hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Alvarsson, Christel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Finns dropparna så finns de och finns de inte får det gå bra ändå: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med ögonsjukdomar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie.

     

  • 52.
    Alveheim, Anja
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lander, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att tillfriskna från Anorexia Nervosa2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle pågår en "hälsohets" för många kvinnor. Att leva upp till samhällets normer och vad som anses vara det normala idealet kan i vissa fall skapa enormt mycket stress och strävan efter det perfekta utseendet blir för stor. Denna strävan bidrar till att tillfrisknandeprocessen från Anorexia Nervosa (AN) blir mer komplex hos kvinnor. Syftet med studien var att undersöka tillfrisknande hos kvinnor med AN. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund. Resultat påvisar att stöd är en betydelsefull omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan kan ge i denna process. För kvinnornas del är det av största vikt att beslutet om tillfrisknande är självvalt och inte för att tillfredsställa någon annan. Det finns ett samband mellan kropp och själ, vilket är en utmaning för sjuksköterskan i omvårdnaden kring kvinnor med AN och att viktuppgång inte är korrelerat till ett fullt tillfrisknande belyses tydligt. För sjuksköterskan krävs fördjupade kunskaper om kvinnornas upplevelser kring tillfrisknandet för att få en helhet om sjukdomen. Det krävs ytterligare forskning om kvinnornas upplevelser efter avslutad behandling och efter tillfrisknande från sjukdomen. Även ytterligare komplimenterande forskning behövs kring kvinnornas syn på huruvida ett tillfrisknande är möjligt.

  • 53.
    Ambratt, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Hasku, Allden
    Högskolan i Halmstad.
    Närståendes upplevelser av en anhörigs insjuknande i stroke2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 30 000 personer i Sverige i stroke vilket innebär att många närstående också blir berörda. Det är viktigt att se den insjuknade personen tillsammans med de närstående som en helhet då familjen har en betydande roll i sjukdomsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en anhörig som insjuknat i stroke. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som grund. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet; Plikten att vårda och Utanförskap med tillhörande subkategorier. Resultatet visade på att livet omkastades för de närstående. En stor omställning var att ens eget behov hamnade åt sidan, roller förändrades, det sociala livet begränsades och personen man en gång kände upplevdes vara någon annan. Slutsats: Mer implementering av forskningsresultat behövs för att göra sjuksköterskor mer upplysta om hur närstående upplever situationen när en familjemedlem insjuknar i stroke. Målet är att närstående ska känna delaktighet, acceptans och förståelse genom att sjuksköterskor ser hela familjen som en helhet där relationen bygger på trygghet, empati och respekt.

  • 54.
    Anderberg, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Moser, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mannens erfarenheter av papparollen som stöd för sjuksköterskan inom barnhälsovårdens föräldrastöd: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pappan är central för barnets utveckling, men kunskap och förståelse kring pappans erfarenheter av sin roll saknas. Syftet med litteraturstudien var att utforska och beskriva mannens erfarenheter av sin roll som pappa till barn under sex år. I resultatet ingår 13 kvalitativa artiklar och det framkommer fem teman: hantera biologiska skillnader, föra maskuliniteten vidare, ansvaret som familjeförsörjare och beslutsfattare, strävan efter jämställdhet och involvering samt emotionell och praktisk anknytning. Resultatet består av artiklar från flera länder: Norge, USA, Kanada, Irland, Finland, Tjeckien, Thailand, Polen, Sverige och Ghana. Den geografiska platsen och kontexten tenderar att ha en betydelse för de erfarenheter som män har av papparollen. I samhället behövs en medvetenhet och öppenhet för hur olika pappor erfar sin roll, men kunskapen kan också vara av betydelse för studerande inom olika vårdutbildningar som kan komma att möta pappor inom barnhälsovården. Förslag till fortsatt forskning kan vara hur samkönade par upplever sina föräldraroller.

  • 55.
    Anderberg, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Samuelsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ågren, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    (O)självklara val: En litteraturöversikt om föräldrars beslut kring barnvaccination2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vaccination av typiska barnsjukdomar världen över, har som enskild innovation räddat miljoner människor de senaste 200 åren. Trots detta är anti-vaccin rörelsen ett växande fenomen. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att kartlägga faktorer som påverkar föräldrar i deras beslut om att vaccinera sina barn. 18 vetenskapliga artiklar analyserades och utgjorde grunden för resultatet. Med stöd av Rogers teori (1995) om spridning av innovationer kategoriserades resultatet i tre teman: Innovationens karaktär, Kommunikationskanalen och Det sociala systemet. Några av de vanligaste orsakerna till att föräldrar valde att vaccinera sina barn var att de följde normen och/eller kände en rädsla för de vaccinpreventivbara sjukdomarna. Framträdande faktorer till att föräldrar valde att avstå barnvaccination var rädsla för biverkningar och bestående men, samt att barnet ansågs för litet och hade ett alltför sårbart immunsystem. En informationsaspekt genomsyrade samtliga studier och det främsta problemet bedömdes vara bristfällig- och opålitlig information från myndigheter och vårdpersonal. Som sjuksköterska behöver man därför vara öppen för att ta del av de faktorer som ligger bakom föräldrars tankar om barnvaccinationer för att på så sätt kunna hjälpa dem ta adekvata beslut.

  • 56.
    Andersen, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johannesson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det finns inget kvar att erövra: Upplevelse av att leva med myelom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta. Resultatet visar att individer med myelom får ett inskränkt socialt liv, förändrade vanor och både fysisk och psykisk ohälsa. Individerna påverkas av smärta, trötthet och upprepade infektioner som orsakas av ett nedsatt immunförsvar. Då kunskap om sjukdomen i samhället är begränsad får individer med myelom minskad förståelse när det gäller sjukdomsbilden. För att sjuksköterskan skall få förståelse för individerna och deras livskvalitet krävs en adekvat smärtbedömning, som bör beröra hur individen påverkas av sin sjukdom i det vardagliga livet. Mer forskning kring sjukdomen, behandlingar och mediciner behövs och det vore önskvärt om målet vore att sjukdomen skall kunna botas.

  • 57.
    Andersson, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ljungberg, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En oduglig kvinna: Kvinnors upplevelse av infertilitet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar. I resultatet speglas kvinnors upplevelser av infertilitet och delas in i emotionella upplevelser vid infertilitet, upplevelse av okvinnlighet, upplevelse av social isolering och upplevelse av kulturell och religiös påverkan vid infertilitet. Att få barn ses som en naturlig och fundamental del i livet. Infertilitet innebär därför ett sorgearbete och en krisreaktion hos kvinnor. Infertila kvinnor upplever ofta känslor av att vara misslyckade och odugliga, då de inte kan få biologiska barn. Då infertilitet har en stark påverkan på kvinnors hälsa bör kunskap om infertilitet tillämpas både i utbildningen och i vården. Då samhället är i ständig förändring kan detta inverka på kvinnors syn på fertilitet och därmed upplevelse av infertilitet. Kunskapen kan då förebygga och lindra kvinnans lidande av infertilitet. Det krävs därför fortsatt forskning kring kvinnors upplevelse av infertilitet. Det behövs särskilt ny forskning på svenska och europeiska kvinnor, då det är en brist på forskningsområdet idag.

  • 58.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mellerhav, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters upplevelse av vård vid depression2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är idag ett av de största folkhälsoproblemen. Antalet insjuknade i depression ökar ständigt. Ungefär 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män beräknas någon gång få en depression som kräver behandling. Som sjuksköterskor kommer vi i vården att möta patienter med depression och för att kunna ge en så adekvat vård som möjligt behövs kunskap om hur patienten upplever sin situation och vården som erhålls. Ges inte rätt och passande behandling finns risk för försämring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av vård vid depression. Studien utfördes som en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar valdes ut till att ingå i resultatet. Resultatet påvisade att patienterna upplevde stöd som en betydelsefull faktor i vården. I de fall där patienterna mötte personal som var oförstående upplevde patienterna sig kränkta och hade svårare att acceptera sjukdomen och ta till sig behandlingen. Patienterna ansåg att en anpassad och tillräcklig information var av stor vikt för att kunna hantera sin depression. Information innebar även att patienten kunde vara delaktig i beslutsprocessen och ta kontroll över situationen. Vidare forskning inom området hade varit önskvärd för att kunna utveckla vårdarbetet och för att kunna möta patienterna på bästa sätt.

  • 59.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nilsson, Isabella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kompressionsbehandling vid venös insufficiens: Faktorer av betydelse för följsamhet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kompressionsbehandling är den basala behandlingen vid venös insufficiens och venösa bensår. Att leva med venösa bensår påverkar patienters välbefinnande och det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnad vid venös insufficiens och venösa bensår att på olika sätt främja sårläkning genom samarbete med patienten. Enligt studier är patienters följsamhet till kompressionsbehandling bristfällig, vilket kan leda till uppkomst eller recidiv av bensår och förlängd läkningstid. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för följsamhet vid kompressionsbehandling hos patienter med venös insufficiens. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgjordes av fyra kvantitativa, fem kvalitativa och två vetenskapliga artiklar med mixad metod. I litteraturstudiens resultat framkom två huvudteman: inre faktorer och yttre faktorer med sammanlagt nio subteman. Resultatet visade att motivation, psykisk ohälsa, kunskap och förståelse, obehag, självbild, självständighet, utbildning, ekonomi och vårdrelation är faktorer med betydelse för följsamhet till kompressionsbehandling. Vidare behövs ytterligare forskning kring patienters erfarenheter för att få en ökad förståelse över patientens situation, som senare kan utformas till exempel riktlinjer eller PM, där det bland annat kan framgå vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga samt hantera patienters ovilja till behandling.

  • 60.
    Andersson, Angela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vasileva, Stefani
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stressen som aldrig tar slut: Akutmottagningens stressfaktorer och dess konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och patienternas omvårdnad2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts för höga nivåer av arbetsrelaterad stress. Stress kan orsaka negativa konsekvenser i form av fysiska och psykiska besvär. Syftet var att kartlägga faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar samt stressens konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och patienters omvårdnad. Studien var en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut då dess innehåll besvarade studiens syfte. Resultatartiklarna analyserades genom ett induktivt förhållningssätt. I studiens resultat framkom att faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar kunde bero på organisatoriska och patientrelaterade faktorer. Konsekvenserna av stressen var i form av psykiska, fysiska och omvårdnadsmässiga. Studien resultat bekräftar vikten av att upptäcka symtom av stress i ett tidigt skede då långvarig stress kan leda till större konsekvenser för hälsan. Det är betydelsefullt med regelbunden handledning och uppföljning av sjuksköterskors välmående på arbetsplatsen och utbildning kring stresshantering för att motverka detta.

  • 61.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjunnesson, Kajsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Föräldrars upplevelser av att komma hem med sitt prematurt födda barn2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år föds drygt 15 miljoner barn prematurt. Ett prematurt fött barn är i behov av specialiserad vård med fokus på hens välmående. Detta kan medföra att föräldrars involvering i omvårdnaden av sitt barn åsidosätts och möjligheten till anknytning försämras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att komma hem med sitt prematurt födda barn. En allmän litteraturstudie genomfördes med systematiska sökningar i databaser och med stöd av innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre huvudteman: Upplevelser av att få komma hem, Upplevelser av att ta hand om sitt barn i hemmet och Upplevelser av stöd. Resultatet påvisade att känslor som positivitet och lättnad var övervägande men föräldrar upplevde även osäkerhet och oro. Hemma präglades vardagen av nya rutiner och olika hinder. Föräldrar fick stöd från sjuksköterskan, stödgrupper och anhöriga. Stödet från sjuksköterskan ansågs viktigt för att föräldrar skulle uppleva hemkomsten som positiv. Denna litteraturstudie kan ge sjuksköterskan en ökad förståelse för föräldrars upplevelser av att komma hem med sitt prematurt födda barn och leda till bättre stöd från sjuksköterskan i de områden där osäkerheten hos föräldrar är störst.

  • 62.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ljungblom, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livet efter hjärtinfarkten: En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor. Män har historiskt sett representerat normen för människan i forskning och därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors erfarenheter. Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod, vilket genererade tio vetenskapliga artiklar som resulterade i tre teman och nio kategorier. Kvinnornas erfarenheter visade att hjärtinfarkt medförde ett avbrott i livet och med hjälp av närstående samt egna reflektioner lärde kvinnorna känna sig själva igen. En ny prioriteringsordning skapades med fokus på kvinnornas hälsa och liv. Studien visar att stress är en stor faktor i kvinnors erfarenheter efter hjärtinfarkt och att kvinnors erfarenheter behöver uppmärksammas för att vårdpersonal ska kunna ge adekvat vård. Det hade varit betydelsefullt om framtida forskning hade uppmärksammat hur stress skiljer sig mellan könen vid hjärtinfarkt, eftersom stress är en riskfaktor.

  • 63.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar hjälpsökande beteenden hos nyblivna mammor med symptom på postpartum depression2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postpartum depression drabbar 13-19% av nyblivna mammor och konsekvenserna av att behandling inte sätts in i tid kan få bestående effekter för såväl mamman som barnet. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar hjälpsökande beteenden hos nyblivna mammor med symptom på postpartum depression. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Ur litteraturstudiens resultat framkom temana: hälso-och sjukvårdens påverkan, familj och närståendes betydelse, kunskapsnivån kring postpartum depression, kulturens betydelse och förväntningar kring moderskapet. Hälso-och sjukvården samt familj och närstående beskrevs vara faktorer som främjade kvinnors hjälpsökande beteenden samtidigt som kultur, okunskap, informationsbrist och förväntningar kring moderskapet var framträdande hinder på vägen till att söka hjälp. Slutsats: Studien visade på ett antal faktorer som påverkade det hjälpsökande beteendet. För att kunna minska stigmatiseringen kring diagnosen och istället öka kunskaperna behövs det mer omfattande informationsåtgärder. Sjuksköterskor behöver ha god kunskap om postpartum depressionen för att förstå kvinnornas hjälpsökande beteenden och vidare forskning kring upplevelsen av hälso-och sjukvården som en hindrande faktor är önskvärt för att denna faktor i framtiden endast ska vara främjande.

  • 64.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Jonna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Närståendes vaka: En djupt berörande kärlekshandling2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vaka är ett omvårdnadsvetenskapligt begrepp och beskrivs ha en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, likaså har vaka en central del i rollen som närstående till en svårt sjuk anhörig. Vaka behöver synliggöras inom omvårdnad då det råder oklarheter kring begreppets djupa innebörd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vad vaka är för närstående inom omvårdnad. Studien designades som en allmän litteraturstudie, där resultatet baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I litteraturstudien har hermeneutiskt inspirerade frågeställningar använts, vilka skapar utgångspunkter för att på ett djupare plan förstå mänskligt handlande. Frågeställningarna bidrog till en kategorisering av resultaten ur de vetenskapliga artiklarna, där följande kategorier identifierades: Känslor, som utformat en huvudkategori som vidare mynnade ut i tre subkategorier. Subkategorierna benämns: Beskydd, Engagemang och Livsstilsanpassningar. Beskydd och Engagemang framkom som ett sätt för närstående att vidmakthålla vakan, Livsstilsanpassningar beskrevs oundvikligt uppstå som ett resultat av den eviga vakan. Ytterligare behov finns av kompletterande forskning kring det djupt känslomässiga engagemang som präglar en närståendes vaka. Genom att lyfta fram begreppet vaka och söka förståelse för vad vaka är för närstående kan förutsättningar och omvårdnadsåtgärder för närståendes vaka skapas.

  • 65.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bodén, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Käll, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En förändrad framtid – Kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.

  • 66.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Klaesson, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Inte som alla andra: Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter ur normavvikande grupper2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. 

  • 67.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andreasson, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur påverkas familjens livskvalité när ett barn har en ADHD-diagnos?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 68.
    Andersson, Jonna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gaviola Poblete, Marianne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Volioti, Christina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Migrän: En osynlig sjukdom: En litteraturstudie om icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall. För att bevisa om metoderna är tillförlitliga behövs ytterligare forskning angående icke-farmakologiska metoder vid migrän. Utformning av riktlinjer gällande migrän och adekvata behandlingsmetoder ute i vårdverksamheten vore betydelsefullt. Utökad utbildning om migrän i sjuksköterskeutbildningarna är av stor vikt.

  • 69.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sunnenell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dagbok över intensivvårdstiden: Patientens upplevelse2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning. Tolv artiklar analyserades och sammanställdes i fem kategorier: Upplevelse av att få och läsa sin dagbok, Betydelsen av att känna sig omhändertagen, Att få insikt i sin egen sårbarhet, Att tolka minnen och fylla minnesluckor och Dagbokens betydelse för återhämtningen. Många patienter mår psykiskt dåligt efter intensivvårdstiden. Resultat visar att dagboken hjälpte dem att hantera tiden efteråt med att fylla minnesluckor och snabbare återhämta sig. Patienterna upplevde sig mer omhändertagna och såg dagboken som en gåva. För att hjälpa patienten på bästa sätt skulle vidare forskning om vad dagboken bör innehålla vara av intresse.

  • 70.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ivansson, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans erfarenhet av kommunikation inom omvårdnadsteamet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar att

    bristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterska

    och omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var att

    beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföring

    inom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer. Hög kontinuitet mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet ger förutsättningar för ett effektivt samarbete vilket ökar patientsäkerheten. Organisationen var en betydande påverkansfaktor. Förbättringsarbete inom klinisk verksamhet kan uppnås genom att uppmärksamma kommunikation som ett komplext område. Vidare forskning krävs om kommunikation mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet.

  • 71.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kamberi, Besarta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nutritionens betydelse för palliativa patienter: Ur patientens och sjuksköterskans perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

  • 72.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress: Med maktlöshet i centrum2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist.

  • 73.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Berith
    Stöd till närstående inom palliativ vård2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Närstående till patienter inom palliativ vård utsätts för olika påfrestningar. Sjuksköterskans uppgift är att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de närstående har, samt de stödåtgärder som hon kan tillgodose.

    Syftet var att belysa de närståendes behov av stöd inom den palliativa vården och de stödåtgärder som sjuksköterskan kan tillgodose.

    Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.

    Behovet av stöd varierade över tid och berodde på den närståendes tidigare relation till den sjuke. För många närstående var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de närstående om specifika omvårdnadsproblem som kan uppstå, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur. Sjuksköterskan strävade efter att utforma ett individuellt anpassat stöd för varje familj/familjemedlem. I resultatet framkom de fyra kategorierna; Behov av emotionellt stöd, behov av bekräftande stöd, behov av informativt stöd samt behov av instrumentellt stöd.

    Kommande forskning kan fokusera på om behovet av stöd till närstående skiljer sig åt beroende på om patienten vårdas i öppen eller sluten vård, om insjuknandet är hastigt eller mer långvarigt samt hur hälso- och sjukvården kan integrera de närstående i vården på ett bättre sätt.

  • 74.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ludvigsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn.

  • 75.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Motin, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samband mellan ungdomars psykiska hälsa och socilat kapital2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomars försämrade psykiska hälsa är ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar i Sverige. Forskning visar att ungdomars sociala kapital kan ses som en hälsotillgång samt att skyddsfaktorer, som familj och vänner, har betydelse för den psykiska hälsan. Distriktsköterskor i elevhälsan har en viktig roll i att arbeta med individens friskfaktorer för att främja den psykiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva om det finns ett samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital, såsom socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet bland flickor och pojkar i åldern 14-16 år. Tvärsnittsstudien genomfördes i en mindre stad i sydvästra Sverige. Total deltog 461 stycken ungdomar i åldrarna 14-16 år. Data om den självskattade psykiska hälsan och uppfattningen om socialt nätverk, den sociala förmågan och känslan av tillhörighet samlades in med hjälp av mätinstrumentet Minneapolis Manchester Life of Quality (MMQL). Både flickor och pojkar skattade psykisk hälsa och socialt kapital högt. Det fanns inget tydligt samband mellan psykisk hälsa och socialt kapital i form av socialt nätverk, social förmåga och känsla av tillhörighet. Socialt kapital skulle kunna belysas som en hälsotillgång av distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet. Det behövs fler longitudinella studier för att få mer kunskap om effekten av socialt kapital på psykisk hälsa, samt vilken roll sociala medier har i ungdomars sociala kapital.

  • 76.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tyler, Hannah
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Avvikelserapportering: Faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att inte rapportera avvikelser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser. Även bristande kunskap och erfarenhet kring avvikelserapportering och brist på uppföljning av inlämnade avvikelser utgjorde ett hinder. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för negativa konsekvenser då de begått ett misstag. De kände även dåligt samvete inför att anmäla en kollega som gjort fel. Arbetskultur och organisatoriska faktorer inverkade även på beslutet att anmäla avvikelser. Att diskutera avvikelsrapportering redan under sjuksköterskeutbildningen hade kunnat minska känslorna av skuld och inkompetens genom att sjuksköterskestudenterna tidigt förstår syftet med att anmäla avvikelser. Fortsatt forskning kring svenska förhållanden är nödvändig för att belysa sjuksköterskornas hantering av avvikelser för att kunna utveckla strategier för att öka patientsäkerheten.                                                

  • 77.
    Andersson, Mattias
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Perelius, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunicera professionellt: Kommunikationens betydelse för patienter med diabetes typ 22013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. I resultatet framkom att en bristfällig kommunikation kunde leda till sämre egenvård då det kunde orsaka osäkerhet och sämre motivation hos patienterna. En fungerande kommunikation kunde bidra till att patienterna kände tillit till vården, kände sig stöttade, förstådda samt sedda som individer, vilket kunde leda till bättre egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur kommunikation kan påverka patienten. Sjuksköterskestuderande behöver mer feedback vid den verksamhetsförlagda utbildningen på sitt sätt att kommunicera med patienter. Mer forskning och beprövad erfarenhet om kommunikationens betydelse vid diabetes typ 2 och hur den kan utföras mer effektivt behövs.

  • 78.
    Andersson, Moa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Annervi, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leken läker alla sår: En litteraturstudie om lekens betydelse i omvårdnad.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i. Syftet var att belysa lekens psykologiska effekter i samband med omvårdnad för barn. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken var uppbyggd av fjorton vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att leken i omvårdnad påvisade olika effekter hos barnen. Fyra övergripande kategorier valdes ut efter noggrant genomförd granskning och redovisas i litteraturstudiens resultatdel. Kategorierna som redovisas är: leken som distraktionsmoment, leken som informationsverktyg, leken som ångestreducering och leken som bearbetningsfas. Då befintlig forskning generellt inriktas på lekens effekter relaterat till ångest- och stressymtom hos barnen och deras föräldrar, behövs mer specifik forskning där upplevelsen av leken i omvårdnad belyses.

  • 79.
    Andersson, Natalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundgren, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att hantera sitt livsöde: Copingstrategier hos personer med ALS2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som leder till muskelförtvining och förlamning. Syftet med studien var att beskriva copingstrategier hos personer med ALS. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med deduktiv riktad innehållsanalys. Tolv resultatartiklar analyserades och sammanställdes. Två kategorier beskrivs enligt befintlig teori: problemfokuserad coping och känslofokuserad coping. Den problemfokuserade copingstrategin självständighet och den känslofokuserade copingstrategin användande av stöd visades ge personer med ALS ett bättre välbefinnande genom att minska oro och ångest. Användandet av copinstrategier sågs variera beroende på individen och sjukdomsprogressionen. Den känslofokuserade copingstrategin undvikande sågs föredras i ett tidigare skede av sjukdomen medan den omdefinierande copingstrategin jag är filosofisk mot min sjukdom det som kommer må komma, som är en annan form av känslofokuserad copingstrategi, användes mer i slutskedet av sjukdomen ALS. Personer med ALS ökade hanteringen av sin sjukdom genom att använda rätt copingstrategier vid rätt tidpunkt i sjukdomsförloppet. För att personer med ALS ska kunna uppleva trygghet trots sin sjukdom bör sjuksköterskan ha god kunskap om copingstrategier. 

  • 80.
    Andersson, Petra Lilja
    et al.
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Ahlner-Elmqvist, Marianne
    Lund Univ, Dept Hlth Sci, Lund, Sweden..
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Univ Coll, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Dept Clin Sci, Danderyd Hosp, Div Med, Stockholm, Sweden..
    Larsson, Maria
    Karlstad Univ, Dept Nursing, Karlstad, Sweden..
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 33, nr 5, s. 536-540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 81.
    Andersson, Rosanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Örtengren, Kajsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av motiverande samtal vid prevention av hjärt- och kärlsjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet.

  • 82.
    Andersson, Sabine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nyhlén, Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barns upplevelser av att leva med synnedsättning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn med funktionsnedsättningar upplever mer problem med hälsan och lägre livskvalitet än barn utan funktionsnedsättning. En integrativ litteraturstudie användes för att beskriva och belysa barns upplevelser av att leva med synnedsättning. En analys av 13 artiklar utfördes. Barn med synnedsättning beskrev bland annat hur de undvek sociala situationer där problem relaterat till synnedsättningen kunde uppstå.Många barn deltog tillsammans med sina familjer i fritidsaktiviteter anordnade för barn med synnedsättning arrangerade av olika organisationer. Barnen beskrev både positiva och negativa upplevelser av sina möten med vården. Några av barnen beskrev en frustration över att behöva förklara sitt tillstånd för vårdpersonal som inte var insatta i deras hälsohistorik. Fysisk aktivitet och skola var ett återkommande ämne i flera studier och barnens självkänsla och självförtroende påverkades av möjligheterna till att delta inom dessa områden. Barnen upplevde besvikelse och frustration över den stigmatisering som en synnedsättning innebar. Studien belyser ett relativt outforskat ämne där forskning inriktad på att mäta välbefinnande hos barn och ungdom som lever med synnedsättning är sparsam både utomlands och i Sverige. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen öka och leda till en mer individanpassad vård och omvårdnad.

  • 83.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cramér, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med ett organ från en avliden donator -  en humanbecoming2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att behovet av organ ökar utförs det fler organtransplantationer varje år. För att kunna få ett nytt organ innebär det för många att någon annan avlider under de omständigheterna så att organen kan doneras, och framförallt att viljan att donera sina organ finns från den avlidne eller dess anhöriga. Ett beslut som kan ge flera andra livet tillbaka. Transplantationsprocessen är lång och slutar inte när det nya organet är transplanterat, förutom livslång medicinering kan många tankar och frågor uppstå. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser att leva med ett organ från en avliden donator. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes, vilket resulterade i fem teman; Upplevelser av tacksamhet, Upplevelser av ansvar inför donator, Upplevelser av ett förändrat själv, Upplevelser av skuld samt Upplevelser av sorg. Huvudfynden i resultatet var att mottagarna upplevde en förändring av sig själva efter transplantationen samt upplevelser av tacksamhet över att ha fått en andra chans i livet. För att hantera förändringen krävs det hjälp och förståelse från sjukvården. Större förståelse kring mottagares upplevelser efter transplantationen med organ från en avliden donator behövs för att bättre kunna bemöta deras behov.

  • 84.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Damm, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    ”Har glasögon” -  Omvårdnad och dokumentation av patienters synförmåga inom geriatrisk vård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 85.
    Andersson, Veronica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelser vid förlossningsdepression: Ur kvinnans perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

  • 86.
    Andersson, Viveca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förekomst och behandling av smärta hos patienter inneliggande på sjukhus2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos patienter som är inneliggande på sjukhus. Studier har visat att smärta inte har tillräckligt hög prioritet, och att följsamheten till behandlingsrekommendationer är svag.

     Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta hos inneliggande patienter på två sjukhus samt belysa hur riktlinjer avseende smärtbehandling tillämpades. 

    Metod: Beskrivande kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in från 356 patienter. En strukturerad enkät användes vid insamlande av data.  Smärtskattningsskalorna Visuell Analog Skala (VAS), Numerisk Skala (NRS) eller Verbalt Beskrivande Skala (VBS) användes som mätmetod.  

    Resultat: Trettioen procent av patienterna angav att de upplevde en smärtintensitet som var VAS/NRS > 3 i vila, 44 % angav en smärtintensitet som var VAS/NRS > 4 i rörelse. Trettionio procent upplevde störd nattsömn på grund av smärta. Endast 17 % av patienterna hade fått skatta sin smärtintensitet med ett validerat smärtskattningsinstrument under sjukhusvistelsen. Flera av patienterna med svår till värsta tänkbara smärta (VAS/NRS 7-10) saknade individuellt utprovad analgetikabehandling, i enlighet med riktlinjer.

     Slutsatser: Alltför många patienter upplevde måttlig till outhärdlig smärta, vilket indikerar brister i omvårdnaden gällande smärtbedömning, och medicinsk tillämpning av riktlinjer. Ytterligare studier avseende implementering av riktlinjer för smärtlindring kan vara av betydelse för att förbättra kvalitén på smärtbehandling för inneliggande patienter.

  • 87.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sårbarhet: En emotionell anknytning mellan sjuksköterska och patient2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sårbarhetär ett fenomen som i samband med livsomställningar blir mer framträdande. Sjuksköterskans inställning till sin egen och patientens sårbarhet påverkar huruvida en omsorgsfull relation skapas där alla känslor patienten upplever beaktas. För att patienten ska våga uttrycka känslorna sårbarheten framkallar är det viktigt att sårbarhet inte förbises. Vårdande medcaringtraditionen i fokus som innebär en djupareemotionell anknytning mellan patient och sjuksköterskafyller därfören viktig och central del i omvårdnaden av sårbara patienter.Syftetvar att belysa vad sårbarhet är inomcaring.Metodför studien varallmän litteraturstudie där systematiska sökningar i databaser med omvårdnadfokus resulterade i tio vetenskapliga resultatartiklar. Med inspiration från innehållsanalys bearbetades samt analyserades de vetenskapliga resultatartiklarna.Resultatettydliggör upplevelser av sårbarhet inomcaringgenom kategorierna:känslor,mod,lindrandeochbörda-resurs. Det framkom att sårbarhet uppkommer av olika skäl för patienten och sjuksköterskan och hur sårbarheten beaktas har inverkan påden emotionella anknytningen som behövs i en vårdande relation.Slutsatsenfrån litteraturstudiens resultat är att sårbarhet är ett viktigt fenomen att ha kunskap om. Det är relativt obeforskat, därför rekommenderas fortsatt forskning med syfte att undersöka sårbarhet i en caring kontext för att ge sjuksköterskan bättre redskap att geen patientsäker och evidensbaserad omvårdnad.

  • 88.
    Anderzon, Emilie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Claesson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att administrera intravitreala injektioner2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 89.
    Andreasson, E.
    et al.
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Sahlgrenska University Hospital, Psychiatry Sahlgrenska, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Faculty of Health and Caring Sciences, Institute of Nursing, Sweden.
    Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan2012Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 19, nr 1, s. 15-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to describe patients' conceptions and experiences of care in compulsory treatment for acute onset of psychosis. Twelve patients with experience of compulsory treatment were interviewed in 2008-2009, and phenomenographic analysis was used to analyse the data. Two descriptive categories emerged in the results: receiving needed support and perceiving respectful care. Patients perceived that coercive interventions were positive if they were given good care, if they were given the shelter they needed, if they got help with understanding and if the setting was healing. Patients felt respected if they were treated like human beings, if they were allowed to retain as much of their autonomy as possible and if they were invited to participate even though they were under compulsory treatment. The results show that it is important to prevent patients from being traumatized during compulsory treatment and to take advantage of patients' inner resources. Patients' experiences of compulsory treatment can form the basis for preparing an individual action plan for future compulsory treatment. Individual action plans could empower patients during compulsory treatment and improve their experience of care.

  • 90.
    Andreasson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekstav Lilja, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förebyggande av anestesirelaterad atelektasbildning.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Atelektaser uppstår inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som sövs och leder till försämrad syresättning men kan även leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskan med olika ventilationsstrategier kan förebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar att när 100 % syrgas ges under induktionen av anestesi ökar uppkomsten av atelektaser. Om positive end-expiratory pressure (PEEP) 6-10 cmH2O används tillsammans med 100 % syrgas motverkas detta. Det är mer oklart vilken effekt PEEP har efter induktionen av anestesi. PEEP bör kombineras med rekryteringsmanöver för att effektivt motverka atelektasbildning. Olika metoder för att genomföra rekryteringsmanöver finns beskrivna men gemensamt är att topptrycket ska nå upp till cirka 40 cmH2O. Efter induktionen kan anestesisjuksköterskan även förebygga uppkomst av atelektaser genom använda 40 % syrgas. I den kliniska verksamheten saknas ofta riktlinjer för vilken ventilationsstrategi som ska användas. För att kunna arbeta preventivt med att förebygga atelektasbildning måste anestesisjuksköterskan diskutera ventilationsstrategi med anestesiläkaren innan problem med syresättningen uppstår. För framtida forskning skulle det kunna vara av intresse att undersöka hur olika ventilationsinställningar påverkar patientens upplevelse under preoxygenering.

  • 91.
    Andréasson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallentin, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ett livsavgörande arbete: Mötet med unga suicidala patienter2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige är suicid. Den ökade psykiska ohälsan är en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osäkerhet i mötet med unga suicidala patienter då de, i bemötandet, inte vet hur de ska gå tillväga. Kunskap och förutsägbarhet är viktiga faktorer för att i tid upptäcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som är betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter. Studien är genomförd i form av en litteraturstudie där resultatet baserades på analysen av 16 vetenskapliga artiklar som noga granskades och bearbetades. Resultatet i studien visar att kunskapen kring suicidalitet är en viktig faktor för att underlätta sjuksköterskans möte med den unga suicidala patienten. En mängd olika strategier har utarbetats varav samtliga bygger på acceptans, förståelse och respekt. Sjuksköterskan kan bidra med emotionellt-, praktiskt- och socialt stöd samt främjande av andlighet. Det främsta målet är att patienten ska återfå sin inre kontroll och gå från en dödsorienterad till en livsorienterad syn på livet. Sjuksköterskeutbildningen bör innehålla undervisning kring suicidalitet och ungas psykiska ohälsa. Vidare behövs kunskapen kring ungas suicidalitet breddas och bedömningsunderlag implementeras i vården.

  • 92.
    Andréasson, Marielle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mårtensson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kommunikation vid livets slut: att skräddarsy stödet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svårt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det är avgörande för patientens välbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vård. Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat framkom tre teman; sjuksköterskor och patienters upplevelser av kommunikation vid EOL, kommunikation inom team och dess påverkan på patientens omvårdnad och ärlighet i kommunikationen och bevarandet av hopp. Studierna visade att det fanns en vilja hos sjuksköterskor att kommunicera med patienten vid EOL men det fanns olika hinder som försvårade denna uppgift. Exempelvis känslomässiga hinder hos sjuksköterskan, patientens ambivalens angående diskussioner rörande EOL, tidsbrist och kulturella skillnader. Många sjuksköterskor önskade mer utbildning gällande kommunikation vid EOL-vård och mer forskning inom detta område behövs.

  • 93.
    Andrén, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Erlandsson, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. 

  • 94.
    Anjou, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hedqvist, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Komplementära behandlingsmetoder mot illamående2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med illamående finns överallt i hälso- och sjukvården. Illamående är vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och strålbehandling. Även vid graviditet är illamående ett känt faktum. Komplementär medicin kan användas som komplement till den traditionella skolmedicinen. Sjuksköterskan ska bidra med sin kunskap i det specifika omvårdnadsarbetet för att kunna lindra det lidande som illamåendet innebär. Syftet med litteraturstudien var att beskriva komplementära behandlingsmetoder mot illamående hos vuxna. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie. De komplementära behandlingsmetoder som identifierades och utgör kategorier i resultatet var Non-invasiv akustimulering, Invasiv akustimulering och Behandling med ingefära. Invasiv akustimulering har god effekt på illamående medan effekten av non-invasiv stimulering har tveksam effekt. Akustimulering med elektricitet, oavsett om den är invasiv eller non-invasiv, har effekt på illamående. Även behandling med ingefära lindrar olika typer av illamående. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående har i stor utsträckning effekt men placeboeffekten kan i vissa fall inte uteslutas. Komplementära behandlingsmetoder mot illamående vid vård i livets slutskede är inte undersökt i någon större omfattning och därför skulle det vara ett angeläget område att forska vidare inom.

  • 95.
    Anna, Andersson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lisa, Phan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att inte kunna få barn: Mäns upplevelser av infertilitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner.         

  • 96.
    Antonsson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Johansson, Robin
    Högskolan i Halmstad.
    Att leva med ofrivilliga ljud och rörelser: - upplevelser av Tourettes syndrom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. 

  • 97.
    Antonsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ving, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Fri från cancer?: Patienters upplevelser av att leva med en rädsla för recidiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rädsla för recidiv är vanligt förekommande bland patienter som genomgått cancersjukdom. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur rädslan för recidiv kan påverka hälsan för att kunna stödja dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av rädslan för recidiv efter genomgången cancersjukdom. Tio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet framkom i databearbetningen tre kategorier som bildade resultatet: Rädsla för recidiv underhålls av återkommande påminnelser, Rädsla för recidiv skapar emotionell och existentiell sårbarhet och Rädsla för recidiv påverkar livskvalitén. I litteraturstudiens resultat identifierades flera faktorer som utlöste patienters rädsla för recidiv. Dessa faktorer var uppföljningsbesök, media, historier om andras cancersjukdom och kroppsliga förändringar. I resultatet framkom också patienters tankar och känslor som gav dem en emotionell och existentiell sårbarhet. Rädslan för recidiv påverkade i hög utsträckning patienternas livskvalité och hade negativ inverkan på deras hälsa. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar faktorer hos patienter som kan associeras med rädsla för recidiv och mer forskning krävs om hur sjuksköterskan kan stödja dessa patienter på ett adekvat sätt.

  • 98.
    Antonsson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Böhlin, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Att erfara trygghet, Att erfara strategier för att hantera fysiska och psykiska symtom samt Att erfara bristfällighet. Bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen skapade förtroende genom kompetens, information och förhållningssättet. Det spelade ingen större roll i vilken form informationen gavs, huvudsaken var att det framkom vad som skulle ske. Informanterna använde sig av olika strategier för att klara av operationen. Det framkom kunskapsluckor i informationen kring operationen. Vidare forskning med en fullskalig studie bör vara inriktad på hur informationen tydligast ges till patienterna inför kataraktoperationen. En slutsats av pilotstudien är vikten av patienternas delaktighet i omvårdnaden kring en kataraktoperation samt patienternas erfarenheter av operationen vilket i sin tur genererar relevant kunskap till ögonsjuksköterskor som kan utveckla en bättre ögonsjukvård. I utbildningen av ögonsjuksköterskor bör patientperspektivet användas som underlag.

  • 99.
    Anving, Nicole
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Svensson, Angelica
    Högskolan i Halmstad.
    Teittinen, Caroline
    Högskolan i Halmstad.
    Vikten av vikten: Hur kan sjuksköterskan stödja barn till viktnedgång?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma bland barn är ett utbrett och växande problem i världen och Sverige och det kan leda till allvarliga hälsoproblem i vuxen ålder så som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom sjuksköterskor kommer i kontakt med barn som har problem med sin vikt i form utav övervikt och fetma är det viktigt att de är rätt rustade för att stödja och vägleda barnen och deras familjer. Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter och hinder att stödja barn som lider av övervikt eller fetma utifrån barns, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie. Tre kategorier presenteras i resultatet; stöd genom interventionsprogram, stöd genom kommunikation och kunskapsförmedling samt stöd genom motivation och engagemang. Det finns faktorer som hindrar sjuksköterskans möjligheter att stödja barn, exempelvis barnets brist på motivation. Riktlinjer och handlingsplaner är för sjuksköterskor, enligt föräldrar och sjuksköterskor viktigt för att förmedla stöd. För att bäst lyckas att stödja barn med övervikt eller fetma spelar familjens engagemang en betydande roll. Sjuksköterskan bör i arbetet med barns övervikt och fetma arbeta i samverkan med hela familjen. Vidare forskning bör göras på hur barn kan motiveras och hur hela familjen kan engageras i viktminskningsprocessen. 

  • 100.
    Aptich, Nursen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Azaric, Mirjana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenhet av arbete med flyktingbarn och deras föräldrar på barnavårdscentralen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral (BVC) möter dagligen flyktingbarn och deras föräldrar i sitt arbete och dessa möten ser olika ut beroende på olika faktorer. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors arbete med flyktingbarn och deras föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier: att skapa trygghet, att vara lyhörd och att ge stöd. I kategorin att skapa trygghet beskrev BVC- sjuksköterskor hur de arbetade för att skapa jämlik vård, öka tillgängligheten samt belyste de vikten av kontinuitet i vården för flyktingbarnen. Kategorin att vara lyhörd innefattade sjuksköterskors sätt att se det enskilda barnets behov. Detta tillämpades med respekt, förståelse och acceptans för kulturella skillnader. Att ge stöd genom behjälplighet vid språk-och kommunikationssvårigheter, rätt anpassad information och samverkan med andra professioner gav flyktingbarnen tryggare och snabbare integrering i det svenska samhället. Svårigheter som BVC- sjuksköterskorna beskrev var kommunikation via tolk, brist på resurser och brist på kontinuitet i arbete med flyktingbarn. Fortsatt forskning behövs för att få ökad kunskap och förståelse kring flyktingbarns behov. Det behövs även fortsatta studier i utveckling, organisation och samordning av verksamheter som bedriver vård och omsorg för flyktingbarn.

1234567 51 - 100 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf