hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 51 - 59 of 59
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Weisner, Stefan E.B.
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Strand, John A.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Sahlén, Göran
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Thiere, Geraldine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Ehde, Per Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Svensson, Jonas M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Combating eutrophication and biodiversity loss in Sweden: importance of constructed wetlands in the agricultural landscape2007Inngår i: Multifunctions of wetland systems, Padua: PAN , 2007, s. 60-61Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The results of this evaluation show that constructed wetlands in the agricultural landscape are capable of a substantial reduction of the nutrient transport to downstream recipients, but only if properly located. These wetlands will also contribute to an increased biodiversity even if not planned primarily for this purpose. The use of wetlands for multiple functions needs to be developed to motivate large-scale wetland construction.

  • 52.
    Weisner, Stefan E.B.
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Thiere, Geraldine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Effects of vegetation state on biodiversity and nitrogen retention in created wetlands: a test of the biodiversity–ecosystem functioning hypothesis2010Inngår i: Freshwater Biology, ISSN 0046-5070, E-ISSN 1365-2427, Vol. 55, nr 2, s. 387-396Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    1. Nitrogen retention in wetlands provides an example of an ecosystem function that is desired by human society, and is a rationale for the creation of wetlands to decrease nitrogen fluxes from nitrate-loaded river catchments to coastal waters.

    2. Here, we tested the impact of different vegetation states on species diversity and nitrogen retention during 4 years in surface-flow wetlands receiving nitrate-rich water. Tall emergent vegetation or submerged vegetation was introduced to six experimental wetlands each and six wetlands were left as unplanted controls for free development of vegetation. This resulted in three vegetation states dominated by emergent vegetation, by a mixture of submerged vegetation and filamentous green algae or by filamentous green algae.

    3. Species diversity (species richness and Shannon diversity) of plants was initially lowest in free development wetlands, but during the study became lower in the emergent vegetation wetlands than in the other wetlands. Diversity of macroinvertebrates was initially lower in the submerged vegetation wetlands than in the other wetlands, but this difference disappeared during the study. Nitrogen retention was consistently higher in emergent vegetation wetlands than in the other wetlands throughout the study.

    4. We conclude that plant diversity in wetlands dominated by tall emergent vegetation gradually became lower than in other wetlands, due to dominant species competitively excluding other plants. However, these wetlands were more efficient at removing nitrogen than those dominated by filamentous algae or submerged macrophytes.

    5. Management of wetlands often aims to decrease the dominance of tall emergent vegetation for the benefit of plant species diversity and habitat heterogeneity. Our results demonstrate a biodiversity benefit, but also show that this strategy may decrease the ability of wetlands to remove nitrogen. In this case, there is no support for the hypothesis that biodiversity enhances ecosystem function.

  • 53.
    Weisner, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Miljövetenskap, Våtmarkscentrum.
    Johannesson, Karin
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Tonderski, Karin
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket: Analys av mätresultat och effekter av landsbygdsprogrammet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport sammanställs och analyseras tidigare mätningar av avskiljning av fosfor och kväve i anlagda våtmarker. Resultaten indikerar hur hög fosfor­ och kväveavskiljning som kan uppnås i anlagda våtmarker i jordbrukslandskap i Sverige. Resultaten har även använts för att ta fram nya modeller för beräkning av avskiljning av fosfor och kväve i våtmarker där mätningar inte gjorts. Slutligen har dessa modeller använts för att beräkna hur hög avskiljning som kommer att uppnås i våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet åren 2007– 2013 och hur mycket transporten av kväve och fosfor till havet kommer att minskas genom att dessa våtmarker har anlagts.

    De nya mätresultaten visar att fosforavskiljning underskattats i tidigare mätningar och i modeller som använts i tidigare utvärderingar. I enskilda väl utformade och placerade våtmarker kan 100 kilo fosfor och 1 000 kilo kväve per hektar våtmarksyta och år avskiljas. De nya resultaten indikerar även att man i framtida program för anläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet bör kunna uppnå en genomsnittlig fosfor­ och kväveavskiljning på 50 respektive 500 kilo per hektar våtmarksyta och år, förutsatt att näringsavskiljning kan prioriteras vid placering och utformning av våtmarker. Kostnaden för avskiljning uppskattas till cirka 100 kronor per kilo fosfor och cirka 10 kronor per kilo kväve för sådana våtmarker om 50 procent av kostna­ derna fördelas till andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

    Modellberäkningar på ett urval av våtmarker inom landsbygdsprogrammet som skalats upp till de 5 261 hektar som beviljats stöd under 2007–2013 visar att transporten av fosfor och kväve till lokala vattendrag kommer att minskas med cirka 25 ton fosfor per år och cirka 200 ton kväve per år. Det innebär att minsk­ ningen av transporten till havet som åstadkoms genom dessa våtmarker blir cirka 18 ton fosfor per år och cirka 170 ton kväve per år, vilket motsvarar 1,9 respektive 0,5 procent av transporten till havet från jordbruksmark.

    Anläggningen av våtmarker inom landsbygdsprogrammet har således haft betydelse för att minska fosfor­ och kvävetransporter såväl till lokala vattendrag som till havet. En jämförelse av genomsnittlig avskiljning per hektar våtmarksyta mellan landsbygdsprogrammet och den avskiljning som uppnås i individuella våtmarker visar emellertid att effektiviteten skulle kunna höjas betydligt i framtiden genom en bättre placering och utformning av våtmarker i landskapet.

  • 54.
    Weisner, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Mietto, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Ehde, Per Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Persson, Jesper
    Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, SWEDEN.
    Influence of vegetation on hydraulics in experimental surface-flow wetlands2009Inngår i: 3rd Wetland Pollutant Dynamics and Control - WETPOL 2009 - Barcelona / [ed] Josep M. Bayona & Joan García, 2009, s. 179-180Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 55.
    Weisner, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Svensson, Jonas M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Strand, John A.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Svengren, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Combating eutrophication in Sweden: Importance of constructed wetlands in agricultural landscapes2005Inngår i: Is living water possible in agricultural areas?: Seminar on ecological engineering tools to combat diffuse pollution: June 20-22, 2005, Norway: Proceedings from NJF seminar no. 374 / [ed] Bent C. Braskerud, Ås, Norway: Jordforsk , 2005, s. 66-69Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Wetland Centre at Halmstad University was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Board of Agriculture to evaluate the effects of artificially created wetlands in Sweden between the years 1996 and 2002 with regard to nutrient retention and biodiversity. The creation of these wetlands has been financed either by Rural Development Support (RDS: Miva, Project support or Lmiva without Project support) or by Local Investment Programmes (LIP). The results are presented separately for the four different categories of constructed wetlands:

    • Constructed wetlands financed by LIP (Local Investment Programmes) (1998-2002).
    • Constructed wetlands financed by PS (Project Support) (2000-2002).
    • Constructed wetlands financed by Miva (Restoration and Establishment of Wetlands and Ponds on Arable land and Semi-natural Grazing land) (1996-1999).
    • Constructed wetlands financed by Lmiva (RDS wetlands that only get management support) (2000-2002).

    The main purpose of this study has been to evaluate the extent to which wetlands created by means of these different support systems have contributed to reduced eutrophication and increased biodiversity. The purpose has not been to evaluate individual wetlands but to give an overview of the differences in efficiency between the various support systems and, to some extent, the difference in results between various geographical regions within Sweden. It has therefore been necessary to include a large number of wetlands in the evaluation, which means that extensive field sampling in the individual wetlands has not been possible. The estimates concerning nutrient retention has therefore been based on modelling, and the biodiversity has been assessed by using dragonflies (Odonata) as indicator organisms.

    Information on 908 wetlands with a total area of 2860 hectares financed by RDS has been compiled and registered. In terms of area, these wetlands divide into 1815 ha financed by Miva, 920 ha financed by PS and 125 ha by Lmiva. In addition, 274 wetlands created by means of LIP, with a total area of 439 ha, have been registered. Field surveys and sampling has been conducted in more than 100 wetlands randomly selected from this register. It is mainly the results from these selected wetlands that are presented here.

  • 56.
    Weisner, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Thiere, Geraldine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Mindre fosfor och kväve från jordbrukslandskapet: Utvärdering av anlagda våtmarker inom miljö- och landsbygdsprogrammet och det nya landsbygdsprogrammet2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 57.
    Weisner, Stefan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Tonderski, Karin
    Linköpings Universitet.
    Biomassa kan produceras och näring återvinnas: Ett framtidsperspektiv2002Inngår i: Våtmarksboken: Skapande och nyttjande av värdefulla våtmarker / [ed] Karin Tonderski , Stefan Weisner, Jan Landin, Hans Oscarsson, Göteborg: Vattenstrategiska forskningsprogrammet (VASTRA) , 2002, s. 123-134Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 58.
    Wiborg, Irene
    et al.
    Knowledge Centre for Agriculture, Denmark.
    Sørensen Langvad, Anne Mette
    Knowledge Centre for Agriculture and Aarhus University, Denmark.
    Hansson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Våtmarkscentrum.
    Balskilde Stoltenborg, Trine
    Bridging the gaps between science, regulation and practice in water environment management2011Inngår i: Science for the environment - environment for society: Bridging the gap between scientists and practitioners in environmental science, Aarhus: Aarhus University , 2011, s. 31-31Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    AQUARIUS is an interreg North Sea Programme project carried out by 15 partners from 6 countries (Norway, Sweden, Germany, Holland, Scotland, and Denmark) all dealing with the implementation of the Water Frame Directive. A primary objective of the project is to find ways for sustainable water environment management which by AQUARIUS is defined as management that in respect of the rules both leads to “good water environment”, enables continued viable agricultural production, and is cost efficient in the interest of society. AQUARIUS works from social-ecological management perspective emphasizing the intricate linkages between ecological and social systems and the interdependent relationships among humans, that are mediated through interactions with biophysical and non-human biological units. As a project AQUARIUS copies the presently ongoing struggle by all EU member countries to create a public participatory approach to water management planning and implementation such as is launched by the EU Water Water Frame directive. it does so by engaging central water authorities, representatives from agriculture including agricultural advisors as well as research institutions in carrying out localized pilot studies in 7 pilot areas. Drawing on localized experiments with and locally founded experiences with different measures the project derives recommendations that may contribute to an EU policy approach. The special session aims at discussing the preliminary findings of the ongoing project. It includes the presentation of a heuristic tool consisting of relevant considerations to beware of when engaging in stakeholder collaboration on specific measurements whilst acknowledging the farmer as the central water management practitioner. The session also discusses some of the different pilot approaches to bridging the gaps between science, regulation and practice i.e. the concrete challenges faced by the approaches in trying to create outcomes that are mutually beneficial to various stakeholder interests. How can different stakeholders challenges be solved in cooperation creating a win-win situation for all? How can stakeholders (landowners) willingness to participate increase by seeing them as professional providers of eco-system services? When do stakeholders’ overlapping interests allow for collaborative action and when do they hinder it? These questions are among the issues to be addressed. One legal recommendation that may be derived from project experiences is a need to further to take the precautionary principle in public administration into account. In order to make sustainable solutions in an ever changing complexity, authorities need to make room for dynamic collaboration between science and practice.

  • 59.
    Widenfalk, Anneli
    et al.
    Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 7050, SE-750 07 Uppsala, Sweden.
    Svensson, Jonas M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Miljövetenskap, Våtmarkscentrum.
    Goedkoop, Willem
    Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 7050, SE-750 07 Uppsala, Sweden.
    Effects of the pesticides captan, deltamethrin, isoproturon, and pirimicarb on the microbial community of a freshwater sediment2004Inngår i: Environmental Toxicology and Chemistry, ISSN 0730-7268, E-ISSN 1552-8618, Vol. 23, nr 8, s. 1920-1927Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In three microcosm experiments, we exposed microbial communities of a natural sediment to environmentally relevant concentrations of the fungicide captan, the herbicide isoproturon, and the insecticides deltamethrin and pirimicarb. Exposure concentrations were estimated negligible concentrations (NCs), maximum permissible concentrations (MPCs), and 100 times MPC (100MPC). Experimental endpoints were microbial community respiration and biomass, bacterial activity, and denitrification. All four pesticides inhibited bacterial activity by 20 to 24% at MPC, which corresponded to concentrations in the range of μg/kg dry-weight sediment. Treatments with deltamethrin and isoproturon showed inhibiting effects on bacterial activity at NC exposures. Surprisingly, for captan, deltamethrin, and isoproturon, this inhibiting effect was not observed at 100MPC treatments. Microbial biomass was negatively effected in MPC treatments with deltamethrin and in NC treatments with isoproturon. The tested pesticides did not affect community respiration and denitrification rates. These results show that exposure to the tested pesticides may induce toxic responses in sediment microbial communities at concentrations that are predicted to be environmentally safe.

12 51 - 59 of 59
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf