hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 51 - 67 of 67
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Schild, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundgren, Patricia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gruppdynamiken i en träningsgrupp: En kvalitativ studie om gruppdynamiken i en träningsgrupp i föreningen Gymmixpulsen i Halmstad2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp.

    Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken. Den gympaklass vi valde heter "Gymmixpulsen" och finns i Halmstad. Denna grupp består av en instruktör och medlemmar som kommer dit 1-3 gånger per vecka för att träna tillsammans. Genom intervjuer med en del av gruppmedlemmarna har vi fått reda på deras egen upplevelse om att vara en del av den här specifika gruppen.

    Vi har sedan använt oss av teorier som E. Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth och så vidare för att analysera dessa upplevelser och komma fram till en slutsats gällande gruppdynamiken i just den här gruppen.

    Fulltekst (pdf)
    C-uppsats
  • 52.
    Sjöö, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nordström, Emil
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kurator och unik människa - två sidor av samma mynt: En kvalitativ studie av skolkuratorers upplevelser av yrkesroll och känslohantering i yrkesutövandet samt dess konsekvenser2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet. Vidare visar studiens resultat att skolkuratorer har varierande personlig distans till yrkesrollen. Detta tycks bero på att kuratorsrollen inte är särskilt definierad vilket ger kuratorer möjlighet att själva individuellt utforma yrkesrollen. Graden av personlig distans till yrkesrollen tycks avgöra i vilken utsträckning kuratorn behöver hantera de känslor som uppkommer i samtal med elever samt vilka konsekvenser detta får för kuratorns såväl som elevens välbefinnande.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Stenberg, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM).
    Isenberg, Bo
    Lund Universitet.
    Avslutning: att tillämpa socialpsykologisk teori2013Inngår i: Relationell socialpsykologi: klassiska och samtida teorier / [ed] Henrik Stenberg & Bo Isenberg, Stockholm: Liber AB , 2013, 1, s. 280-286Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 54.
    Svenmyr, Emilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjölund, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kritik i arbetet - varför så negativt?: En socialpsykologisk studie om kritikens betydelse för sociala relationer i ett lärarlag2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ”I” och ”Me” med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot. När kritiken tolkas som någonting positivt leder det till känslor av engagemang och en vilja att göra bra ifrån sig bland annat, men när den istället tolkas som någonting negativt kan den ha motsatt effekt som visar sig genom att individen kan avskärma sig från andra personer eller situationer. Kritiken kan även ge effekt, både till det bättre eller det sämre på arbetsmiljön och påverka samarbetet mellan lärarna på arbetsplatsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Svensson, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fransson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Betydelsen av socialt stöd för upplevelsen av psykisk ohälsa: En kvalitativ socialpsykologisk studie som omfattar åtta individer i ett kommunalt rehabiliteringsprojekt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori. Enligt analysen bidrog personer med liknande psykisk ohälsaoch professionella till vad vi kallar frigörande dialoger, där respondenterna kunde bli förståddaoch accepterade såsom de var. Betydelsen dessa personer hade för individernas förståelseoch acceptans menar vi baserades på deras förståelse genom sitt igenkännande och sittarbete. Vi menar att denna nivå av förståelse inte kunde fås av personer utan dessa egenskaper,oavsett vem det var, om inte kunskapen skaffades.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Särndahl, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hellström, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Socialpsykologisk studie om samarbete: En studie om vilka sociala förhållningsätt som är betydande för samarbete i arbetslivet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Our post-modern society is being continually more characterized by the working life, where corporate relations and the understanding of human momentum, limitations and knowledge is the basis of the quality of the corporation. In other words, it is of the greatest importance to keep in mind the attitudes, behaviour, stress levels and motivations that constitute a good working environment. We find it interesting to study what social psychological approaches and social processes could be of importance to good cooperation. The research has its starting point in a qualitative method focused on semi- structured interviews, where we have interviewed eight respondents working within the psychiatry. The research has strengthened our pre-understanding but also made clear the existence of other social processes and approaches that affect cooperation. How people look at each other in the social contexts which they are currently in, as well as people’s childhood conditions and psychological development having a large impact on how man will relate to other relations and consequently situations of collaboration, is of the utmost importance. Respect, communication, a sense of belonging, trust and social connections but also conformity and like-mindedness are all concepts that are of the greatest importance to good cooperation. However, it is also of significance to find a balance between these concepts whereas emphasizing one concept more than the others will not result in a well-functioning collaboration. The essay discusses and analyzes the empirical material we have achieved from a social psychological point of view where theorists like Scheff, Collins, von Wright, May and Gastil ́s concepts and theories are being applied. Scientific articles which we also apply and which have a significant impact in the study is Justice and Effective cooperation, Workplace Friendships and Organizational Outcomes, Adult attachment styles in the workplace and Workplace Communication Problems. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Taubner, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    DYSLEXI, INTERNET OCH STIGMA: en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexi2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Titel: Dyslexi, internet och stigma – en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexi

    Författare: Helena Taubner

    Handledare: Åsa Wengelin

    Examinator: Magnus Tideman

    Magisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, våren 2013

    Uppsatsen är skriven på svenska.

    Vår kommunikation förändras ständigt, och internet är en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sätt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, växer fram. Vi blandar det skrivna språket med foton, filmer, ljudklipp och länkar. Normerna för vad som anses vara korrekt språk förändras. När omgivningens förväntningar på oss inte motsvaras av våra förmågor uppstår ett stigma. Detta är vad som händer för en person med dyslexi när kraven på läs- och skrivförmåga blir för höga. Vad händer när kommunikationen flyttas till den sociala miljö som internet utgör, med de nya normer som råder där? Studien behandlar följande tre forskningsfrågor:

    Hur kommunicerar personer med dyslexi på nätet?

    Hur resonerar personer med dyslexi om sin nätbaserade kommunikation?

    Hur kontrollerar personer med dyslexi sitt stigma när de kommunicerar på nätet?

    Studien är en dubbel, kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer och netnografisk skuggning av två informanter, Andreas och Linda. Resultaten har analyserats med hjälp av begrepp från Goffmans teori om stigmatisering. Trots att Andreas har större svårigheter med att läsa och skriva än Linda, har han ändå ett mindre stigma när det gäller kommunikation på nätet, eftersom han mer medvetet kontrollerar sitt stigma. En avgörande faktor för båda informanterna är om nätforumet är synkront eller asynkront (det är omöjligt för dem att passera i synkrona forum). Studien visar alltså att graden av svårigheter att läsa och skriva inte nödvändigtvis styr graden av stigmatisering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Taubner, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Hallén, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Wengelin, Åsa
    Department of Swedish, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Still the same? – Self-identity dilemmas when living with post-stroke aphasia in a digitalised society2020Inngår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 34, nr 3, s. 300-318Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Self-identity construction through “stories of self” is highly relevant for people with aphasia, not only because the onset entails a “biographical disruption” but also since their ability to keep their “stories of self” going is reduced. Three dilemmas (constancy/change, sameness/difference and agency/dependency) are known to be central to identity. In a digitalised society like Sweden, self-identity construction, including the navigation of these dilemmas, takes place both online and offline. Nevertheless, research combining aphasia, identity and online issues is scarce.

    Aim: This qualitative study aims, in terms identity dilemmas, to investigate self-identity construction in working-age persons living with post-stroke aphasia in a digitalised society (i.e. Sweden). Are the dilemmas relevant to the participants, and if so, how do they navigate them online and offline?

    Methods and Procedures: Nine individuals (three men and six women, aged 24–54 at onset) with mild or moderate post-stroke aphasia participated. The data comprises nine individual audio-recorded interviews and 1,581 screenshots from online observations. Qualitative analyses were performed (vertically and horizontally), combining inductive and deductive approaches.

    Outcomes and Results: All three dilemmas are relevant to the participants. They construct their self-identity as both the same as they were pre-stroke and changed. They are both the same and different in relation to other stroke survivors (with or without aphasia), i.e. both “disabled” and “normal”. They display both dependency and agency. Thus, they navigate the dilemmas by constantly negotiating what to include in their stories of self. In addition, telling one story of self offline does not imply telling the same story online.

    Conclusion: The dilemmas are intertwined and highly relevant to the participants. Offline and online settings evoke different ways for them to navigate the dilemmas. Increased awareness of the possible struggle with self-identity dilemmas in people with aphasia, and the possible difference between their online and offline self-identities, should be of value to family members, clinicians and researchers. Further research based on a larger sample is suggested. © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Thun, Klara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Brandin, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kunna slåss, våga slåss och aldrig backa: En kvalitativ studie om fotbollshuliganismens påverkan på individen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Toftgård, David
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sörensen, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Det är en gemenskap helt enkelt": En socialpsykologisk studie om en mötesplats för personer med funktionsnedsättning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T. Scheffs sociala band, R. Collins interaktionsritualer samt E. Goffmans teori om stigma. I vår analys diskuterar vi gemenskapens betydelse, vad gemenskapen innehåller, dess positiva konsekvenser, identifikation och stigma samt empowerment och brukarnas plats i dagens samhälle. Resultatet av vår studie visar att Träffpunkten/Öppen Bas i större eller mindre utsträckning fyller en funktion för alla våra respondenter. De individer vi har intervjuat har alla olika bakgrund och social situation, med en funktionsnedsättning som gemensam nämnare. För någon innebär Träffpunkten/öppen Bas ett mål mat, medan andra värdesätter den gemenskap som erbjuds. Träffpunkten/Öppen bas är en samlingsplats som ger brukarna tillfälle att komma hemifrån och delta i en social gemenskap på jämlika villkor, något som hos flera brukare givit positiva utslag även i deras vardag utanför Träffpunkten/Öppen Bas.

    Fulltekst (pdf)
    Det är en gemenskap helt enkelt
  • 61.
    Törnkvist, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Cohen, Jacline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    ”Man måste ju tillåta sig själv att ha känslor, det är ju ändå människor vi har att göra med”: En kvalitativ undersökning om utredande socialsekreterares hantering av sina emotioner utifrån mötet med klienten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning.

    Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a. kollegor där de får möjlighet till utrymme och utlopp för sina känslor i en avslappnad miljö. Till följd av att socialsekreterarna är i behov av att bygga en relation med sina klienter, befinner de sig i ett komplext läge i klientmötet där de använder sig av en kombination mellan ett ytligare och djupare agerande. Socialsekreterarna måste således visa sig mänskliga under samtalet för att konstruera en känsla av trygghet, vilket kräver en balans av en viss känslomässig frihet att respondera utan att göra avsteg från rollen som professionell.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Ullén, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Zeqiri, Marigona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anonyma Alkoholister: Vilken inverkan självhjälpsgruppen har på gruppdeltagarnas välbefinnande2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. 

     

    Fulltekst (pdf)
    Kandidatuppsats Marigona och Sandra
  • 63.
    Wigur, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jordan, Jasna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hem, plats och identitet: En kvalitativ studie av hemmets betydelse för bostadslösa och f.d. bostadslösa i Halmstad2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.

    Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d. bostadslösa personer som deltar i Nattcaféets aktiviteter i Halmstad?

    Det empiriska material som vi samlat in analyserade vi utifrån tre socialpsykologiska teorier: Platsanknytning (Gustafson, 2002) Stigmatisering och identitet (Goffman, 1963) och Sociala band (Scheff, 1990). Detta gjordes med hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats.

    Med utgångspunkt i dessa socialpsykologiska teorier har vi försökt att lyfta fram betydelsen av hem för personer som under någon period har varit bostadslösa.  Vår studie visar att livet som bostadslös är både fysiskt och psykiskt betungande, och att detta kan lämna tydliga spår i individens personlighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Öhman, Emmy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bliding, Emmeline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Där två världar möts: Erfarenheter och upplevelser av tillgång till Internet och sociala medier på behandlingshem2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.

    Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling. Andra risker som vårt resultat visar är att klienterna lätt kan beställa droger på Internet, att man inte fokuserar på behandlingen och att det blir svårare att bygga upp en identitet och gemenskap i den nyktra världen.

    Fulltekst (pdf)
    Där två världar möts
  • 65.
    Öhman, Susanna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Risker i ett heteronormativt samhälle2009Inngår i: Risker i det moderna samhället: Samhällsvetenskapliga perspektiv / [ed] Anna Olofsson & Susanna Öhman, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 237-258Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 66.
    Öhman, Susanna
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Olofsson, Anna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Giritli Nygren, Katarina
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall, Sverige.
    Quantitative Interpretation of Intersectionality2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 67.
    Öman, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ladan, Antonija
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    ”Jag känner att vi är tvillingar, men jag måste få vara mig själv.”: En kvalitativ studie om enäggstvillingars upplevelser kring sin identiteti sin sociala miljö.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggstvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggstvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggstvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan. Vi vill även konstatera att samtliga enäggstvillingar delade upplevelsen av trygghet och gemenskap i relationen till sin tvilling.

    Fulltekst (pdf)
    Tvillingstudie
12 51 - 67 of 67
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf