hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 51 - 100 of 200
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51. Hallberg, Joel
    Öxabäck IF:s idrottshistoria: Användandet av deras berättelse i ämnet historia2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 52.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Authentic assessment in history education: Emphasising the “usefulness” of history2018Inngår i: Teaching History, Learning History, Promoting History: Papers from the Bielefeld Conference on Teaching History in Higher Education / [ed] Friederike Neumann & Leah Shopkow, Framkfurt am Main: Wochenschau Verlag , 2018, s. 65-76Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As part of the so-called Bologna Process, syllabi in Swedish higher education have been revised and built around learning outcomes, focusing on skills and competencies, both generic and subject-specific. However, it can be questioned whether assessment practice have undergone corresponding changes.In this chapter I give examples of examination tasks set by History departments at Swedish universities and discuss to what extent they correspond with the learning outcomes for the courses. I also discuss the possibility to create "authentic assessment" tasks in order to better determine students' abilities and competencies of relevance in the field of History.

  • 53.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Between the Mirror and the Wall: Boundary and Identity in Peter Weiss’ Novel Die Ästhetik des Widerstands2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 117-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 54.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Beyond the Book Cover: Curriculum Goals and Learning Materials2010Inngår i: Opening the Mind or Drawing Boundaries?: History Texts in Nordic Schools / [ed] Þorsteinn Helgason, Simone Lässig, Göttingen: V&R Unipress, 2010, s. 107-120Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Subject curricula of the Swedish school start with a section devoted to “Goals to aim for” or learning outcomes. The outcomes here described are more often than not generic skills or adherence to certain values with the purpose to serve as a foundation for future learning and development. Typical examples are the ability to consciously form and express ethical standpoints based on knowledge and personal experiences or to empathise with and understand other people’s situation.

    In addition there is another section headed “Goals to be achieved” or learning objectives closely coupled to assessment criteria. These objectives can relate to content as well as to skill, but in both cases they can be described in a final form, as knowledge either gained or not gained. The teacher/examinator should be able to assess to what extent the pupils have attained these objectives and translate it into grades.

    This double set of goals is, in it’s way, both natural and unavoidable. But an unforeseen consequence is that it renders the Swedish school system a certain degree of ambiguity which in turn can be seen as reflecting a transition from one paradigm of learning to another: one focussing on learning as content and product and the other on learning as process and development. At present the “learning as product paradigm” and a strive for accurate and reliable assessment criteria (that in turn could be used for quality assessment and accountability) dominate the political agenda.

    The preliminary findings from a survey conducted in 2006/2007 indicate that History teacher vacillate between the content/product and the process/development mode of learning. Teachers express a certain degree of disappointment with the dominating learning tools – the textbooks – that in their opinion focus mainly on content. Working towards the learning outcomes of the curricula will therefore require that textbooks are supplemented with other learning material. The survey results, however, indicates that supplementary learning material plays a limited role in everyday teaching and as a consequence learning objectives rather than the desired learning outcomes become guiding principles. The teachers’ reluctance to step outside the boundaries created by the textbook may at least partly be explained from the fact that the theoretical base of the concept of learning as process and development is of recent date and therefore has had limited impact on teacher education.

    The aim of the study is to contribute to the understanding of relations between educational goals and educational experience but also, hopefully, to add some useful items to the toolbox of History teaching practice.

  • 55.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Borders as Experience2009Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Continuous Assessment of Historical Knowledge and Competence: Challenges, Pitfalls, and Possibilities2015Inngår i: Enriching History Teaching and Learning: Challenges, Possibilities, Practice: Proceedings of the Linköping Conference on History Teaching and Learning in Higher Education / [ed] David Ludvigsson & Alan Booth, Linköping: ISAK, Linköping University , 2015, s. 33-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    High-stake, end-of-course assignment tasks are not only experienced as stressful by students. It can also be questioned whether a single assignment task, however complex and many-sided, can address all relevant learning outcomes for a course and catch the multi-faceted character of historical knowledge.This paper discusses continuous assessment as an alternative to traditional end-of-course assessment. Previous studies as well as experiences from using continuous assessment in History courses at Halmstad University has been used in order to illustrate opportunities and drawbacks. A tentative conclusion is that continuous assessment does provide for more varied assignment tasks, thus giving teachers a broader view of students' achievements. Using continuous assessment, the assignment tasks can also more easily be experienced as part of the learning process and not only a checkpoint. Continuous assessment can therefore help students to develop a meta-understanding of their own learning.

  • 57.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Developing skills through history education2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For the last few years my main part of my teaching has been within the field of Teacher Education. In order to prepare my students for their future profession as History teachers in the secondary school, my courses must of course deal with History, but also with how the learning of History can be facilitated and promoted. Learning History is of course linked to knowing History, and it was a somewhat strange experience when I suddenly realised that during my seven years of History studies – from the first undergraduate course to the PhD exam – no one had ever raised the issue of what it is to know History. Oh, we learned a lot about how to achieve historical knowledge, for instance through meticulous and critical source studies, but what that knowledge really consisted of was never discussed. So what do we mean when we say ‘Professor X really masters her subject’, or ‘Dr. Y displays a profound knowledge in his field of study’? Part of the knowledge is of course substantial (content) knowledge – but only a part. Collecting and storing facts – knowing that – doesn’t make you a historian. You must also be able to use the facts: interpret them, reason from them, make conclusions from them – knowing how. To this procedural knowledge can be added the conceptual knowledge that can be seen as a prerequisite for a scholarly approach to History. What students of History – on all levels, from primary school to postgraduate studies – is, then, not only to learn about what happened in the past but how to think about what happened in the past. And just as you will find it hard to learn playing the flute through listening to lectures or reading handbooks on flute-playing, thinking historically is very much a question of ‘learning by doing’ which means that History courses must give ample room for training the capacity of thinking. In my presentation I will further discuss possible interpretations of substance, procedure, and concepts in History studies as well as giving a few examples of how they can be illustrated and practised in class.

  • 58.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Historia som ämnesdisciplin och vardagsliv – ämnesdidaktiska utmaningar i ett flerkulturellt samhälle2015Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 3, s. 1-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Even if an overwhelming majority of historians acknowledges that history can harbour a multitude of interpretations and thus a multitude of narratives of the past, history – as encountered by students from primary school to the first year at the university – more often than not takes the form of a single, coherent narrative marked by an almost inexorable determinism. Ever since the beginning of the 19th century, such public narratives have served as instruments for promoting a shared sense of (national) community, not least within the compulsory school system. In our time, in our pluralistic societies where the idea of a common past shared by all has become untenable, such public narratives also pose a dilemma that is both political and ethical: how can social coherence, inclusion, and integration be achieved if (a) community is dependent on a shared past while (b) no shared past can be found? In this article I suggest that a possible way of solving, or steering clear of, this dilemma is through a history education that strives to promote an understanding of history as interpretations, as (re-)constructions of narratives of the past. Such an understanding underlines the importance of being able to deconstruct already existing narratives. It will also elucidate history’s role in society, a role that consists not only of what history says about the past but also of what history does for shaping our perceptions of the present and the future. And, finally, it offers students the tools needed for evaluating and choosing among the many narratives of the past, picking those that may serve them as aids for temporal orientation in everyday life.

  • 59.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Historical Consciousness – a cul-de-sac or an indispensable contribution to history teaching?2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    For the last 30 years or so, the concept ‘historical consciousness’ has been frequently used in the discourse of History teaching and learning.The concept has often been linked to ‘heritage’ or ‘collective memory’ and thus sometimes dismissed as ‘non-historian’. It has also been linked to, sometimes equated to, ‘identity’ and it has sometimes been argued that a disciplinary approach to history denies the relevance of students' individual identities and life-worlds – an issue that cannot be brushed aside in a diverse society.Thanks to its vagueness, the concept therefore illustrates what Norwegian historian and history educator May-Brith Ohman Nielsen has called the two poles of historical knowledge: the scholarly/disciplinary pole and the enigmatic/poetic pole where the latter is about existential issues, community, identity, security, comfort – that which goes beyond the rational and cannot be analysed. The polarity does not, however, imply that these two aspects of history are incompatible. By highlighting the polarity, the concept ‘historical consciousness’ can also serve as a starting-point for linking the poles together, returning to Carl Becker’s proposition, put forward 80 years ago:“Our proper function is not to repeat the past but to make use of it, to correct and rationalize for common use Mr. Everyman's mythological adaptation of what actually happened. We are surely under bond to be as honest and as intelligent as human frailty permits; but the secret of our success in the long run is in conforming to the temper of  Mr. Everyman, which we seem to guide only because we are so sure, eventually, to follow it.”References of importance, apart from Becker and Ohman Nielsen mentioned above, include Keith C. Barton, Bernard Eric Jensen, Linda Levstik and the reports from the History Learning Project, Indiana University.

  • 60.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Historiemedvetande: att förena förflutenhet och nutid, skolhistoria och livsvärld2014Inngår i: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk / [ed] Lise Kvande, Bergen, Norge: Fagbokforlaget, 2014, s. 201-217Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Begreppet 'historiemedvetande' har sedan 30 år tillbaka varit ständigt närvarandei nordisk historiedidaktisk debatt. Sedan 20 år tillbaka har begreppet också haften central och framträdande roll i danska och svenska läroplaner.Begreppet är mångtydigt och öppnar för flera olika tolkningsmöjligheter. Detta har i nordisk debatt skapat ett spänningsförhållande mellan en historiedidaktik inspirerad av angloamerikansk forskning med fokus på kognitiva processer och förmågor och en som vidareutvecklat tysk forskning kring begreppet historiemedvetande i en tradition av handlings- och erfarenhetsorienterad pedagogik.I kapitlet diskuteras hur resultaten från det tyska forskningsprojektet 'FUER Geschichtsbewusstsein' kan öppna för ett brobyggande mellan dessa historiedidaktiska traditioner. En praktisk tillämpning kan vara att arbeta med mikrohistoriskt och personhistoriskt material för att samtidigt synliggöra två perspektiv på historien: den disciplinära historiens (skolhistoriens) fokus på övergripande processer och förlopp, och det personliga livsvärldsperspektivet där sambandet mellan förflutenhetstolkning, nutidsförståelse och framtidsperspektiv kan framträda ur enskilda inidividers handlingar och val.

  • 61.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Historisk kunskap i svensk grundskola - ett försök till begreppsbestämning2012Inngår i: Historiedidaktik i Norden 9: Del 2: historisk kunskap / [ed] Per Eliasson, KG Hammarlund, Erik Lund, Carsten Tage Nielsen, Malmö: Malmö högskola och Högskolan i Halmstad , 2012, s. 15-33Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 62.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Obituary: In memory of Martin Peterson, 1941-20152015Inngår i: Innovation. The European Journal of Social Sciences, ISSN 1351-1610, E-ISSN 1469-8412, Vol. 28, nr 4, s. 508-509Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Martin’s home base was Scandinavia, but he felt equally at home when, as guest lecturer or conference speaker, he journeyed from the Baltic Sea to the River Plate, from the Bosporus to the coast of New England. He participated in research projects under the auspices of or funded by UNESCO, the EU Framework Programmes, the Nordic Council’s research programme NordForsk, and the Swedish Council for Planning and Co-ordination of Research. A prolific writer, he published works on identity, urban and rural development, cultural encounters, industrial democracy, research policy, the threatening dismantling of the welfare state, and social inclusion and exclusion.

  • 63.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Om skönlitteratur som historia och historia som skönlitteratur2009Inngår i: Historier: Arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa / [ed] Christer Ahlberger, Henric Bagerius, Carl Holmberg, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Pia Lundqvist, Tomas Nilson, Brita Planck, Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet , 2009, s. 94-101Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 64.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Teaching History in a multicultural society – trends and tendencies in Nordic schools2015Inngår i: Nordicum-Mediterraneum, ISSN 1670-6242, E-ISSN 1670-6242, Vol. 10, nr 2, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Meeting the history and heritage of the majority culture in a pluralist society might, at worst, mean giving up the control of one’s own past and assimilating into a new ’master narrative’. By re-defining history as a school subject, putting at its core not a set narrative of the past but the cognitive process of thinking about the past, the very process of knowing and understanding might form a ground for a shared experience of history while at the same time allow for the co-existence of different narratives. History curricula in the Nordic countries have for the last two decades gradually moved in this direction. Whether classroom work has done so as well remains less certain. Recent studies suggest that History teachers acknowledge that teaching and learning must adjust to the reality of pluralism but are less confident about how to meet the challenge in concrete terms.

  • 65.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    To know that or to know how?: An attempt to integrate content and skills in history teaching2011Inngår i: The processes of history teaching: an international symposium held at Malmö University, Sweden, March 5th-7th 2009 / [ed] Kenneth Nordgren, Per Eliasson, Carina Rönnqvist, Karlstad: Karlstad University Press, 2011, s. 155-164Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 66.
    Hammarlund, Karl Gunnar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Lindahl, Helena
    Eketånga Montessoriskola Halmstad.
    Att lära historia – inte bara lära om historia2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den kunskap som eleverna förväntas erövra i den svenska skolan är, enligt de nu gällande läroplanerna för grundskola och gymnasium, ett mångtydigt begrepp: ”Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.” I den ämnesspecifika kursplanen för grundskolan uttrycks historieämnets syfte analogt som ”att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.” Det är dock osäkert i vilken utsträckning den svenska skolan faktiskt uppfyller sin målsättning. Utvärderingar, senast den nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU03), antyder att undervisningen fortfarande – åtminstone till en del – präglas av traditionell allmänbildning som avspeglar läroböckernas innehåll. Undersökningar av läromedel och läromedelsanvändning pekar också i riktning mot att elever i den svenska skolan främst möter historien i form av fakta som ska läras in, inte ifrågasättas, prövas eller vidareutvecklas. Historieundervisningen kan alltså fortfarande ofta utformas så att eleverna förväntas ”lära att” snarare än ”lära hur”. Eller med andra ord att eleverna lär om historien snarare än att de tillägnar sig en förståelse av den egna livsvärlden betraktad i ett perspektiv av förflutet-nutid-framtid. En bidragande orsak till detta kan vara att de svenska styrdokumenten visserligen formulerar mål för undervisningen men inte lämnar några föreskrifter eller rekommendationer om form och innehåll. Detta ger stor frihet för den enskilde läraren, men ställer också krav på lärarens förmåga till innovativ planering, kunskap om och tillgång till läromedel och läranderesurser samt tillgång till tid för planering och genomförande. Under läsåret 2008/09 har lärare från Högskolan i Halmstad (lärarutbildningen) och Eketånga Montessoriskola arbetat med att utveckla dels en översiktsplanering för historia i årskurs 7-9, dels en detaljplanerad modul för fem veckors undervisning i svensk 1500- och 1600-talshistoria (genomförd under november-december 2008). En utgångspunkt för översiktsplaneringen har varit den struktur som prövats i det brittiska Schools History Project vilket innebär utrymme för historia som utvecklingslinjer, temastudier, djupstudier och lokalhistoria. I den detaljplanerade modulen har tonvikten lagts vid lokalhistoria, dels eftersom 1600-talet satt tydliga spår i Halmstads historia, dels eftersom lokalhistoria gör det möjligt för eleverna att knyta samman det förflutna med den konkreta livsvärld som omger dem. Läroboken har kompletterats med historiska kartor och annat källmaterial. Klassrumsarbetet har kompletterats med exkursioner och museibesök. I detta paper presenteras dels undervisningsplaneringen och de historiedidaktiska överväganden som legat till grund för dess utformning, dels elevers och undervisande lärares synpunkter på den genomförda undervisningsmodulen.

  • 67.
    Hansson, Daniel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Per Engdahls ideologi efter andra världskriget: En ideologianalys med utgångspunkt i förändring och likheter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program. Resultatet av denna uppsats visar på att Engdahl mellan åren 1958 till formulerade centrala delar av den fascistiska ideologins struktur i sina politiska program. Vidare visar denna uppsats även att Per Engdahl bl.a. förändrade sin ideologiska syn gällande nationen, individen och staten som det parlamentariska systemet efter andra världskriget. 

  • 68.
    Hansson, Erik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hedlund, John
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ett fönster mot det förflutna: Politiska satirteckningar i historieundervisning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.

  • 69.
    Hansson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Den romantiska medicinen2008Inngår i: Til at stwdera läkedom: tio studier i svensk medicinhistoria / [ed] Gunnar Broberg, Lund: Sekel Bokförlag, 2008, s. 215-237Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 70.
    Hansson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Från furstespegel till folkbildning2008Inngår i: Kunskapens kretsar: Essäer om kunskap, bildning och vetenskap genom tiderna / [ed] Charlotte Christensen-Nugues, Gunnar Broberg, Svante Nordin, Stockholm: Bokförlaget Signum, 2008, s. 81-93Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Hansson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Towards a Phenomenology of Borders: A Comment on KG Hammarlund2009Inngår i: Borders as Experience, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 130-135Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 72.
    Hansson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    ‘...the identity of a person or a group is manifested through language...’: A comment on Tomas Nilson2009Inngår i: Borders as Experience / [ed] KG Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, s. 183-187Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 73.
    Hed, Max
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Du som är man, gör vad du kan": Maskulinitet i Hoola Bandoola Bands texter2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Previous research shows how male and female can be reflected differently within the progressive music movement and other music genres. This research often derives from the dichotomy between women and men and analyzes how the prevailing gender order affects culture and its followers. The purpose of this study is to investigate how the progressive music movement portrays men and how these can be sorted into the masculine hierarchy. Through a hermeneutic perspective and with the help of Raewyn Connell's masculinity theory, Hoola Bandoola Band's texts are analyzed to investigate how they portray men and their social position in relation to the masculine hegemony. The study also takes a didactic perspective and in front of a discussion regarding how the music in question can be used in the subject of history at the upper secondary school. The result shows that the lyrics of the band regards men with the hegemonic, the participant, the subordinate and the marginalized masculinity. The result also shows that the most prominent categories are the hegemonic and the participatory masculinity. This is because many texts center around men who possess a dominant position and men who legitimize the prevailing hegemony. The subordinate masculinity is depicted by the men who sympathize with feminism and who want to change women's subordinate position. They can also be portrayed as homosexual men. Men who are categorized by the marginalized masculinity often relate to men who lack the influence of the prevailing hegemony and who do not legitimize the hegemony even though the possibility exists that they possess desirable attributes. Their position is clearly based on a structure that means that their class affiliation places them in a marginalized power position.

  • 74.
    Helbig, Fabian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    “En ärbar delegation av tyska atleter”: Problematiken om ett tyskt deltagande på de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlösningen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De första olympiska spelen i modern tid, år 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska frågor som framför allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens förespråkare. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan åren 1894 och 1896, en tidsperiod då de olympiska spelen var på väg att återupptas, genom att besvara följande frågor: Vilka förutsättningar ledde till att de olympiska spelen återupptogs 1896? Vilka anledningar låg till grund för att Tysklands deltagande i Aten tidvis var svårt att föreställa sig, och vilka ansträngningar krävdes för att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Undersökningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, på Willibald Gebhardt, chef de mission för det tyska laget 1896. Både Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna för att återuppta de olympiska spelen och att lösa mångtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter undersöks med hjälp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu. Bourdieus habitusteori bildar grunden för analysen av Coubertins och Gebhardts bevekelsegrunder för ett engagemang inom den nya olympiska rörelsen. Vid sidan av sekundärlitteraturen om OS 1896 används också ett större antal primärkällor, bland annat av Gebhardt själv och Pierre de Coubertin, vilka behandlar de olika konflikter som uppstod i samband med ett tyskt deltagande. Den föreliggande undersökningens resultat visar att Gebhardts inverkan kan betecknas som avgörande för olympiadens framgångar i allmänhet och ett tyskt deltagande i Aten 1896 i synnerhet och rättfärdigar att beteckna Gebhardt som sakförare av den olympiska idéen i Tyskland i slutet av 1800-talet. 

  • 75.
    Helbig, Fabian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "En vandring genom tiden - med potatisen i handen": En learning study om elevers historiemedvetande2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den föreliggande undersökningen är att få kunskap om hur undervisning kan förbättra elevers lärande vad det gäller elevers historiemedvetande. Metoden som under- sökningen använde sig av är en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historielärare som riktar fokus på elevers lärande. Genom utvärderingen av det samlade datamaterialet besvarades undersökningens frågeställningar Vilka är de kritiska aspekterna för att elever i årskurs 8 ska kunna utveckla en högre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens upplägg gör positiv skillnad för elevers lärande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgörande för en undervisning med målet att utveckla elevers historiemedvetande: 1. Eleverna behöver integreras i undervisningen som deltagande berättare. 2. Undervisning behöver skapa en meningsfull förbindelse mellan elevers vardag, de historiska händelserna och elevers föreställning om framtiden. 3. Undervisning behöver involvera elevers närmiljö, såsom den lokala historien eller elevers egen släkthistoria. När det gäller undersökningens andra frågeställning, visar resultatdelen att pedagogerna identifierade två centrala punkter i undervisningen som skulle kunna göra positiv skillnad för elevers lärande: Undervisningen som genomförs på ett varierat sätt skapar intresse bland eleverna. Detta anses som grundförutsättning för all lärande. Dessutom höjer en inkludering av elevers närmiljö elevers förståelse för ämnet genom att relatera abstrakta händelser till elevers vardag.

  • 76.
    Henriksson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Folkdans som kulturarv?: En studie i svensk folkdans och nationell tradition2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans.

  • 77.
    Henrixon, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Sex, kärlek & relationer i VeckoRevyns frågespalter 1949 - 20092011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka insändare till tidningen VeckoRevyns sex- och samlevnadsspalter 1949 – 2009. Frågeställningen berör vilka ämnen som läsare av tidningen ställer frågor om, hur rådgivarna svarar och hur genusordningen ser ut i rådgivarnas svar. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordningens två logiker samt genuskontrakt görs en kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att det finns ämnen på temat sex, kärlek och relationer (exempelvis otrohet) som återkommer under alla 60 år men att det även finns ämnen som förändras i takt med tiden. Rådgivarnas svar speglar i stort sin tids värderingar och moral. De traditionella könsroller som präglar samhället, och således rådgivarnas svar, förändras med tiden och resultatet visar ett mer jämlikt tilltal 2009.

  • 78.
    Hildebrand, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    A dictionary of King Arthur's knights2006Inngår i: Arthuriana: The Quarterly for the International Arthurian Society-North American Branch, ISSN 1078-6279, E-ISSN 1934-1539, Vol. 16, nr 4, s. 110-111Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Hultman, Kristoffer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Skånska husarernas Landskronaavdelning: Lokalpressens inställning från början till slut 1908-19262010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden.

    I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något.

     

  • 80.
    Högdahl, Erica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Historiemedvetande i skolundervisningen för elever i åk 4-92018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 81.
    Janver, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM).
    Att bygga järnvägar i fattigbygden: En studie i svensk 1800-talsjärnvägspolitik på lokalnivå med fokus på Halland2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att visa hur den lokala järnvägspolitiken i Halland såg ut på 1800-talet och även göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av järnvägsprojekten i Sverige utfördes främst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del präglades av lokala beslut. Debatten inom järnvägspolitiken i Halland granskas med hjälp av en teori hämtad från Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden på gamla spår? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och järnvägarna i Halland går in både på järnvägspolitiken och sedan hur de olika järnvägarnas kom att förstatligas. Det var främst en liten grupp män som låg bakom byggandet av järnvägarna och de tillhörde en ekonomisk och politisk elit. Staten betalade en stor del av byggkostnaderna för järnvägarna och det var svårt att få lokalborna att investera i järnvägsprojekten. Debatten i Halland angående den lokala järnvägspolitiken var något mager då det rådde en klar konsensus hos de flesta att järnvägarna innebar förbättrad infrastruktur för regionen. Dock var många mer tveksamma om de själva ville bidra till järnvägarnas byggnadskostnader. Granskandet av debatten utfördes med stadsfullmäktiges protokoll och två lokala tidningar; den konservativa Halland och den liberala Hallandsposten som huvudkällor.

  • 82.
    Johansson, Andrea
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Organisationen kring finska krigsbarn: En lokalstudie om organisationen av finska krigsbarn i Halmstad och Knästorp åren 1939-19442014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland och

    Sverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur

    mobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid det

    privata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kring

    verksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studerat

    källmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.

    Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som en

    förklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig av

    Ron Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt mig

    av en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivillig

    aktivet från Nancy Burns m.fl. för att studera hur könsfördelningen såg ut inom

    verksamheterna och om deltagande faktorerna kunde spela en roll i aktiviteten.

    Undersökningens huvudresultat är att de olika verksamheterna hade olika ekonomiska

    förutsättningar att bedriva verksamheterna. Knästorp var beroende av influtna bidrag, medan

    Halmstad hade tillgång till de kommunala pengarna. Deras marknadsföring skedde genom

    samma kanaler men de använde sig inte av samma argument för att vädja om bidrag hos

    allmänheten.

  • 83.
    Johansson, Emil
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nazister och Amerikaner, propagandistiska tvillingar eller motpoler?: En komparativ studie av propagandistiska uttryck i Die Rothschilds och The Great Dictator2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to examine the differences and similarities between the propaganda used by the United states and the Nazis during the second world war. The object for the analysis are movies, and what expressions of propaganda that can be seen and deciphered. This study will also try to explain why there are similarities and differences between the two countries propaganda. The tool for the analysis of the movies is based on Ralph Donald’s method to interpret propaganda used in Hollywood movies. I have made some modifications to his method in order to apply it on Nazi movies as well.

    The movies used in this study are the American The Great Dictator and the German Die Rothschild’s. I have narrowed it down to two movies because of the time limit of this study.

    Furthermore, I have presented a small, but crucial part of the previous research in the field of propaganda to suit and to strengthen my arguments and conclusions in the analysis of the movies. The reason why the research is narrow is because of the immense field of propaganda.

    The results from this study shows that there are similarities and also differences between the propaganda used by the Americans and the Nazis, and that this in part can be explained by the propagandas purpose to dehumanize the enemy. It can also be explained by the fact that propaganda is used to boost the morale of the Homefront during wartime.

  • 84.
    Johansson, Katharina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En kvalitativ studie om hur lärarstudenter tolkar begreppet historiemedvetande före och efter avslutad utbildning i ämnet historia: Berättelsen är det band som håller ihop tiderna2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande lärarstudenter i ämnet historia relaterar till och tolkar begreppet historiemedvetande och hur det eventuellt skiljer sig från studenter med avslutad utbildning. Urvalsgruppen bestod av sex stycken lärarstudenter. Som datainsamlingsverktyg har kvalitativa intervjuer använts och analyserats med hjälp av grundad teori. Vidare har resulatet analyserats med utgångspunkt i historiemedvetande som teoretisk utgångspunkt och ställts i relation till tidigare forskning.Så blev min slutsats och tolkning att samtliga lärarstudenter hade en god tolkning av begreppet och ett utvecklat historiemedvetande. De tolkar och definierar historiemedvetande inom de teoretiska ramar som forskningen gett uttryck för. Sammantaget visar resultat av den här studien att tolkningen och nyanseringen av begreppet var något djupare och mer resonerande bland de lärarstudenter som avslutat sin utbildning, jämfört med de lärarstudenter som ännu inte påbörjat sin utbildning.

  • 85.
    Josefsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Då, nu och science-fiction: En studie av skönlitteraturens potential att utveckla elevers historiemedvetande2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever på svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen är att se om den skönlitterära författaren skapar förutsättningar för historiemedvetande och i så fall hur samt visa på hur skönlitteratur kan användas i en ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. Två romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjälp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterära grepp i en växelverkan mellan distans och närhet, något som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet från denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel på undervisningssituationer presenteras. Resultatet av undersökningen är att den historiska romanen Boktjuven potentiellt kan utveckla elevers historiemedvetande i sig självt medan science-fiction-romanen Hungerspelen genom sina skönlitterära grepp kombinerat med ett annat medie med historieförmedlande grepp kan uppnå samma effekt. Hungerspelen har även andra kvaliteter än Boktjuven i egenskap av dystopi då Hungerspelen kan fungera som sedan, en tänkbar framtidsversion, i historiemedvetandets då, nu och sedan. Både Boktjuven och Hungerspelen kan användas i ämnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11, detta på ett sätt som levandegör och dekonstruerar historien samt inspirerar till vidare kunskap.

  • 86.
    Josefsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Samstämmighet inom historieundervisningen: En undersökning av styrdokumenten och två läromedel2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande. Detsamma gjordes med de två läromedlens frågor. Därefter gjordes en samstämmighetsanalys, och resultatet blev att det var lägre samstämmighet mellan styrdokumenten och de två läromedlen. Den bristande samstämmigheten i denna undersökning beror främst på läromedlens större fokus på memorerande av fakta än styrdokumentens intentioner. Den låga samstämmigheten kan få bristande likvärdighet och rättsäkerhet som följd.

  • 87.
    Jönsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    ”Andra sidan”: Stadsplaneringshistoria i efterkrigstidens Laholm2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar den debatt som funnits i efterkrigstidens Laholm kring att bebygga Köpingelandet eller ej. Laholm är bebyggt på Lagans sydsida, nordsidan är fri från bebyggelse. Det finns de som anser att nordsidan bör bebyggas och de som anser att den bör hållas fri från sådan. Syftet är att följa debatten genom aktörerna i frågan samt deras argument och motiv. Det material som undersökts är kommunprotokoll, skrivelser samt översiktsplaner. Även tidningar och Internet har använts. I analysdelen har Sverker Oredssons argumentationsteori använts. En slutsats är att frågan delar folk. Det finns flera argument som stödjer respektive ståndpunkt.

  • 88.
    Kadfors, Marcus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Den identitetsformande historien: Identiteter och medborgarfostran i nordiska läroplaner2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 89.
    Karam, Nehman
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    MAUS en serieanalys: Grafiska romaners och mikrohistorians potential i pedagogisk verksamhet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to conduct an analysis of the graphic novel Maus by Art Spiegelman. The analysis is focused on the form of the graphical novel, the history that is conveyed and how that history is conveyed. I will present a series of previous studies made around comics, their form, and use in school. The questions in my analysis are based on these earlier studies.

    The history that is communicated in Maus is then compared with a developed textbook for high school students. This is to investigate what potential didactic function a graphic novel can have in teaching history for high school students.

    My three main questions in this study examines what history of the Holocaust is conveyed in the graphical novel Maus and how is that history conveyed? What history of the holocaust is conveyed in Perspektiv på historien, a traditional textbook for high school, students, and how is that history conveyed? Finally, I will use the results of these two questions to answer the final question. What potential didactic function Maus can have in teaching history for high school students? My results are then discussed with regard to previous studies that I’ve previously presented.

    My results show that the story that is presented in Maus is largely the same as the one that is conveyed in Perspektiv på historien. The essential difference between these two materials for teaching lies in the form, but primarily the perspective. By allowing students to share the individual story, the microperspective of Maus, they can get a complementary individual perspective to the otherwise wide-ranging story presented in Perspektiv på historien. The form also allows a class to discuss questions about the holocaust, such as morality, ethics etc., The individual perspective and the form of the graphic novel opens up a classroom climate, where all students can feel that they are included.

  • 90.
    Karlsson, Erik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Idén med idéhistoria: En studie av sakkunnigutlåtanden vid tillsättnings- och befordringsärenden i idéhistoria mellan 1985-20102011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In my thesis, I set out to study academic peer reviews in the hope of clarifying the experts’ views on what qualities and qualifications are desirable when appointing or promoting scholars within History of Science. I also investigate whether or not these views change over the years, as I have studied opinions written between 1980 and 2010. I use a qualitative method of analysis, in which I study what words in the peer reviews are used to describe certain values, and how these words relate to the historical and political background of History of Science in Sweden. My research indicates that academic experts are starting to adapt their opinions to the change in educational politics that has taken place during the second half of the 20th century. The Swedish system of academic peer review is also showing signs of possible decline in certain areas. However, the change in what qualities and qualifications are highly esteemed by the experts has, in many ways, been slow and many values remain the same throughout the studied years.

  • 91.
    Karlsson, Oskar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att tänka om det förgångna: En undersökning av lokalhistorians roll i undervisningen i låg- och mellanstadiet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 92.
    Kostoglaki, Sofia Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Resan går till Halland!: En fallstudie av Hallands Turisttrafikförbund och bilden av Halland utifrån ett turismhistoriskt perspektiv.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har turistnäringen utvecklats till en av världens största näringar och har en stark ekonomisk tillväxt. Som en följd av detta har orter och platser behövt marknadsföra sig själva i allt större grad för att kunna bli konkurrenskraftiga turistdestinationer. I skrivande stund har turismen stor betydelse för Hallands län och dess ekonomi. Längs med den västsvenska kusten har landskapet Halland utvecklats till en välbesökt badort och ett campingparadis – en ”västkustens pärla”. Men har denna bild alltid sett likadan ut? Denna undersökning bygger på en fallstudie av det regionala intresseorganet Hallands Turisttrafikförbund som grundades under tidigt 1900-tal och fokus har legat på dess marknadsföring av Halland som destination. Via organisationens egna verksamhetsberättelser, styrelseprotokoll och trycksaker har dess arbete med att marknadsföra Halland som en turistdestination kunnat följas. Detta har sedermera jämförts med hur destinationen har marknadsförts under 2000-talet. Framförallt har utgångspunkten tagits ur JörgenElbe och Magnus Bohlin m.fl.s resonemang om destinationers beståndsdelar samt Laila Gibsonsegen utarbetade modell för destinationsutvecklingens olika faser med koppling till sociala- och kulturella relationer. Undersökningen visar bland annat att destinationer utvecklas genom relationella processer där Hallands Turisttrafikförbund hade en samordnande, planerande och koordinerande roll. Därutöver har undersökningen visat hur mycket turism- och destinationsutvecklingen är knuten till platsens lokala, regionala och historiska särdrag – Halland är till största del är en rural destination där naturen och det geografiska läget har fungerat motiverande för besökare. Oavsett utvecklingsfas har stränderna och badorten varit den största attraktionen och genererat flest besökare. Undersökningen visar också att konceptet ”badorten Halland”, fortfarande är den främsta bilden av destination Halland som marknadsförs av regionens aktörer.

    Stort tack till personalen på Halmstads kommunarkiv för all hjälp och ett trevligt bemötande.

  • 93.
    Larsson, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nationella minoriteter i ett urvalhistorieläroböcker: Om anpassning till läroplan, författarresonemangoch faktorer som påverkar författarprocesser2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år.

    Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis.

    Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna.

    Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål. 

  • 94.
    Larsson, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Det känns som att det aldrig har hänt": En studie om elevers intresse för det förflutna2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this essay was to survey the students’ interest for the past; in order to create new method tools for the teaching of history in today’s school. From this purpose, this question emerged: What kind of aspects affect the students’ interest for the past. How do these aspects promote the students’ historical consciousness? Are these aspects opportunities or holdbacks for the teaching of history’s purpose to develop the students’ historical consciousness? Interviews were conducted and from these five different categories were created: the past in everyday-life, interest for the past, acquisition of knowledge, how the past affects and the interest for history in school. These five categories were analyzed by using the concept and theory of historical consciousness. The result was that elder relatives and parents belong to the biggest factors, as well as the teaching of history in school. However, the crucial factor was whether the students could at all relate to the past. Furthermore, the interviewed students have a historical consciousness; however, it is flawed due to the fact that they do not see history as a whole.

  • 95.
    Larsson, Francis
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Dokumentärfilm i undervisningen: En jämförande studie gällande framställningen historia i dokumentärfilmer1990Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att utifrån en jämförelse av tre dokumentärer undersöka om, och hur det finns skillnader i framställningen av omständigheterna som kom att utgöra första världskriget och hur dessa skillnader i så fall ser ut. Studieobjekten är The Great War (1964), The Pity of War (2014) och The Necessary War (2014). Studien har ett didaktiskt perspektiv i det att den syftar till att bidra till en didaktisk diskussion kring att använda dokumentärfilm i undervisningen. Med utgångspunkt i teoribildning om dokumentärfilm av Bill Nichols klargörs vad de skillnader som dokumentärfilmerna visar sig ha utifrån den tid vardera dokumentärfilm tillhör. För den didaktiska diskussionen definieras begreppet historiemedvetande. Studiens resultat visar att det finns en skillnad i hur vardera dokumentär framställer omständigheterna. Till viss del beror detta på om dokumentären är producerad på 1960-talet eller 2010-talet men också de historiska teoribildningar som ligger bakom dokumentären. Därav kan det te sig problematiskt hur man nyttjar dokumentärfilm i undervisningen och att de därav lämpar sig väl som perspektiv på hur undervisningen för källkritik kan genomföras. Nyckelord: Dokumentärfilm, första världskriget, Storbritannien, historiemedvetande

  • 96.
    Lennermo, Oskar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Falkenbergs Järnväg och Holsljunga: Påverkansfaktorer och beroendeförhållanden rörande järnvägsetableringen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom. Detta medan förhållandet mellan bolag och trafikstruktur förefaller jämnbördigt.

  • 97.
    Lerbom, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Att njuta lag och rätt?: Kvinnorna och det gotländska tingssamhället 1492–16452009Inngår i: Kvinnfolki: en helt annan historia, Visby: Gotlands museum , 2009, s. 61-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Lerbom, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Den som sa det kunde vara det: Om att förställa tillhörighet i 1600-talets nordiska gränsland2018Inngår i: Nordens historiker: En vänbok till Harald Gustafsson / [ed] Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad och Hanne Sanders, Lund: Historiska institutionen , 2018, s. 203-212Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 99.
    Lerbom, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    "Det är sagt av några bönder": Civilas rörelsemönster och berättelser om fred, ofred, danskt och svenskt under skånska kriget 1676-16792014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Lerbom, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Ett omöjligt uppdrag?: Om lokal- och personhistorisk forskning i de erövrade östdanska landskapen före 16582016Inngår i: Släktforskarnas årsbok 2016 / [ed] Eva Johansson, Solna: Sveriges släktforskarförbund , 2016, s. 167-176Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1234 51 - 100 of 200
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf