hh.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 1336
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Persson, Cecilia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Övergången från grundskolans senare del till gymnasiet: i ämnet matematik2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Vi har tittat på övergången från grundskolans senare del till gymnasiet i ämnet matematik. Syftet har varit att se på hur övergången är idag, vad som kan förbättras och hur man kommer dit. I vår undersökning har vi gjort intervjuer med lärare och elever. Dessutom har vi gjort obeservationer ute i skolor och deltagit i lärarträffar. Under arbetets gång har vi varit samarbetspartner med projektet “samverkan mellan grund- och gymnasieskolan”. Berättelsen är tematiskt upplagd där vi blandar citat från intervjuer med teorianknutna reflektioner. Undersökningen har visat att det finns ett stort behov av att lärare från de olika stadierna träffas. Grundskollärarna vill veta vad eleverna förväntas kunna när de kommer till gymnasiet. Då har pedagogerna på grundskolan lättare att motivera eleverna och förklara varför de lägger upp sin undervisning som de gör. Lärarna behöver träffas för att få en samsyn på kursplaner och när man knutit kontakter är det sedan lättare att mötas i samtala om elever.
  • 52.
    Andersson, Gunnar
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Eliasson, Camilla
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lär på plats: En fallstudie kring Arbetsplatsförlagt Lärande2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar. Även det som sker runt yrkesutövandet i sig är viktigt för eleverna att ta del av, det sociala sammanhanget på arbetsplatsen och vuxenkontakten får dem att växa på flera sätt.Det vi speciellt uppmärksammat och kommit fram till som en viktig faktor på den arbetsplatsförlagda praktiken är handledarens roll. Dennes engagemang är det allra viktigaste, men också att handleda eleven på ett för eleven utvecklande och lärande sätt. Att kombinera utövandet med reflektion över utövandet förespråkas.Den insats vi som yrkeslärare kommer göra nu,för att ytterligare stärka samarbetet mellan skolan och de företagen som tar emot våra elever,är att utveckla och,där det inte finns, arrangera handledarutbildning.Detbidrar till en ökad kunskap ute på plats för att i sin tur öka lärandet hos eleverna. Detta för dessutomockså med sig att eleverna till högre grad matchar branschens krav och förväntningar på nyutexaminerade medarbetare

  • 53.
    Andersson, Isabelle
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Historiemedvetande: En undersökning om begreppet historiemedvetande utifrån Lgy11:s styrdokument i historia.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag undersöker hur begreppet historiemedvetande används och framställs utifrån Lgy11:s styrdokument i förhållande till historieämnets syfte och mål. Den forskning som jag vävt in och använt mig av i undersökningen är hämtad från olika historiedidaktiker runt om i världen. Jag har utgått från Andreas Körber och FUER-gruppens modell ”Historiskt tänkande” som teoretisk utgångspunkt när jag undersökt följande frågeställningar: Hur förklarar Lgy11 begreppet historiemedvetande i historieämnets syfte, skolverkets kommentarmaterial och begreppsförklaringar utifrån modellen historiskt tänkande. Hur legitimerar styrdokumenten att elever ska utveckla sitt historiemedvetande inom historieämnet samt hur skolverkets definition av begreppet historiemedvetande förhåller sig gentemot den historiedidaktiska debatten. Undersökningens slutsatser är att begreppet historiemedvetandes definition fortfarande inte är klarlagd men att den breda definitionen passar väl i ett skolsammanhang. Körbers modell belyser fyra kompetenser vilka måste erhållas för att utveckla en individs historiemedvetande. Dessa kompetenser hittas i historieämnets olika kunskapsformer vilka ska utvecklas genom undervisningen. Därmed är styrdokumenten för historia väl anpassade för att låta eleven utveckla ett historiemedvetande. Historiemedvetandets integrering i undervisningen legitimeras förutom att verka insiktsskapande, bland annat genom skolverkets intention att låta eleverna utveckla sin identitet, värden, normer och skapa en meningsskapande förmåga.

  • 54.
    Andersson, Jeanette
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Burkhard, Jeanette
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Höra Läsa Tala Skrivaspråkeleven och muntliga kommuniktionsövningar2001Student paper second termStudent thesis
    Abstract [sv]
    Denna rapport har behandlat faktorer som begränsar och främjar elevers insatser i muntliga kommunikationsövningar. Utifrån givna parövningar gick vår studie ut på, att genom elevenkäter före och efter genomförandet av åtta olika slags parövningar, undersöka hur elever såg på sin muntliga språkfärdighet och hur de uppfattade de övningar som användes. Den centrala frågeställningen, “Vad begränsar och främjar elevers insats i muntliga parövningar i engelska och tyska?”, har belysts utifrån variablerna betyg, kön, ämne och ålder. Resultatet visade att elever i stor utsräckning är beroende av givna fraser och hur instruktioner varieras för att komma vidare i muntlig diskussion. Elevernas motivation är i stora drag beroende av dels deras inställning till denna typ av övningar dels av deras syn på hur viktigt det är med språk och muntlig kommunikation i skolan. En viktig slutsats är att åldern påverkar övningarnas utfall. Eleverna på högstadiet saknade förmågan att se och förstå helheten i vissa moment. Många av gymnasieeleverna ansåg att övningarna var för enkla och inte tillräckligt utmanande. En annan viktig slutsats är att tydligt strukturerade övningar fungerar bäst i tyska, som är ett nybörjarspråk. Undersökningen visade vidare på en generell koppling mellan höga betyg och positiv inställning till den muntliga delen av språkundervisningen. Däremot var det svårare att utläsa någon tydlig skillnad mellan pojkar och flickor avseende inställning till ämnet, de berörda övningarna och till sig själva som språkutövare.
  • 55.
    Andersson, Jennie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Geometriundervisning: En jämförelse mellan två undervisningssätt i matematik på gymnasienivå2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Denna uppsats inom utbildningsvetenskap har valts att skriva med inriktning mot matematik. Två klasser på samhällsprogrammet i en gymnasieskola i Helsingborg har jämförts i avsnittet geometri. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan traditionell katederundervis-ning och laborativ undervisning, samt att undersöka vad eleverna tycker om att arbeta med la-borationer. Studieresultatet efter genomgångarna i geometri visade inte på någon signifikant skillnad grupperna emellan. Detta kan bero på att undersökningen endast har genomförts under tre veckors tid, och troligtvis skulle grupperna behövt ha längre tid för att eventuella skillnader i resultat ska bli tydliga. I den grupp som utförde laborationer svarade alla elever efteråt på en skriftlig utvärdering, där det bland annat framkom att några föredrog att återgå till det traditionella arbetssättet. Detta berodde troligtvis på att eleverna då skulle få mer tid att räkna själva, samt att den ordinarie lärarens prov vanligen byggs upp utifrån traditionell undervisning.
  • 56.
    Andersson, Jennie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Innehåll i ämnet idrott och hälsa A: Vilka moment efterfrågas av gymnasieelever2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]
    Forskning visar att barn och unga i Sverige rör sig allt mindre. Skolidrotten har en viktig uppgift att se till dessa barn och ungdomar får regelbunden motion. I kursplanen för idrott och hälsa betonas det breda hälsoperspektivet och det uppmuntras till många olika moment i undervisningen. Undersökningar visar att det fortfarande är gamla traditionella moment, framförallt bollspel som dominerar undervisningen. Syftet med denna undersökning var att få fram vilka moment inom idrott och hälsa som gymnasieelever helst vill ägna sig åt, samt att se vilket inflytande de anser att de har över undervisningen. 24 kvinnliga och 23 manliga gymnasieelever tillfrågades om vad de vill ägna sig åt under idrottsundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning där elever med olika kön, programtillhörighet, betyg samt aktiv fritid fick svara på frågor om innehållet. resultatet visade att eleverna helst ägnar sig åt badminton samt olika bollsporter. Signifikanta skillnader uppmättes mellan de olika grupperna, framförallt i fråga om kön, där tjejerna hellre vill ägna sig åt dans, aerobic, gymnastik och mental träning, medan killarna hellre ville ha fotboll. Vad det gäller hur mycket eleverna har att säga till om i undervisningen visade sig deras inflytande vara relativt stort.
  • 57.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Jenny
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Varför blir, är och förblir man lärare?2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Som blivande lärare är det inte så upplyftande att höra om hur många som lämnar yrket efter en kort tid, eller om hur många det är som inte jobbar med sitt tilltänkta yrke ect. Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför man blir, är och faktiskt förblir lärare. Vi vill fokusera på de positiva sidorna av yrket. Men även ta reda på vilka problem man som ny lärare kan stöta på, samt underlätta för nya lärare i vardagen genom att ge tips och råd. Uppsatsen innehåller intervjuer med fem olika lärare. Studien är kvalitativ , vilket innebär att det viktigaste är att försöka förstå och tolka de intervjuades svcar och åsikter. Efter resultatredovisningen följer ett antal diskussioner kring teoridelan, intervjuerna och våra egna reflextioner. Intervjuerna visar att det är barnen som står i centrum för lärarnas uppmärksamhet, det är dom som inspierar och entusiasmerar lärare. Det finns en rad olika problem som kan drabba den nyutexaminerade läraren, det finns också en hel del bra tips och råd att hämta. Det finns inte några enkla svar eller lösningar, utna dessa måste utarbetas i samverkan mellan de olika aktörerna.
  • 58.
    Andersson, Jessika
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Stenberg, Nina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ågren, Anna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Muntliga examinationer2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.

  • 59.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vernersson, Annelie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Läromedelsprovens spegling av styrdokumenten ur ett matematiskt kompetensperspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.

  • 60.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Persson, Emil
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Värmesystemsutveckling2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    In cooperate with Asko Cylinda we have developed a new heat system too short the process

    time and reduce the energy consume in a dishwasher and still have it too be a class AAA.

    The environment and quality is important for the company too still be the number one on

    the market, If they want too keep that position the product developed of new innovations will

    be very important. The systems we have developed are more effective and reduce energy up

    too 25 %. The process time is reduced too less than two hours, from the today two and

    half-hour. The solutions are too heat up the rinse water and the dishwater at the same time,

    with a new heating system and it make are solutions unique and effective. Its good for the

    dish and the environment. This will help the company too still be the number one on the

    market for household appliances.

  • 61.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Elisabet
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Rör sig elever tillräckligt mycket?: En studie om pojkar och flickors fysiska aktivitet på fyra olika skolor2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine the extent to which children's physical activity during school  hours  are  met  in  relation  to  today’s  health  recommendations.  This  study  was  a quantitative  research  method  through  study  with  pedometers  and  observation.  The  main instrument was pedometers which the pupils wore during one day at school. The study group consisted of 74 students, made up of 36 boys and 38 girls from the 4th grade in four schools in  southern Sweden. The  results demonstrate  that  the boys were physical active 47-50 % of what  they should and  the girls 33-36 % of what  they should according  to recommendations. The boys  took about 3000 more  steps  than  the girls.  In our  study only one boy  reached  the recommended  amount  of  steps  per  day,  but  no  girl  did. The  conclusion  is  that  the  pupils  are  inactive  during  their  time  in  school.    There  are differences  in  boys'  and  girls'  physical  activity,  both  within  each  school  and  between  the schools. The observation showed that the girls stand still more than the boys during break and the girls are generally less active than the boys at all four schools.

  • 62.
    Andersson, Karolina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    The most terrific liar you ever saw in your life:: holden Caufield as an unreliable narrator in The Catcher in the Rye.2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]
    This essay explores the narrator in J.D Salinger’s The Catcher in theRye and examines why Holden Caufield is unreliable as a narrator by using Shlomiyh Rimmon-Kenan’s theories in Narrative Ficition. A narrator’s limited knowledge and understanding is the first of Rimmon-Kenan’s main sources för unreliability. The Catcher in the Rye’s first-person perspective is one problem within this category. Another problem within the first category is his age, emotional as well as chronological. The immaturity and naivety give Holden a limited perspective og the world, which creates problems of reliability. Rimmon-Kenan’s second source is personal involvement. Holden obviously has a chance to presents himself and other characters in whatever light he wants. There are many contradictions in his narrative and his lack of self-confidence seems to create problems of reliability. He does not know what to think of himself or other people. Because of this, it is difficult for him to know what the truth is, which makes it challenging for him to communicate facts and not only his own personal reality. The third source is what Rimmon-Kenan calls value-scheme, a person’s values and moral code. Holden’s childhood affects his way of viewing the world around him. He is brought up in a middle-upper class home, which often prevents him from having a good understanding of people from other classes. He struggles to fit into his social class as well among those of his own age group. As the same time, he wants to be a rebel. Holden admits to having lied in the past and, even though there are things that may suggest his honesty are still too many contradictions, exaggerations and ways to convince the reader and narratee of his newly found honesty for him to be reliable.
  • 63.
    Andersson, Karoline
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Alla är vi lika i våra olikheter - En studie om hur ett antal lärare uppfattar och beskriver sitt arbete i mångkulturella klasser ur ett inkluderandeperspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk?

    Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare år

    Resultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever. Det fanns en vilja till att inkludera elevers olika etniska bakgrunder och synsätt i undervisningen. Möjligheterna som lärarna såg med att inkludera olika etniska bakgrunder i undervisningen var att de själva och eleverna fick en möjlighet att lära sig av varandra. Detta genom att variera undervisningen med elevers berättelse om deras erfarenheter och traditioner. Rädslan som informanterna upplevde med detta var att eleverna som valdes ut för diskussion gjorde dem avvikande genom att peka ut dem. Dock menade informanterna att kunskap om eleven och en god relation med honom/henne kunde förhindra att situationer där eleven kände sig utpekad kunde uppstå. Svårigheterna med arbetet var att finna gemensamma referensramar för elever med olika etniska bakgrunder. Informanterna upplevde även språket, kulturkrockar och elevernas hemförhållanden som svårigheter i sitt arbete av elever med annan etnisk bakgrund än svensk.

  • 64.
    Andersson, Lorraine
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Berglund, Anna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Autonomous Learning and Unstructured Study Time: Why it is failing grade-school students.2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]
    Autonomous learning and unstructured study time (creating the acronym ALUST) is currently popular in Swedish grade and upper secondary schools. It is supported and encouraged by the government, and a lot of time and money has been invested in it. In theory, it seems benefical, but the practical implementation of it appears less than beneficial. Like the emperor’s new clothes, it is a costly experiment on the children of this country that does not seem to support or protect them, but rather seems to expose them. Baumrind’s theory of parenting styles, when translated to teaching styles, and Maslow’s Hierarchy of Needs both support the low-ALUST teaching style, which can be likened to the Authoritative style, ratherthan the high-ALUST style, which can be likened to the Indulgent/Passive style. Using both quantitative and qualitative methods, this study seems to indicate that students in high-ALUST classes show poorer actual study results than students in low-ALUST classes. The needs of children with learning of behavioural problems who attend regular schools, as well as recent immigrant children, would also benefit from low-ALUST.
  • 65.
    Andersson, Magnus
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärarnas betydelse för nyanlända elevers utslussning till ordinarie klasser2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 66.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Wagner, Johannes
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Tyst i klassen: en undersökning om ordning2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Uppsatsen belyser lärare och elevers syn på ordning respektive oordning. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med fyra lärare och 81 enkätsvar från eöever på varierande högstadieskolor i halmstad. Synen på ordning/oordning i undervisningsmiljön förknippas ofta med hur man uppträder i klassrummet. Att ordning i klassrummet är klart viktigare är oordning är något som syns tydligt i undersökningsresultatet. Resultatet visar även hur svårt det är för lärare och elever att hitta klassrumssituationer där oordning är att föredra. Även i litteraturen ser vi klara tendenser på detta. Här är det svårt att hitta någonting som påvisar positiva faktorer med oordning. Vidare kan man i resultaten också se att tystnad är den absolut viktigaste faktorn när det gäller ordning i klassrummet. Detta framkommer i både elevernas och lärarnas undersäkningsresultat. Generellt sett så är det ganska många frågor i undersökningen där lärare och elever har liknande uppfattningar.
  • 67.
    Andersson, Malin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Johnsson, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En skolgård för alla?: en kvalitativ studie om elever och lärares tankarkring den fysiska aktiviteten på skolgården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

  • 68.
    Andersson, Marie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Karlsson, Jimmy
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
     Att bedriva litteraturundervisning på grundskolan. Finns det några skillnader mellan olika lärare?: - Spelar kön, ålder och erfarenhet någon roll?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 69.
    Andersson, Marie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Modig, Katarina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "Jag vet om att jag kan simma och därför är jag inte med": En studie om varför vissa elever i grundskolans senare år väljer att inte delta i idrottsundervisningen.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.

    Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?

    I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.

  • 70.
    Andersson, Mats
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Andersson, Per
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Motivation i skolan: en studie om gymnasieelevers engagemang2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Som lärare är det viktigt att känna till vilka faktorer som påverkar elevernas engagemang. Den som äger denna kunskap har också möjligheten att påverka elevernas studier i positiv riktning. Det som eftersökts är vilka faktorer som styr just dessa elevers engagemang i skolan och om det finns något som skolan eller läraren kan göra för att öak detta. Studien har gjorts på elever på gymnasieskolans byggprogram, första årskursen och genomförts genom djupintervju av 11 elever. De motiv vi funnit vara de som har störst påverkan är succémotiv, vilja att lyckas, och en tydlig målsättning. Det som kan vara hindrande hos en del elever är fiaskogruktan, rädsla att misslyckas. I studien fanns ingen elev där forskarlusten var ett starkt motiv för skolarbetet. Vi såg ingen anledning att på något sätt färändra skolans struktur.Studien visade att en viktig förutsättning för att en elev skall lyckas i ett ämne är att han/hon är nöjd med sin lärare. En lärare måste hjälpa eleverna att tydligt se att det de gör leder mot det önskade slutmålet. För att elever med fiaskofruktan är det viktigt att svårighetsgraden anpassas så att de slipper uppleva misslyckande. Vi ser en fara i den nuvarande trenden med minskad lärartäthet. Risken är stor att många elever inte kan få det stöd som krävs för att klara sina studier i kärnämnena.
  • 71.
    Andersson, Mimmi
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Larsson, Cecilia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Larsson, Jennie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Elevinflytande på tid: En aktionsforskningsstudie om att involvera elever i planeringsprocessen i ämnet idrott och hälsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas. Två aktioner, ett träd som konkretiserar kursplanens innehåll och en planeringsmall som skapar tillfälle för eleverna att involveras, planerades och genomfördes tillsammans med en medforskande idrottslärare. Aktionerna dokumenterades genom observationer, loggböcker, två reflektionssamtal samt en intervju med idrottsläraren och två reflektionsskriv av eleverna. Resultatet presenteras i kategorierna delaktighet, planering, tid och lärarens förhållningssätt. Slutsatserna är att eleverna förvaltar möjligheter till involvering genom att lyssna på instruktioner, svara på frågor och därefter presentera egna förslag och idrottsläraren beskriver denna involvering som positiv då den ökar elevernas medvetenhet. Studiens didaktiska implikationer är att grovplaneringar bör lämna utrymme för elevinflytande samt att införandet av nya rutiner måste få ta tid.

  • 72.
    Andersson, Nina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bengtsson, Malin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Sex mellan raderna, En diskursanalys av religionslärares tal om sex och samlevnad2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område.

    Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin.

    I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.

  • 73.
    Andersson, Ola
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Cinthio, Christel
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Paulsson, Helen
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Sponsring av läromedel: En fallstudie av två olika läroböcker i SO för högstadiet2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    I en tid av stora besparingar har sponsring blivit allt mer aktuellt inom skolväsendet för att sänka kostnaderna. Vårt syfte med detta examensarbete var först och främst att undersöka vad det finns för riktlinjer i skolans styrdokument angående sponsring av läromedel. Arbetet innehåller också en fallstudie där vi jämfört två olika läroböcker i samhällskunskap för högstadiet, en sponsrad bok och en traditionell bok inköpt av skolan. Studien av läroböcker har utgått från de intensioner för skolans arbete som finns i Lpo 94 när det gäller objektivitet, allsidighet och saklighet. Fallstudien av de två böckerna har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vår undersökning visar att det inte finns några konkreta riktlinjer i de dokument vi undersökt, trots att politiker efterlyst detta. Resultatet av vår undersökning visar att den sponsrade läroboken vi undersökt inte uppfyller riktlinjerna i Lpo 94.
  • 74.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hansson, Josefine
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärares attityder till NO-undervisning i år 1-32008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.

  • 75.
    Andersson, Rebecca
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Chattspråk och elevtexter2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.

  • 76.
    Andersson, Rebecca
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
     Gymnasielärares responsgivning:  En studie av gymnasielärares responsgivning och deras upplevelser kring respons2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.

    Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen. Responsen i form av instruktioner och organisation används oftare i idrott och hälsa, precis som gruppresponser, även om individuell respons används mer även under dessa lektioner. Responser av lärarna som är icke lektionsrelaterade gavs vid väldigt få tillfällen under de observerade lektionerna. Observationsresultaten visar också att lärarna ger fler responser/minut i de teoretiska ämnena jämfört med idrott och hälsa.

    Intervjuresultaten tyder på att lärarna upplever individuell respons som mest avgörande av de möjliga responssätten för påverkan av elevers motivation och lärande, vilket stämmer överens med observationsresultaten, framförallt inom de teoretiska ämnena.

  • 77.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jansson, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lika eller olika En studie kring diversiteten hos elever på naturvetenskapligt program2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Howard Gardners teorier om multipla intelligenser beskriver nio olika intelligenser. Detta arbetets syfte var att studera hur dessa intelligenser förekommer och eventuellt dominerar hos elever på naturvetenskapligt program och hur lärare kan bedriva undervisning utifrån dem. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvantitativ metod, en enkätstudie som innefattade 96 personer. Det sammanställda resultatet visade att alla intelligenserna förekommer och den intelligens som dominerade var den interpersonella intelligensen. Vid analys av enkätens öppna frågor, kunde det konstateras att eleverna till viss del fick använda sig av sina goda förmågor i skolan, men att många intelligenser var underrepresenterade. Som lärare kan vi med fördel använda oss av Gardners teorier om de multipla intelligenserna för att skapa en varierad undervisning som strävar efter att tillgodose alla elevernas olika behov och förutsättningar.
  • 78.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Karlsson, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En lärares kommentarer av elevtexter2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbeten

    ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien. Det visar sig att den medverkande pedagogen gör en viss åtskillnad mellan pojkar och flickor, men den största skillnaden ligger i hur han väljer att kommentera eleverna på de båda gymnasieprogrammen.

  • 79.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Karlsson, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En portal till frihet?: - En studie av www.scientologi.se2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens undersökning bygger på en studie av den officiella Scientologikyrkans hemsida: www.scientologi.se. Den frågeställning varpå uppsatsen främst baseras på är: På vilket sätt förmedlar Scientologikyrkan sitt budskap via www.scientologi.se? Tidigare forskning kring ämnet är väldigt knapphändig vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras på Christopher Hellands begrepp religion online och online religion. Studien lägger därför stor vikt på huruvida Scientologikyrkans svenska hemsida är en religion online eller en online religion. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien.

  • 80.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Karlsson, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    För den vars enda verktyg är en hammare, ser alla problem ut som en spik: - En studie av lärares konflikthantering2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg. Studien lägger därför stor vikt på huruvida informanterna identifierar dessa perspektiv, samt vilka metoder som används för att lösa konflikterna. Analysverktyget tillhandahåller centrala teman som utgör grunden för vidare analys och diskussion.

  • 81.
    Andersson, Stina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Anshélm, Monia
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    SÖDEREFFEKTEN : Hur kommer det att gå för Söderskolans elever i en konkurrenssituation?2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Söderskolan har ett arbetssätt som skiljer sig från andra skolor. Eleverna har i stor utsträckning ett reellt inflytande på skoldagen och ett stort ansvar för eget lärande. Pedagogiken innefattar också ett avsteg från timplanen som får stå tillbaka till förmån för schemalagt “eget arbete”, där läraren intar en handledarfunktion. Sammanfattningsvis är syftet att främja utvecklingen av ett gott självförtroende och social kompetens. Undersökningen har sträckt sig över tre år och en grupp elever valdes ut för att besvara frågor om grundskolan såväl som gymnasieskolan. Jämförelsen har utförts med avseende på elevernas betyg. Resultatet visar att dessa elever klarar sig i konkurrens med andra elever. Vårt försök att spåra huruvida det finns en “Södereffekt” har inte gett möjlighet att dra några slutsatser eftersom Söderskolans arbetssätt är ett outforskat område. Följaktligen kan vår undersökning användas för vidare forskning.
  • 82.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bjersér, Caroline
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärande i idrott och hälsa2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.

  • 83.
    Andersson, Therese
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Historieförmedling i Albert Olssons trilogi om Tore Gudmarsson2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren. Efter att ha studerat dessa teman har jag kommit fram till att Olsson delvis måste ha använt sig historieböckerna, eftersom hans historieförmedling ibland stämmer så väl överrens och han även placerat romankaraktärerna i verkliga händelser och pendlar mellan fiktion och verklighet. Man hans historieförmedling säger även någonting om författarens egen tid och paralleller till andra världskriget återfinns i tolkningen.

  • 84.
    Andersson, Therese
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vampyrer, Zombies och Troll – men vad är det egentligen som skrämmer oss?: En studie om vilken samhällskritik det går att finna i tre av John Ajvide Lindqvists texter och hur han bygger upp skräcken.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen har varit att studera tre av John Ajvide Lindqvist verk med utgångspunkt i att det går att läsa ut samhällskritik i böckerna. Jag valde att studera detta genom att studera texternas innehåll i relation till Per Albin Hanssons tanke om ett gemensamt folkhem. Vidare har jag studerat varför Ajvide Lindqvists texter skrämmer oss utifrånKarnevalperspektivet. Jag fann att Ajvide Lindqvist använder sig av avvikande kroppar, kroppsvätskor och omkastade maktförhållanden i sin uppbyggnad av skräcken. Vidare visa rAjvide Lindqvist att det gemensamma folkhemmet hotas av utanförskap och det faktum att alla är olika. Min slutsats är att det går att finna samhällskritik i Ajvide Lindqvists texter genom att studera vad som skrämmer oss och varför.

  • 85.
    Andersson, Therese
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bengtsson, Malin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ämnesövergripande undervisning i gymnasieskolan- lärares syn på arbetssättet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.

  • 86.
    Andersson, Therese
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nicolle, Caroline
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hur fungerar gruppen?: En studie om gymnasieelevers upplevelser av tre grupprocesser och dess påverkan på kunskapsutvecklingen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers upplevelser av tre grupprocesser samt vilken påverkan eleverna upplever att grupprocesserna har på elevernas kunskapsutveckling. De studerade grupprocesserna är groupthink, rollagande och free-riding. Vi har valt att utföra studien genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken gymnasieelever för att ta reda på deras upplevelser av grupparbete och grupprocesser. Resultatet av intervjuerna presenteras i kapitel 4. Analys i form av citat där vi även har reflekterat över det som sagts. Det visade sig att våra respondenter var medvetna om att grupprocesserna kunde förekomma i en grupp. Dock menade respondenterna att det var endast vissa aspekter av groupthink, rolltagande och freeriding som påverkade deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att samtliga respondenter uppgav att deras kunskapsutveckling mer eller mindre blev påverkad av de olika grupprocesserna. Groupthink påverkade dem minst då de upplevde att de i viss mån kunde bortse från groupthinksyntomen, med undantag av några av få symtom. Rolltagande och freeriding upplevde respondenterna som mer avgörande för kunskapsutvecklingen. Vi upptäckte under studiens gång att respondenterna tyckte att gruppindelning var ett stort problem. För att lösa detta problem menade respondenterna att det var fördelaktigt att lärarna delade in grupperna, ett resultat som vi inte hade räknat med.

  • 87.
    Andersson, Tina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En aktionsforskningsstudie om att kartlägga barn i förskolan med hjälp av Tras2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This action research study is about a team in pre-school who are trying to develop a deeper understanding of children´s language development and pre-schools improvement. The  purpose is to develop understanding about mapping children´s languages progress by using early registration of language development  (TRAS). The study is part of a development where practice and practice problems is the starting point. The theoretical starting point include the child and the language in which children´s language progress is a central to children´s developments and learning and interaction important functions of language development. The empirical data includes videos from the teachers’ planning sessions and the researcher´s log book the qualitative analysis progressed three categories to interpret, organize and problematising. The result shows that the teacher’s incentive to create a shared vision and consensus to TRAS schema issues is central. Education  work  with TRAS generates both questionings and learning and development stages of children’s  interactions and language development.

  • 88.
    Andersson, Tobias
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Idrott och hälsa A: Väljs lektionsinnehåll efter styrdokumentens intentioner2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 89.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ådahl, Martin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Skillnad i attityd till fult språk mellan killar och tjejer2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och

    användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med

    fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende

    på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på

    gymnasiet).

    För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån

    språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av

    157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.

    Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan

    könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika

    starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.

    De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan

    sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga

    normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och

    skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De

    manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av

    fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.

    Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som

    de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i

    samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.

    Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet

  • 90.
    Anderstedt, Sandra
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Stark, Lisa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Pedagogers uppfattningar av bemötande gentemot elever i svårigheter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

  • 91.
    Andertoft, Anette
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ljunggren, Ann-Caroline
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Den demokratiske ledarens fostrande och disciplinerande roll i skolan: Är det en utopi?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    I vår undersökning har vi valt att titta närmare på hur olika ledarskap fungerar ur fostranssynpunkt. Vårt syfte har varit att bilda oss en uppfattning och förståelse kring lärares ledarskap ute på skolorna. Det finns ett särskilt intresse att följa den förändring som skett i skolans värld. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer, samt relevant litteratur. Granskningen är gjord på två mindre F-9 skolor. Vi kom fram till att det ställs mycket höga krav på oss som lärare och att den riktigt bra läraren kanske är utopisk. Dessutom finns det skillnader i hur läraren själv ser på sin roll som ledare och hur föräldrarna ser på lärarens ledarroll. Många föräldrar anser att fostran ingår i lärarens roll, ett ansvar som lärarna inte heller frånsäger sig. Flertalet lärare tror att de utövar ett demokratiskt ledarskap, men vår granskning visar att ledarskapen ofta är auktoritära.
  • 92.
    Andrea, Adrian
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jörnås, Catharina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Den utsatta läraren - En studie om att känna obehag inför att gå till arbetet som lärare2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial. Vi har intervjuat tre rektorer och tre skyddsombud. Det visar sig att en av anledningarna till att lärare väljer att inte kontakta arbetsgivare eller anmäla vid utsatthet är rädsla för att upplevas som misslyckad. Vad som även kom fram är att vid intervjutillfällen så fanns det inga handlingsplaner på skolorna som var kända för de anställda eller skyddsombuden. Rektorer hänvisade till likabehandlingsplanen, som egentligen är till för elever och inte lärare eller andra anställda på skolan. Skolan som organisation måste förbättra sin planering och sitt preventiva arbete mot hot och våld riktat mot lärare, och börja följa de fastställda stadgar och lagar som finns som riktlinjer för hur man ska hantera just hot och våld i skolan.

  • 93.
    Andreasson, Lena
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Nilsson, Katarina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Förkunskaper i matematik: en studie gällande nyblivna gymnasister2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    I detta, vårt examensarbete, såg vi en möjlighet att fördjupa oss i gymnasielevers förkunskaper i matematik. Vi tyckte att vi kunde ha stor nytta av denna kunskap, då vårt blivande yrke är gymnasielärare i matematik. Undersökningens övergripande syfte var att studera kunskapsnivån i matematik hos de elever som lämnar grundskolan och börjar på gymnasieskolan. Studien var koncentrerad till att undersöka om det fanns samband mellan kunskapsnivån i matematik och elevernas betyg i matematik från grundskolans årskurs 9, samt samband mellan denna matematikkunskap, grundskola och val av inriktning på gymnasiet. Detta gjordes genom att ett matematikprov konstruerades och delades ut till förstaårselever på Kattegattgymnasiet i Halmstad på olika program. Resultaten blev att en stor grupp elever inte nådde upp till kraven gällande förkunskaper. Vid en närmare granskning kunde man trots detta se att det fanns många elever som presterade ett mycket väl godkänt betyg på provet. Detta betydde att spridningen på förkunskaperna är stor. Generellt när det gäller flickor och pojkars förmåga i matematik, gav studien ingen utkristallisering av att det ena könet var bättre än det andra. Däremot gick det att konstatera att flickor och pojkar är duktiga inom olika matematiska moment. Resultaten visade att grundskolebetyget i matematik styr val av inriktning på gymnasiet, men det finns även undantag. Det framgick också att en grundskola presterade något bättre inom ett moment jämfört med många andra grundskolor.
  • 94.
    Andreasson, Martina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    From Obstacle to Opportunity: making reading meaningful in the classroom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to learn how I as a teacher can work with reading in different ways to promote learning for students in upper secondary school. This is discussed with examples from Mark Haddon's The Curious Incident of the Dog in the Night-time and Randa Abdel-Fattah's Does My Head Look Big In This?. In this study, I found out that there are many factors that contribute to students' attitude towards reading and that affect their experience of a text. These factors consist of five emotions that affect reader response: assimilation, accommodation, sympathy, memories and identification, as well as four categorizing factors: age, gender, ethnicity and class.  Knowing these factors, we teachers have the tools to turn students' resistance to reading into something positive, and by doing this, we open up a myriad of learning opportunities through reading.

  • 95.
    Andreasson, Martina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Laurila, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    "De skulle behöva så mycket mer, utav oss alla": En diskursanalys om inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering. Deras egna kunskaper om diagnoser samt tidsbrist var något som lärarna valde att ta upp vid intervjuerna, vilket också forskningen har visat får konsekvenser för vilket stöd eleven får. Några viktiga slutsatser vi dragit av arbetet är att lärarens syn på begreppet inkludering och perspektiv på elevsvårigheter påverkar det arbetssätt och de eventuella strategier som läraren använder sig av.

  • 96.
    Andreasson, Sandra
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Barn i behov av särskilt stöd: Specialpedagogik - inkludering2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Dagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolans

    kunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer av

    svårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skola

    där alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådan

    beskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räcker

    till. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom en

    litteraturöversikt. Nilholms tre perspektiv, det kompensatoriska, kritiska och

    dilemmaperspektivet kommer att belysas och ligger till grund för analysen av de

    observationer och intervjuer som är det empiriska materialet. Arbetet är en

    fältstudie vars syfte är att belysa hur två elever upplever sin vardag i skolan

    genom intervjuer och observationer. Syftet med studien är att ta reda på

    betydelsen av inkludering för alla elever, vilka är fördelarna/nackdelar? Läraren

    i klassen intervjuas för att se vad hennes tankar om arbetet med barn i behov av

    särskilt stöd och hur hon arbetar för att skapa inkludering. Resultatet visade att

    inkludering främjar barns delaktighet och gemenskap. De största anledningarna

    till att elever exkluderas är rädslan för att elever med svårigheter inte kommer nå

    upp till kunskapskraven.

  • 97.
    Andreasson, Yrsa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vilka faktorer påverkar lärarna till att hålla motivationen levande?: En intervjustudie av lärares reflektioner kring sin egen motivation2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Jag har i mitt arbete undersökt vad det är som påverkar lärarna till att hålla motivationen levande under hela sin yrkesverksamma tid. Syftet med mitt arbete var således att kartlägga vad lärarna själva tänker och känner, och vilka faktorer det är som är inblandade när det gäller lärarnas egen motivation. Jag valde att begränsa mig till att undersöka vad några matematiklärare tyckte var de mest dominerande faktorerna. Mina frågeställningar var: Under vilka omständigheter känner läraren att hon/han är motiverad respektive mindre motiverad till att undervisa? Vilka faktorer påverkar motivationen hos lärare enligt deras eget synsätt? Med utgångspunkt från mitt syfte och mina frågeställningar ville jag också undersöka vilken betydelse lärarens egen motivation har när det gäller att inspiera sina elever. den teori som jag presenterade hade en koppling till mitt syfte och mina frågeställningar, och behandlade bl.a. tidigare forskning om motivation men även nutida forskning, där jag speciellt studerade vad andra studenter kommit fram till för resultat. Den metod jag använde mig av var den kvalitativa intervjun och jag spelade in samtliga intervjuer på band. Sammanlagt så intervjuades sex stycken lärare vid en och samma gymnasieskola. Min studie visade att det fanns några begrepp som var dominerande inslag i intervjusvaren när det gällde lärarnas motivation. Dessa begrepp var elevernas förståelse, relationen och stämmningen, att vara väl förberedd, intresse för ämnet. Dessutom poängterades lärarens betydelse för att påverka elevernas resultat och att det fanns ett visst behov av förändring av undervisningen. Några övriga faktorer som förekom i svaren var stress, beröm, trötthet, ilska, trygghet, ledighet och byråkrati.
  • 98.
    Andrén, Daniel
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Carl, Berg
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Relevant Realism?: Hermeneutisk studie i framställningen av 1800-talen i läromedel för litteraturhistoria2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet.

  • 99.
    Angelstedt, Claes
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Livslångt lärande på Komvux?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    I denna undersökning ställs begreppet livslångt lärande mot lärare på Komvux. Arbetet bygger på en intervjuundersökning utifrån begreppet livslångt lärande och utifrån den progressiva pedagogiken och Vygotskijs tankar om utveckling genom den närmaste utvecklingszonen. Syftet med studien är att koppla begreppet livslångt lärande till Komvuxlärares uppfattning om begreppet och till lärares syn på hur dom tycker att de implementerar begreppet i sin verksamhetsutövning. Begreppet livslångt lärande inbegriper kopplingar till demokratiska och samhälleliga värderingar som på grund av olika organisatoriska problem inte kan möjliggöras tillfredsställande. Kunskapen finns hos lärarna på Komvux men möjligheter i form av främst tid finns inte. Intervjuerna visar en tendens i att kravet i läro- och kursplaner om livslångt lärande i relativt stor del inte går att implementera utifrån hur lärarna själv uppfattar begreppet.
  • 100.
    Annerström, Åsa Berggren
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bevingade eleveren komparartiv studie av två F-9 skolor i Varbergs kommun angående elevers och lärares attityder och åsikter om IT-användning i skolan, utifrån nationella mål2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]
    Det svenska departementet för utbildning och kultur har utarbetat nationella strategier för IT i skola och samhälle. Målet är att främja användningen av informationsteknik som en bidragande faktor för ökad måluppfyllelse och kvalitet i skolan. Studien syfte är att utifrån ett socialkonstruktivt perspektiv, utföra en komparativ studie av två F-9 skolor i Varbergs kommun för att se hur myndigheters intentioner införlivats och ligger till grund för lärares och elevers respektive attityd och förutsättningar för användandet av datorer i undervisningen. Metoden för den empiriska studien är en kvantitativ enkätundersökning, utförd bland elever i år 7, 8 och 9 samt berörda lärare för dessa klasser på respektive skola. Den genomförda studien visar att det finns en viss användning av dator i skolarbetet men Informationstekniken är ännu inte ett naturligt inslag i vardagen i skolan och majoriteten av eleverna är inte heller intresserade av att använda datorn dagligen. Arbetssätten har inte påverkats i någon större utsträckning. Varken elever eller lärare är heller helt instämmande i påståendena att datoranvändningen främjar skolarbete eller att användandet av IT i skolanökar möjligheten till kunskap och måluppfyllelse. Informationstekniken skall ses som en möjlighet att ge vingar åt människans förmåga men enligt denna studies resultat har vi, i full utsträckning, ännu inte "bevingade elever".
1234567 51 - 100 of 1336
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf