hh.sePublications
Change search
Refine search result
891011121314 501 - 550 of 25635
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 501.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Gustafsson, LinneaHalmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.Löfdahl, MariaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.Wenner, LenaInstitutet för språk- och folkminnen, Göteborg, Sverige.
    Innovationer i namn och namnmönster: Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 20132015Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.

  • 502.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Sverige2014In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 102, p. 203-206Article, review/survey (Other academic)
  • 503. Aldrin, Emilia
    et al.
    Löfdahl, Maria
    Mattfolk, Leila
    Pihl, Elin
    Ryman, Lennart
    Strandberg, Mathias
    Svensson, Ola
    Nordisk namnforskning 2017: 2.6 Sverige2018In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 106, p. 150-158Article, review/survey (Other academic)
  • 504.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Löfdahl, Maria
    Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Göteborg, Sverige.
    Svensson, Ola
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Lund, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2012: Litteraturkrönika Sverige2013In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 101, p. 189-201Article, review/survey (Other academic)
  • 505.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Mattfolk, Leila
    Insitutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Neumüller, Kristina
    Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, Sverige.
    Nyström, Staffan
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Vikstrand, Per
    Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Nordisk namnforskning 2016: Sverige2017In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 105, p. 148-156Article, review/survey (Other academic)
  • 506.
    Aldrin, Emilia
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Saerheim, Inge
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Syrjälä, Väinö
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    NORNA - The Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research2018In: Onomastica Uralica, ISSN 1586-3719, E-ISSN 2061-0661, Vol. 14, p. 15-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Nordic Cooperative Committee for Onomastic Research (NORNA) was founded in 1971 with the aim to encourage and support onomastic research in the Nordic countries, as well as collaboration between Nordic scholars. The article presents the organization and activities of NORNA and discusses its' contribution to Nordic onomastics.

  • 507. Aldrin, Viktor
    Adventism2013In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2013Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 508.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Avhandlingsresumé: Viktor Aldrin, Göteborgs universitet: The Prayer Life of Peasant Communities in Late Medieval Sweden. A Contrast of Ideals and Practices. Reviderad utgåva2011In: Svensk teologisk kvartalskrift, ISSN 0039-6761, Vol. 87, no 2, p. 96-96Article in journal (Other academic)
  • 509.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Bengt Ankarloo, Satans raseri2007In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 107, no 1, p. 295-296Article, book review (Refereed)
  • 510.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    David F. Ford, The Future of Christian Theology2011In: Svensk teologisk kvartalskrift, ISSN 0039-6761, Vol. 87, no 3, p. 128-129Article, book review (Refereed)
  • 511.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Eamon Duffy, Fires of Faith2011In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, no 1, p. 235-236Article, book review (Refereed)
  • 512.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Eamon Duffy, Marking the Hours2008In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 108, no 1, p. 187-188Article, book review (Refereed)
  • 513. Aldrin, Viktor
    Equmenia2014In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2014Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 514. Aldrin, Viktor
    Equmeniakyrkan2014In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2014Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 515.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Evaluating e-Learning: Guiding Research and Practice. By Rob Phillips, Carmel McNaught, and Gregor Kennedy.2013In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 16, no S1, p. e4-e4Article, book review (Refereed)
  • 516.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Fem källor från den svenska reformationstiden i Finland. Viisi Ruotsinreformaatioajan lähdettä Suomessa, Terhi Kiiskinen red./toim.2012In: Mirator, ISSN 1457-2362, E-ISSN 1457-2362, Vol. 13, p. 80-81Article, book review (Refereed)
  • 517.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 15-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 518.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014In: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, no 4, p. 48-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 519.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 520.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguiden som instruktion och styrdokument: Konstruktioner och bruk av kursguider vid Göteborgs universitet2012Report (Other academic)
  • 521.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 37-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 522.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo.2014In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 17, no 3, p. 293-294Article, book review (Refereed)
  • 523.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Marie Lennersand & Linda Oja, Livet går vidare2007In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 107, no 1, p. 298-300Article, book review (Refereed)
  • 524.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Prayer in Peasant Communities: Ideals and Practices of Prayer in the Late Medieval Ecclesiastical Province of Uppsala, Sweden2010Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in the ecclesiastical province of Uppsala, Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. The standards of prayer considered the physical and mental behaviour of the praying peasant woman or man. The most ordinary way to act during prayer was to stand with hands together, palm against palm, and to pray in the vernacular often using mental themes to enhance the devotion. Devotional prayers were foremost the three ‘standard’ prayers Paternoster, Hail Mary and Apostolic Creed, and could be used separately or combined. Prayer in times of need was possibly considered a matter of praying to saints, something that cannot be proven to have been either practiced or recommended on other, ordinary occasions where God and the Virgin Mary were considered the proper recipients of prayer. A few authentic prayers exist that were possibly said by peasant women and men in connection with miracles and these show the ability to construct elaborate prayers and to propose businesslike agreements with saints. These three prayers were required knowledge for a peasant woman or man and were put to the test in order to become a godparent, and were therefore made available in the vernacular by the parish priests. Ways to maintain the prayer cultures were through mnemonic techniques, and indulgences stipulating and confirming prayers used or to be used in connection with certain churches, days and places within the churches. Name saints could also be used, since the person and the name saint were considered to have a special bond. Prayer could also be used as protection for the living; since a prayer was considered to generate either merits or favours from a celestial patron to his or her client. The prayer life of those belonging to peasant communities was both elaborate and full of nuances.

  • 525.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Prayer Practices among Ordinary People in the Late Middle Ages2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper I will present key findings of my concluded project on the prayer life of peasant communities in late medieval Sweden, conducted at the University of Gothenburg 2005–2010. The aim of the project has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in late medieval Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. Focus in my paper will be practices of prayer, especially those occurring in connection with the praying for miracles.

  • 526.
    Aldrin, Viktor
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Referensguiden: Parallell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago.2015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 527.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Robert Lutton & Elisabeth Salter (eds.), Pieties in Transition2011In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, no 1, p. 224-225Article, book review (Refereed)
  • 528.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Robert Swanson, Indulgences in Late Medieval England2011In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, no 1, p. 222-223Article, book review (Refereed)
  • 529.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Saluting Aron Gurevich and His Legacy: A Round Table Discussion2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A Round Table Discussion on the Legacy of the late A. Gurevich and a book dedicated to his memory and ideas Saluting Aron Gurevich: Essays in History, Literature and Other Related Subjects (Brill, Spring 2010). The session will unite the contributors of the volume, its editor, illustrator, as well as Gurevich's longtime friends, colleagues, and disciples. It should interest and attract all those interested in historians' role in history, Soviet historiography, medieval popular culture, Scandinavian medieval history, historical anthropology, and historical research in general. Participants include Viktor Aldrin (Göteborgs Universitet), John H. Arnold (Birkbeck College, University of London), Michael Clanchy (Institute of Historical Research, University of London), Francisca Shilova (Independent Scholar, Amsterdam), and Yury Zaretskiy (State University, Higher School of Economics, Moscow).

  • 530. Aldrin, Viktor
    Sjundedags Adventistsamfundet2013In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2013Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 531.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Sjundedagsadventism2008In: Religion i Sverige / [ed] Ingvar Svanberg & David Westerlund, Stockholm: Dialogos Förlag, 2008, 1, p. 196-197Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 532. Aldrin, Viktor
    Sjundedagsadventist2013In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2013Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 533.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007In: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund & Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur, 2007, p. 157-169Chapter in book (Other academic)
  • 534.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Teaching Undergraduate Research in Religious Studies. Edited by Bernadette McNary-Zak and Rebecca Todd Peters. AAR Teaching Religious Studies Series.2013In: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, E-ISSN 1467-9647, Vol. 16, no 3, p. 293-294Article, book review (Refereed)
  • 535.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The Prayer Life of Peasant Communities in Late Medieval Sweden: A Contrast of Ideals and Practices2011 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examines elaborate prayer practices among peasant communities in late medieval Sweden. The work focuses on the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, and prayer in times of need and prayer cultures.

  • 536.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The Use of Prayers as Protection against the Evils of Nature2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The paper concerns the issue of how prayers were used by the laity in late medieval Scandinavia. Often prayers were used, not only to communicate with God, but also to avoid fear and illness.

  • 537.
    Aldrin, Viktor
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Theresa Berger, Gender Differences and the Making of Liturgical History: Lifting a Veil on Liturgy’s Past, Liturgy,Worship and Society.2012In: Svensk teologisk kvartalskrift, ISSN 0039-6761, Vol. 88, no 1, p. 45-45Article, book review (Refereed)
  • 538.
    Aldrin, Viktor
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    To Explore the Divine Will in Prayer2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    How were holy persons selected as recipients for prayer? Most often, miracle stories only tell of the praying person having already made the decision of recipient, but there were exceptions from this pattern: the habit of casting lots to explore the divine will of whom to address in prayer. Lot casting, a seldom studied religious habit will be in focus in my paper.

  • 539. Aldrin, Viktor
    Virginia Reinburg: French Books of Hours. Making an Archive of Prayer, c. 1400–16002012In: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 112, no 1, p. 202-203Article, book review (Refereed)
  • 540.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Borås.
    Aldrin, Emilia
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan? En ideologikritisk analys2018In: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, p. 23-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 541.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Keller, Christina
    Jönköping International Business School, Jönköping, Sweden.
    Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning: Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.

    Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.

    Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.

    Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3­–14.

    Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.

    Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.

    Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.

  • 542. Aldrin, Viktor
    et al.
    Scheja, Max
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Högskolepedagogik2014In: Nationalencyklopedin (NE.se) / [ed] Frans af Schmidt, Malmö: Nationalencyklopedin , 2014Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 543.
    Aldén, Carolin
    Halmstad University, School of Humanities (HUM).
    A Contrastive study of Advanced Swedish Learners' Mastery of English Grammar2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]
    This paper is based on a translation test, which focuses on contrastive items, and the data have been gathered from advanced learners of English at the University College of Halmstad. The main interest has been to investigate whether knowledge is improved from the A- to the B-level, but also to find out whether contrastive- and cognitive theories are able to predict which features will be most problematic for the students. The results indicate that contrastive theories indeed are right when it comes to a majority of error types, and that students seem to transfer rules from the L1 could be spotted. In those cases, cognitive theories have been consulted in order to find other plausible explanations for the occurrences of certain errors.
  • 544.
    Aldén, Josefine
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Gavie, Maja
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Sponsringens förmåga att skapa varumärkesassociationer: Når bilföretags budskap fram?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag använder sig av sponsring för att skapa associationer till sina varumärken. Vidare undersöks huruvida associationerna når fram till företags målgrupp.

    Metod: Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. I studien intervjuades tre stycken bilföretag individuellt. Det genomfördes även en gruppintervju med företagens målgrupp.

    Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar varumärke, målgrupp, sponsring och dess associationsförmåga, faktorer som avgör ett effektivt sponsorskap samt nackdelar och risker. Kapitlet avslutas med en egenmodifierad modell som beskriver sambandet mellan de olika teorierna.

    Empirisk studie: Empirisk data samlades in genom intervjuer med sponsoransvariga för Mercedes Benz, Audi och Volvo samt ifrån varumärkenas målgrupp.

    Slutsats: De slutsatser som presenteras är att det är av vikt att företag arbetar med sponsringens associationsförmåga utifrån väldefinierade mål med grund i varumärkets identitet. Företaget ska identifiera sin målgrupp för att budskapet ska nå fram och för att associationerna som skapas ska överensstämma med vad företaget vill förmedla. Både befintliga och nya målgrupper kan bearbetas genom val av evenemang och detta val ska kännas naturligt sammankopplat till sponsorns varumärke. Företag samarbetar över gränser med andra sponsorer för att nå nya målgrupper och för att förstärka befintliga eller skapa nya varumärkesassociationer. När företagets budskap överensstämmer med vad som har nått fram till målgruppen har önskvärda associationer skapats vilket tyder på ett starkt varumärke.

  • 545.
    Aldén, Victoria
    et al.
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Gunnarsson, Ebba
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Användningen av Robotic Process Automation i kommunala förvaltningars beslutsstödsprocesser: En studie om vilka konsekvenser som kan uppstå genom användningen av RPA och påverkan på kommunala beslutsstödsprocesser för försörjningsstöd2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In communal organizations there has previously not existed a law that allowed automated decision support, it was during the year 2018 that the law changed. Previous research has focused on automation in the private business sector, which has created a lack of research on public organizations. Following the change in the law, Social services have started to automate the decision support in their decision support processes. The automation takes place using the software technology RPA (Robot Process Automation). RPA can only handle processes that are regulated and structured. It forces the Social services to define and structure their decision support processes that were previously manually performed by administrators. It involves creation of consequences that affects the decision support process and leads to the study ́s question: How is the decision support process in communal organizations affected using RPA? A qualitative method has been used in the collection of literature and empirical data, in order to be able to identify the consequences and its impact in the decision support process. The identified consequences presented in the study's conclusion are divided into the categories: consequences based on RPA and consequences based on the administrators. The consequences identified in the study have differed between the communal organizations, depending on how they interpreted the law and whether RPA has started to be used in the communes yet.

  • 546.
    Aleborg, Hannah
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Fröken! Jag kan, jag kan!2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.

    Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.

  • 547.
    Aleborg, Hannah
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Askemyr, Marie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    GRUNDSKOLAN - EN SKOLA FÖR ALLA - EN IDÉANALYS AV NIVÅGRUPPERING ÖVER TID2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.

    Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.

    I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.

    Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

  • 548.
    Alenbrink-Jacobsson, Martina
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Bengtson, Johan
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Gaspar, Linda
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Ivarsson, Morgan
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Ledaregenskaper: Vilka likheter och skillnader existerar mellan den egenskaper ledare anser sig ha och upplevs ha?2003Student paper second termStudent thesis
    Abstract [sv]
    Ledarskap och personlig utveckling har varit ett hett tema de senaste åren och dominerat ett flertal internutbildningar inom företag. Syftet med vår uppsats var att få insikt i hur ledarskap utförs och uppfattas
  • 549.
    Alenbrink-Jacobsson, Martina
    et al.
    Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE).
    Gaspar, Linda
    Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE).
    Webb Accessibility: För alla eller bara för vissa!2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
  • 550.
    Alenbrink-Jacobsson, Martina
    et al.
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Gaspar, Linda
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Nilsson, Elin
    Halmstad University, School of Business and Engineering (SET).
    Rektor som intern kommunikatör: en tvärvetenskaplig studie ur ett ledarskaps-och marknadsföringsperspektiv2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
891011121314 501 - 550 of 25635
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf