hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 51 - 69 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Communicating the Dark Dimensions of the Past: A Case Study of Museum Management in Västra Götaland2018 (oppl. 1:1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Heritage is a result of cultural and social constructions rather than received values from the past (Barrere et al. 2015, p 4 p 4). Dark heritage is a concept which is synonymous to heritage that hurts, difficult heritage, heritage of atrocity and places of pain or shame (Magee & Gilmore 2015, p 900). Dark heritage sites (DHS) are places and institutions “that stand as legacy to painful periods in history; massacre and genocide sites, places related to former penal institutions, prisoners of war, battlefields and many more.” (Magee & Gilmore 2015, p 899). DHS management is a structured activity which supports a meaningful and holistic experience for visitors within the context of diverse and complex servicescapes (Magee & Gilmore 2015, p 899).

    The overall aim of this study is to increase the understanding of how dark dimensions of the past are expressed within museum management in Västra Götaland. In order to fulfil this purpose, three research questions have been formulated: Which dimensions of dark heritage are highlighted? Which ideological approaches permeate the exhibitions of the dark? How is heritage classified as dark heritage?

    The study involved documentary work at Västergötland Museum, Lödöse Museum and the Museum of Gothenburg. The researcher accomplished a documentary work, focusing upon artefacts, information text and multimedia. A qualitative analysis of the data with some inspiration from discourse theory was then carried out. Discourse refers to the meanings and understandings of worldviews that are formed within socio-historical processes (Howarth 2007; Jorgensen & Phillips 2002). Discourse theory provides a framework of how history is constructed and maintained (Howarth 2007). Discourses are transformed and maintained within formal practices and everyday lives (Jorgensen & Phillips 2002, p 12).

    The results show: (1) Dark heritage that is highlighted within the three museums refers to war, conflicts, crimes, sanitary problems, death, epidemics, hard living conditions, and unequal treatment of people. (2) The exhibitions were based on a mixture of different approaches, such as romantic chivalry, local separatist/patriotic, socialistic, and peace/ international understanding approaches (Timothy & Boyd 2003, p 27-28). (3) The discourse within society involves classifications of the dark. It is therefore possible to see a cultural pattern of how war, conflicts, epidemics and sanitary problems become dark dimensions.

  • 52.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Digital techniques for participatory city planning processes2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The project “Digital techniques for participatory city planning processes” increases the understanding of digital techniques for expanding the public involvement within city planning. Four different levels of citizen involvement could be applied within participatory processes. Information involves information from authorities to citizens. Consultation is associated with meetings where authorities listen to citizens but they do not have to take their opinions into consideration. Partnership means collaborative processes where citizens formulate strategies in cooperation with authorities. Mobilization denotes actions initiated by citizens within the civil society. The poster illustrates approaches, methods and products for E-participation, E-government, Web Collaboration and online forums. It also introduces tools for the collecting and exhibiting historical and more current data. The digital tools for participatory planning processes are structured in four groups: tool for (1) structuring ideas, (2) communication, (3) cooperation between the public sector and civil society and (4) collecting and exhibiting data.

  • 53.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Diskurs, kulturvärden och mörk turism2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mörk turism handlar om resande till destinationer med attraktioner, platser och utställningar som förknippas med döden. Det anknyter också till krigsturism kretsat kring besöksmål där museum om konflikter och oroligheter är centrala. Med andra ord handlar det om att besöka negativt laddade kulturvärden med anknytning till politisk-geografiska dimensioner.

    I de flesta stater finns en historia som vittnar om konflikter, oroligheter och strider. Denna rapport belyser på vilket sätt detta arv levandegörs idag för turister, dagsbesökare och historieintresserade individer. Vidare problematiseras värderelaterade och etiska aspekter kopplat till dessa utställande verksamheter. Texten ger också exempel på konkreta besöksmål i olika delar av världen med fokus mot Sverige. Härtill kommer att diskursanalytiska aspekter kopplat till frågan om hur det mörka kulturarvet förmedlas lyfts fram. I detta sammanhang utvecklas frågan om hur konflikter speglas och vilka dimensioner av det förgångna som levandegörs.

    En sammanfattande konklusion är att det militära kulturarvet har såväl positivt som negativt och neutralt laddade värden. Hur levandegörandet av det militära kulturarvet förhåller sig till etiska dimensioner avgörs av vilket teoretiskt perspektiv diskussionen tar sin utgångspunkt i.

    Det argumenteras för att diskursanalys kan användas som redskap för att förstå hur makt formar det kulturarv som vi tar del av och hur sanningar konstrueras. Sådana analyser av kulturarv bidrar med förståelse för att det inte är något objektivt och neutralt. Arvet skildras utifrån en specifik kulturell kontext. 

  • 54.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Food Security from a Spatial Perspective; The Situation in Advanced and Less Advanced Economies2016Inngår i: International Journal of Agricultural and Biosystems Engineering, Vol. 3, nr 8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Food security has been one of the most important policy issues on the global arena after the Second World War. The overall aim of this presentation is to describe preconditions for a sustainable food supply from a spatial perspective. Special attention is paid to the differences between advanced and less advanced economies around the world. The theoretical framework is based upon models which are explaining complex systems of factors that affect the preconditions for agricultural productions. In addition to this, theories about how population and environmental pollution change through different stages of societal development are explained. The results are based upon data of agricultural practices, population growth, hunger and nutrition levels from different countries around the world. The analysis shows that  factors which affect preconditions for agricultural production are dynamic. Factors which support the food security in the near future are a decreasing population growth, technological development  and innovation but the environmental crisis is associated to high risks. It is, therefore, important to develop environmental policies and improved methods for organic farming. A final conclusion is that the spatial pattern is clear; the food supply is sufficient within advanced economies but rather complicated in development countries.

  • 55.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Vad påverkar trafiksäkerhet?2015Inngår i: Plan : planering av stad & land, ISSN 0032-0560, nr 5, s. 40-45Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Går det att uppfylla Nollvisionen inom en överskådlig framtid när det gäller cyklister och fotgängare? Och vilken roll spelar egentligen miljöpsykologi och den fysiska miljön för att påverka människans beteende i trafiken? Dessa frågor ställer sig Kristina Thorell vid Högskolan i Halmstad. Hon konstaterar att trafikbeteende kopplat till riskbenägenhet är ett komplicerat område där flera olika faktorer spelar in, men också att människan tenderar att inta ett mer vårdslöst trafikbeteende i miljöer som innefattar låga risker, än i de med höga. Thorell menar vidare att sociala aspekter kopplat till normer och värderingar inom olika samhällsgrupper är värt att beakta i trafiksäkerhetsarbetet eftersom de påverkar människans riskbenägenhet.

  • 56.
    Thorell, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Är aktiv studentmedverkan magi eller misstag?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The presentation transfers theories and previous research on local participation in community development to the university sector. It expands upon the motives, hindrances and methods of participation in the university sector, and the opportunities participation provides for social and collaborative learning. Results indicate that social and collaborative learning processes integrate not only scientific or professional knowledge, but also different types of place-, relation- and process-related capabilities. Capabilities related to place include a knowledge that is linked to a specific society and shared among most residents there. It includes insights into the distinguishing characteristics of the culture, society and the business sector. Capabilities related to relation (otherwise referred to as social capital) include trust, cooperation and reciprocity. Capabilities related to processes include those that emerge when a group is undertaking a progressive work, such as social and collaborative learning.

  • 57.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Hållbar utveckling – vem är och bör vara ansvarig?2018Inngår i: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, s. 1-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.

  • 58.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Hållbar utveckling, avpolitisering och avdemokratisering2018Inngår i: Lärportalen: Hållbar utveckling, Stockholm: Skolverket , 2018, s. 1-5Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.

  • 59.
    Urbas, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Värden, demokrati och lösningar på samhällsproblem - exemplet kost och hälsa2018Inngår i: Health management: Vinst, värde och kvalitet i hälso- och sjukvård / [ed] Lars Nordgren & Kristofer Hansson, Stockholm: Sanoma utbildning , 2018, 1, s. 181-208Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 60.
    Walan, Susanne
    et al.
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Birgitta, Mc Ewen
    Department of Health Sciences, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Why Inquiry? Primary Teachers’ Objectives in Choosing Inquiry- and Context-Based Instructional Strategies to Stimulate Students’ Science Learning2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 47, nr 5, s. 1055-1074Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies have shown that there is a need for pedagogical content knowledge among science teachers. This study investigates two primary teachers and their objectives in choosing inquiry- and context-based instructional strategies as well as the relation between the choice of instructional strategies and the teachers’ knowledge about of students’ understanding and intended learning outcomes. Content representations created by the teachers and students’ experiences of the enacted teaching served as foundations for the teachers’ reflections during interviews. Data from the interviews were analyzed in terms of the intended, enacted, and experienced purposes of the teaching and, finally, as the relation between intended, enacted, and experienced purposes. Students’ experiences of the teaching were captured through a questionnaire, which was analyzed inductively, using content analysis. The results show that the teachers’ intended teaching objectives were that students would learn about water. During the enacted teaching, it seemed as if the inquiry process was in focus and this was also how many of the students experienced the objectives of the activities. There was a gap between the intended and experienced objectives. Hardly any relation was found between the teachers’ choice of instructional strategies and their knowledge about students’ understanding, with the exception that the teacher who also added drama wanted to support her students’ understanding of the states of water. © 2016 Springer Science+Business Media Dordrecht

  • 61.
    Wennergren, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    The Power of risk-taking in professional learning2014Inngår i: Lost in practice: Transforming Nordic Educational Action Research / [ed] Karin Rönnerman & Petri Salo, Rotterdam: Sense Publishers, 2014, s. 133-151Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The author of this chapter is engaged as a teacher and researcher at the University of Halmstad in Sweden, and has a special interest in professional learning based on action research. The chapter draws on experiences from a professional learning project conducted as a partnership between two municipalities and the University. The local authorities decided that two schools would participate in the project. The schools in question had, from national evaluations, identified obvious needs for improving student learning and achievement. The situation for the teachers and the author can be described as frustrating, but with a little spark of curiosity when thinking of the next step. The author, in the role of the researcher, did not know where to start; there was compass and a direction, but no local map. The situation can be described as being lost in a new and shared practice, where there was an urgent need to draw a map based on observations of practice. From this point of departure, all the participants set out on a collaborative journey, with the compass directed towards researched-based teaching and increased achievement among the students. © 2014 Sense Publishers

  • 62.
    Wennergren, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Thornberg, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Student teachers as legitimate participants in mentoring: An extended community of practice2018Inngår i: The 46th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstract book, Oslo, 2018, s. 575-575Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Topic, aim and framework: The practicum period for student teachers forms an important part of teacher education, as does the level of observations and feedback from practicum mentors. The relationship between the documentation of teaching and the performed practicum mentoring forms the premise for our study, together with successful experiences using video as a tool for observation (Mathisen & Bjørndal, 2016). In the present pilot study, mentors and student teachers in four partner schools have used a multimodal tool (MOSO) for documentation and mentoring. In accordance with the digital tools used, we define mentoring sessions as a sequence of: pre-mentoring with feedback on plans, teaching and multimodal observation, and post-mentoring. The aim of our study was to explorestudents’ participation in a collaborative community of practice (CoP). The social theory of Wenger was used as a framework for the study. According to Wenger, learning occurs as a function of legitimate participation during negotiations of content.

    Methodology/research design: The qualitative design was based on a survey and focus group interviews with fourteen student teachers and their practicum mentors (seven). Two persons (one student teacher and one mentor) observed and documented the teaching of another student teacher. During the analysis, four themes constituting the legitimate participation in negotiations were identified in the data source: Participation by planning for observation, participation by interactive observations of teaching, participation by preparing for practicum mentoring and participation by reflections at different levels.FindingsShort presentation of the four themes:Participation by planning for observation: This phase becomes an important part for the rest of the mentoring sequence. Specific and concrete interaction in this phase affected the degree of specific observation and mentoring.Participation by interactive observations of teaching: In this phase, and in order to document teaching, teacher students practiced their skills in formulating specific feedback to each other. At thesame time, they also practised identifying qualities in teaching relevant to pupils’ learning.Participation by preparing for practicum supervision: In this phase, conditions of preparation basedon authentic documentation and feedback affected the students’ participation in mentoring sessions.Participation by reflections at different levels: Student participation in mentoring sessions changed from passive roles with a focus on listening and receiving feedback to active knowledge-producing roles.

    Conclusions: We conclude that the digital tools offered new opportunities for sharing, mutual engagement, participation, and negotiations in the dialogue about teaching and learning in mentoring as an extended community of practice. We also conclude that the CoP is a useful theory for describing and explaining the level of participation and engagement in practicum mentoring sessions.

    Relevance to Nordic educational research: The study contributes with general knowledge in the field of practicum mentoring for student teachers, and with specific knowledge in the field of multimodal tools for observations and mentoring.

  • 63.
    Wennergren, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Thornberg, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Bjørndal, Cato
    Arctic University of Norway, University of Tromsø, Tromsø, Norge.
    Petter, Mathisen
    University of Agder, Kristiansand, Norge & Högskolan i Østfold, Halden, Norge.
    Lärarstudenter som aktörer i interaktiv observation och handledning: En studie om digitala redskap i VFU-handledning på övningsskolor2018Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, nr 2, s. 72-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur digitala redskap kan påverka lärarstudenters deltagande i handledningsprocessen. Trots att lärarstudenter och handledare ofta befinner sig i digitala klassrumsmiljöer används digitala redskap endast i begränsad omfattning under handledningsprocessen. Med utgångspunkt i Wengers teori om lärande i en praktikgemenskap har lärarstudenter och handledare arbetat med stöd av digitala observationsunderlag. Processen har studerats på fyra övningsskolor. Information om studenternas erfarenheter av handledningen har samlats in via enkäter och fokusgruppsamtal. Resultatet visar att det är fyra moment som påverkat studenters deltaganden i handledningsprocessen. Studenter; 1) delar sin planering digitalt inför undervisning, 2) skapar digitala observationsunderlag från undervisning, 3) använder digitala observationsunderlag för att förbereda handledningssamtal, 4) väljer aspekter från digitala observationsunderlag för bearbetning i handledningssamtal. Resultatet ger också̊ signaler om två kritiska moment som särskilt underlättat deltagande i handledningsprocessen; dels bearbetningen av planering före undervisning, dels bearbetningen av observation före handledning. Det visar att studenters och handledares gemensamma deltagande och ansvar för handledningsprocessen påverkar både form, innehåll och utfall. 

  • 64.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT). Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Contrasts in Teacher Educators´ Discursive Positions; an Effect of Changes in Educational Policy Discourses?2017Inngår i: ECER 2017" Reforming Education and the Imperative of Constant Change: Ambivalent roles of policy and the role of educational research”, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Practical and Theoretical Knowledge in Contrast: Teacher Educators´ Discursive Positions2017Inngår i: Australian Journal of Teacher Education, ISSN 1835-517X, Vol. 42, nr 8, s. 29-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Higher education in general and teacher education in particular have been subjected to significant changes. As there are few studies examining how actors rhetorically position themselves within this context, the ambition of the paper is to study conversations between teacher educators related to norms and values in education. The aim of the paper is to study interpretative repertoires and subject positions that are constructed in conversations between teacher educators and to discuss these in relation to qualities in teacher education.The theoretical framework emanates from post-structuralist and social constructionist theories. The empirical material consists of group conversations with teacher educators. The findings reveal that the practical and theoretical appear to be in contrast, which in turn seem to affect education quality. Finally, implications of the findings are discussed, where a future diagonal diverse discourse, combining theoretical and practical knowledge, is argued for.

  • 66.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Teaching in a digital learning platform: A case study of how second language English teachers express their Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) during collegial reflections2018Inngår i: ICERI2018 Proceedings, The International Academy of Technology, Education and Development, 2018, s. 9366-9371Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the last decade, digital technologies have been more and more integrated into teachers´ classroom practice. Perceptions of knowledge and the teacher´s role might change when digital resources are introduced in the classroom - regardless of the subject. As a consequence, teachers might reconsider the concept of learning in educational contexts. Despite a vast number of studies from a Technological pedagogical content knowledge (TPACK) perspective, there is still a need for studies that focus on how TPACK develops among teachers. Thus, the aim of this case study is to explore how three teachers´ Technological pedagogical content knowledge (TPACK) is expressed during a second language English project in secondary school. The research question is: How are teachers´ components of TPACK expressed and integrated within their reflections on their teaching in a second language English project with a digital learning platform? The theoretical framework is based on Pedagogical Content Knowledge (PCK) and more specifically on technological pedagogical content knowledge (TPACK), which is essential to this study. The empirical data consists of video recorded stimulated recall group interviews and the analysis is inspired by the structures of content analysis. The research context was a compulsory school situated near a larger town. The school had a special license with a digital learning company that provided a digital learning management system called Digital learning platform (DLP), that offered opportunities to arrange teaching projects digitally. The results show that several combined components of TPACK are present in teachers´ reflections on their teaching; Technological pedagogical knowledge (TPK), Technological content knowledge (TCK), and Pedagogical content knowledge (PCK). The way in which these components appear seems to depend on the phase in the project. Thus, when planning the project, expressions of TPACK are characterised by suggestions of how to use the Digital Learning Platform (DPL), whereas reflections after teaching were characterised by analysing the use of the DPL related to advantages or disadvantages for students´ learning processes. Overall, the teachers´ reflections on their teaching developed, where components of TPACK related to functions in the DPL after the project were referred to in a more deepened and differentiated way. In summary, discussions and reflections with regard to the possibilities and limitations for learning with the use of DPL in school and important questions concerning teachers´ digital competence were elucidated. As such, the result of this study might create a discussion of and recommendations for how teachers choose, combine, implement, and evaluate digital technologies for different teaching and learning situations.

  • 67.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Wennergren, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Sjöberg, Ulrika
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Tensions in communication – Teachers and academic facilitators in a critical friendship2018Inngår i: Action Research, ISSN 1476-7503, E-ISSN 1741-2617, Vol. 16, nr 1, s. 7-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper concerns the complex relationships between external facilitators and tea- chers in action research, as they work in a critical friendship to develop interaction in specific ways that open up rather than shut down communication and learning. The aim is to contribute with knowledge about interpersonal communication between academic facilitators and teachers in a development process where the teachers had a lack of influence in the initial phase of the project. The findings reveal that communication in a context of incompatible positions and professional distance did not lead to further communication, whereas communication in a context of confidence, mutual reliance, and challenge opened up possibilities for further dialogue. We identified three aspects affecting communication: absence of ownership of specific problems, trust without relationship, and courage before trust. Implication for the action research community is the importance of making strategies for critical friendship explicit. This assists for teachers to internalize the role. © The Author(s) 2016

  • 68.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Heléne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Muntlig gestaltande examination som lärtillfälle2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Många examinationsformer inom högskolan präglas av kunskapsredovisning och akademiskt skrivande. Mot bakgrund av lärarstudenternas missnöje med en sådan examinationsform i kursen estetiska lärprocesser påbörjades 2008 processen att förändra densamma. Idag ges kursen Estetiska lärprocesser och samspel där planeringen inför den avslutande muntliga, gestaltande examinationen börjar redan vid kursintroduktionen. Under kursens gång har studenterna flera handledningstillfällen inför examinationen samt ett litteraturseminarium där de presenterar kunskapsinnehållet praktiskt genom estetiska uttrycksformer samtidigt som de problematiserar litteraturen. För att studenterna ska befinna sig i sin utvecklingszon är instruktionerna till examinationen att de själva lägger upp genomförandet. Under examinationen redovisar sedan varje student individuellt sin lärprocess i kursen. Studenten ska beskriva den egna lärprocessen i relation till teoretiska perspektiv med hjälp av estetiska uttrycksformer som gestaltar det egna lärandet. Det egna kunskapandet står i centrum och studenten reflekterar ofta kring vad hon/han har lärt sig i processen och under genomförandet av examinationen. Efter examinationen får studenterna reflektera över sin kunskapsutveckling. Den fortsatta utvecklingen av examinationen pågår kontinuerligt tillsammans med studenterna. En aspekt är avvägningen mellan omfånget på det skriftliga underlaget till examinationen och den praktiska redovisningen. Under presentationen kommer examinationens utformning och genomförande att beskrivas närmare tillsammans med en problematisering av såväl process som produkt.

  • 69.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Heléne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Holmberg, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Quality and Knowledge Content in Music Activities in Preschool: The Impact of Human Materiality Combinations2017Inngår i: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, nr 1, s. 103-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Traditionally, pedagogical research has been child centered, where materialities often have been considered as objects and tools. However, in recent posthuman research, attempts have been made to consider human materiality combinations to have impact on pedagogical activities in preschool, but to a large extent music as an issue has been neglected. Therefore, the aim of this research study is to discuss pedagogical quality and knowledge content in music activities in preschool by focusing on combinations of human and materiality subjects as “cyborgs.” Particularly, this is essential for preschool, teacher education, and research, contributing alternative understandings of learning settings. A theoretical framework emanates from posthumanist theories, where the authors apply methodological concepts used in their earlier work to study music activities. The empirical material was produced in Spring 2013. The analysis of video observations identifies two different characters of a cyborg, the guitar-human, and the CD human having quite different impacts on the music activities. Nevertheless, they have in common that they create intensities with the children, where entanglements between human and materiality become the activity. Finally, the cyborgs are discussed, where issues and dilemmas related to pedagogical quality, knowledge content, agency, and competence are addressed.

12 51 - 69 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf