hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
78910111213 451 - 500 av 1328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Esati, Ergin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Oliwer, Wolff
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intim omvårdnad av kvinnliga patienter: Manliga sjuksköterskors upplevelser och strategier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 452.
    Etzner, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Glansén, Olle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 453.
    Evans, Denice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hallenheim, Fia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som bidrar till felaktig läkemedelshantering och bristande patientsäkerhet: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskorna är till stor del ansvarig för läkemedelshantering i vården, således är även patientsäkerheten en viktig faktor som sjuksköterskorna behöver förhålla sig till i relation till läkemedelshantering för att upprätthålla säkerheten. Syftet var att identifiera faktorer som riskerade patientsäkerheten i sjuksköterskornas läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes i form av en kritisk granskning av relevant litteratur och vetenskaplig forskning. Resultatet beskrev faktorer som orsakade, riskerade eller bidrog till osäker läkemedelshantering. Enligt 11 vetenskapliga artiklar utformades följande teman: Sjuksköterskornas handhavandeArbetsmiljöns inverkan och Bidragande organisatoriska faktorer. Det framkom att sjuksköterskornas ogynnsamma arbetsmiljö, ett inadekvat antal patienter per sjuksköterska relaterat till sjuksköterskornas kompetens och erfarenhet samt långa arbetspass och åtskilliga pass i månaden var faktorer som bidrog till osäker läkemedelshantering. Sjuksköterskorna borde besitta förmågan att hantera stressiga situationer och kunna tyda oklara ordinationer. Det framkom att avbrott under iordningsställande av läkemedel var ett hinder för säkerheten i läkemedelshantering. Konklusion: Faktorerna som kunde identifieras i litteraturstudien påträffades i olika skikt av hälso- och sjukvårdsorganisationen. De identifierade faktorerna visar på förbättringsområden på individ och organisationsnivå för att kunna upprätthålla patientsäkerheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 454.
    Faberling, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Glanz, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Westergården, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livet som blödarsjuk: Upplevelser av att leva med hemofili A, hemofili B eller von Willebrands sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattade fem teman: att acceptera eller förneka sin sjukdom, att uppleva kroppsliga begränsningar, att uppleva sociala och psykiska begränsningar, att uppleva behandling och komplikationer av sjukdom och att uppleva mötet med hälso- och sjukvården. Okunskap från hälso- och sjukvården samt från samhället kan leda till ett upplevt utanförskap, sämre hälsa och minskat välbefinnande. Mer kvalitativ forskning och en ökad förståelse hos sjukvårdspersonal krävs för att god omvårdnad för personer med blödarsjuka ska kunna bedrivas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 455.
    Fabian, Tania
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fredriksson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Profylaktisk mastektomi är en behandling där brösten avlägsnas kirurgiskt i förebyggande syfte. Det finns olika indikationer till att profylaktisk mastektomi övervägs. Begreppet beslutsfattande kräver förståelse för att kunna beskriva kvinnors beslut vid profylaktisk kirurgi med anledning av att den individuella osäkerheten kring behandlingsval ska minska. Information och stöd är viktiga aspekter för en sjuksköterska att ge för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer relaterade till beslutsfattandet hos kvinnor vid profylaktisk mastektomi. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar med anknytning till aktuellt syfte valdes ut för att utforma ett resultat. Resultatet utmynnade i tre olika kategorier varav en med två underkategorier och en med tre underkategorier. Oro, föräldraskap, genmutation och upplevelse av information visade sig influera beslutsfattandet. Få skillnader i beslutsfattandet påvisades mellan kvinnor som var bärare och ickebärare av genmutation. Konklusion: Kvinnor som stod inför ett beslutsfattande vid profylaktisk mastektomi var alla egna individer och hade därmed olika preferenser i avseende behov av stöd, delaktighet i beslutsfattandet, mottagandet av information samt vad som influerat beslutet. Vårdprofessionella ska presentera adekvat, evidensbaserad samt enhällig information för att underlätta kvinnors beslutfattande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 456.
    Fengved, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Millborg, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hälsoekonomi: Ur ett omvårdnadsperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan kan också bidra genom att tillämpa de förutsättningar som sjukvården som organisation bidrar med i form av att följa riktlinjer. Därmed kan hälsoekonomiska förutsättningar uppnås genom sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, utan att det försummar vårdkvaliteten, vilket innebär att sjuksköterskor bör uppmuntras till en större hälsoekonomisk medvetenhet. Då hälsoekonomi kan påverkas utifrån omvårdnadsåtgärder bör mer forskning inom detta område eftersträvas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hälsoekonomi - Ur ett omvårdnadsperspektiv
  • 457.
    Fernandez, Sandrah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hammarbäck, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag finns också: Barns erfarenheter när en förälder får cancer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av cancersjukdom blir även barnen påverkade. Tidigt i livet utvecklar barn en rädsla av att bli övergiven av sin förälder. Då en förälder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet är oroligt över att föräldern kan dö. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder med cancersjukdom. Grunden för resultatet i föreliggande litteraturstudie utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades och granskades. I resultatet framkommer fyra teman: emotionella reaktioner, samspel, kommunikation och behov av stöd. Beskedet av förälderns cancerdiagnos upplevdes av barnen som hjärtskärande, ledsamt, upprörande, oroande, chockerande samt skrämmande. Barnen upplevde att det var deras ansvar att ta hand om föräldern, syskon och hushållet under förälderns cancersjukdom. Cancersjukdomen bidrog till en ökad närhet mellan barnet och föräldern och även till att barnet kände en tacksamhet över sin familj. En öppen kommunikation gjorde att barnen kände sig inkluderade, delaktiga i familjen och trygga. Den öppna kommunikationen skapade även en tillit mellan barnet och föräldern. Det är av betydelse att belysa barns erfarenheter då en förälder drabbas av cancersjukdom för att föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal ska få en djupare förståelse för barnet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 458.
    Fingren, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Christensen, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Transkulturell omvårdnad av könsstympade kvinnor i västerländsk sjukvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 459.
    Flemme, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Edvardsson, Nils
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Dalman, Margareta
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Jinhage, Britt-Marie
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Hinic, Hansi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Quality of life related to shocks in ICD-recipients: a 5-year follow-up2006Ingår i: 6th Annual Spring Meeting of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology and the Spring Meeting of the Norwegian National Society of Cardiovascular Nurses Bergen, Norway 5–6 May 2006, London: Sage Publications, 2006, s. S20-S20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this study was to describe QoL in relation to shocks and uncertainty in ICD-recipients and to identify predictors of QoL over a 5-year period. Methods: The design was prospective and longitudinal. Thirty-five patients who had lived with the ICD for at least five years had taken part in the study. All recipients had received their ICD as a form of secondary prevention. The questionnaires Mishel Uncertainty in Illness Scale – community version (MUIS-C), Quality of Life Index – cardiac version (QLI-CV) were completed on three occasions: before implantation, at year 1 and at year 5 after implantation. Self-reported number of shocks between the implantation and year 1 and between year 1 and year 5 were described. Data were analyzed by descriptive as well as analytical statistics. Results: In general, QoL was lower at year 1 than before implantation (p = 0.033). A decrease in the socio-economic domain was observed at year 1 (p = 0.006) but improved again at year 5 (p = 0.027) although it remained below the value before implantation. ICD recipient’s satisfaction with the family domain decreased from the time before ICD implantation (p = < 0.001) and from year 1 (p = 0.039) to year 5 after implantation. A decrease in overall uncertainty was observed at year 5 in relation to year 1 (p = 0.009). The longer the ICD recipient had lived with the device, the greater the risk of receiving a shock. However, ICD recipients who received shocks reported being less troubled by them over time. Uncertainty was identified as a predictor of low QoL. Conclusion: The recipients reported a higher level of QoL at year 5 than at year 1. QoL was reasonably good 5 years after implantation and the ICD recipient felt more secure and perceived their ICD as a lifesaver.

  • 460.
    Flemme, Inger
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Edvardsson, Nils
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Hinic, Hansi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dalman, Margareta
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Jinhage, Britt-Marie
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Quality of profile 1 and 5 years after ICD implantation2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Treatment with implantable cardioverter defibrillators (ICDs) increases survival in patients suffering from ventricular tachyarrhythmias. The physiologic effects of having an ICD implanted are well-known but there is still limited knowledge about quality of life (QoL), especially in a long-term perspective. Therefore, the aim of this prospective, follow-up study was to describe and compare uncertainty and QoL at year 1 and year 5 after implantation in patients living with an ICD.

    Methods: The Mishel Uncertainty in Illness Scale-community version (MUIS-C) and Quality of Life Index-cardiac version (QLI) was used for 35 patients, living with an ICD in average 6 years 9 months. Higher scores indicate higher uncertainty and QoL.

    Results: An improvement in uncertainty was found at year 5 compared to year 1 (p=0.009), and at year 5 compared to baseline (p = 0.009). Overall QoL decreased at year 1 compared to baseline (p = 0.033). QoL in the socioeconomic domain decreased at year 1 compared to baseline (p = 0.006), and increased at year 5 compared to year 1 (p=0.027). QoL in the family domain decreased at year 5 compared to year 1 (p=0.039), and at year 5 compared to baseline (p=<0.001).

    Conclusion: Patients with ICD feel better at year 5 than at year 1. The QoL is reasonable good 5 years after implant once they have passed the first years and adapted to lifestyle changes, and patients are more certain and perceive the ICD as a parachute of life. 

  • 461.
    Florén, Amy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Justina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En dag i taget: Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett globalt folkhälsoproblem till följd av utbredd tobaksrökning. Sjukdomen ger upphov till svåra symtom som till exempel dyspné, depression och ångest, vilka kan vara svårt handikappade och leda till social isolering. De effekter på livet som sjukdomen ger upphov till är något den drabbade personen måste lära sig att hantera. Syftet med studien var att belysa vilka copingstrategier personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom använder för att hantera sin livssituation. En litteraturstudie utfördes där sammanställning av forskning inom aktuellt område har genomförts genom systematiska sökningar i olika databaser. I resultatet framkommer att personer med denna lungsjukdom utvecklar flertalet copingstrategier för att kunna hantera de symtom som sjukdomen ger upphov till. Ett dominerande tema i sjukdomshanteringen är socialt stöd där familj och vänner, vårdpersonal samt kamratstöd ingår. Det andra temat är aktivitet och planering som utgörs av att modifiera och ge upp aktiviteter, andningsteknik och fysisk träning, planering och prioritering samt att leva en dag i taget. Eftersom personer med sjukdomen KOL utgör en stor patientgrupp som dessutom lever med svåra symtom är det av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur dessa personer själva upplever och hanterar sin sjukdom för att kunna vara en resurs i deras copingprocess.

  • 462.
    Flyman, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kamstedt, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 2 - 4 % av befolkningen, varav 80 % kvinnor. Trots att sjukdomen beskrevs redan under tidigt 1800-tal, under andra alias, är orsaken fortsatt nebulös. Fibromyalgi manifesteras av extensiva symtom som dagligen utgör fysiskt-, socialt-, mentalt- och kognitivt lidande för patienten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi.

    Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, baserad på data från tio kvalitativa artiklar. Materialet kodades och delades in i kategorier.

    Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: begränsningar i vardagen, mentala begränsningar, begränsningar i sociala relationer, begränsningar i arbetslivet ochbegränsningar i vårdkontakten. Fibromyalgi påverkade hela patientens liv och orsakade lidande. Upplevda symtom bidrog till social isolering där bristande kunskap även ansågs vara en bidragande faktor, vilket påtvingade livsstilsförändringar som utgjorde ett hot mot patientens identitet och självkänsla.

    Slutsats: Studien tydliggjorde hur fibromyalgi påverkade patienten fysiskt, kognitivt, mentalt och socialt. Extensiva symtom och bristande bemötande bidrog till social isolering, vilket utgjorde ett hot mot patientens identitet och självkänsla. Samtliga patienter upplevde genomgripande brister i sjukvården. Ökad kunskap om fibromyalgi och sjukdomens påverkan på patientens liv skulle främja sjuksköterskans omvårdnad ur ett personcentrerat- och hälsofrämjande förhållningssätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 463.
    Folbert, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Den äldre kvinnans sexuella hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och lokal östrogenbehandling: - En kvantitativ tvärsnittsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Många äldre kvinnor får i menopausen problem med vaginal atrofi som i sin tur kan påverkar den sexuella hälsan. Syftet var att beskriva sexuell hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och lokal östrogenbehandling hos den äldre kvinnliga befolkningen. Metoden var en deskriptiv tvärsnittsstudie, baserat på data genom material från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv statistik har använts för att kunna beskriva de valda variablerna, ålder, sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexliv, hälsorelaterad livskvalitet och lokal östrogenbehandling. Resultatet visade att det var en låg andel kvinnor som var sexuellt aktiva, endast 25,7%, däremot så var det en hög andel kvinnor (46%) som var tillfreds med sexlivet. På SF-12 hälsoenkäten svarade ca 55% av deltagarna att de hade hög hälsorelaterad livskvalitet medan bara ca 24% svarade att de upplevde en låg hälsorelaterad livskvalitet.  Det visade också att av 817 kvinnor var det bara 29,7% som använder sig av lokala östrogener. Konklusion: Kvinnor med vaginal atrofi ska inte känna motstånd för att söka hjälp för sina symptom. Sjuksköterskan ska i mötet arbeta utefter en helhetssyn av kvinnan i den personcentrerade omvårdnaden. Det finns behov av ytterligare forskning kring hur upplyst kvinnan är av för och nackdelar med lokal östrogenanvändning, och kring hur äldre kvinnors uppfattning och upplevelser av vaginal atrofi och sexuell hälsa är.  

  • 464.
    Forhaug Ling, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Obstipation: Ett lidande som kan undvikas2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Obstipation är ett vanligt omvårdnadsproblemsom påverkar patientens livskvalitet negativt. Obstipation orsakar ett lidande hos patienten och kan dessutom leda till komplikationer. Syftet med studien var att beskriva möjligheterna för prevention och kurativ behandling hos vuxna patienter med obstipation. Studien genomfördes som en litteraturstudie, vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Tjugoen artiklar påvisade god och medelgod vetenskaplig kvalitet och stämde överens med syftet, dessa användes i resultatet. I resultatet framkom att laxantia är lämpat som korttidsbehandling och att det finns andra metoder än laxantia som ger bättre effekt vid en långtidsbehandling. Kosten är en stor del i både prevention och behandling av obstipation, då en stor påverkan på tarmen har noterats. Om en behandling misstänks leda till obstipation bör en förebyggande åtgärd mot detta ordineras, innan obstipation är ett faktum. Nya läkemedels- substanser är framtagna och god effekt har observerats vid användning av dessa. Sjuksköterskan bör ha en fördjupad kunskap om problemet och hur det kan förebyggas och behandlas. Laxantia används allt för ofta inom sjukvården, mer kunskap om andra alternativ bör introduceras redan i sjuksköterskeutbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 465.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fors, Uno
    Dept. of Computer and Systems Sciences, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Assessing clinical reasoning among experienced nurses as a base for a new assessment method for nursing students2011Ingår i: AMEE 2011: Vienna, Austria, Reed Messe Wien, 27-31 August 2011: Abstract book, Dundee, UK: AMEE , 2011, s. 313-313Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Postgraduate nursing education is a program which require knowledge and skills that guarantee the quality of professional competence. Many courses in nursing have learning outcomes including clinical reasoning (CR). Assessment is an important part of the learning process and should assess clinically relevant performance. Virtual Patients (VPs), have successfully been used in nursing education to promote learning and also been piloted for assessment of CR. Summary of work: However, it remains to solve how to score and grade VPs for assessment. Therefore, we need to determine the best practises that the assessment should be based on. This study investigates how clinically experienced specialist nurses apply CR for clinical decision making, to create the basis for a holistic assessment method based on VPs. Summary of results: VP cases representing different subdisciplines in paediatrics are implemented in a VP-system. 40 experienced nurses will work in pairs to solve the VP-cases, and their actions are logged in terms of what they do and in what order. Think Aloud is used to capture their thinking process. Conclusions: This study will give information about how experienced nurses solve clinical cases and thus which issues that should be assessed in VP-based assessment for nursing. Take-home messages: VP-based assessment for specialist nursing education is being developed.

    Ladda ner (pdf)
    Abstract
  • 466.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fors, Uno
    Department of Learning, Informatics, Management & Ethics, Karolinska Institutet, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    VP-based Final Examination: a model to reach advanced level standards for the degree of paediatric nursing in Sweden2010Ingår i: MEDINFO 2010: proceedings of the 13th World Congress on Medical Informatics / [ed] Charles Safran; S Reti; Heimar F Marin, Amsterdam: IOS Press, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Web-SP is a system for virtual patient, developed at Karolin- ska Institutet (KI) in Sweden. In this study, we examine Web- SP cases for assessing paediatric nursing students.To investi- gate the possibility of using Web-SP for assessing clinical reasoning skills and to study students acceptance and to de- termine whether the skills required of experienced paediatric registered nurses could be adequately assessed by the system. The intervention included a two-part of exams. The results show high levels of acceptance of the Web-SP as an examin- ation method. Students also thought it was a good way to practice their clinical skills. Findings have relevance in the development of clinical information systems where clinical decision making is important.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 467.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Georg, Carina
    Dept. of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno
    Virtual Patients Lab, Dept. LIME, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Assessing Clinical Reasoning skills in Nursing using Virtual Patients2010Ingår i: Proceeding of AMEE 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clinical reasoning (CR) in nursing covers many aspects of problem solving and decision making regarding the well-being and care of patients. CR is seldom a specific topic in nursing curricula and is usually informally trained during clinical rotations. CR in nursing is different from medicine, and besides a different vocabulary, decisions in nursing seldom are focused on medical diagnosis, laboratory/imaging data or therapy, but more on the caring process and well-being of the patient. This has led to problems finding good methods for assessing nursing students’ clinical reasoning skills.

     

    In this study, Virtual patients (VPs) were introduced as an assessment tool for CR in three different nursing courses at two universities comprising 64 students in total. Students’ opinions about this assessment method were investigated using questionnaires regarding students’ acceptance, adaptation to nursing procedures and the potential of the VP-based assessment as a learning experience.

     

    A vast majority of the students reported positive attitudes to the VP-based assessment. Many students thought that the VP cases were well adapted to nursing, but some wanted the VP system to be less “medical” and asked for more focus on nursing. Almost all students identified the VP-based assessment as a good learning experience.

  • 468.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Georg, Carina
    Dept. of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fors, Uno
    Dept. of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Virtual patients for assessment of clinical reasoning in nursing: A pilot study2011Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 31, nr 8, s. 757-762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In different nursing programmes, one important learning outcome is clinical reasoning (CR) skills. However, to date, there is limited number of methods available for assessment of CR skills; especially for distance-based courses. This study investigates students' opinions about the feasibility of using Virtual Patients (VPs) for assessing CR in nursing education. VPs were introduced as an assessment tool in three different nursing courses at two universities, comprising 77 students in total. Students' overall acceptance of this assessment tool, including its applicability to the practise of nursing and the potential of VP-based assessment as a learning experience, were investigated using questionnaires. Course directors used the Web-SP system to assess students' interactions with VPs and their answers regarding diagnoses, caring procedures and their justifications. Students' found the VP cases to be realistic and engaging, and indicate a high level of acceptance for this assessment method. In addition, the students' indicated that VPs were good for practising their clinical skills, although some would prefer that the VP system be less "medical" and asked for more focus on nursing. Although most students supplied correct diagnoses and made adequate clinical decisions, there was a wide range in their ability to explain their clinical reasoning processes. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 469.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hult, Håkan
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Assessing progression of clinical reasoning through Virtual Patients2014Ingår i: Ottawa Conference Abstracts: Ottawa, Ontario, Canada: April 25-29, 2014: Transforming Healthcare through Excellence and Evaluation: 16th Ottawa Conference: 12th Canadian Conference on Medical Education, 2014, s. 71-72Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    There have been discussions to use more formative assessments in health care education to contribute to students’ deep learning. Feedback is important, but a lot of student’s do not do anything with it. Thus, interventions which force students to reflect the new knowledge need to be introduced.

    In order to explore if formative VP-based exams had an impact on development of clinical reasoning ability and achievement of clinical decision making, we let postgraduate pediatric nurse students complete self-evaluation forms in connection with three VP- based assessments to follow their progress.

    Summary of Work

    After performed assessment and before answering the self-evaluation form, the students’ were asked to take part of the feedback section of the VP-system and the recommended interactions in the VP system. Data was conducted using content analysis with a deductive approach. Kolb’s’ model of Learning Cycle guided the analysis.

    Summary of Results

    The result showed a perceived progression of clinical reasoning skills by the students. After the first assessment the students described uncertainty and that knowledge gaps were exposed, at the second exam the awareness of clinical reasoning was obvious and the students were more certain of knowing how. Finally, self-efficacy in patient solving was expressed.

    Conclusions

    VP-based assessments with self-evaluation early in the education resulted in a gain of students’ own identification of the concept of clinical reasoning, awareness of what to focus on, and pay attention to during clinical practice.

    Take-home Messages

    VP with reflective tools is excellent to use in formative assessments to identify progress and to visualize the expected clinical competence.

  • 470.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Hult, Håkan
    Dept. of Clinical Sciences, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno
    Dept. of Computer and Systems Sciences (DSV), Stockholm University, Kista, Sweden.
    Assessing progression of clinical reasoning through virtual patients: An exploratory study2016Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 16, nr 1, s. 97-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To avoid test-driven learning, there have been discussions regarding the use of more formative assessments in health care education to promote students' deep learning. Feedback is important in formative assessment, but many students ignore it; therefore, interventions should be introduced which stimulate them to reflect on the new knowledge.

    The aim for this study was to explore if Virtual Patient (VP)-based formative assessments, in connection with self-evaluations, had an impact on postgraduate pediatric nursing students' development of clinical reasoning abilities. Students' self-evaluations served as the basis for measuring progress. Data was analysed using deductive content analysis.

    The findings showed a clear progression of the clinical reasoning ability of the students. After the first assessment, the students described feelings of uncertainty and that their knowledge gaps were exposed. At the mid-course assessment the awareness of improved clinical reasoning was obvious and the students were more certain of knowing how to solve the VP cases. In the final assessment, self-efficacy was expressed.

    VP-based assessments, in connection with self-evaluations, early in the education resulted in a gain of students' own identification of the concept of clinical reasoning, awareness of what to focus on during clinical practice and visualised expected clinical competence. © 2015 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 471.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Dept. of Clinical Sciences, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hult, Håkan
    Dept. of Clinical Sciences, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno
    Dept. of Computer and Systems Sciences (DSV), Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Clinical reasoning in nursing, a think-aloud study using virtual patients – A base for an innovative assessment2013Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 34, nr 4, s. 538-542Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In health-care education, it is important to assess the competencies that are essential for the professional role. To develop clinical reasoning skills is crucial fornursing practice and therefore an important learning outcome in nursing education programmes. Virtual patients (VPs) are interactive computer simulations of real-life clinical scenarios and have been suggested for use not only for learning, but also for assessment of clinical reasoning. The aim of this study was to investigate how experienced paediatric nurses reason regarding complex VP cases and how they make clinical decisions. The study was also aimed to give information about possible issues that should be assessed in clinical reasoning exams for post-graduate students in diploma specialist paediatric nursing education. The information from this study is believed to be of high value when developing scoring and grading models for a VP-based examination for the specialist diploma in paediatricnursing education. Using the think-aloud method, data were collected from 30 RNs working in Swedish paediatric departments, and child or school health-care centres. Content analysis was used to analyse the data. The results indicate that experienced nurses try to consolidate their hypotheses by seeing a pattern and judging the value of signs, symptoms, physical examinations, laboratory tests and radiology. They show high specific competence but earlier experience of similar cases was also of importance for the decision making. The nurses thought it was an innovative assessment focusing on clinical reasoning and clinical decision making. They thought it was an enjoyable way to be assessed and that all three main issues could be assessed using VPs. In conclusion, VPs seem to be a possible model for assessing the clinical reasoning process and clinical decision making, but how to score and grade such exams needs further research. © 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 472.
    Forsberg, Elenita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Clinical Sciences, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hult, Håkan
    Department of Clinical Sciences, Intervention and Technology (CLINTEC), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fors, Uno G.H.
    Department of Computer and Systems Sciences (DSV), Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Using VPs for assessment of clinical competence in postgraduate Paediatric Nurse Education2012Ingår i: Assessment of Competence in Medicine and the Healthcare Professions, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner (pdf)
    sammanfattning
  • 473.
    Forsberg, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Frilund, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 474.
    Forslund, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malmborg, Gun
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans kunskaper och attityder kring delat beslutsfattande och återhämtning inom psykiatrisk heldygnsvård.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och kunskap kring delat beslutsfattande och återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård. Bakgrund: Delat beslutsfattande är ett sätt att skapa samarbete mellan patient och vårdgivare för att komma fram till gemensamma beslut i behandlingen. Delaktighet påverkar återhämtningen positivt och skapar möjlighet för patienten att ta ansvar för sin egen psykiska hälsa. Metod: Kvantitativ ansats med enkäter har använts. Enkäter delades ut till 80 sjuksköterskor inom två olika sjukvårdområden, varav 49 enkäter besvarades. Resultat: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna är medvetna om vikten av delaktighet och återhämtning. Det finns också en viss förståelse för den icke linjära återhämtningsprocessen oavsett utbildningsnivå. Det finns en signifikant skillnad i upplevelser, attityder och kunskap kring roller och ansvar i patientens återhämtning där de specialistutbildade sjuksköterskorna anger ett högre återhämtningsvärde i undersökningen. Den skillnaden är inte synlig i jämförelse mellan de två sjukvårdsområdena. Konklusion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna har en medvetenhet om delat beslutsfattande och återhämtning. Denna studie kan användas som grund för utveckling och utbildning avseende kunskap och attityder kring delat beslutsfattande och återhämtning hos sjukvårdspersonal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 475.
    Fredholm, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stålgren, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En strukturerad litteraturstudie över patientsäkerheten på akutmottagningar: Kartläggning av faktorer relaterat till sjuksköterskans profession2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientsäkerhet är globalt relativt outforskat ur omvårdnadssynpunkt. Sjuksköterskor arbetar i en miljö där ansvar och krav på säkerhet är av största betydelse. Sammantaget anses omvårdnaden både säker och kvalificerad, trots detta råder brist på evidens och underlag baseras främst på empiri med pragmatisk grund. Akutmottagningen är ofta första anhalt för individer i behov av akutsjukvård vilket medför att sjuksköterskans omvårdnad blir mer komplex. Det är betydelsefullt att inte enbart se till enskilda faktorer eller situationer utan till hur faktorer samspelar för patientsäker vård. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga patientsäkerheten på akutmottagningar utifrån sjuksköterskans profession. En strukturerad litteraturstudie genomfördes där 13 artiklar genomgick tematisk analys. Resultatet genererade tre huvudkategorier: sjuksköterskans arbetsmiljö och kontextuella faktorer, kommunikation och information samt sjuksköterskans kunskap och omvårdnadskompetens. 'Tid' var centralt i relation till samtliga faktorer. Slutligen, alla brister i patientsäkerheten leder inte till vårdskada - men varje brist leder till osäkerhet. Vidare forskning är av vikt för att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäker vård. Uppmuntran till avvikelserapportering för att uppmärksamma ledning och högre instanser på problematik inom systemet samt interna utbildningar för att säkerställa kunskap rekommenderas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 476.
    Fredin, Agnetha
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Skolsköterskans arbete med elever med psykisk ohälsa: En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra.

    Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 477.
    Fredriksson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindgren, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att använda videokonferens inom omvårdnad: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: E-hälsotjänster förekommer allt oftare inom hälso- och sjukvård men tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelser av att använda videokonferens är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda videokonferens inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes i form av systematisk sökning i artikeldatabaser innehållande aktuell omvårdnadsforskning. Sökningarna resulterade i att 72 vetenskapliga artiklar granskades och femton kvalitativa (varav två med mixad metod) valdes ut som resultatartiklar. Resultat: Dataanalysen genererade fyra kategorier: videokonferensens flerdimensionella funktion, videokonferensens inverkan på relationen mellan deltagare, videokonferensens påverkan på sjuksköterskors arbete och yrkesroll, tekniska utmaningar vid användning av videokonferens. Konklusion: Sjuksköterskor beskrev videokonferens som ett värdefullt kommunikationsverktyg som erbjöd en känsla av närhet, medvetenhet och trygghet. Användningen av videokonferens medförde förändrade relationer, maktförskjutning och tekniska svårigheter, men sjuksköterskor fann metoder för att kompensera för dessa förändringar och brister. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 478.
    Frejd, Madeléne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Strand, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelser av mötet med vården hos personer med missbruksproblematik2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården. Stigmatisering och att bli annorlunda behandlad var negativa upplevelser av vården och även barriärer till att söka vård. God vård beskrevs främst som att ha en god relation till vårdaren och då missbruket sågs som en sjukdom istället för ett personligt misslyckande. En ökad kunskap skulle kunna eliminera de fördomar och den stigmatiserade syn som existerar gentemot denna patientgrupp. Det skulle kunna möjliggöras genom att medicinsk utbildning inom området blev obligatorisk för vårdpersonal. Vidare skulle kvantitativ forskning kunna bidra med resultat för ökad generaliserbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 479.
    Friberg, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Jane
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar om efterlevandesamtal erbjuds till anhöriga2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 480.
    Friberg, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jonasson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malmstedt, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad av patienter av annan etnisk bakgrund: Påverkande faktorer i den transkulturella vården 2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Omvårdnad av patienter av annan etnisk bakgrund; påverkande faktorer i den transkulturella vården
  • 481.
    Friberg, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gajnok, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hiljemark, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hälsa är känt, men det är oklart hur väl dokumenterat ämnet är. Syfte: Att göra en sammanställning kring barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study användes för att sammanställa aktuell litteratur inom det valda ämnet. De 23 inkluderade artiklarna berörde barn och ungdomar i skolåldern 6-19 år. Materialet sammanställdes med hjälp av subteman och teman. Resultat: Två teman växte fram i resultatet: ”Att ha kontroll över sin situation” och ”Att känna sig som en del av ett sammanhang”. Faktorer som makt, krav, relationer och stöd är relaterade till begreppen inflytande och delaktighet, och påverkar elevernas psykiska hälsa, i endera positiv eller negativ riktning. Konklusion/Implikation: Resultatet visade att inflytande och delaktighet kan ha ett samband med den psykiska hälsan, men befintlig forskning är begränsad och inte tillräckligt vetenskaplig. Vidare forskning behövs angående hur psykisk hälsa och delaktighet/inflytande i skolan påverkar varandra, samt hur skolsköterskan kan arbeta mer hälsofrämjande för att stärka elevernas känsla av sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Magisteruppsats
  • 482.
    Fridh, Pauline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Freij, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress: Sjukskö̈terskors upplevelser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor arbetar ofta i en miljö med stort ansvar och höga krav som kan leda till arbetsrelaterad stress som kan hota sjuksköterskornas hälsa och patientsäkerheten. Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes som en litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar som låg till grund för studiens resultat. Efter granskning och analys av artiklarna framkom tre kategorier: kommunikationens och personalrelationers betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress, arbetsbelastningens betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt sjuksköterskeyrkets värde ur organisatoriskt-, samhälls- och personligt perspektiv. Studiens resultat visade att sjuksköterskor i flera länder upplevde stress i arbetet. Faktorer som i huvudsak bidrog till ökad arbetsrelaterad stress var brister i kommunikationen i sjuksköterskegruppen och även med olika professioner, hög arbetsbelastning samt sjuksköterskeyrkets nedvärdering ur organisatorisk-, samhälls- och ett personligt perspektiv. Det framkom även faktorer som bidrog till minskad arbetsrelaterad stress, till exempel reflektion i personalgruppen, möjlighet till rast samt delaktigtighet i organisationen. Vidare forskning för att belysa patienters, samt samhällets perspektiv på arbetsrelaterad stress hade varit av vikt för att uppmärksamma arbetsrelaterad stress inom sjukvården. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 483.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Self-rated health in women after their first myocardial infarction: A 12-month comparison between participation and nonparticipation in a cardiac rehabilitation programme2000Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 21, nr 8, s. 727-738Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Compared self-rated health among women who voluntarily did and did not participate in a cardiac rehabilitation program (CRP) within 12 mo after their 1st myocardial infarction (MI). A nonrandomized evaluation study design including a pre- and posttest was implemented in 18 acute hospitals in the southwestern part of Sweden. 240 consecutively chosen women suffering their 1st MI at age 35-70 yrs completed 2 self-rated questionnaires at the onset of the MI and 12 mo later. The results showed that about 50% of the women took part in a CRP. Women who participated in a CRP reported more medical problems, such as anginal pain, and received more interventional cardiology 12 mo after the MI. Irrespective of participation in a CRP, the women succeeded with behavioral changes, such as giving up smoking, starting exercising, and becoming more diet conscious. The only benefits identified, related to CRP participation, were a higher back to work rate and normalized BP. These findings suggest that today's CRPs are not adapted to females in that they neither offer emotional support in the short term nor support a feeling of belonging in the long term and that the health care professionals are not aware of this.

  • 484.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    The role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes2002Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 1, nr 1, s. 15-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cardiac rehabilitation programmes are intended to enhance the effect of acute treatment actions and to prevent risk factors, thus leading to an improvement in the patient's well being and recovery. Accordingly, all cardiac rehabilitation activities do not take place at the same time, which is the reason why the nurse's role changes in character over time. The aim of this paper is, therefore, to highlight the role of the nurse in cardiac rehabilitation programmes. The nurse's multiple roles in cardiac rehabilitation have a 'spider in the web-like' character and, depending on the phase of the patient's recovery, he/she acts as a container, a counsellor, a coach and an educator. To implement a successful cardiac rehabilitation, the nurse needs to have improved evaluation tools in clinical practice as well as to be self-critical and serve as a good role model. Finally, the cardiac rehabilitation nurse has to have a four-fold comprehensive perspective of the cardiac rehabilitation concept; an impact perspective, a timing perspective, a lifespan perspective, and a personal perspective.

  • 485.
    Fridlund, Bengt
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Baigi, Amir
    Primary Health Care R&D Unit, County Council Halland, Falkenberg, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Developing and testing the psychometric properties of a short-form questionnaire regarding the psychosocial condition after a cardiac event2010Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 30, nr 2, s. 29-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Psychosocial difficulties in patients after a cardiac event is well-known concept yet no systematic or routine assessment with focus on their psychosocial condition with regard to coping, social support and sense of coherence is established. Accordingly the aim of this pilot study was to develop and test the psychometric properties of a short-form questionnaire regarding patients’ psychosocial condition after a cardiac event to be used in every day clinical practice. This pilot study, which had a methodological design, used selected sample of 30 participants to answer a questionnaire built on 37 items in order to determine face, content and construct validity and homogeneity reliability. Five factors built on 18 items emerged, all with good values for the psychometric tests chosen, and labelled according to their theoretical belongings: closeness, belongingness, availability, concordance and outlook. This short-form questionnaire measuring the psychosocial condition after a cardiac event useful in every day clinical practice seems appropriate but needs further psychometric development carried out in large scale studies with regard to cultural-socio-demographics and diagnoses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 486.
    Fridlund, Bengt
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Billing, Ewa
    Karolinska Institutet.
    Cardiac rehabilitation and psychosocial gender differences2002Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 22, nr 3, s. 48-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tertiary prevention comprising treatment, care and rehabilitation of patients with heart disease is an important task for nurses and other health care professionals. This is achieved through a combination of medico-physical and psychosocial interventions, related to the male or female patient's personal, expressed problems and the personnel's know ledge. Therefore, the aim of this literature study was to highlight the comprehensiveness of the cardiac rehabilitation concept from a Nordic perspective and with focus on psychosocial gender differences. The Nordic examples of cardiac rehabilitation programmes, involving a multidisciplinary team and comprising health education, physical exercise and stress management, include no specific efforts for women. However, the efficacy of out-patient programmes is still poorly documented and there is a need to increase the attendance of eligible patients, particularly women, in these programmes. There are differences between the genders concerning the need for support from personnel and laymen in order to better reach patient's compliance. Taking the psychosocial characteristics specific to women into account, could be the first step towards increased attendance rates for women as well as reaching the proximal and distal targets with regards to cardiac rehabilitation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 487.
    Fridlund, Bengt
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildebrandt, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lidell, Evy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Status and trends in Swedish dissertations in the area of cardiovascular nursing2007Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 6, nr 1, s. 72-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Europe, cardiovascular nursing (CVN) is a young branch of nursing science. The explicit knowledge contained in CVN dissertations has, so far, not been studied in Europe, and this is especially true in the case of Sweden. Accordingly, the aim of this literature study was to describe the status of and compare trends in Swedish dissertations in the area of CVN in terms of organisational structure, approach, research strategy, social orientation and socio-demographic aspects. The literature search resulted in 29 dissertations and a 26-item questionnaire that illuminated the problem areas. Most dissertations were produced in the universities of Göteborg, Halmstad and Linköping; a minority had a nurse as main supervisor; rehabilitation was the most common CVN approach; very few of the dissertations had an experimental design; and the majority was hospital-based. The main trends were (A) an increase in dissertations that were written during the last 6 years, (B) an increased number of nurses as main supervisors as well as publication in nursing journals, (C) an increase in hospital care settings while a decrease in community settings, and finally, (D) an increased number of dissertations addressing the issues of tertiary prevention as well as focusing on patients and next-of-kin as target groups. An important implication is to stimulate nurse-led interventions at all preventative levels in order to maintain or improve the cardiac health of both healthy and sick individuals, but also in order to visualize CVN and distinguish it from cardiology.

  • 488.
    Fridlund, Bengt
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mårtensson, Jan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cardiovascular nursing in RN and higher education in Swedish universities: A national survey2004Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 3, nr 3, s. 255-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cardiovascular nursing (CVN) is rapidly developing and has accumulated a large amount of evidence to support interventions aimed at reducing suffering and hastening recovery. However, knowledge of the extent and content of CVN training in Sweden is lacking. The aim of this study was therefore to identify and describe CVN in the Swedish RN education as well as in higher education, with reference to type of course and credits, content, area and target group. A nationwide survey was carried out in Sweden at all university level nursing schools (N=26) by means of a 25-item questionnaire, which was analysed by descriptive statistics. The findings show that 69% and 23% of the schools awarded 0–1 credits [0–1.5 European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS)] and 2–3 credits (3–4.5 ECTS), respectively for cardiology/CVN in the RN education. Target areas outside the hospital setting reported by 23% and 19% of nursing schools were primary health care and community care, respectively. Special target groups in addition to the general public were the elderly (42%) and women (58%). Advanced courses in CVN comprising 10–40 credits (15–60 ECTS) were held by 27% of nursing schools, but no school had a specialist or Master level education. Important educational implications from the study of the RN education are the establishment of a minimum credit figure and to reach out into primary health care.

  • 489.
    Frisk, Elinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivanova, Gergana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors överrapportering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift är att lämna och ta emot information kring patienter vid skiftbyten. Det finns flera orsaker tillatt informationen vid överrapportering inte blir korrekt vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syftet med studien var attbeskriva faktorer som påverkar överrapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tiovetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHLoch PsycINFOmed kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats analyserades.Resultatet blev tre olika teman avseende överrapportering: struktur,samverkan i teamochpatientens delaktighet.Faktorer som kan påverka och förbättra överrapporteringsprocessensåsom att en tydlig struktur vid överrapportering är viktig för sjuksköterskors arbete. Omvårdnaden av patienter är beroende av teamets samverkanvilket avspeglar sig ikvaliteten på överrapporteringen. Patientens delaktighet påverkar överrapporteringen och sjuksköterskors uppfattning om dess betydelse varierar. Det är viktigt att belysa alla faktorer som kan påverka överrapporteringen.Utbildning och att dela med sig av erfarenhet kan vara faktorer som påverkar överrapporteringen positivt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 490. Friskvik, Mathias
    et al.
    Mirtorabi, Poya
    Icke-farmakologiska interventioner och dess effekter som stöd för personer med fibromyalgi2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt syndrom och är ett av de vanligaste reumatiska syndromen vilket drabbar övervägande kvinnor. Det har framkommit att endast läkemedelsbehandling för fibromyalgi inte räcker till som symptomlindring för personer med fibromyalgi. Utan det finns ett behov av utökad kunskap om andra omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder upptill läkemedelsbehandlingen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska interventioner och dess effekter hos personer med fibromyalgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där resultatet innehåller 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier med effekter på smärta, psykisk hälsa, kroppsliga funktioner och livskvalitet. Litteraturstudiens resultat visade på positiva effekter av symptomlindring inom dessa icke-farmakologiska interventioner: aerobiskträning, andningsövningar, exergames, flexibilitetsträning, mindfulness, motståndsträning, musikterapi, stretchningsträning, styrketräning och tai chi. De effekter som uppmärksammades i denna studien var minskad upplevd smärta, depression och minskad användning av läkemedel. Konklusion: Varje enskild icke-farmakologisk intervention i resultatet uppfattas vara fullt användbara inom omvårdnaden och lindringen av symptom hos personer med fibromyalgi. Det anses att ytterligare forskning krävs för att kartlägga ett helomfattande område av icke farmakologiska interventioner och dess effekter i att lindra lidande hos personer med fibromyalgi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 491.
    Frosthagen, Eva-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Linder, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ”total pain” har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande. En litteraturstudie har utförts där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. I resultatet framkom att för att kunna bedöma och bemöta existentiella behov måste sjuksköterskan ha kunskap om vilka de existentiella/andliga behoven är. För att kunna bedöma smärta finns ett  mätinstrument som kan användas för att lättare upptäcka existentiella/andliga behov. I artiklarna framkom att de existentiella/andliga behoven var: att ha en tro, bra relationer, känna meningen med livet, känna hopp och tröst, bli sedd och lyssnad på. Omvårdnadshandlingar som sjuksköterskan kan utföra för att minska patientens existentiella/andliga lidande visade sig vara: Att samtala och ha tid för patienten, holistiskt synsätt, skapa en kärleksfull miljö så att patienter kan känna hopp, inre frid och en mening med livet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att kunna se och möta de existentiella behoven och grunden i omvårdnaden är att samtala, kunna lyssna och ha tid för patienten. Mer utbildning, kunskap och forskning inom detta område behövs för att sjuksköterskan ska kunna utföra en helheltsvård och därmed kunna minska patientens lidande i livets slutskede.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Existentiell smärta
  • 492.
    Frylestam, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malm, Hannah
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskestudenters erfarenhet av färdighetsträning och simulering2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Färdighetsträning och simulering på Kliniskt träningscentrum (KTC) syftar till att ge studenterna möjlighet till att träna praktiska omvårdnads- och medicintekniska moment och fungera som en förberedelse för klinisk verksamhet. Tidigare forskning gör dock gällande att det saknas vidare kunskap om hur sjuksköterskestudenter upplever färdighetsträning på KTC som helhet under utbildningen och huruvida färdighetsträningens upplägg svarar mot den verklighet som sjuksköterskestudenterna möter i den kliniska verksamheten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudentens erfarenhet av färdighetsträning och simulering på kliniskt träningscentrum i sjuksköterskeutbildningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskestudenter och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier ” En lärande miljö”, ”Det egna lärandet” och ”Utmaningar i lärandet”. KTC upplevdes som en trygg miljö med möjlighet att träna utan att skada patienter samtidigt som sjuksköterskestudenterna fick möjlighet att koppla samman teoretisk kunskap med praktisk kunskap. Dock upplevde sjuksköterskestudenterna brist på tillräckligt med tid och kontinuitet och ett gap mellan skola och klinisk verksamhet. Det behövs mer forskning kring KTCs funktion som förberedelse inför klinisk verksamhet och hur gapet mellan skola och klinisk verksamhet kan minska.

  • 493.
    Fuaad, Rahma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gustafsson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med Inflammatory Bowel Disease (IBD)2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Cronh’s sjukdom samt intermittent kolit. I Sverige diagnostiseras cirka 2 000 individer med IBD varje år. IBD är en systemsjukdom vilket innebär att inte enbart tarmen drabbas utan även andra organ kan angripas. Då IBD är kronisk krävs livslång medicinering. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med IBD. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod. Resultatet visade att IBD skapar ett stort lidande för patienter och påverkar både fysiskt och psykiskt samt socialt. Det finns bristande kunskap både i samhället men även hos sjukvårdspersonal. Då sjukdomen är dold innebär det att dessa patienter upplever att de inte blir betrodda och blir därför ofta bemötta med oförståelse. Sjukdomen är mångfacetterad och sjukvårdspersonalen behöver därför utöka sina kunskaper för att kunna bemöta dessa patienter på ett adekvat sätt. Det är patientens berättelse som är utgångspunkten för personcentrerad vård vilket innebär att se hela människan och inte enbart diagnos, sjukdom eller kropp. Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose patienters behov av omvårdnad och anta ett etiskt förhållningsätt. En god kommunikationsförmåga och ett empatiskt engagemang resulterar i att patienten känner sig sedd. Detta är en förutsättning för att patienten skall känna förtroende för sjuksköterskan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 494.
    Fyhr, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallin, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors utbildningsinsatser för patienter med hjärtsvikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som har en sämre prognos än många andra kroniska sjukdomar. För samhället innebär tillståndet en stor kostnad eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har därför svårt att känna igen förvärrningar av tillståndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens välmående och egenvård främjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baseras på 11 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats. I resultatet framkom att sjuksköterskans utbildningsinsatser varierade vad det gäller form och innehåll. Utbildningsinsatserna gavs i hemmet, via telefon och på vårdinrättningar. Innehållet i utbildningsinsatserna fokuserade på tillståndet, livsstil och på psykisk och social livskvalitet. Alla utbildningsinsatser i dess olika form och innehåll ledde till förbättrade effekter hos patienten. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen behövs för att kunna utbilda patienter till egenvård samtidigt som mer forskning krävs för att bättre påvisa sambandet mellan egenvård och bättre livskvalitet. Om sjuksköterskan använder sig av den befintliga forskningen kring utbildningsinsatsernas effekter kommer patienterna bli mer delaktiga eftersom de på grund av sin kunskap kan vara med och påverka sin vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kandidatuppsats
  • 495.
    Fäldt, Catarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olofsson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nyman, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bensår Faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om distriktssköterskan ser patienten som en enskild individ, har helhetssyn och samarbetar med patienten samt är kunnig och erfaren, har patienterna lättare att tolerera behandling med kompressionsbandage. Kontinuitet i vården, det vill säga att ha en och samma distriktssköterska genom hela behandlingen, är även en viktig faktor för patienters följsamhet. Bättre dokumentation, generella riktlinjer för behandling och mer utbildning i sårvård behövs för att förbättra vården för bensårspatienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 496.
    Fällgren, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur sjuksköterskan kan förstå omvårdnadsbehovet hos personer med autismspektrumtillstånd: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med autismspektrumtillstånd (AST) är en växande grupp i samhället. Inuläget beräknas 1 % av befolkningen i västerländska länder ha ettautismspektrumtillstånd. Patienterna har speciella omvårdnadsbehov relaterat tillautismspektrumet och då antalet ökar kommer fler personer att söka sig till hälso- ochsjukvården. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret, där av behövs kunskap ochmedvetenhet om autismspektrumtillståndet för att kunna möta derasomvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hospersoner med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes enlitteraturstudie. Vid en induktiv ansats med en hermeneutisk analysmetod användes ilitteraturstudien. I databearbetningen framkom fem teman Behov av kommunikation,Behov av kontinuitet, Vårdmiljöns påverkan, Anhörigas roll och Behov av kunskaperhos sjuksköterskan I resultatet framkom att faktorer som kommunikationssvårighetermed och okunskap hos vårdpersonal påverkade tillgång till god vård och omvårdnadför personer med AST. Den aktuella forskningen är otillräcklig. Därför behövs merforskning, kunskap och utbildning för att sjuksköterskan ska kunna mötaomvårdnadsbehovet hos personer med AST.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 497.
    Galovan, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Österberg, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Jag är en människa inte en HIV-smitta": Hur hälso-och sjukvårdens bemötande påverkar personer med HIV-infektion2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humant Immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som innebär ett livslångt sjukdomstillstånd. Då HIV-infektionen inte går att bota men är behandlingsbar, kommer de cirka 7000 personer som är drabbade av sjukdomen iSverige någon gång att söka vård.Personer med HIV-infektion blir generellt diskrimineradeoch stigmatiseraderelaterat till sin sjukdom, det är därför av stor vikt att de blir bemötta med respekt och omtanke frånhälso-och sjukvårdspersonal. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med HIV-infektion upplever bemötandetfrån hälso-och sjukvården.Enlitteraturstudie utfördes där 14 vetenskapliga studier grundlade resultatet. Vid databearbetningen framkom två huvudteman;Upplevelsen av ett bristfälligt bemötande inom hälso-och sjukvårdenoch Upplevelsen av ett gott bemötande inom hälso-och sjukvården. I litteraturstudiens resultat om ett gott bemötande framkom fem övergripande faktorer som viktiga för personer med HIV-infektion, dessa faktorer var: bemötande, tillit, tid, kunskap och relation. Detta resultat gav upphov till att arbetsredskapetTRO,en vägledning för sjuksköterskan till att skapa en trygg relation inom omvårdnaden, arbetades fram. Trygga relationer motverkarkänslor av diskriminering och stigmatisering för personer med HIV-infektion.Det ärav relevans att mer forskning utförs kring ämnet, personcentrerad vård för personer med HIV-infektion, så att hälso-och sjukvårdspersonal kan utföra omvårdnad utifrån evidensbaserad kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 498.
    Gassne, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans möte med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 499.
    German Millberg, Lena
    et al.
    Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Nursing Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Berg, Linda
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Division of Intervention and Implementation Research, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Nordström, Gun
    Faculty of Health, Science and Technology, Department of Health Science, Nursing Science, Karlstad University, Karlstad, Sweden & Faculty of Public Health, Department of Nursing, Hedmark University College, Elverum, Norway.
    Öhlén, Joakim
    Institute of Health and Care Sciences and Centre for Person-Centred Care, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Palliative Research Centre, Ersta Sköndal University, Ersta Hospital, Stockholm, Sweden.
    Academic learning for specialist nurses: A grounded theory study2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 6, s. 714-721Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim was to explore the major concerns of specialist nurses pertaining to academic learning during their education and initial professional career. Specialist nursing education changed in tandem with the European educational reform in 2007. At the same time, greater demands were made on the healthcare services to provide evidence-based and safe patient-care. These changes have influenced specialist nursing programmes and consequently the profession. Grounded Theory guided the study. Data were collected by means of a questionnaire with open-ended questions distributed at the end of specialist nursing programmes in 2009 and 2010. Five universities were included. Further, individual, pair and group interviews were used to collect data from 12 specialist nurses, 5-14 months after graduation. A major concern for specialist nurses was that academic learning should be "meaningful" for their professional future. The specialist nurses' "meaningful academic learning process" was characterised by an ambivalence of partly believing in and partly being hesitant about the significance of academic learning and partly receiving but also lacking support. Specialist nurses were influenced by factors in two areas: curriculum and healthcare context. They felt that the outcome of contribution to professional confidence was critical in making academic learning meaningful. © 2014 Elsevier Ltd.

  • 500.
    German Millberg, Lena
    et al.
    Faculty of Social and Life Sciences, Department of Nursing, Karlstad University, Karlstad, Sweden & Faculty of Social and Life Sciences, Department of Nursing, University of Karlstad, Karlstad, Sweden.
    Berg, Linda
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Lindstöm, Irma
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Petzäll, Kerstin
    Faculty of Social and Life Sciences, Department of Nursing, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Öhlén, Joakim
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Tensions related to implementation of postgraduate degree projects in specialist nursing education2011Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 31, nr 3, s. 283-288Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In conjunction with the introduction of the Bologna process in Sweden, specialist nursing education programmes were moved up to the second cycle of higher education with the opportunity to take a one-year master's degree, which also meant that students would undertake a degree project carrying 15 ECTS. The purpose of this study was to examine the introduction of postgraduate degree projects on the second-cycle level into Swedish specialist nursing programmes in accordance with the Bologna process. Five universities were involved and the study design took the form of action research. Problem formulation, planning, evaluation and follow-up with reflection led to new actions over a period of 2 1/2 years. Through a review of local curriculum documents, the implementation of a postgraduate degree project was monitored and these reviews, together with field notes, were analysed by means of constant comparative analysis. The results revealed a variety of tensions that arose when postgraduate degree projects were introduced, taking the form of differing views on the relationship between research, clinical development, specific professional objectives and academic objectives. These tensions were reflected in six areas of change. In summary, it can be noted that implementation of the postgraduate degree projects highlighted tensions related to basic views of learning. © 2010 Elsevier Ltd.

78910111213 451 - 500 av 1328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf