydligheten varierar dock. I de fyra kommuner där kommunala riktlinjer är upprättade är denna gränsdragning inte lika påtaglig då riktlinjernas innehåll skiljer sig åt mellan kommunerna. I Kungsbacka kommun finns dessutom riktlinjer som står i motsättning till de regler som upprättats på centralpolitisk nivå. Inom länet saknas därmed garantier för lika behandling

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

The book Mediated Crossroads focuses on family, young people, ethnicity and the media in the context of increasing migration in contemporary Western societies. The book includes studies covering both media use and reception. It reflects on the growing interest in ethnic minorities – both on the macro and micro level – within media and cultural studies. The contributing authors present empirical work on the media and cultural practices of migrants in a wide range of countries such as Belgium, Finland, Greece, Israel, Sweden, Switzerland, and the U.K, and the empirical data are framed by theoretical discussions on a more general level. The collection of studies is characterized by a discursive, everyday life perspective, in which concrete cases of migrant life – with a focus on children, women, families or young people – in relation to media and popular culture are analysed. The book deals with central issues in ethnicity and media research, such as how diasporic groups negotiate their identities, cultural experiences and tradi tions in everyday life in an environment that is increasingly permeated by various media, not least the Internet.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin. De kriterier som en ideologi måste ha svar på är förklaring, värdering, identifikation, program, människans natur och frihet. Genom att ha analyserat KDPs och PUKs partiprogram med teorin som glasögon har jag kommit fram till att dessa två politiska partier har mer likheter än skillnader. Båda partierna förklarar sig under den socialistiska ideologin. De skillnader som kan återfinnas är att KDP kan även röra sig åt konservatismen och nationalismen till viss grad.