hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 51 - 100 av 188
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Elm, Annika
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass2008Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här forskningsarbetet är att öka förståelsen av hur mönster i interaktionsprocesser påverkar barn och lärare i samtidiga skeenden. Studien syftar även till att öka insikten om hur naturvetenskapligt innehåll väljs ut och gestaltas i samspel mellan såväl barn som barn och lärare i en förskola och förskoleklass. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka interaktionsmönster dominerar när naturvetenskapligt innehåll behandlas? Vilka handlingar påverkar händelseförloppet? Hur väljs det naturvetenskapliga innehållet ut? Hur gestaltas det naturvetenskapliga innehållet i de specifika situationer som studeras? Därutöver syftar arbetet till att genomföra en metodstudie i avsikt att diskutera metodologiska val och analysprocessen. Teoretiska utgångspunkter tar avstamp ur konstruktionistisk teori med förankring i sociologisk interaktionsforskning. Undersökningen genomfördes i en förskola och en förskoleklass. På en förskoleavdelning medverkade en lärare och sex barn i åldern två till fyra år. I förskoleklassen medverkade två lärare och fjorton barn i åldern fem till sex år. De olika situationerna har dokumenterats med hjälp av videokamera och därefter analyserats i ett videoanalysprogram. Begreppen språkbruk och naturvetenskapliga aktiviteter har använts som raster för att strukturera och systematisera materialet. Resultatet visar att naturvetenskapliga aktiviteter som utgörs av observation och undersökning samt frågor som behandlar djur och natur dominerar i de specifika sammanhang som studerats. Interaktionsmönstret visar på konstellationer av barn som återkommande bildar team i olika situationer. Lärarna och vissa team avbarn väljer och styr därmed hur de innehållsliga aspekterna gestaltas i de naturvetenskapliga aktiviteterna.

  • 52.
    Engman, Gustav
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skoglund, Daniel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nyanlända elever i ordinarie klass: en studie av hur lärare påverkas i sin undervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända elever, det vill säga barn och ungdomar som nyligen invandrat till Sverige. Detta har inneburit nya förutsättningar för många av landets skolor och lärare.

    Vi har i vår studie undersökt några lärares syn på de utmaningar som uppstår med nyanlända elever i klassrummen och hur dessa hanteras. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärarna vilka sedan analyserats genom en fenomenografisk metod.

    Resultatet har visat en varierande syn bland de intervjuade lärarna där vissa inte ansett sig behövt anpassa sin undervisning medan andra sett större behov av detta. Vilka anpassningar som gjorts har bland annat varit beroende av ämnet läraren undervisar i och tillgängliga resurser.

  • 53.
    Ericsson, Claes
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Lindgren, Monica
    Högskolan Väst.
    En start för tänket, en bit på väg: Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En start för tänket, en bit på väg beskriver och analyserar ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetiska lärprocesser. Några skolor i Värmland deltog under tre års tid i det så kallade pilotskoleprojektet, vars huvudsyfte var att ta fram modeller för hur en estetisk dimension skulle kunna genomsyra verksamheten i skolan. Boken har både ett teoretiskt och ett praktiskt anslag. Det teoretiska yttrar sig dels i en genomgång av forskningsläget i Sverige, dels i en diskussion av undersökningsdeltagarnas sätt att definiera en estetisk lärprocess och den kunskapsbildning som kommer till stånd i en sådan. Det praktiska yttrar sig i att de respektive skolornas konkreta arbete skildras. Förutom att boken kan betraktas som en utvärdering av arbetet och sålunda kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion vid de deltagande skolorna, kan den ses som en kunskapsbank för andra skolor som vill fördjupa arbetet med kultur och estetik. Den torde också med fördel kunna användas inom lärarutbildningar där dess dubbla fokus på teori och praktik svarar mot den målsättning som uttrycks i styrdokumenten. Författarna Claes Ericsson och Monica Lindgren har lång erfarenhet av såväl undervisning i estetiska uttrycksmedel i skola och lärarutbildning som av forskning kring kultur och estetik i skolan.

  • 54.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Leijon, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kommunikation är nyckeln till interaktion!: En kvalitativ studie om förkollärares resonemang kring kommunikation och interaktion mellan förskollärare och barn2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att kartlägga hur interaktion mellan barn och förskollärare tar sig uttryck i förskollärares beskrivning av kommunikation i förskolan. Följande frågeställning har använts för att uppfylla studiens syfte: Hur beskriver förskollärare att de kommunicerar och interagerar med barn i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen med ett diskurspsykologiskt angreppssätt som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering som analysverktyg. Studien har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare i förskolans kontext. Studiens resultat presenteras i fem teman: Vara lyhörd och möta barnen i stunden, Inte ta genvägar i språket med de yngre barnen, Barns behov av kommunikation, Mimiken stärker det verbala och Förskolläraren har det yttersta ansvaret. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om hur de ska arbeta för att interaktioner ska ske i förskolan genom att vara närvarande och släppa allt som händer runtomkring. Resultatet visar även att användning av mimik som ett komplement till den verbala kommunikationen gör att barnen får en helhet. De känslor förskollärarna uttrycker via mimiken behöver stämma överens med det som de uttrycker verbalt. Slutsatsen är att förskollärarna behöver använda den verbala och den icke verbala kommunikationen som varandras komplement och att den ena inte ska utesluta den andra.

  • 55.
    Erlandsson, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    We don't need no education: A study on the motivational effects of cultural media in ESOL education2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 300 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay poses the question of how the use of cultural media in the ESOL classroom can promote motivation with students. Building on existing theories and research within the field, this study surveys  opinions from students and teachers through interviews and questionnaires, and also includes a case study in the form of a music project conducted with students attending Swedish upper secondary school. The results point to the beneficial aspects of implementing cultural media, but also to a reluctance among teachers to use tools to which they are not accustomed. The study concludes that teacher education needs to be reformed to include a wider variety of cultural material and ways of working with it pedagogically in order to meet student needs.

  • 56.
    Erlandsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ser framtidens bil ut?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociovetenskapliga frågor är en undervisningsmetod som innebäratt utveckla kunskap inom naturvetenskap utifrån media, nyheteroch aktuella samhällsfrågor. Det innebär även att utifrån kunskapresonera och diskutera i grupp för att ta ställning. Något som fleraforskare anser vara viktigt för varje samhällsmedborgare. Skolanär en demokratisk arena där alla elever ska få möjlighet tilllärande. Undervisningen i naturkunskap kan därför inte enbartrikta sig till de elever som i framtiden vill ägna sig åtnaturvetenskapliga studier eller yrken. Alla elever är framtidenssamhällsmedborgare som kommer att behöva kunskap kringnaturvetenskap i förhållande till samhällsfrågor för att kunna taställning i olika val.Studien genomfördes tillsammans med mellanstadieelever, isyfte att undersöka hur yngre elever använder sina kunskaper föratt diskutera sociovetenskapliga frågor. De utvecklade framtidensbil utifrån inspirationsmaterialet Teknikspanarna och därefterdiskuterades ny teknik, miljö och samhällsbehov utifrån tvåsociovetenskapliga frågor. Resultatet visade att elevernadiskuterade och resonerade kring aspekter direkt kopplade tillfrågorna, men även andra ämnen. Vilket gav tre kategorier;Design, Teknik och Resursbehov.Vidare behövs forskning som belyser vilka elever som gynnas avarbetet med sociovetenskapliga frågor och hur läraren kaninkludera samtliga elever i undervisningen. Även hurarbetsmetoden kan anpassar efter åldersgruppen och möjlighetertill ämnesövergripande samarbeten.

  • 57.
    Fager, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Schneider, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Var kommer kärnorna ifrån?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har vi fokuserat på hur pedagogerna på två olika förskolor med naturvetenskaplig inriktning utformar naturvetenskapliga lärandesituationer för de yngsta barnen i åldrarna ett till tre år. Vi har också försökt att urskilja ämnesdidaktiska redskap som används i naturvetenskapligt arbete för vår valda åldersgrupp. Studien är utförd med kvalitativ metod där två olika intervjumetoder har använts. Vi har använt oss av video stimulated reflection och semistrukturerad intervju, för att få möjlighet att få reda på så mycket som möjligt av pedagogernas uppfattning av ämnesdidaktiska redskap och deras sätt att utforma naturvetenskapliga lärandesituationer på. Vi har använt oss utav konventionell innehållsanalys som hjälpmedel att analysera resultatet.

    Vårt resultat visar att det viktigaste i naturvetenskapligt arbete med barn i åldrarna ett till tre år är att alltid utgå ifrån deras intresse. På den första förskolan anses det svårare att planera aktiviteter för de yngsta barnen då dem är mer styrda av sitt eget intresse. På den andra förskolan arbetade dem med teman och hade planerade aktiviteter varje dag. Pedagogerna vi intervjuade på båda förskolorna hade en positiv inställning till ämnet, vilket motsätter den tidigare forskningen. Det framgår i empirin att pedagogerna tycker det är viktigt att man vet vad man gör och varför man gör det. Det visar på en didaktisk medvetenhet hos pedagogerna.

  • 58.
    Fant, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Liimann, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pedagogisk dokumentation inom ämnesområdet naturvetenskap.: - Vilket innehåll väljer pedagoger i barns naturvetenskapliga lärprocesser?2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Som metod till vår studie har vi använt oss av textanalys och vi har hittat tre ämnesinriktade kategorier som påverkar valet av innehållet i den pedagogiska dokumentationen. De kategorierna är: Förskolans läroplan, Observerande eller undersökande aktiviteter och Det kompetenta barnet.

  • 59.
    Forsberg, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Rehn, Josephine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Skrivutveckling i svenskämnet: En kvalitativ studie kring lärares uppfattningar om skrivutveckling2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 60.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fors, Uno
    Department of Learning, Informatics, Management & Ethics, Karolinska Institutet, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    VP-based Final Examination: a model to reach advanced level standards for the degree of paediatric nursing in Sweden2010Ingår i: MEDINFO 2010: proceedings of the 13th World Congress on Medical Informatics / [ed] Charles Safran; S Reti; Heimar F Marin, Amsterdam: IOS Press, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Web-SP is a system for virtual patient, developed at Karolin- ska Institutet (KI) in Sweden. In this study, we examine Web- SP cases for assessing paediatric nursing students.To investi- gate the possibility of using Web-SP for assessing clinical reasoning skills and to study students acceptance and to de- termine whether the skills required of experienced paediatric registered nurses could be adequately assessed by the system. The intervention included a two-part of exams. The results show high levels of acceptance of the Web-SP as an examin- ation method. Students also thought it was a good way to practice their clinical skills. Findings have relevance in the development of clinical information systems where clinical decision making is important.

  • 61.
    Forsberg, Jakob
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundin, Erik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lärares beskrivningar av visuella representationer inom problemlösning i geometri: En kvalitativ intervjustudie med verksamma lärare i den svenska grundskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

  • 62.
    Forslund, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindfors, Ambjörn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En studie av ungdomars skrivpraktik i skolan och på fritiden2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna.

     

    Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken.

  • 63.
    Fritz, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindbom, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Neuropsykiatriska funktionshinder - en professionernas kamp: Om rektorers syn på neuropsykiatriska funktionshinder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram. Studien är kvantitativ och har genomförts i form av en enkätundersökning, där sju rektorer i en kommun i södra Sverige deltagit. För att analysera datan som samlats in via enkätundersökningen har en kvalitativ metod använts. Slutsatsen från studien är att de rektorer som deltagit i enkätundersökningen, till övervägande del gav uttryck för svar kopplade till det individuella synsättet. Ingen rektor svarade dock genomgående på ett sätt som gör det möjligt att knyta honom eller henne enbart till det ena eller andra synsättet. Därav kan slutsatsen dras att samtliga rektorer som deltagit i undersökningen, i varierande grad, gav uttryck för både ett individuellt och ett socialt synsätt.

  • 64.
    Fritzon, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Om engelskämnet: Sex gymnasielärares uppfattningar om engelskundervisningen; dess innehåll, roll och kommunikativa syfte.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to chart and describe which content and different models that teachers use when teaching English as a foreign language at upper secondary school in Sweden. The study was performed through a phenomenonographic point of view, where the aim is to present and compare different understandings within a certain area. Our study emanates in Lars-Göran Malmberg’s theories about different teaching models used when teaching Swedish, which have been transferred and modified by Bo Lundahl into teaching English as foreign language. On the basis of this theory, six individual interviews with different teachers at upper secondary school were carried out with concern of discussing the content and aim of English teaching. Since the idea of communication is frequently used in the teaching plan for the Swedish school system, focus in this study has also been to understand and compare what meaning different teachers put in this term.Conclusions were that all of the teachers have different conceptions of the subject, and also that they focus on different parts and content within their teaching. As far as the term communication is concerned, this also had a very different meaning to the teachers in the study. A consequence of this, and the fact that the subject itself is considered to be very diverse, could be that students leave school with different knowledge.

  • 65.
    Georgii, Glorianne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dialogue and participation: A study on communication in the classroom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    School is a preparation for pupils’ active participation in society. According to the school curriculum (Lpf 94) every pupil should be able to influence, take responsibility and participate in the schools educational programme. In order to do this there has to be a good communication between the teachers and pupils in the classroom. (Maltén 1995:210)

    The aim of this observational study was to describe and analyze communication between the teacher and pupils in the classroom. The study was conducted by observing five teachers and twenty two pupils in one class, in the classroom.

    The results suggest that even though there was enough pupil participation in active learning, there was not enough pupil participation in the planning of the lessons.

  • 66.
    Gullberg, Joanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    PEDAGOGERS SYN PÅ DERAS UNDERVISNING PÅEN TRADITIONELL SKOLA OCH EN MONTESSORISKOLA I MATEMATIKÄMNET.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Gunnarsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitaliserad undervisning: En litteraturöversikt över hur lärare och elever påverkas av en digitaliserad svenskundervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige verkar i en ständig digital utveckling, vilket också medför förändrade krav på skolundervisningen gällande elevernas möjlighet att utveckla läs- och skrivförmågan. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad forskning visar om digitala verktygs inverkan på svenskundervisningen, med frågeställning riktad mot hur elever och lärare påverkas av en digitaliserad svenskundervisning. Litteraturstudiens resultat baseras på analyser av 15 studier med olika metoder. Studierna som granskades visade en rad fördelar med att använda digitala verktyg för elevernas läs- och skrivutveckling, som förbättrat textskapande, ordavkodning samt att eleverna motiverades till fortsatt lärande oavsett eventuella språksvårigheter. Även några negativa konsekvenser konstaterades, exempelvis fokus på de digitala verktygen istället för ämnesinnehållet vid eventuella tekniska problem samt minskad kontroll kring vad eleverna gjorde. De kunskapsluckor som identifierats i denna litteraturstudie och som skulle kunna gynnas av vidare forskning, är vilka problem som behöver tas hänsyn till vid val av digitala verktyg för pedagogiskt mervärde i undervisningen samt stöd iför lärare vid beslutstagande om hur digitala verktyg kan implementeras i undervisningen.

  • 68.
    Gunnarsson,, Louise,
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hylse, Jasmine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Morningside Mathematics: Förbättrar Morningside Mathematics elevernas kunskaper i addition och subtraktion i årskurs tre?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 69.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Bryngelson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Vi tyckte bara om båten": Boksamtal i förskola och skola.2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.

     

    Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.

     

     

    Nyckelord: samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare

     

  • 70.
    Gustafsson, Richard
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pedagogisk dokumentation, en fjärde pedagog?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 71.
    Gustavsson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att använda boksamtal i ämnet engelska2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om boksamtal iämnet engelska i årskurserna 4-6. Detta vill vi ta reda på då vi intehittat tidigare forskning kring ämnet. Ansatsen för studien äraktionsforskning då vi tillsammans med lärare och elever vill utvecklaverksamheten. Den forskning vi hittat är endast internationell ochgjord på barn i förskolan. Empirin i studien består av 7 filmer avboksamtal från två olika skolor. I analysen av data hittades femkategorier som utgör resultatet. Frågan vi ställt oss är: hur använderelever tillgängliga verktyg och resurser i boksamtal på engelska?Dessa kategorier är: Eleverna söker bekräftelse från läraren, elevernatittar på illustrationer eller bildstöd innan de svarar på frågor,eleverna hjälper varandra samt eleverna utgår från grundfrågorna.Av resultaten och tidigare forskning är slutsatsen att boksamtal iämnet engelska leder till att eleverna tar ansvar och tränar bådeläsförståelsen och att tala engelska. Baserat på denna studierekommenderar vi fortsatt forskning kring metoden boksamtal vidinlärning av engelska som andraspråk.

  • 72.
    Gustavsson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Johansson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Högläsningens funktion vid andraspråksinlärning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar

    förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan

    användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta

    artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.

    Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och

    andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka

    motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns

    ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är

    de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte

    finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas

    då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

  • 73.
    Haglind, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    “Jag känner inte att vi har något barn som inte inryms i vår verksamhet”: Pedagogers relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbetes syfte är att fördjupa oss i vad förskollärare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans läroplan och Skollagen nämner inte begreppen en enda gång och vi vill skapa oss en förståelse om varför det talas så mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.

    Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollärare i västra Sverige.

    I vårt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till “en skola/förskola för alla”.

    Studien visar på att ett fåtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten där de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har båda gjort vår slutpraktik på ett ställe där vi anser att de arbetar mycket med inkludering, så som vi tolkar deras arbetssätt. När vi, till en förskollärare som arbetar där, ställde frågan om hon kunde koppla inkludering till något som var en del utav deras verksamhet svarade hon rakt av nej. Eftersom vi hade en helt annan uppfattning om hur verksamheten ser ut på just den här förskolan, fick vi här bekräftat att det finns en viss okunskap om begreppets innebörd.

    Vi tolkar Lpfö98 (rev.2010) som att den syftar till att förskolan ska ha ett inkluderande arbetssätt, trots att själva termen inte nämns.

  • 74.
    Haglund, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Werme, Rebecka
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Pedagogen, barnet och boken: - En studie om samspel i samband med boksamtal.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.

  • 75.
    Hallberg, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nyberg, Wynja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Förskolans hall: Yngre barns språklärande vid påklädningssituationer2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning om barns språklärande visar att det är i vardagssituationer som barn har stor möjlighet att utveckla sitt språk och i denna studie har syftet varit att undersöka vilka språklärandesituationer som synliggörs i kommunikationen mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Studien utgår från följande frågeställning: På vilka sätt kommunicerar pedagoger med barn i åldern 1-3 år vid påklädningssituationer i hallen och hur kan denna kommunikation bidra till språklärande? Vi har valt detta ämne då våra eftersökningar visar att forskningen kring språklärande i förskolans hall är begränsad. Studien är genomförd på en förskola i södra Sverige och vi har använt videoinspelning som insamlingsmetod av materialet. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och vi har använt induktiv tematisk analys. Våra analysbegrepp är stöttning och kommunikation. Utifrån föreliggande studie drar vi slutsatsen att språklärande äger rum i vardagssituationer. Detta synliggörs i de situationer i vilka pedagoger kommunicerar med barn genom att benämna och upprepa ord och begrepp, ställa frågor till barnen samt ta tillvara på de samtal barnen initierar. Vi har observerat att stöttning, det vill säga scaffolding, förekommer när pedagogerna ställer frågor samt benämner och upprepar ord och begrepp.

  • 76.
    Hansson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ute på djupt vatten?: - en kvalitativ studie om pojkar och flickors tal om simundervisningen i skolan2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

  • 77.
    Hansson, Monika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Thorstensson, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Bild uttrycker mer än tusen ord: - en kvalitativ studie om ämnet bilds legitimitet i grundskolan2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter. Funktioner som vi fick se har stor betydelse för elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som personligt.

  • 78.
    Hegefeldt, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Religionskunskap i tiden: en studie om hur religionsämnet kan göras mer engagerande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa.

    Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna.

    Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet. Den första frågan var Hur arbetar den intervjuade religionsläraren för att göra ämnet engagerande? och den andra frågan var Hur uppfattar de två intervjuade eleverna religionsämnet och vad har de för önskemål inom ämnet?

    Den metod vi valde för att ta reda på vad som skulle kunna göra Religionskunskap A mer intressant var tre kvalitativa intervjuer med en lärare och två elever. Intervjuerna var tänkta att ge ett bredare perspektiv på hur religionsundervisningen skulle kunna läggas upp, eftersom detta ligger i linje med vårt mål att öka intresset för religion bland fler elever.

    Det centrala i vårt resultat utgörs av en rad olika beståndsdelar. En del handlar om på vilka sätt elevdemokrati verkar i undervisningen utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Nästadel tar upp nutidsperspektiv med aktuella händelser som belyser hur religion kan utövas idag. Något annat som är viktigt är att det behövs olika verktyg för att levandegöra religionsundervisningen och det finns flera möjliga svar på hur dessa kan användas. I intervjuerna lyfter alla tre informanterna fram etik som ett intressant ämnesområde. Läraren nämner att etik är tacksamt, då det går att integrera i övriga områden inom religionsundervisningen.

  • 79.
    Helbig, Fabian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "En vandring genom tiden - med potatisen i handen": En learning study om elevers historiemedvetande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den föreliggande undersökningen är att få kunskap om hur undervisning kan förbättra elevers lärande vad det gäller elevers historiemedvetande. Metoden som under- sökningen använde sig av är en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historielärare som riktar fokus på elevers lärande. Genom utvärderingen av det samlade datamaterialet besvarades undersökningens frågeställningar Vilka är de kritiska aspekterna för att elever i årskurs 8 ska kunna utveckla en högre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens upplägg gör positiv skillnad för elevers lärande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgörande för en undervisning med målet att utveckla elevers historiemedvetande: 1. Eleverna behöver integreras i undervisningen som deltagande berättare. 2. Undervisning behöver skapa en meningsfull förbindelse mellan elevers vardag, de historiska händelserna och elevers föreställning om framtiden. 3. Undervisning behöver involvera elevers närmiljö, såsom den lokala historien eller elevers egen släkthistoria. När det gäller undersökningens andra frågeställning, visar resultatdelen att pedagogerna identifierade två centrala punkter i undervisningen som skulle kunna göra positiv skillnad för elevers lärande: Undervisningen som genomförs på ett varierat sätt skapar intresse bland eleverna. Detta anses som grundförutsättning för all lärande. Dessutom höjer en inkludering av elevers närmiljö elevers förståelse för ämnet genom att relatera abstrakta händelser till elevers vardag.

  • 80.
    Henriksen, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nordvall, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Språkliga praktiker kring bilder och bildskapande2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.

    Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.

    Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.

    I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring. Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

  • 81.
    Högström, Per
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

  • 82.
    Högström, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Ottander, Christina
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Teachers’ aims of laboratory work in secondary school in Sweden2005Ingår i: Proceedings of the Fifth International ESERA Conference on Contributions of Research to Enhancing Students’ Interest in Learning Science, European Science Education Research Association , 2005, s. 1211-1214Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 83.
    Ivarsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Andersson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lärarna i Idrott och hälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.

    Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande. Det är lärarna som skall skapa förutsättningar för att eleverna skall känna sig inkluderande i undervisningen. De skall anpassa aktiviteterna utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Inkludering kan ses på många olika sätt beroende på vilken författare man ser till. Någon författare skriver att det räcker att eleverna är med i undervisningen, medan andra anser att det är en känsla som finns hos eleven och att det inte räcker med att bara vara integrerad i aktiviteterna. Arbetet har inspirerats utefter det sociokulturella perspektivet, relationella perspektivet och hermeneutiken. För att få fram data har vi gjort intervjuer på tre lärare i Idrott och hälsa och observerat dem på en idrottslektion. Resultatet har visat sig vara att lärarna i Idrott och hälsa ser på inkludering som att eleverna är med i undervisningen. De anpassar sin undervisning utefter Aspergers eleverna och försöker vara extra tydliga i sina instruktioner. Idrottshallarna är relativt anpassade och skolbyggnaderna är inte lika anpassad utefter elever med Aspergers syndrom. Det är lärarna som får anpassa sig efter miljön och skapa förutsättningar för Aspergers eleverna att kunna vara integrerade och bli inkluderade. Idrottshallarna är anpassade på sätt att de har få fönster och få dörrar, vilket är bra för elever med Aspergers.

  • 84.
    Jaskic, Dijana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Malin, Nilsson
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur miljöer och material skapar förutsättningar för språkstimulans i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. 

  • 85.
    Johansen, Christina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Janver, Zandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    När pinnar blir till bokstäver: en studie av fyra förskollärares uppfattningar av barns läs- och skrivlärande i verksamheter som bedrivs i huvudsak utomhus2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med syfte att undersöka förskollärares varierande uppfattningar av barns läs- och skrivlärande i förskolor som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus har vi gjort en kvalitativ studie med en fenomenografisk metod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i fyra olika förskolor vilka bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus. Vi begränsar oss dock inte till uppfattningar av barns läs- och skrivlärande utomhus utan vill studera uppfattningar av barns totala läs- och skrivlärande i verksamheter som bedrivs i huvudsak utomhus och vår forskningsfråga lyder: ”Vilka varierande uppfattningar av barns läs- och skrivlärande har förskollärare i förskolor som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus?”

    Förskollärarna uttrycker att en god språkutveckling med språklig medvetenhet ligger till grund för barnens kommande läs- och skrivutveckling. De menar att de med utgångspunkt i barnens intressen och lust utmanar barnen till vidare aktiviteter. Kunskapssökande, reflektion och samtal ses som viktigt och centralt. De uttrycker att utomhusvistelse gynnar allt lärande, inklusive läs- och skrivlärande, och att allt som kan göras inne kan göras ute. De lyfter även fram vikten av att alternera mellan verksamhet ute och inne. Utomhuspedagogik beskrivs som ett helhetstänkande vilket innefattar upplevelsebaserat lärande.

  • 86.
    Johansson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En kvalitativ undersökning om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande.

     

    Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier. Jag har kommit fram till att elevinflytande kan tolkas olika mellan olika personer. Dessutom är arbetet med elevinflytande inte alltid en självklarhet. Det kräver en hel del arbete och eftertanke av lärarna för att eleverna ska kunna ha inflytande över sin skolsituation. Det krävs bland annat tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Dessutom upplever många lärare att lektionspassen är för korta för att hinna med arbetet med elevinflytande. En annan orsak enligt lärarna är att många elever inte klarar det ökade ansvar som inflytandet kräver. Trots dessa aspekter vill lärarna i min underökning arbeta för ett ökat elevinflytande. Vid de tillfällen som möjligheten att arbeta med elevinflytande funnits har det gett positiva resultat anser de tillfrågade lärarna.

  • 87.
    Johansson, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Återkoppling - ett medel för ökat lärande?: En studie av innehållet i skolans skriftliga omdömen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske. Bakgrunden till reformen är en önskan om ökad tydlighet om elevens kunskapsutveckling till elever och föräldrar.  I en granskning gjord av Skolverket visade det sig att det fanns stora brister i utformningen av omdömen, oftare var de summativa snarare än formativa och innehåll till stor del beskrivningar av elevernas personliga egenskaper snarare än deras kunskaper. Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva innehållet i de skriftliga omdömena utifrån en teori om feedback. Är innehållet i dokumenten skrivna på ett sätt som är nära kopplat till lärandet, d.v.s. ger det en bra information om vad eleven behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande? För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har jag använt en kvantitativ metod för att samla in data och en textanalys med fasta kategorier för att beskriva innehållet i dokumenten. Slutsatserna av analysen är att de undersökta dokumenten till största delen har en formativ funktion ,74,3 %, medan 25,7 % har en summativ funktion.  I 39,2 % av fallen ges feedback på en nivå som kan leda till ökat lärande medan 35,5% innehåller information som inte är effektiv ur det avseendet. 24,3% är formativa men ger inte feedback som effektivt ökar lärandet.

  • 88.
    Johansson, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Strandberg, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Likabehandlingsplaner: En jämförande studie av grundskolors likabehandlingsplaner i Hallands län2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 89.
    Johansson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Carlsson, Mette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Att knyta an, en livsviktig uppgift": En kvalitativ intervjustudie med förskollärare2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter.

    Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter. 

    Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

  • 90.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Eriksson, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    ”Gå inte med plingliga nallar o säg dutt, dutt, dutt utan låt dom va ledsna.” - En studie om hur pedagoger skapar diskurser kring ledsna barn.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 91.
    Johansson, Thomas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Haraldsson, Caisa
    ”…men jag typ pallade inte med en massa ungar…”: Fem livsberättelser kring avhopp från gymnasieskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.

  • 92.
    Jonsson, Simone
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Självkänsla hos gymnasieelever: Samband mellan elevers självkänsla och syn på skolan2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla.

  • 93.
    Jönsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Karlsson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Förskolan - en plats där olikheter möts?: Förskollärares samtal om en inkluderande verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare under fokusgruppssamtal resonerar kring en inkluderande verksamhet för barn i en svensk förskolekontext. Utifrån syftet konkretiserade vi följande frågesä̈llningar: Vilka tolkningsrepertoarer kring inkludering för barn i behov av särskilt stöd framträder i förskollärarnas diskussioner? och Vilka kategoriseringar av barn eller vuxna synliggörs i fokusgruppssamtalen?

    Studien tar avstamp i problemområdet att det saknas tidigare forskning gällande just vilka tolkningsrepertoarer som konstrueras i förskollärarnas samtal inom ämnet inkludering, samt vilka kategoriseringar som görs av barn eller vuxna i förskollärares samtal. Den här studien utgår ifrån socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Vi använde oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering. Syftet och forskningsfrågorna besvarades genom användandet av tre stycken fokusgruppssamtal. Sammanlagt deltog tolv förskollärare, varav elva stycken kvinnliga och en manlig, förskollärarna är verksamma på två förskolor i södra Sverige uppdelade på sex avdelningar. Det framkommer i resultatet att förskollärarna har ansvaret att planera verksamheten. I och med det är det enligt förskollärarna av betydelse att de inom arbetslaget har en samsyn där de ser olikheter som en tillgång. Det finns enligt förskollärarna möjligheter till inkludering i verksamheten, däremot framkommer det till viss del i resultatet att det finns svårigheter i form av för lite personal. Det framkommer även att förskollärarna hittar nya strategier och att de därmed är nytänkande och öppna för nya möjligheter att inkludera alla barn. Eftersom att tidigare forskning bland annat lyfter fram inkluderingens betydelse för barnen i förskolan, är våra förhoppningar att vår studie ska kunna tillämpas för att synliggöra hur förskollärare samtalar om en inkluderande verksamhet och på så vis väcka diskussioner på andra förskolor. 

  • 94.
    Jönsson, Jenni
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Wennstam, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En förskola för alla: En socialkonstruktionisk studie om pedagogers tolkningsrepertoarer för inkludering av flerspråkiga barn2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare talar om inkludering av flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka tolkningsrepertoarer blir synliga i förskollärares samtal om inkludering av flerspråkiga barn? Vilka strategier talar förskollärare om för att möjliggöra så att flerspråkiga barn blir inkluderade i förskolans verksamhet? Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteorisk utgångspunkt där analysmetoden diskurspsykologi tillsammans med analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har använts. I studien har sju stycken förskollärare intervjuats under två stycken fokusgruppssamtal på två olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärare lägger ansvaret på sig själva att anpassa verksamheten för alla barn och att de anser att icke-verbal kommunikation är en betydelsefull strategi för att inkludera de flerspråkiga barnen. I resultat går det att utläsa att det finns en viss osäkerhet i hur förskollärare ska kommunicera med barn då språket brister. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare talar om inkludering och därmed möjliggöra för diskussioner om ämnet runt om på andra förskolor.

  • 95.
    Kadfors, Marcus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Demokrati i läroplanerna2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demokratisk fostran har enda sedan demokratin fick sitt stora genombrott som ledande politiska styre i västvärlden efter andra världskriget. Hur denna fostran ser ut skiljer sig en del från land till land, men gemensamt brukar vara att skola och utbildning har stor betydelse. I Sverige har demokratisk fostran av elever till välfungerande medborgare funnits med som en central del i skolan styrdokument under en längre tid. Inom ramen för den här uppsatsen studeras sex stycken läroplaner från 1955-2011 för att se hur uppdraget kring demokratisk fostran har sett ut och förändrats över åren. Man kan tydligt se att detta har varit en viktig del i alla dessa läroplaner även om betoning och vikt varierat en del. En annan central del för den här studien har varit att studera samhällskunskapens betydelse för den demokratiska fostran av medborgare i den svenska skolan. Genom att studera kursplanerna för samhällskunskap och jämföra dessa mot andra liknande ämnen för att se skillnader och likheter i hur det behandlar ämnet demokrati ska vi kunna se om samhällskunskapen haft en större roll i den demokratiska fostran än de övriga. Även här visar resultatet att det är tydligt att samhällskunskap har en betydande roll att spela när det gäller att föra över våra demokratiska värderingar till kommande generationer.

  • 96.
    Karlsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Icke-mänskliga aktörer i ett förändrat uppdrag: En kvalitativ studie om hur posthumanistisk teori kan bidra till förskolans kvalitet och måluppfyllelse2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur posthumanistisk teori kan bidra till måluppfyllelse och kvalitet i förskolan genom att synliggöra relationer mellan aktörer i ett tematiskt arbetssätt. Forskningsfrågor som ämnar svara på detta är; hur samverkar pedagoger, barn samt icke-mänskliga ting i förskolans temaarbete? Samt vilka handlingar möjliggörs därigenom för det systematiska kvalitetsarbetet? Problemområdet beskrivs utifrån stora skillnader i kvalitet mellan förskolor samt att undervisning i samband med den reviderade läroplanen tar stöd i nya teorier. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med aktör-nätverksteori. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer som miljö, material samt läroplan kan vara utgångspunkt för ett utforskande arbetssätt. Med detta som utgångspunkt i arbetsprocesser för systematiskt kvalitetsarbete kan en samverkan med ett målinriktat arbetssätt skapas genom pedagogers stöttande förhållningssätt. Slutsatsen är att posthumanistiska teorier kan bidra till förskolans måluppfyllelse och kvalitet genom en rörelse mellan olika teorier.

  • 97.
    Karlsson, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den Hälsosamma Individen: - En diskursanalytisk studie om Region Hallands folkhälsoförordningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.

    Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.

    Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv.

  • 98.
    Khan, Rehan Basim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En studie om interaktion och identitetsbyggande under utbildning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt hemland gällande interaktionen.

    Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm. Det finns även en del observationer som jag har haft från mitt hemland då var jag barn och studerade på en skola som medförde mig att bedriva en sådan undersökning. Dessutom har jag skrivit ner vissa av mina observationer som jag haft under min högskoleutbildning (VFU) i Sverige.

    Undersökningen har lett att man ser interaktion mellan lärare och elev när det gäller uppskattning, rättvisbehandling och även interaktion sker bland eleverna. Däremot finns vissa spår som pekar mot att det inte sker uppskattning från elevernas sida mot sina lärare. Även påpekas att några elever inte alls blir uppskattade av sina klasskamrater.

  • 99.
    Killberg, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vernersson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Barnets språkliga utveckling genom deltagande i förskolans högläsningspraktiker: En kvalitativ studie med utgångspunkt i en sociokulturell ansats2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att studera hur högläsning sker i fyra olika lässituationer i förskolan. Utifrån högläsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets språkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sådana praktiker. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det sociokulturella perspektivet som innebär att lärandet är en social och kommunikativ process där språket är ett viktigt redskap för lärande. Inställningen är också att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets språk. Dessa begrepp löper därmed som en röd tråd genom uppsatsens alla delar. Den metod vi valt för insamling av det empiriska materialet är videoobservationer i samband med högläsningsaktiviteter i förskolan. Undersökningen har genomförts på fyra avdelningar på fyra olika förskolor i södra Sverige. Barnen som har deltagit i vår studie har varit mellan två och ett halvt år till sex år. Resultatet visar att barn som deltar i en och samma högläsningsaktivitet kan ges olika möjligheter till språklig utveckling. Detta då det framgår att det är pedagogens förhållningssätt som är centralt för huruvida barnet görs språkligt aktiv och samspelar under högläsningen. Det framgår även att pedagogens förmåga att läsa med inlevelse, vara lyhörd, skapa ögonkontakt, ställa frågor samt pausa är av betydelse för att barnet ska göras aktiv. Små barn kommunicerar med hela kroppen och när pedagogen inte uppmärksammar detta skulle detta kunna ses som hindrande för barnets språkliga utveckling då de inte uppmuntras att samspela och vara språkligt aktiva. Studien är viktig för den pedagogiska verksamheten i förskolan då den kan utgöra ett diskussionsunderlag kring hur högläsningsaktiviteter kan möjliggöra barnets språkliga utveckling.     

  • 100.
    Lagergren, Anniqa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Holmberg, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Learning in new perspectives – entanglement of children, teachers and digital technology2017Ingår i: 27th EECERA Annual Conference: Social Justice, Solidarity and Children’s Rights’, Bologna, Italy, 29th August – 1st September 2017: Abstract Book, 2017, s. 230-230Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is based on preliminary results of an on-going study. The aim is to investigate entanglements of children, teachers and digital technology, where humans as well as materiality are considered as actors. Learning is a main concept in the research field of didactics and preschool practice. Research is also highly dominated by a deterministic and dialectic approach. Instead, this study investigates the becoming of an entangled child, where the child continuously is in intra-actions with other humans and digital technology. In this setting Barads (2007) agential realism becomes a way to problematise widespread beliefs about the learning child. In this study, the concept intra-action (Barad, 2007) is used to analyse the becoming of the digital child. Preschool children 4-5 years old, preschool teachers and preschool teacher students participated. They explored a digital App (Toontastic 3D) and created a story with sound and moving images in a Digital Laboratory Centre (DLC). Field notes and video registrations were used for documentation. Ethical standards were assured through written informed content by all parents and personnel, and oral consent from the participating children. Results show that children together with digital technology are strongly bound to each other during the activities. In these entangled becoming actions is reliant both of the children and the technology. Also, the spectrum of action possibilities increases during the process. It is interesting to further discuss the concept of learning in an agential realism perspective as learning emerges without any involvement of teacher students or preschool teachers.

1234 51 - 100 av 188
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf