hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 4780
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ahlberg, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimåsen, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Transsexualitet: Transsexuella patienter i vården2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov. En bra vård förekom då vårdpersonal visade respekt och empati till den transsexuelle, detta var relaterat till medvetenhet och kompetens hos vårdpersonal. Diskriminering och transfobi förekom gentemot patientgruppen, orsak till detta var inadekvat kompetens, normer samt personliga värderingar. Generella hälsoproblem hos patientgruppen antogs felaktigt bero på patienternas transsexualitet.

    En betydande faktor var att tilltala den transsexuella med rätt pronomen, då en försämrad vårdkvalitet upplevdes om fel pronomen användes i vårdmötet. Den tvåkönade heteronoma vårdsynen exkluderade de transsexuella gällande undersökningar, behandlingar och vårdtillgänglighet.

    Brist på tidigare forskning har resulterat i dåligt utbildad personal gällande transsexualitet, denna brist förekom både i primär- och slutenvård. Aktuell kunskap är grundad på klinisk erfarenhet och i mindre omfattning på vetenskaplig evidens. Detta har resulterat i att sjuksköterskestudenter fått en bristfällig formell utbildning gällande transgender frågor.

  • 52.
    Ahlberg, Tony
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Väremo, Lukas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Varaktighet: - den bortglömda aspekten av viktminskning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång. I resultatet framkom två huvudteman: Motivation och mål samt Livsstilsförändring. Individer har varierande förmåga till självkontroll, egenvård och följsamhet, samt olika tillgång till stödfunktioner i samhället. Motivation och mål har en central roll. Hur personer reagerar på utmaningar och svårigheter är också högst individuellt och avgörande för en varaktig viktnedgång. En ökad kunskap genom utbildning och forskning rörande psykologiska och psykosociala faktorer kan underlätta sjuksköterskans möjlighet till individanpassad vård och förbättra motivationsstrategier för livsstilsförändringar. Mer kunskap kan även leda till ett förbättrat bemötande och omvårdnad. 

  • 53.
    Ahlbin, Tina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olofsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barnsexhandel i Europa- Ett globalt hälsoproblem2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 54.
    Ahlborg, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergeld, Sofi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mannischeff, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Musikens effekt på postoperativ smärta2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande. Baserat på den här kunskapen är det lockande att framhäva om musik möjligen kan ha positiva effekter på postoperativ smärta. Syftet med studien var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta hos kirurgpatienter, som ett komplement till analgetika. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp och får musikbehandling i genomsnitt uppskattar sin smärtintensitet lägre än de patienter som inte får musikbehandling. Musik som behandling kan även minska patienters behov av analgetika efter ett kirurgiskt ingrepp. Förslag till vidare forskning kan vara att undersöka vilken dosering och typ av musik som ger optimal smärtlindrande effekt samt om musikbehandling kan förkorta patientens sjukhusvistelse efter ett kirurgiskt ingrepp.

  • 55.
    Ahldén, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att vilja leva - Hur sjuksköterskan kan uppmärksamma suicidnära ungdomar inom somatisk vård2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.

  • 56.
    Ahlebrand-Lorenzen, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindskog, Marita
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Eutanasi - en begreppsanalys2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.

  • 57.
    Ahlgren, AnnaKarin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av barn med medfödda hjärtfel ur ett föräldraperspektiv1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Anledningen till denna studie är att det har känts viktigt att få kunskap om hur föräldrar till hjärtsjuka barn upplever sjukvården och de förändringar som uppkommer då familjen utökas med ett hjärtsjukt barn. Syftet med studien var att belysa omvårdnad av barn med medfödda hjärtfel ur ett föräldraperspektiv. Då föäldrar nås av beskedet att deras efterlängtade barn har ett medfött hjärtfel, kan förhoppningar och drömmar kring barnet komma i skymundan av upplevelser och sorg över att barnet inte är friskt. Av resultatet framkommer det att föräldrasituationen blir mycket utsatt och det sätter spår i familjelivet och de sociala aktiviteterna minskar. Då föräldrar ställs inför nya situationer är det viktigt för dem att förstå informationen och göra den begriplig. För att möjliggöra ett bemästrande av situationer framhåller föräldrar vkten av att få stöd från familjemedlemmar och sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör främja en tillitsfull relation med föräldrar och visa dem respekt för den unika situation de befinner sig i, samt identifiera outsagda behov. Förslag till framtida forskning är att belysa tonårstid och unga vuxenår för barn med medfödda hjärtfel, då dessa barn genom dagens sjukvård ökar i samhället. Sjuksköterskors holistiska synsätt kan vidgas om de får ökad kunskap om barnets erfarenheter av sin sjukdom, dess effekter och upplevelser av sjukvården.
  • 58.
    Ahlgren, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Isacsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smärta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Anestesisjuksköterskorna strävade efter att ge en individuell smärtbehandling till patienterna. Känslan som skapades vid det preoperativa mötet med patienten, typen av ingrepp, samt användandet av andra smärtbehandlingsmetoder påverkade planeringen av de intravenösa analgetikadoserna peroperativt. Genom att använda multimodal smärtbehandlingsmetod till patienter som opereras i generell anestesi skulle postoperativ smärta kunna förebyggas och bidra till minskat lidande för patienterna samt snabbare postoperativ återhämtning. Även vårdtiderna kan förkortas vilket kan leda till en samhällsekonomisk vinst.

     

     

  • 59.
    Ahlholm, Annica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Inlärning via media: positivt eller negativt?1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Denna studie handlar om hur media uppfattas av unga kvinnor i dagens samhälle. Som förordet frambingar (“...de bilder av verkligheten som media skapar tenderar att bli verkligare än den verklighet som den enskilde individen skapar genom egna primära erfarenheter.”) är det viktigt att försöka förstå hur media kan påverka den unga individen. Syftet med undersökningen är att utröna om ungdomstidningar (Elle, Fitness, Amelia, Veckorevyn och Frida) uppfattas positivt eller negativt av de, för studien berörda, unga kvinnorna. De två huvudfrågor som stått i focus för studien lyder; hur påverkar individens bakgrund (uppfattningar rörande olika aspekter av sig själva) dennas kunskap, självförtroende och ideal? Eftersom syftet fått styra valet av metod tillämpas kvantitativ utgångspunkt. 100 enkäter delades ut till försökspersoner. Enkäten bestod av 25 frågor om bl a attityder gentemot tidningar, hur individen ser på sig själv i olika avseenden och om denna anser sig påverkas av tidningarna. Försökspersonerna bestod av ca 50 kvinnor på Sannarps gymnasiets andra årskurs och ca 50 kvinnor på Högskolan i Halmstad i varierande ålder. Efter en grundläggande litteraturstudie och enkätundersökning analyserades resultatet och samband försökte finnas. Resultatet av enkätundersökningen visar att alla frågor vilka rör kunskapsinhämtning genom tidningar, påverkas mer av individens attityder än av dennas bakgrund. Likaså påverkas självförtroende och ideal mer av attityder än av bakgrund. Andra intressanta resultat handlar om individens uppfattning av verklighet, dennas orsak till läsning av tidningar, ålder etc. Studien bör väcka tankar kring dagens samhälle och det ständiga informationsflödets konsekvenser.
  • 60.
    Ahlin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bergström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar vid palliativ vård-ett mångkulturellt perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier:

    kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

  • 61.
    Ahlin, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bengtsson, Irén
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientinformation vid en kranskärlsoperation2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation

  • 62.
    Ahlman Nöbbelin, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Alexandersson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Kolla två kvinnliga poliser"2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.

  • 63.
    Ahlstav Mårtensson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erling Hasselqvist, Nann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Differences in pain and nausea in children operated on by Tonsillectomy and Tonsillotomy: – A prospective follow-up study2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate the differences in postoperative pain, nausea and time of discharge in children 3-12 years old after undergoing Tonsillectomy (TE) or Tonsillotomy (TT) at the post anaesthetic care unit (PACU), children’s ward and at home.  Background: TE involves risk of bleeding, severe postoperative pain and nausea. TT is a less invasive method with lower risk of bleeding and postoperative pain and nausea according to performed studies. Method: A prospective, comparative follow-up study design. Eighty-seven children from December 2008 until April 2009 in the ages 3-12 undergoing TE or TT participated. Visual analogue scale (VAS) was used for children’s pain and nausea assessments. Result/Findings: Significantly fewer children operated on by the TT assessed postoperative pain ≥ 3 according to the VAS than children operated on by the TE in both the PACU and the children’s ward. A significant difference of postoperative nausea was only present during the care at the PACU and children’s ward with fewer TT children that assessed nausea VAS ≥ 3. The time of postoperative care was shorter among the TT children in both the PACU and the children’s ward. Postoperative pain and pain related difficulties in eating after discharge was significantly more present among the TE children compared to the TT children. Conclusion: The results of our study indicated that TT is a more favourable alternative than TE in children.

  • 64.
    Ahlström, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gymnasieelevers syn på feedback i skolämnet idrott & hälsa2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt.

  • 65.
    Ahlström, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Månsson, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sömn hos intensivvårdspatienter. En litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    En tredjedel av en vuxen människas liv upptas av sömn. Sömnen är viktig för vårt fysiska och psykiska välbefinnande och för lite sömn fördröjer tillfrisknandet efter sjukdom. IVA patienternas sömn avbryts ofta av personalens omvårdnadsåtgärder och ljud från all apparatur samt pågående behandlingar. Syftet med studien var att belysa faktorer av betydelse för undersökning av intensivvårdspatientens sömn.Studien omfattade bearbetning av 20 vetenskapliga artiklar.Faktorer som påverkade sömnen var miljön,medicinska orsaker och läkemedel,fysiska och psykiska stressorer.Resultatet visade att patienterna sov dåligt pga. påverkan av dessa faktorer.Det visade sig att det inte bara var en enskild faktor som påverkar den dåliga sömnen hos intensivvårdspatienten utan en kombination av flera faktorer.Resultatet bekräftades i flera fall med hjälp av olika mätinstrument samt polysomnografi. Fortsatt forskning inom området som belyser intensivvårdspatientens sömnsvårigheter bör göras.Önskvärt är forskning med en kvalitativ metod,intervju/observation av patienten för att öka sjuksköterskans förståelse för patienternas sömnproblem.
  • 66.
    Ahlström, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Intranät: en kartläggning av fenomenet1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Uppsatsen syftar i första hand till att strategiskt och kommunikativt kartlägga fenomenet intranät och till att generera kunskap som kan ligga till grund för vidare förståelse. Syftet är dessutom att uppsatsen ska kunna fungera som en plattform och språngbräda för vidare forskning inom ämnet. Jag vill med hjälp av praktiska exempel försöka visa på mediets strategiska och kommunikativa möjligheter, begränsningar och faror. Samt ge en bild av hur, och i vilken utsträckning mediet kan påverka organisationers internkommunikation och organisationsstruktur.
  • 67.
    Aigbiremonlen, Abasikpongke
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sharma, Priya
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Umgängesförmåga, ett bristande faktor: En kvalitativ studie angående gruppdynamik och sammanhållning i en arbetsgrupp bestående av undersköterskor2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer.

    Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

  • 68.
    Akel, Rachelle
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Reklam i Populärpress: en semiotisk bildanalys av livsstilsreklam och könsskildring i svensk populärpress, 20032003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    I denna uppsats görs det en semiotisk bildanalys av livsstilsreklam och könsskildring i fyra olika tidsskrifter, Plaza Café, Cosmopolitan och Femina. Uppsatsen syfte är att besvara två olika frågor den första är: På vilket sätt spelar reklambilderna på begreppet livsstil? och hur framställs kvinnan respektive mannen i livsstilsreklambilderna? Med hjälp av den semiotiska bildanalysen och en kvalitativ arbetssätt nådde uppsatsen sitt syfte. Efter att ha analyserat 26 olika reklamannonser kunde studie dra slutsatsen att de livsstils dimensioner som analysen utgick från kunde tydligt genomspåras i vardera reklamannons. Textens och bildens betydelse som förmedlas i livsstilsreklamerna utgick från eller använder sig av olika livsstilar med dimensioner som personlighet, stil, smak eller prestige och status för att fånga publikens uppmärksamhet. Livsstilsreklamen vill meddela att det är möjligt att köpa eller konsumera en livsstil med hjälp av marknadens varuutbud. Genom att köpa en Omega klocka eller Ray-Ban solglasögon så låter man produkten vara ett uttryck för den egna personligheten eller den egna stilen/smaken eller referera till en viss status och prestige. När det gäller hur kvinnan respektive mannen framställs i de utvalda reklamannonserna är att kvinnan framställs för det mesta snygg, smal, ung, sexig, lättklädd och passiv medan mannen som snygg, smal men muskulös, påklädd eller med bar överkropp, aktiv och behöver inte alltid vara ung. Vi utsätts ständigt för reklam var vi än befinner oss och kanske därför är det sällan vi stannar till och tittar noggrant på dess utformning. Reklamen har ett eget språksystem där varje bild eller text som finns med en annons är väl genomtänkt och har stor betydelse på hur den ska tolkas och fångas av publiken.
  • 69.
    Aktander, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Boij, Zhamuel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Välfärdens barnbarn vill inte bara jobba!1997Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    En argumentationsanalys för och emot förkortad arbetstid i Sverige baserad på Statens Offentliga utredningar 1996:145 och de mest betydelsefulla instansernas argument i debatten kring frågan.
  • 70.
    Al Nima, Ali
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    RELATIONEN MELLAN SUBJEKTIVT VÄLBEFINNANDE, COPINGSTRATEGIER OCH OPTIMISM BLAND HÖGSKOLESTUDENTER2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att det inte finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller subjektivt välbefinnande och optimism. Däremot fanns det könsskillnader angående emotionellt stöd, instrumentellt stöd, ventilering av känslor och humor. Copingstrategier medierade inte effekterna av optimism på subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande påverkas till stor del av individens syn på framtiden och livet.

  • 71.
    Albertsson, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Höjner, Heléne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.

  • 72.
    Albertsson, Nina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mellanmänskliga relationers inverkan på den psykiska hälsan: En kvalitativ studie i ett återhämtningsprojekt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.

     

    Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.

     

    Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  

  • 73.
    Albing, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Marith
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rapport och Nyheterna: En jämförande studie av nyheter och dess betydelse för den offentliga sfären.1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 74.
    Albinsson, Eleonore
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jonasson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityder gentemot homosexualitet: - ur ett patientperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet. I resultatet framkom det att hälso- och sjukvården upplevs styras av ett heteronormativt tankesätt, där patienten antas vara heterosexuell. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal var något som upplevdes av flera informanter. Många var också rädda för att avslöja sin homosexuella läggning på grund av oro för sämre vård och negativa attityder ifrån vårdpersonal. Framtida forskning bör inriktas på vidare studier av patienter som är homosexuella och deras upplevelser av hälso- och sjukvård och dess attityder gentemot homosexualitet. Det kunde också vara intressant att studera om det fanns skillnader mellan homosexuella män och kvinnor när det gäller deras upplevelser av bemötandet inom vården. 

  • 75.
    Albinsson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cykelgymnasiet i Skara: En kvalitaiv studie om elevernas uppfattningar om skolan och framtiden2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    The purpose of this study was to investigate how students of the cyclesport academy conceptualize their situation on the academy and their future. Nine cyclesport students in second and third grade, six males and three female were interviewed. The coach of the academy was also interviewed. The method used was qualitative and interviews were made. Themes that emerged in the interview guide was Preferences & Options, Future, Social Support, Goalsetting, Motivation and Gender aspect. The result showed that the students are unanimous that the cyclesport academy promotes their development. Some of the students regarded that they don´t get enough of attention from the academy teachers/coach. Most of the students see their future as positive and they believe that they will continue to cycle after academy. Some of the students believe that there could be problems to motivate themselves after academy, because the situation at the academy is to good. Many of the students think that they will continue to study at higher level, in most cases, after the cycle carrier. The students believe that their studying has suffered a bit because of the cycling, but it doesn´t seem to have caused them any problems.
  • 76.
    Albinsson, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekeroth, Niclas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lagidrottares upplevelse av målsättningens effekter: En kvalitativ studie av lagidrottare på elitnivå2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Syftet var att studera hur svenska lagidrottare på elitnivå upplever effekterna av målsättning. Tio stycken lagidrottare, åtta män och två kvinnor, intervjuades om deras subjektiva upplevelse av målsättningseffekterna. Intervjuformen var semistrukturerad med en intervjumall som utvecklats och modifierats utifrån enkäten “Goal Setting in Sport Questionnaire”. Teman som framkom genom GSSQ var hur ofta målsättning används, hur effektivt målsättning är, vilja/ansträngning att uppnå mål och målsätningspreferenser/valmöjligheter.Tillägg har gjorts med teman målsättning, självförtroende, motivation och lagsammanhållning. Resultatet av undersökningen visade att försökspersonerna använder sig av resultat och prestationsmål men inte processmål som anses vara effektivast. Resultaten överensstämmer med Goal Achivement Theory, att uppnådda mål och uppfattad förmåga avgör vilken grad av ansträngning och uthållighet som idrottaren väljer. En effekt av målsättningen är att försökspersonerna anser att de behärskar aktiviteten bättre med målsättning som kan kopplas till Self-Efficacy Theory. Vidare visar resultatet att målsättning främjar gruppsammanhållningen. Ett anmärkningsvärt resultat var att få försökspersoner utvärderar sin målsättning.
  • 77.
    Albinsson, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekeroth, Niclas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vad motiverar cyklingen hjälpryttare på svensk elitnivå?2001Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som motiverar hjälpryttare att cykla. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupen bestod av fyra manliga cyklister och en manlig tränare. Intervjumallen som användes utformades från enkäterna Motiv Till Idrottsdeltagare (MTI) och Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire (PMCSQ). Resultaten visade att hjälpryttaren är motiverad att vinna men det viktiga är inte att han själv vinner utan att det är dennes lag som vinner. Alla respondenter påpekade att de då och då får chans att vinna själva och det gör det kanske lättare att motivera sig att agera hjälpryttare under större delen av säsongen. Hjälpryttarna känner sig totalt sett motiverade till de olika uppgifter de blir tilldelade och att det är själva uppgiften i sig som motiverar hjälpryttaren. Hjälpryttarna har multipla motiv för att delta och de är både inre och yttre. Vidare känner de sig framgåpngsrika då de förbättra sig och de känner att de får uppmärksamhet från omgivningen. En slutsats man kan dra är att hjälpryttarna är lika motiverade som de andra i laget.
  • 78.
    Albjär, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Har du mens eller?: Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Premenstruellt syndrom, även kallat PMS, är något som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och återkommer vanligtvis varje månad. Symtomen kan yttra sig såväl fysiskt, psykiskt som emotionellt. Syftet med studien var att beskriva kvinnors premenstruella erfarenheter. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat kunde tre huvudteman urskiljas. Resultatet av litteraturstudien visar att många kvinnor har erfarenheter av att mötas med misstro då de beskriver sin PMS. Denna misstro beskrivs i möte med såväl närstående, arbetskollegor som med hälso- sjukvårdspersonal. I studien framkommer att okunskapen kring PMS är stor, samtidigt som fenomenet ofta framställs negativt och förlöjligas. Många kvinnor beskriver värdet i att få samtala om sina premenstruella erfarenheter utan att bli dömda och misstrodda. För att utveckla en bättre omvårdnad av kvinnor som lider av PMS är det av stor vikt att genom utbildning öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal om detta fenomen. För att fler kvinnor skall få hjälp att lindra det lidande de premenstruella symtomen kan orsaka är det av vikt att vidare forskning bedrivs. 

  • 79.
    Albrektsson, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Trbovsek, Ann
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Författare: Ellinor Albrektsson & Ann Trbovsek

    Titel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationer

    Uppsats: Sociologi C, 61-90p

    Handledare: Magnus Ring

    Syftet med denna uppsats är att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgått från två verksamheter, det vill säga, Vändpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkätsammanställning åt BIM, för att ta reda på vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs gruppträffar. Metoderna vi har använt oss av för att behandla vårt insamlade material är både kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgått ifrån sociologiska teorier som vi anser är relevanta för vårt valda ämne. Vi har använt oss av Berger och Luckmanns primär- sekundär socialisation och institutionalisering samt Beckers avvikarbegrepp. Dessutom har vi valt att utgå från Hansens beskrivning om barn som lever i missbruk och Bergströms framställning om missbruk, människor och relationer. Vår frågeställning lyder: hur minskar man reproduktionen av missbruk mellan generationer? För att kunna minska reproduktionen av missbruk är vår slutsats att det krävs främst; kunskap kring missbruk och engagemang från medmänniskor och verksamheter. Förståelse kring missbruk ökar sannolikheten att individer i samhället reagerar samt agerar och det kan därmed bidra till att de människor som lever med eller i missbruk kan bli hjälpta, vilket kan leda dem på rätt väg. Vi har kommit fram till att skolan är ett viktigt forum för att sprida kunskap. Vi har ytterligare kommit fram till att medmänniskors och verksamheters engagemang har en viktig betydelse för människor i missbrukarmiljöer och för deras framtidsutsikter. Människor och verksamheter som engagerar sig konfronterar individer med missbruk, stöttar och ställer krav, vilket kan vara den nödvändiga kraften för att hjälpa individen ur sitt missbruk. Engagerade verksamheter, så som BIM och Vändpunkten, fungerar bland annat ”jag-stärkande” för individer som är i behov av det, detta i sin tur kan förhindra utvecklingen av missbruk i framtiden, för dessa individer.

  • 80.
    Aldeborn, Per-Olof
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Fenomenet pensionering": samhälleliga samt individuella konsekvenser och/eller förutsättningar2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
  • 81.
    Aldeborn, Per-Olof
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gruppdynamiska processer i tillfälliga grupper2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna.

    Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats.

    Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”.

    Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.

  • 82.
    Aldeborn, Per-Olof
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Löfström, Jeanette Howe
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vad gör en konsult?: en studie av organisations- och beteendevetenskapliga konsulters verksamhet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 83.
    Alderhorn, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindholm, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundin, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förbättrad patientsäkerhet vid överlämnandet från operationssalen till intensivvårdsavdelningen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När säkerheten vid rapportering brister kan det få förödande konsekvenser. Inom intensiv- samt operationssjukvården bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö där patienten befinner sig i en stark beroendeställning. Säkerhetsaspekten vid överrapporteringar är här mycket viktig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en patientsäker överrapportering mellan operation och intensivvård. Granskning av 14 vetenskapliga artiklar visade att kommunikationen mellan intensivvården samt operation förbättrades genom användandet av ett strukturerat rapporteringsverktyg. Vidare att arbetsmiljön påverkade på kommunikationen där störande moment såsom larm gav negativa effekter på säkerheten vid överrapportering. Teamarbetet förbättrades genom användandet av en gemensam journal då den pre- samt postoperativa vården lättare kunde planeras. För att åstadkomma en säkrare överrapportering av den svårt sjuke patienten var en tydligare struktur samt rollindelning fördelaktigt. I några av studierna ifrågasattes bristen på utbildning i kommunikation samt teamarbete. Ytterligare forskning eftersträvas speciellt från de Nordiska länderna och framförallt från Sverige. Även forskning avseende utvärdering av olika rapporteringsverktyg är av intresse för att undersöka ifall införda rapporteringsverktyg verkligen används vid överlämnandet av patienten.  

  • 84.
    Aldorsson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att hantera kunskap & kompetens: En kvalitativ undersökning om rekryterares inställning till kunskapstest i en rekryteringsprocess2001Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Rekryteringar har fått en allt mer framträdande roll när organisationer skall knyta till sig nya medarbetare. Dagens organisationsklimat är ansträngt, varpå en felrekrytering kan bli oerhört kostsam. Allt fler organisationer tar därför hjälp av utomstående rekryterare för att få hjälp med urvalet i en rekryteringsprocess. Syftet med uppsatsen är att utreda vilken komplexitet ett kunskapstest har i en rekryteringsprocess. Uppsatsen följer den kvalitativa metoden, eftersom jag är intresserad av att utreda vilka föreställningar rekryterare har om kunskapstest, samt få en inblick i vad som ligger bakom en rekryterares val av tillvägagångssätt i en urvalssituation. Slutsatsen från undersökningen är att kunskapstest inte tillför en rekryteringsprocess någon större relevans för det slutgiltiga beslutet i valet av en ny medarbetare. Den viktigaste informationskällan i en rekryteringsprocess är en strukturerad intervju tillsammans med referenser. Kunskapstestet har dock andra fördelar nämligen att det kan användas när en organisation ska satsa på kompetensutveckling. Organisationen kan då använda kunskapstest för att mäta medarbetarnas kunskaper och på så sätt se vilken utbildning som passar individen bäst.
  • 85.
    Alenäs, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skiftarbetet i det individualiserade samhället : Om det moderna industriarbetets sociala villkor2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    En kvalitativ studie om sex personers syn på skiftarbete och hur skiftarbetet påverkar deras fritid och sociala relationer. En diskussion förs även kring huruvida team har någon inverkan på intervjupersonernas arbetssituation. Tanken med uppsatsen var att titta på hur arbetsformen skiftarbete hävdar sig i dagens individualiserade samhälle.
  • 86.
    Alexandersen, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Strand, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att ”sy ihop” sitt liv: en studie av tolv obekvämt arbetande kvinnors livsvillkor2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Vi har undersökt hur livsvillkoren ser ut för tolv kvinnor som arbetar oregelbunden arbetstid inom tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och vårdsektorn. Vi har gjort en förstudie inom företagshälsovården samt genomfört intervjuer med de tolv kvinnorna som varit mellan 30-50 år. För vår intervjuguide valde vi ut fyra temaområden. Dessa teman var arbete, hälsa, fritid och hem. Vi har även sett kvinnans situation på arbetsmarknaden ur ett historiskt perspektiv och tagit fram genusaspekter i vår problemområdesbeskrivning. Vi fann att kvinnorna i vår undersökning upplevde höga krav/kontroll från arbetsgivare samt en generellt hög arbetsbelastning. Stress var ett vanligt förekommande inslag i deras vardag. De upplevde sig i stort sett undantagslöst ha huvudansvaret för hem och barn. Några regelbundna fritidsaktiviteter fanns inte, och många upplevde någon form av ohälsa, oftast relaterad till arbetet. De flesta skattade sin fritid till att vara kortare än den deras män hade, trots att de ofta förvärvsarbetade kortare tid än männen ifråga. Dock kom vi fram till att ovanstående problem inte direkt går att härleda till de oregelbundna arbetstiderna. För att kunna härleda livsvillkoren måste man se till kvinnornas totala livssituation. Mycket handlar om hur man hanterar (coping) de krav man ställs inför.
  • 87.
    Alexandersson, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Viktoria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Smärtbedömning hos patienter med demenssjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.

  • 88.
    Alexandersson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den kulturella identiteten i TV: En kvalitativ studie om dess verkan i svenska talkshows1997Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Dagens mediestruktur genomgår förändringar och medieföretag expanderar vertikalt och horisontellt och skaffar sig på det sättet bättre förutsättningar för att producera program som från början är tänkta att nå ut till en global publik. TV-tittare idag innehar två identiteter, dels den nationella, kulturella identiteten och dels den globala kulturella identiteten som är skapad och framförd av medierna. I min uppsats försöker jag se hur den svenska kulturella identiteten verkar i svenska talkshows som är influerade av amerikanska förebilder. Jag studerar programledarens, gästernas och publikens roller och uppgifter samt kommunikationens karaktär. De skillnader jag finner kopplar jag till teorier om den svenska kulturella identiteten. De slutsatser som jag kommit fram till har delvis att göra med skillnader mellan den amerikanska och den svenska kulturella identiteten i TV, men det finns också företeelser som jag anser står utanför de amerikanska och svenska olikheterna.
  • 89.
    Alexandersson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olika verkligheter: En studie om föräldrars uppfattning om genus2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus. Resultaten visade att föräldrarna förklarar genus utifrån olika habitus. Genom att använda en feministiskpoststrukturalistisk syn på föräldrarnas förklaringar har studien kommit fram till att de normer som representeras i skolan även går att tolka som reproducerande av ojämlika genusstrukturer. Studien visar hur föräldrar reflekterar över skillnader utifrån genushabitus, men även utifrån könshabitus. Det har även framkommit att det finns normer som håller på att förändras och svårigheterna med att genomföra en förändring.

  • 90.
    Alexandersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindblom, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    “Var klämmer skon...?”Framtida kompetensbehov på: Nilson Group AB 2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Nilson Group AB är ett detaljistföretag i skobranschen och består av fem affärsområden; Din Sko, Skopunkten, Nilson, Jerns och Radical Sports. Under våren har företaget utfört en kompetensinventering, och vi blev tillfrågade att komplettera denna med ett framtidsperspektiv på kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken kompetens företaget Nilson Group AB, tror sig behöva i ett framtidsperspektiv. De metoder vi använt oss av för att nå den information vi söker är både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden använder vi för att nå ut till företagets kunder och genom enkät få en bild av deras syn på Nilson Group AB:s framtida kompetensbehov. Inriktningen på enkätundersökningen är kommande kompetensbehov inom service, miljö och teknik. Vår kvalitativa undersökning utförs på företagets huvudkontor, där vi intervjuar personer med nyckelbefattningar om deras syn på viktiga framtida kompetenser för Nilson Group AB. I teorikapitlet redogör vi för kompetensbegreppet, individers lärande, företagets lärande - hinder och förutsättningar för lärande i arbetslivet, tyst kunskap och ledarskap. Utifrån det resultat vi fick fram kan vi konstatera att viktig kompetens på Nilson Group AB, i ett framtidsperspektiv, handlar om bl a teknik, miljö, inköp och service.
  • 91.
    Alexandersson, Philip
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    da Silva Örlin, Erik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En fallstudie av visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun: - Ur ett New Public Management-teoretiskt perspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management–teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts. Det finns även ett brett och representativt material för New Public Management som främst presenteras som tidigare forskning. Uppsatsens resultat tyder på att visionsstyrningsmodellen inte entydigt följer ett New Public Management i alla indikatorer utifrån den teoretiska ansatsen. Det framgår dock tydligt att visionsstyrningsmodellen influeras av alla de New Public Management-teoretiska dimensionerna uppsatsen utgår från.

  • 92.
    Alexandersson, Robert
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Taiwan In Sino-American Relations: An Ontological Security Study2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to explain why China put so much emphasizes on the Taiwan issue in their relations with the U.S. This will be explored by looking at what elements are affecting the commitment to the Taiwan question in Sino-American relations and how this can be explained by using ontological terms such as "rooted identity" and "significant others". Two key elements has been identified to analyze this; victimization and legitimacy. To evaluate the subject two research questions will be used; how can legitimacy and victimization explain China’s commitment to the Taiwan question when it comes to Sino-American relations? What is the connection between legitimacy, victimization and the PRC’s rooted identity? Policy-statement and official documents will be used to sheed light on the Taiwan-questions affects on Sino-American relations from an ontological security theory perspective. The thesis will argue that the PRC’s early history has great effects on their commitment to this issue and that legitimacy and victimization is affecting China’s commitment to Taiwan to the extent that it cannot accept an independent Taiwan. Hence this issue will continue to have great impact on China’s foreign relations, especially with the U.S. However, despite strong rhetoric’s China does not necessarily need to achieve unification with Taiwan in the near future.

  • 93.
    Alexandersson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Helgesson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ett nödvändigt ont - Upplevelser före och efter stamcellstransplantation hos patienter med leukemi2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att patientens situation är komplex och att patienten tvingas handskas med fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser som ofta är påfrestande. Upplevelserna visade sig variera över tid och i intensitet. Mer forskning behövs inom området och då särskilt kvalitativ forskning. Kompetenshöjande utbildning för de sjuksköterskor som möter dessa patienter i sitt arbete skulle kunna bidra till ökad kvalitet på omvårdnaden.

  • 94.
    Al-Far, Manal
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fysisk aktivitet och depression hos äldre2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med depression. För att på bästa sätt ge goda rekommendationer om fysisk aktivitet och depression hos äldre behövs medvetenhet och kunskap om faktorer som bidrar till ett aktivt deltagande i fysiska aktiviteter. Det är av värde att all vårdpersonal som kommer i kontakt med äldre har eller får denna kunskap och medvetenhet för att kunna göra effektiva hälsofrämjande insatser

  • 95.
    Alfredsson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Roth, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Schenell, Ramona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svår hjärtsvikt: Faktorer som påverkar livskvaliteten2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.  

  • 96.
    Alfredsson, Nina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Judith
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters tillfredsställelse av smärtlindring postoperativt2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    I ett snabbt tekniskt utvecklande samhälle där individens roll i sjukvården växer, krävs allt mer patientanpassad sjukvård. Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters tillfredställelse av smärtlindring postoperativt. I resultatet har patienternas tillfredställelse belysts samt mätmetoder för begreppet beskrivits. Faktorer som påverkar tillfredställelsen av konventionell respektive patientkontollerad smärtlindring (PCA) postoperativt har analyserats. Enligt vår uppfattning visar studierna en tendens till att PCA ger bättre tillfredsställelse än konventionell smärtlindring. Detta kan komma att stärkas i framtida studier.
  • 97.
    Alge, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wahlqvist, Marlene
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarna klättrares upplevelse av arousal och hantering av anxiety2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig. Viktiga faktorer bakom hanteringen av anxiety var erfarenhet och kunskap.

  • 98.
    Ali, Chenay
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Marianne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Linderstam, Elain
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med diagnosen hjärtsvikt2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med varierande symtom, som leder till begränsningar och osäkerhet. Den stress och osäkerhet som sjukdomen för med sig kan vara en påfrestning både för patienten och dennes anhöriga. Alltför ofta återinläggs patienten på sjukhus, vilket blir en ond cirkel som kan brytas av ökat samarbete mellan sjuksköterskan och patienten genom att förbättra egenvårdsmöjligheterna. Orems omvårdnadsteori beskriver vilka omständigheter som föreligger när en människa är i behov av omvårdnad. Patientens behov av omvårdnad beskrivs i tre delteorier där målet är att patienten, närstående och sjuksköterskan tillsammans bildar ett omvårdnadssystem. Syftet var att beskriva hur det är att leva med diagnosen hjärtsvikt. Sökning gjordes i databaser och manuellt i högskolans bibliotek. Studien omfattar 25 vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att patienterna upplever osäkerhet, begränsningar och behov av stöd från närstående och sjuksköterska. Information beträffande sjukdomens symtom, behandling och förlopp underlättar för patienten att leva med sin sjukdom. Kunskap om egenvårdsmöjligheter leder till tillfredsställelse. Sjuksköterskan kan utifrån Orems omvårdnadsteori, föra patienten genom krisen som diagnosen kan innebära. Genom att hjälpa patienten att se möjligheterna, kan ökad livskvalitet uppnås både hos patienten och deras anhöriga. Sjuksköterskans stödjande roll ger patienten styrka, tillfredsställelse och ett sammanhang i den nya livssituationen. Sjukvårdens minskade resurser gör att egenvård blir ett viktigt komplement i vården i framtiden, varför ytterligare forskning inom detta område är angeläget.
  • 99.
    Ali Mohamad, Amina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Jennika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn: BVC-sjuksköterskans erfarenheter - en pilotstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn.

  • 100.
    Alinder, Elisabet
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jönsson, Kerstin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med HIV/AIDSMötet i omvårdnaden2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Diagnosen HIV/AIDS innebär en stor påfrestning för de drabbade individerna. Mötet mellan sjukvårdspersonal och patienter med HIV/AIDS påverkas av sjukvårdpersonalens förhållningssätt, kunskap och rädsla. Syftet med litteraturstudien var att belysa individers upplevelse av att leva med HIV/AIDS samt betydelsen av mötet mellan dessa patienter i omvårdnaden. I metoden har 20 vetenskapliga artiklar bearbetats. Litteraturstudien visade att diagnosen HIV/AIDS påverkade patienternas hälsorelaterade livskvalitet såväl fysiskt som psykiskt och existentiellt. Fysiska påfrestningar av HIV/AIDS var smärta, illamående, viktminskning, sömnproblematik och försämrad rörelseförmåga. Självkänslan påverkades hos individer med HIV/AIDS och kunde uttryckas i stress, oro och osäkerhet. Många upplevde social isolering och ifrågasatte sina liv. Begränsad kunskap, rädsla för smitta samt fördomar hos sjukvårdspersonalen innebar för en stor del av patienterna försämrad livskvalitet eftersom dessa faktorer påverkade sjukvårdspersonalen negativt. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna inhämta mer kunskap och större förståelse för hur det är att leva med HIV/AIDS och hur deras bemötande påverkar patienterna.
1234567 51 - 100 of 4780
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf