hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 1316
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Ekestubbe, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Göransson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med maligna tumörsår: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upplevelsen av att leva med maligna tumörsår är unik för varje patient och fysiska symtom som smärta, lukt, läckage, blödning och klåda kan ge upphov till depression och social isolering. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med maligna tumörsår. En allmän litteraturstudie genomfördes med sju vetenskapliga resultatartiklar som tolkades i en innehållsanalys. Tre teman kunde urskiljas: Leva med en förlorad kropp, Leva med strategier för att hantera lidandet och Leva med en förändrad självbild och livsvärld. Resultatet påvisade en förnekelse över sårets existens hos patienten och ett behov av att dölja såret för sin omgivning. En ständig oro för att såret skulle synliggöras gjorde att patienten medvetet valde bort att uppsöka vård. Upplevelser av skam och att förlora kontrollen över den fysiska kroppen gav upphov till en förändrad självbild hos patienten. Genom samtal kunde patienten återta kontrollen över sin livssituation och bryta isoleringen från omvärlden. Hopp var en stark strategi som bidrog till att patienten återfick sin livskraft. Inom vetenskapen omvårdnad kan sjuksköterskan öka kunskapsunderlaget om existentiella mänskliga behov och begär i patienters levda värld med maligna tumörsår genom akademisk utbildning och forskning som minskar patienters lidande och främjar en evidensbaserad omvårdnadsprocess.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 402.
    Ekgrim, Emily
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rydén, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    När världen vänds upp och ner: Att hantera cancer med hjälp av copingstrategier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier. Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 403.
    Eklind, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fransén, Benita
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors erfarenheter av sexualitet efter förvärvad ryggmärgsskada: en allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En förvärvad ryggmärgsskada innebär att skadan inte är medfödd och skadan kan orsaka stora förändringar i livet. De som ofta drabbas av ryggmärgsskada är män, det är också de som får störst påverkan på sexualiteten. Detta gör att det finns begränsad forskning om kvinnors sexualitet vid en förvärvad ryggmärgsskada. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av sexualitet efter förvärvad ryggmärgsskada. En allmän litteraturstudie genomfördes med systematiska sökningar med latent innehållsanalys som design. I resultaten framkom tre huvudteman: En förändrad kropp, Behov av stöd och Syn på sexualitet. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter var att sexualiteten påverkades av den förvärvade ryggmärgsskadan. Såväl fysiska som emotionella konsekvenser av skadan påverkade sexualiteten negativt. Relationer var även något som påverkades. Synen på sexualitet blev förändrad och fick en ny betydelse. Bemötandet från människor som inte var funktionshindrade upplevdes som fördomsfullt och påverkade självkänslan. Informationen om sexualitet efter ryggmärgsskadan beskrevs som bristfällig och svår att prata om. Att uppmärksamma ryggmärgsskadade kvinnors sexualitet ger sjuksköterskan förståelse och kunskap för att ge god omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 404.
    Eklund, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tran, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors upplevelse av sin sexualitet i samband med bröstcancer: En litteraturstudie som stöd för sjuksköterskeprofessionen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är bröstcancer den mest utbredda cancerformen hos kvinnor, och det kan vara en påfrestning för kvinnans sexualitet att genomgå cancerbehandling. För att sjuksköterskan ska kunna stötta patienten är det viktigt att förstå vad kvinnan går igenom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver fördjupad förståelse för att ge kvinnan adekvat stöd. Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av sin sexualitet i samband med bröstcancer. Metoden som har valts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundats på resultatet av tolv vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudteman, som var: Förmåga till att utöva sexuella aktiviteter, förändrad självbild och upplevelsen av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Fysiska konsekvenser av bröstcancerbehandling är bland annat vaginal torrhet och minskad sexlust, vilket kan påverka kvinnans relationer och självbild. Ett bristfälligt informationsutbyte mellan kvinnan och hälso- och sjukvårdspersonal upptäcktes. Kvinnorna ansåg att de behövde mer information om vad de kunde förvänta sig för kroppsliga förändringar vid bröstcancerbehandling. Utbildning och kunskap ska från den här litteraturstudien resultera i större medvetenhet hos sjuksköterskan om kvinnans förändrade sexualitet i samband med bröstcancer. I framtiden behövs utökad forskning om hur sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnans frågor om sin sexualitet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 405.
    Ekström, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stjernström, Lotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Operationssjuksköterskan upplevelse av WHO´s checklista för säker kirurgi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Världshälsoorganisationens (WHO) checklista för säker kirurgi utvecklades för att minska risken för kirurgiska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Kommunikationen i operationssalen behöver förbättras mellan alla personalkategorier så att säkerhetsåtgärder blir konsekventa och rätt utförda. Målet med sjukvården är att främja en hög patientsäkerhet för att minimera andelen vårdrelaterade skador. Trots att WHO´s checklista visat positiva resultat finns indikationer på att följsamheten minskar samt att den möts av motstånd från personalen. Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse vid användningen av WHO´s checklista. Fyra operationssjuksköterskor intervjuades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier: säkerhet i vårdprocessen, vidareutveckling och följsamhet. I resultatet framkom hur användningen av WHO´s checklista främjar patientens säkerhet både i det patientnära arbetet samt i operationssjuksköterskans självständiga arbete. Behovet av vidareutveckling för att möta verksamhetens individuella krav var en annan synpunkt som lyftes fram. Vikten av följsamhet betonades av operationssjuksköterskorna för att uppnå avsikten med WHO´s checklista för säker kirurgi. Konklusionen är att konsekvent tillämpning av WHO´s checklista för säker kirurgi resulterar i ökad patientsäkerhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 406.
    Ekström, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hansson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Beslut om övergången från kurativ till palliativ vård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner. Då sjuksköterskor spenderade mycket tid med patienter och hade en holistisk syn ansåg många att deras åsikt inte blev respekterad av läkarna när det kom till att vara delaktig i beslut gällande övergången från kurativ till palliativ vård. Tidpunkten hade betydelse för när beslutet fattades samt även när den kurativa behandlingen avslutades. Det fanns en skillnad mellan sjuksköterskor beroende på hur lång erfarenhet de hade och hur säkra de kände sig i sitt arbete. Sjuksköterskor upplevde att det var jobbigt när det inte fanns klara direktiv på hur den fortsatta behandlingen skulle fortlöpa. För att sjuksköterskor skulle känna sig säkrare borde mer och bättre utbildning införas för samtliga professioner inom hälso- och sjukvården samt mer forskning på patienters upplevelser av situationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 407.
    Ekström Sernemo, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ryberg, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar och patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intrahospitala transporter (IHT) kan rädda liv men är en logistisk utmaning och ett riskfyllt moment. IHT av intensivvårdspatienten innebär en ökad risk för patienten att råka ut för en transportrelaterad komplikation. Omvårdnad utanför intensivvårdsavdelningen och under transporter ingår i specialistsjuksköterskans arbetsområde. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid transport av patienten inkluderar alla aspekter av omvårdnad, medicinsk behandling, övervakning, underhåll av apparatur samt dokumentation. Höga krav ställs på specialistsjuksköterskans kompetens och ansvar vilket påverkar både arbetsmiljö och patientsäkerhet. För att förebygga och förhindra komplikationer i samband med IHT behöver specialistsjuksköterskan ökade kunskaper. Syftet med litteraturstudien var att beskriva specialistsjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhetsarbete i samband med intrahospitala transporter. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Kompetensnivån inom teamet varierade och flera faktorer påverkade säkerheten i utförandet. Användandet av checklistor och riktlinjer ökar patientsäkerheten samt riskmedvetenheten hos specialistsjuksköterskan. För att upprätthålla god arbetsmiljö och patientsäkerhet i samband med IHT krävs kontinuerlig utbildning samt att checklistor och riktlinjer implementeras och efterföljs. Inom området rekommenderas mer forskning som beskriver specialistsjuksköterskans upplevelser gällande arbetsmiljö och patientsäkerhetsarbete med syfte att öka riskmedvetenheten, vårdkvalitén samt patientsäkerhetsarbetet i samband med IHT.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 408.
    Elam, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rydhög, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    När närstående bestämmer: Faktorer som påverkar närståendes beslutsfattande om organdonation2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 409.
    Elf, Mikael
    et al.
    Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rystedt, Hans
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer. Institute of Health and Care Science, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Krevers, Barbro
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    An Investigation of Intended and Real Use of a Research Web Health Portal and Its Implementation2014Ingår i: Electronic Journal of Health Informatics, ISSN 1446-4381, E-ISSN 1446-4381, Vol. 8, nr 1, artikel-id e8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Participatory design (PD) projects involve prospective users as co-designers in a process where the design object emerges through several iterations. However, the result of such a process can only partly anticipate how the future real users will use the designed object. For this reason, its actual use needs to be investigated. The present study investigated the relationship between intended use and real use in two web-based health support systems in order to explore the conditions for redesign. The dependency between intended use and real use was found to be weak. Rather, the real use was dependent on 1) the context of use and 2) the needs or interest of the users. We conclude that redesign should be based on continuous use of web metrics collected in natural settings and by involving users on a recurring basis. While a web health portal must have an agenda it is important to adapt thing design to use design, why redesign in essence will become an adaptation to user needs. ©Copyright of articles originally published in www.eJHI.net under the Creative Commons Attribution 3.0 License is retained by the authors.

  • 410.
    Elf, Mikael
    et al.
    Department of Psychology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    Institute of Health and Caring Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg , Sweden.
    Krevers, Barbro
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    'The web is not enough, it's a base': an explorative study of what needs a web-based support system for young carers must meet2011Ingår i: Informatics for Health and Social Care, ISSN 1753-8157, E-ISSN 1753-8165, Vol. 36, nr 4, s. 206-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to gain knowledge about the specific needs that a web-based support system for young carers (YCs) must meet. Twelve young people with experience of caring for and supporting a close friend, partner or relative with mental illness (MI) were interviewed about their life situation, support needs and opinions about a hypothetical web-based support system. The transcribed interviews were analysed using content analysis. The analysed data were organised into three themes relating to support needs, each including a number of sub-themes: knowledge--understanding MI, managing the mentally ill person and self-care; communication--shared experiences, advice and feedback, and befriending; and outside involvement--acute relief, structured help and health care commitments. Web-based support for YCs may be a suitable way to meet the need for knowledge and to meet some of the needs for communication. We have outlined a concept of a geographically anchored web support to meet the need for befriending, facilitate connections to health and social care, and increase understanding and interaction between the parties involved. Further research is needed to corroborate the results.

  • 411.
    Elg, Petra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Moritz, Viveca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientdelaktighet: Vägen till en vårdgemenskap2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning kring patientdelaktighet i förhållande till omvårdnad har pågått sedan 1960-talet och att göra patienten delaktig i sin egen vård är lagstyrt enligt hälso- och sjukvårdslag. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters delaktighet inom omvårdnad i sluten somatisk vård. Resultatet visar att patientdelaktighet är multifaktoriellt och behöver förstås i relation till förhållningssätt, roller, kommunikation, villighet och resurser. Personalens förhållningssätt, vilken förmåga de har att bjuda in patienter i en vårdande gemenskap, vilka roller sjuksköterskan och patienten har, om patienten är villig att delta, på vilket sätt kommunikation sker och information delas samt vilka resurser som finns att tillgå påverkar patientens möjligheter att vara delaktig. Litteraturstudien visar att patientdelaktighet har en stor betydelse i den slutna somatiska vården. Patientdelaktighet saknas som vårdvetenskapligt begrepp och detta gestaltar sig genom att det råder förvirring kring tolkningen. Det finns ett behov av att definiera begreppet patientdelaktighet vetenskapligt för att sjuksköterskor ska veta hur de ska förhålla sig till detta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 412.
    Elghag, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    von Bothmer, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa hos elever 16-18 år: - En integrativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin  organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 413.
    Eliasson, Adam
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andreas, Gustafsson
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad är inte ett kvinnoarbete: det är ett arbete för sjuksköterskor: – Manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och än idag finns det kvar en föreställning om att män inte lämpar sig för yrket. Manliga sjuksköterskor utmanar därför samhällets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksköterskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom det att manliga sjuksköterskor ansåg att yrkets passade dem, förmågan att bry sig om andra människor kunde blandas med kunskaper om teknik, kemi samt biologi. Manliga sjuksköterskor såg sin fysiska styrka som en fördel jämfört med deras kvinnliga kollegor. Manliga sjuksköterskor ville dock bli accepterade av sina kvinnliga kollegor för sina professionella omvårdnadskunskaper och inte enbart för sin fysiska styrka. Resultatet visade även att manliga sjuksköterskor kunde uppleva ett motstånd för sitt yrkesval. Många manliga sjuksköterskor hade även blivit avrådda att utföra basal omvårdnad på kvinnliga patienter då det ansågs finnas en risk att det skulle uppfattas som sexuella närmanden. Mer forskning och ett aktivt arbete inom hälso- och sjukvården behövs för att göra det mer accepterat för män att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Inom utbildningen bör det även finnas ett genusperspektiv som inkluderar män. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 414.
    Eliasson, Karl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tingemar, Rickard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientens upplevelse av andnöd: När luften tar slut2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten.

    Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd.

    Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt.

    Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet.

    Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 415.
    Eliasson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olne, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans möte med etiska situationer och problem2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av etiska situationer och problem inom omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskor drivs av en vilja att göra det bästa för patienten, och när inte denna vilja kan följas upplevs etiska situationer och problem. De upplevde underbemanning, bristande kompetens och oetiskt beteende hos kollegor som faktorer som gav upphov till etiska situationer och problem. Trots en medvetenhet om vad som är rätt och fel i en situation, begränsades sjuksköterskan av olika faktorer att bedriva god vård med patienten i fokus. För att öka den etiska medvetenheten krävs etisk reflektion samt forskning om hur sjuksköterskan använder etiska teorier, principer och riktlinjer i den vardagliga omvårdnaden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 416.
    Ellilä, Heikki
    et al.
    Turku University of Applied Sciences, Turku, Finland.
    Kilkku, Nina
    Turku University of Applied Sciences, Turku, Finland.
    Callaghan, Patrick
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    van Dommelen, Riet
    Utrecht University of Applied Sciences, Utrecht, The Netherlands.
    Doyle, Louise
    Trinity College, Dublin, Ireland.
    Higgins, Agnes
    Trinity College, Dublin, Ireland.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Keogh, Brian
    Trinity College, Dublin, Ireland.
    van de Sande, Roland
    Utrecht University of Applied Sciences, Utrecht, The Netherlands.
    Sitvast, Jan
    Utrecht University of Applied Sciences, Utrecht, The Netherlands.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Stickley, Theodore
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    Vuokila-Oikkonen, Päivi
    Diaconia University of Applied Sciences, Helsinki, Finland.
    eMenthe: a European co-operation project to enhance Master’s level education in mental health practice with eLearning material2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 417.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass Deaconess University College, Department of Nursing and Health Care, Bergen, Norway.
    Rosland, Jan-Henrik
    Haraldsplass Deaconess Hospital, Sunniva Clinic for Palliative Care, Bergen, Norway.
    Roxberg, Åsa
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Kristoffersen, Kjell
    Agder University, Kristiansand, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway.
    Experience of Time when Living with Incurable Disease: A Qualitative Study2011Ingår i: 12th Congress of the European Association for Palliative Care (EAPC), Lisbon, Portugal, 18-21 May, 2011: Abstracts, Newmarket: Hayward Medical Communications, 2011, s. 190-190Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The healthcare system’s unilateral focus on clock time has given motivation to explore the diversity of time and in particular the impact of time in vulnerable patients. When living with severe incurable disease, the diversity and impact of time become prominent.

    Aim: Knowledge on patients’ experiences of time may be helpful both in planning, organizing, preparing and performing treatment and care for patients with short life expectancy. Especially to open up the communication with the patient and his/her relatives, this knowledge is important and therefore of general interest.

    Theoretical frame: The philosophical and theoretical approach in this study is phenomenological. Edmund Husserl, the founder of modern phenomenology, has stated that consciousness of time is the most important area in phenomenology. Martin Heidegger, known as a master in phenomenology after Husserl, emphasizes the impact of our relationship to time with respect to being.

    Method: An unstructured open-ended in-depth interview has been used with support of a theme guide reflecting different aspects of time. The data consist of 26 interviews from 23 participants receiving palliative care. The study was carried out from April 2009 to February 2010 in the respondent’s home or at different palliative care units in Hordaland County in Norway.

    Preliminary result: Time, context and care are related. The patients feeling of security for themselves and their relatives determine whether the time feels good or bad. It is evident that our relationship to time is expressed by body language. The body also communicates a rhythm, when health worker and the patients have different rhythm the care can become an unpleasant experience. Patients, relatives and health workers are in different aspects of time, normally we are prospective, when death are approaching the future become uncertain, which can entail that it is a challenge to meet in harmony in the present.

  • 418.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University in Bergen, Bergen, Norway.
    Roxberg, Åsa
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Kristoffersen, Kjell
    University of Agder, Agder, Norway.
    Rosland, Jan Henrik
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University in Bergen, Bergen, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway.
    Being in transit and in transition: The experience of time at the place, when living with severe incurable disease - a phenomenological study2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 3, s. 458-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe the experience of time as it presents itself at the place being situated when living with severe incurable disease and receiving palliative care. The empirical data consist of 26 open-ended interviews with 23 patients receiving palliative care at home, at a palliative day care, in a palliative bed unit in hospital or in a nursing home in Norway. A common meaning of a shifting space for living emerged from the analysis and was revealed through three different aspects: (i) Transition from a predictable to an unpredictable time: To live with severe incurable disease marks a transition to a changed life involving an ongoing weakened and altered body with bothersome symptoms making experience of time different and unpredictable. (ii) Transition between a safe and unsafe time: When time is unpredictable, feeling safe is revealed as essential to how time is experienced at the place being situated. (iii) To be in transition from a homely to a homeless existence: In a time of increased bodily weakness, unpredictable ailments and displacements, the sense of belonging to the place is revealed as significant to the experience of time. Not knowing where to be in a time of change is like an existential cry of distress where the foothold in existence is lost. The findings are discussed and interpreted as an embodied experience originating from the passage of time continually affecting life sometimes so fundamentally that it marks a transition to a changed space of life that is reflected in the experience of time. © 2013 Nordic College of Caring Science.

  • 419.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University in Bergen, Bergen, Norway.
    Roxberg, Åsa
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Kristoffersen, Kjell
    University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Rosland, Jan-Henrik
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University in Bergen, Bergen, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway.
    Entering a World with No Future: A phenomenological study describing the embodied experience of time when living with severe incurable disease2013Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, nr 1, s. 165-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A phenomenological study describing the embodied experience of time when living with severe incurable disease This article presents findings from a phenomenological study exploring experience of time by patients living close to death. The empirical data consist of 26 open-ended interviews from 23 patients living with severe incurable disease receiving palliative care in Norway. Three aspects of experience of time were revealed as prominent: (i) Entering a world with no future; living close to death alters perception of and relationship to time. (ii) Listening to the rhythm of my body, not looking at the clock; embodied with severe illness, it is the body not the clock that structures and controls the activities of the day. (iii). Receiving time, taking time; being offered - not asked for - help is like receiving time that confirms humanity, in contrast to having to ask for help which is like taking others time and thereby revealing own helplessness. Experience of time close to death is discussed as an embodied experience of inner, contextual, relational dimensions in harmony and disharmony with the rhythm of nature, environment and others. Rhythms in harmony provide relief, while rhythms in disharmony confer weakness and limit time. © 2012 The Authors. Scandinavian Journal of Caring Sciences © 2012 Nordic College of Caring Science.

  • 420.
    Ellingsen, Sidsel
    et al.
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & University of Bergen, Bergen, Norway.
    Roxberg, Åsa
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway & Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Kristoffersen, Kjell
    University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Rosland, Jan-Henrik
    Haraldsplass Deaconess Hospital, Bergen, Norway & University of Bergen, Bergen, Norway.
    Alvsvåg, Herdis
    Haraldsplass Deaconess University College, Bergen, Norway.
    The pendulum time of life: the experience of time, when living with severe incurable disease—a phenomenological and philosophical study2015Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 18, nr 2, s. 203-215Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to gain a deeper understanding of the experience of time when living with severe incurable disease. A phenomenological and philosophical approach of description and deciphering were used. In our modern health care system there is an on-going focus on utilizing and recording the use of time, but less focus on the patient’s experience of time, which highlights the need to explore the patients’ experiences, particularly when life is vulnerable and time is limited. The empirical data consisted of 26 open-ended interviews with 23 participants receiving palliative care at home, in hospital or in a nursing home in Norway. The theoretical frameworks used are mainly based upon K. Martinsens philosophy of care, K. E. Løgstrup phenomenological philosophy, in addition to C. Saunders’ hospice philosophy, L. Feigenberg’s thanatology and U. Qvarnström’s research exploring patient’s reactions to impending death. Experience of time is described as being a movement that moves the individual towards death in the field of opposites, and deciphered to be a universal, but a typical and unique experience emerging through three integrated levels: Sense of time; where time is described as a movement that is proceeding at varying speeds. Relate totime; where the awareness of limited life changes the understanding of time to be more existential. Being in time; where limited time seems to clarify the basic living conditions and phenomena of life. The existence of life when the prospect of death is present is characterized by emotional swings that move within polarizing dimensions which is reflected in the experience of time illustrated as the moves of the pendulum in a grandfather clock. The diversity of the experience of time is oscillating between going fast or slow, being busy or calm, being unpredictable but predictable, safe or unsafe and between being good or bad, depending on the embodied situation of the individual. © 2014, Springer Science+Business Media Dordrecht.

  • 421.
    Elofsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fälth, Veronika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters erfarenheter av screening för diabetesretinopati på en ögonmottagning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet patienter med sjukdomen diabetes förväntas öka vilket kommer innebära att ett ännu större antal patienter behöver screenas för att upptäcka diabetesretinopati. Syftet med den här pilotstudien var att beskriva patienters erfarenheter av screening för diabetesretinopati på en ögonmottagning. Pilotstudien utformades efter en kvalitativ induktiv ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. De huvudkategorier som framkom var: trygghet, informationens betydelse, tillgänglighetens betydelse, oro för undersökningsresultatet och dess konsekvenser samt obehagligt och tidskrävande. Resultatet visade på att det var viktigt för informanterna med screening för diabetesretinopati. Det var en trygghet att få gå på kontroller för att upptäcka komplikationer i tid. Det framkom att de kände en oro för att utveckla diabetesretinopati och vilken påverkan detta skulle ha på deras livssituation. Informanterna ville få ett tydligare resultat från undersökningen och att tillgängligheten förbättrades.  Det behövs vidare omvårdnadsforskning kring information, kunskap och ökad tillgänglighet vid screening för diabetesretinopati. Sådan forskning kommer att vara till hjälp för att förstå och därmed hitta strategier för att förbättra omvårdnaden för patienter med diabetes samt för att nå ut till dem som uteblir från screeningen för diabetesretinopati.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Magisteruppsats
  • 422.
    Elovsson, Margaretha
    et al.
    Fritsla Hemsjukvård, Marks kommun, Mark, Sverige.
    Boström, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sjuksköterskors upplevelse av smärtbehandling av äldre personeri kommunal hälso- och sjukvård2011Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 102, s. 10-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pain is a symptom that affects quality of life negatively for many people. As a person gets older, the symptoms will increase and more than 50 % of the elderly in the municipal health care is expected to have some sort of pain. This makes pain management a key question.

    Aim: The aim of this study was to describe what nurses perceive affect pain management for older people.

    Method: The study is based on interviews with 18 nurses from two municipalities in Sweden. The method used was qualitative content analysis.

    Results: Four categories affecting pain management were revealed: Proficiency, communication, organization and treatment strategies. Within each category three to four sub-categories were formed, such as medicine and older, documentation, work environment and pharmacological treatment. Several variations were revealed within each sub- categories. The results showed possibilities for good pain relief but the lack of tailored pain assessment tools, communication and treatment strategies tailored for older patients in pain made it difficult. The emerging theme was an unstructured organization makes it difficult to provide good pain relief.

    Conclusion: If evidence-based pain management strategies including pain assessment tools adapted in municipal health were developed, more patients should receive adequate pain treatment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 423.
    Emelie, Nilsson
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevese av tuberkulos2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 424.
    Emma, Hoof
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Zsuzsa, Becsei
    Kvinnors upplevelse av smärta efter genomförd bröstcanceroperation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 425.
    Emma, Månsson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emma, Söderqvist
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En allmän litteraturstudie om patienters delaktighet vid depression2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara delaktig i vården kan innebära att samarbeta, engageras i beslut eller ha kunskap om sin sjukdom. Delaktighet är en rättighet som alla individer har. Depression är den främsta orsaken till ohälsa och funktionsnedsättning i hela världen. Trots att delaktighet visats gynna patienter i sin vård visar studier att patienter med depression exkluderas till delat beslutsfattande. Syftet var därför att från ett patientperspektiv beskriva delaktighet i kontakt med vården vid depression. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv design. Under databearbetningen framkom tre kategorier, informationens betydelse, stödets betydelse och tillitens betydelse. Resultatet i studien visar att information, stöd och tillit är mycket viktiga delar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Brist på information kan leda till osäkerhet hos patienten samt en bristande tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa förutsättningar är viktiga att känna till för att sjuksköterskan skall kunna involvera patienter till att vara delaktiga i sin vård. För att kunna tillämpa delaktighet i vården är det viktigt att sjuksköterskan får kunskap om vad delaktighet innebär för patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 426.
    Enelund, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Eriksson, Julia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Följsamhet vid ögondroppsbehandling av glaukom2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, asymtomatisk progredierande ögonsjukdom som drabbar synnerven. Glaukom blir ofta märkbar först i senare stadier av sjukdomen och det är framför allt en åldersrelaterad sjukdom. Behandlingen av glaukom är att sänka det intraockulära trycket (IOP). Förstahandsvalet av behandling är trycksänkande ögondroppar och syftar till att personens syn ej ska försämras samt att livskvalitet bevaras. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade följsamhet vid ögondroppsbehandling hos personer med glaukom. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i  databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna bearbetades och delades in i kategorier. I resultatet framkom sex kategorier som påverkade följsamheten: känslomässiga faktorer, informations- och kunskapsrelaterade faktorer, stödjande faktorer, administrering- och biverkningsrelaterade faktorer, faktorer som är relaterade till rutin och demografiska faktorer. Resultatet diskuterades med stöd av Dorothea Orems egenvårdsteori. Ögonsjuksköterskan kan ha stöd av studien i arbetet med att öka en persons följsamhet till sin ögondroppsbehandling. I förlängning kanske denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning inom framtagandet av standardvårdplaner för omvårdnad av personer med glaukom. Ytterligare forskning behövs kring personer som inte är följsamma till sin behandling av glaukom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Följsamhet vid ögondroppsbehandling av glaukom
  • 427.
    Engberg Pramling, Vilgot
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kåhlin, Melinda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientens upplevelse av omvårdnaden kring sin trakeostomi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trakeostomi erhålls av patienter som behöver en fri luftväg, både i akut skede och under en längre tid. Trots att trakeostomin är en viktig livsuppehållande åtgärd, medföljer risker. Kommunikation ligger till grund för god personcentrerad omvårdnad, som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Personcentrerad omvårdnad lyfter fram patientens styrkor, tillgångar och involverar personen i sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av omvårdnad kring sin trakeostomi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Resultat: Att ha en trakeostomi uppfattades som en känslomässigt påfrestande upplevelse. Trakeostomin påverkade patientens förmåga att kunna tala, vilket uppfattades som fysiskt och psykiskt påfrestande. Behovet av innehållsrik information, tålamod och närvaro från sjuksköterskan var viktiga delar för att skapa trygghet och lugn hos patienten. Att involvera patienten i sin omvårdnad medförde gynnsamma förutsättningar för den personcentrerade omvårdnaden och skapade tillit i vårdrelationen. Slutsats: Föreliggande studie visar att trakeostomerade patienter upplevde obehag som kunde förebyggas genom personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad vård uppnåddes när patienten involverades, fick innehållsrik information och gavs tålamod i den icke-verbala kommunikationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 428.
    Engdahl, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Laidler Roslund, Birgitta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Höftskydd som prevention2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fallolyckor är ett stort patientsäkerhets- och samhällsekonomiskt problem. I Sverigedrabbas varje år cirka 18 000 personer av höftfraktur som leder till lidande för patientenoch stora kostnader för samhället. Syftet med litteraturöversikten var att beskrivautfallet av att använda höftskydd som prevention. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.Resultatet som redovisas i tre kategorier är: effekter av höftskydd, följsamhet till att bära höftskydd och upplevelser av höftskydd. Risken för höftfraktur minskas vid fall om höftskydd används. Följsamheten till att använda höftskydd minskar över tid. Resultatetvisar även att både personal och patienter är överens om att en stor anledning till varförinte höftskydd används är att de anses vara obekväma. Sjuksköterskor bör genomutbildning få en ökad medvetenhet om höftskyddens effekt för att därmed kunna minskaantalet höftfrakturer. Forskning inom området för att öka följsamheten och görahöftskydden bekvämare är önskvärt för att kunna minska antalet höftfrakturer, ochdärigenom reducera lidandet och minska stora samhällskostnader för vård ochrehabilitering som en höftfraktur medför.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 429.
    Enger, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Sofianou, Mari
    Högskolan i Halmstad.
    Perinatal förlust: Barnmorskans upplevelse av perinatal förlust och hur den kan påverka kvaliteten på omvårdnaden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de mest stressfyllda situationer som uppstår i vården är när ett ofött barn dör. Alla inblandade påverkas. Årligen registreras 2,6 miljoner barn som dödfödda i världen, vilket enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2011) motsvarar 7200 dödfödda barn varje dag. I Sverige är siffran nio dödfödda barn per vecka vilket motsvarar fyra på 1000 förlossningar. Det finns forskning på föräldrars upplevelser av perinatal förlust men mindre forskning om barnmorskans perspektiv av vården. Föräldrars erfarenheter visar att omvårdnadskvaliteten kan påverkas av barnmorskans upplevelse och inställning till vårdandet. Syftet med studien var att utforska hur perinatal förlust inverkar på barnmorskan och om det har betydelse för kvaliteten på omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I resultatet ingick tio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av artiklarna framkom fyra teman varav ett övergripande tema; barnmorskans upplevelse av perinatal förlust, barnmorskans sätt att bemästra situationen, barnmorskans behov av kunskap och stöd samt det övergripande temat; betydelse för omvårdnadskvaliteten. Resultatet visar att barnmorskans upplevelse och förmåga att hantera perinatal förlust inverkar på vårdkvaliteten. Ytterligare forskning om hur copingstrategier kan implementeras i den kliniska verksamheten behövs för barnmorskans välmående och god omvårdnad.

    Ladda ner (pdf)
    Perinatal förlust
  • 430.
    Engerö, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Segerdahl, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hur olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och förutom lagar och riktlinjer ska även etiska regler följas. Sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat och studier visar att de upplever arbetsmiljön som stressig och att de inte hinner utföra sina omvårdnadsuppgifter. Genom att arbeta patientsäkert minskar risken att patienten drabbas av vårdskada. Trots flera års satsningar på patientsäkerhetsarbete är bristande patientsäkerhet ett problem både i Sverige och internationellt. Förhållanden i arbetsmiljön har hittills inte i så stor utsträckning tagits med i arbetet kring patientsäkerhet. Syftet med den allmänna litteraturstudien var därför att undersöka hur olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomfördes med sökord valda utifrån syftet. Resultatet baseras på sju kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar och visar att det är flera faktorer i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten och det är liknande resultat internationellt. En god bemanning, ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen och en lyhörd organisation minskar risken för patienter att dö samt minskar även risken för komplikationer, minskar antal uteblivna omvårdnadsåtgärder och minskar vårdtiderna. Mer forskning behövs för arbetsklimatets och utbildningsnivåns betydelse för patientsäkerheten samt även inom andra områden än på sjukhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 431.
    Enochsson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Castell, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av aktivitet efter höftfraktur ur den äldre patientens perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet höftfrakturer ökar med en allt åldrande befolkning. För individen kan det medföra psykiska och fysiska konsekvenser med risk för bestående funktionsnedsättning. Återhämtningen och rehabiliteringen är inte avslutad vid utskrivning utan fortsätter under en längre tid. Studiens syfte var att undersöka hur den äldre patienten med höftfraktur efter hemgång upplevde dagliga aktiviteter med fokus fysisk aktivitet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inspiration från kvalitativ analys i artikelbearbetningen. Resultatet beskrevs utifrån kategorierna Upplevelsen av begränsningar, Upplevelsen av minskad självständighet och Upplevelsen av att anpassning krävs. De äldre upplevde begränsningar efter höftfrakturer som nedsatt rörelseförmåga och fallrädsla vilket kunde resultera i en isolerad tillvaro med minskad självständighet i daglig- och fysisk aktivitet. Det psykiska måendet påverkades negativt till följd av begränsningar med känslor av frustration och nedstämdhet. Information om tiden efter höftfrakturen ansågs bristande. Ett behov av anpassning infann sig med tillämpning av olika strategier för att klara aktiviteterna. Litteraturstudiens resultat synliggör att återhämtningen var en lång process, präglad av begränsningar i utförandet av aktiviteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 432.
    Envall, Anne Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sandberg, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1.: Hinder och möjligheter.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Unga vuxna typ 1 diabetiker i åldern 18-29 år har inte optimal diabetes-behandling. Insulin saknas och glukos kan inte transporteras till kroppens celler. Egenvård måste ske i form av insulintillförsel, regelbundna måltiderna och blodsockerkontroller. Behandlingsmålet är ett normalt liv och hindrande av långtidskomplikationer. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter av betydelse för egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1. Systematisk litteraturöversikt i tre olika databaser resulterade i elva vetenskapliga artiklar. Två kategorier framkom: Hinder och resurser för egenvård, vilka delades i subkategorierna vårdrelation vid transition, kommunikation vid transition, sociala relationer och patientens autonomi. Livet förändras i många avseenden i åldern 18-29 år. Det egna ansvarstagandet, autonomin och delaktigheten påverkas av bristande rutin, ostrukturerad livsstil, stress, dåliga vanor, felprioriteringar och bristande motivation. Patientens kontroll av sjukdom och egenvård är en viktig inre resurs som kan stärkas genom fortsatt utbildning, vilket resulterar i ökad delaktighet. Överföring mellan vårdgivare och tillgänglighet måste förbättras. Sjuksköterskans kunskap om samband mellan egenvårdsförmåga och motivationshöjande terapimetoder måste fördjupas och vidare forskning för att hitta åtgärder som främjar egenvården måste göras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 433.
    Enö, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Ryttersund, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som bidrar till utveckling av självskadebeteende hos ungdomar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos ungdomar. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på sexton vetenskapliga artiklar som sammanställdes. I resultatet framkom fem teman; Kön, Missförhållande i den sociala miljön, Historia av ett självskadande, Negativ självbild samt Alkohol, droger och rökning. Fler kvalitativa studier kring ungdomars upplevelser av vården samt upplevelser och tankar kring sitt självskadebeteende skulle vara önskvärt för att öka förståelsen för problematiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Faktorer som bidrar till utveckling av självskadebeteende hos ungdomar
  • 434.
    Ericson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Moser, Mimmi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Data bestod av 16 vetenskapliga artiklar som valdes ut, granskades och analyserades för att finna påverkande faktorer. De faktorer som framkom delades in i fem kategorier. Dessa var inställning till hypertoni och behandling, upplevelser av biverkningar, hälso- och sjukvårdens påverkan, omgivningens påverkan samt personliga faktorer. Misstro till diagnosen, behandling och hälso- och sjukvården samt rädsla för biverkningar utgjorde faktorer av vikt för följsamheten. Familjens engagemang var av betydelse för att hålla fast vid ordinationer och rekommendationer. En annan faktor av vikt var att patienter glömde ta sina läkemedel. Resurser i hälso- och sjukvården bör läggas på att utarbeta strategier för att effektivt kunna arbeta med hälsofrämjande arbete samt att optimera patientens delaktighet i beslut gällande den egna vården, detta för att öka följsamhet till behandling vid hypertoni.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 435.
    Ericsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nord, Julia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Reflektion - ett verktyg för säkrare omvårdnad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reflektion kan vara ett betydelsefullt redskap i omvårdnadsarbetet för att skapa en god och säker vård. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor tar sig tid att stanna upp och ge tid för reflektion kring situationer och handlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av reflektion inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Studier söktes i databaser och bearbetades. Resultatet visar att sjuksköterskor växer i sin profession genom att reflektion används som ett instrument till utveckling. Resultatet stödjer att sjuksköterskors personliga utveckling stärks och att de mognar i yrkesrollen genom användning av reflektion. Resultatet visar även att organisationen bör stödja reflektion då det i sin tur stödjer sjuksköterskor att vårda patienten på bästa sätt. Detta resulterar i slutändan i en god vårdkvalitet. Slutsatsen är att reflektion är grundläggande för kompetensutveckling inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Idag saknas vetenskapliga bevis för det inflytande reflektion har i det dagliga omvårdnadsarbetet. Det är av betydelse att fortsatt forskning på området sker för att skapa evidens för framtida tillämpning. Detta anses vara värdefullt för att skapa en säkrare omvårdnad och möta patienters unika behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Reflektion - ett verktyg för säkrare omvårdnad
  • 436.
    Ericsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Björkman, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Copingstrategier vid långvarig smärta2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de vanligaste anledningarna till att människor söker sjukvård är smärta. Personer som lever med långvarig smärta får svårare att hantera det dagliga livet och livskvaliteten påverkas negativt. Att leva med långvarig smärta påverkar även personens ekonomi i form av sjukskrivningar och sjukvårdskostnader. För att hantera smärtan används copingstrategier vilket är en persons beteende och kognitiva ansträngningars svar på stressorer och är avgörande för personens fysiska och emotionella välbefinnande. Copingstrategier är avgörande för hur personer hanterar långvarig smärta. Vilken eller vilka copingstrategier som används beror på personens erfarenheter, humör samt kognitiv förmåga. Syftet med studien var att kartlägga vilka copingstrategier som används av personer med långvarig smärta. Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades för att bilda ett djupare vetande kring tidigare forskning inom problemområdet. Det framkom fyra teman som beskriver varierande copingstrategier, personer som lever med långvarig smärta använder sig av: anpassande strategier, distraherande strategier, Sociala strategier och Smärtlindrande strategier. Sammanfattningsvis ska sjuksköterskor ha en god kunskap och förståelse om smärta för att kunna bemöta och handleda patienter som lever med långvarig smärta på ett professionellt sätt. För att kunna utföra en god omvårdnad krävs att sjuksköterskan har insikt om alternativa copingstrategier och bemöter patienter med lyhördhet och ger personcentrerad vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 437.
    Ericsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Frändeland, Amanda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tveksamhet till vaccination hos vuxna: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vacciner har under många år varit en av de största bidragande faktorerna till en god folkhälsa. När många invånare vaccinerar sig skyddas fler mot smittsamma virussjukdomar i samhället. En tveksamhet till vacciner finns trots det hos många människor. Syfte: Syftet var att undersöka orsaker till vaccinationstveksamhet hos vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tre databaser användes för informationssökning. Innehållet i artiklarna granskades med stöd av kategorisering av åsikter i en tabell. Resultat: Resultatet för litteraturstudien består av fyra kvantitativa artiklar, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Fyra kategorier påvisades: brist på kunskap, oro, rädsla och brist på tillit, brist på stöd och attityder och kulturella aspekter. I resultatet framkom ett flertal anledningar till att individer erhöll en tveksamhet till vaccin däribland bristande kunskap och rädsla. Slutsats: Mer forskning krävs för att identifiera åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av i mötet med patienter som är tveksamma till vaccin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 438.
    Eriksson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sighed, Felicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Humorns påverkan i omvårdnaden av patienter med cancer: Ibland är det lättare att skratta än att gråta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En cancerdiagnos innebär stora effekter på livet, trots detta väljer patienterna att se på livet med glädje. Glädje associeras med humor som är en förmåga att uppskatta skämt samt att kunna skämta. Syftet med studien var belysa hur humor påverkar patienter med cancer och sjuksköterskans omvårdnad. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och genererade i nio resultatartiklar. Resultatet belyser tre teman: Humor i patientens liv, Humor i interaktionen mellan sjuksköterska och patient samt Olämplig och obesvarad humor. Humor kan användas som en försvarsmekanism både för patient och sjuksköterska, vilket underlättar svåra situationer. Patienter använder humor som en sköld mot cancersjukdomen för att underlätta sin tillvaro, för att underlätta för andra i sin närhet samt för att inte oroa andra. Humor används i omvårdnaden i interaktionen mellan sjuksköterska och patient och hjälper till att skapa relationer, dock kan humor vara olämpligt. Humor som omvårdnadsåtgärd har stor betydelse för relationen mellan sjuksköterska och patient samt att det är viktigt i skapandet av relationer. Sjuksköterskan behöver reflektera över sitt användande av humor, då humor kan vara olämpligt. Kunskap om humor bör implementeras i sjuksköterskeutbildningen för att medvetandegöra humorns positiva fördelar och medvetandegöras i professionen så att humor som omvårdnadsåtgärd används.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 439.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kalmér, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ett lagat hjärta: Ett spektrum av patientupplevelser tiden efter en Coronary artery bypass graft2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Coronary artery bypass graft (CABG) är en väl etablerad behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Operationen är utmanande och påfrestande för patienten och upplevelserna efter genomgången operation är varierade. Att som sjuksköterska ha kännedom om patienters upplevelser tiden efter operationen är av betydelse för att möjliggöra god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syftet var att belysa patienters upplevelser tiden efter en CABG. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; den relationella upplevelsen, den kroppsliga upplevelsen, den mentala skörheten och en ny syn på livet. Det framkom att patienterna upplevde stödet från omgivningen som det viktigaste för god återhämtning. Information från vårdpersonalen ansågs till viss del bristfällig av patienterna. Flera upplevde smärta efter operationen och hade delvis symtom kvar, men dessa avtog med tiden. Centralt efter operationen var även oro, men med tiden kom förbättrad livskvalitet och motivation. Det framkom att en CABG var en stor påfrestning för patienten och upplevelserna var både positiva och negativa. Kunskapsluckor avseende patientupplevelser efter operationen finns och ytterligare forskning bör fokusera på området för att ge sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor ökad kunskap i mötet med denna patientgrupp. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 440.
    Eriksson, Hilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindhe, Ronja
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livskvalitet: - Att vara tonåring med diabetes typ 12013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av studien visar att HbA1c, psykiskt välbefinnande, närstående, behandling och kontroll av sjukdomen påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. För att kunna hjälpa tonåringar att höja livskvaliteten är det av stor betydelse att identifiera de faktorer som påverkar livskvaliteten. Vidare forskning bör fokusera på evidens för hur de faktorer som påverkar livskvaliteten kan påverkas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Livskvalitet - Att vara tonåring med diabetes typ 1
  • 441.
    Eriksson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lindoff, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som kan riskera patientsäkerheten vid sjuksköterskans läkemedelshantering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientsäkerhet är ett viktigt ämne inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshantering är en del av omvårdnadsarbetet som kan äventyra patientsäkerheten. En fjärdedel av de vårdskador som inträffar beror på fel i läkemedelshanteringen. Studiens syfte var att beskriva händelser och/eller omständigheter i omvårdnadsarbetet som kan riskera patientsäkerheten vid läkemedelshantering. Metoden är litteraturstudie och omfattar 17 artiklar i resultatet som visar att det är flera händelser/omständigheter som bidrar till och ibland samverkar till att medicineringsfel inträffar. Händelser/omständigheter som kunde utgöra en risk för medicineringsfel var: hög arbetsbelastning, övertid, långa arbetspass, kunskapsbrist, låg erfarenhet, kommunikationsbrister, avbrott/distraktion, otydliga ordinationer, bristande kontrollåtgärder av sjuksköterskan samt relation och ansvarsfördelning mellan personalen. Fortsatt forskning bör fokusera på metoder, hjälpmedel och system som kan förhindra att medicineringsfel inträffar och på det sättet spara både pengar och mänskligt lidande. Det är även väsentligt att utvärdera effekterna av den nya patientsäkerhetslagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 442.
    Eriksson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nordlöf, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ett påfrestande privilegium: Informella vårdares erfarenheter av att vårda en närstående palliativt i hemmet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.      

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett påfrestande privilegium
  • 443.
    Eriksson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thorell, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av sjuksköterskans komplementära smärtbehandlingsmetoder.: Med fokus på andning, massage, musik och riktad visualisering.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet. Syftet var att beskriva effekten av andning, massage, musik och riktad visualisering som komplementära smärtbehandlingsmetoder, vilka sjuksköterskan kunde använda sig utav. Den systematiska litteraturstudien består av 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att de komplementära smärtbehandlingsmetoderna andning, massage, musik och riktad visualisering gav en betydande smärtlindring och de fungerade dessutom utmärkt som ett komplement till konventionell farmaka. Flera andra positiva effekter sågs såsom avslappning och förbättrad mobilitet, peristaltik och sömn samt minskad oro, hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur sjuksköterskans samtal med patient kan lindra smärta genom att på så sätt inge trygghet. Det vore också intressant att se ytterligare forskning om hur effektiv enbart smärtbehandlingsmetoden andning är.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 444.
    Eriksson, Klara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundberg, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Värdet av fysisk aktivitet för individer med multipel skleros2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 445.
    Eriksson, Lea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Almqvist, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som motsätter sig behandling2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att en patient motsätter sig behandling kan vara av religiösa, etiska eller moraliska skäl. Eftersom sjuksköterskans huvuduppgifter i sitt arbete är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande så är det av intresse att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som motsätter sig behandling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som motsätter sig behandling. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes och fyra kategorier framkom. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som motsätter sig behandling innebär att: ha en god relation med patienten, respektera patientens autonomi, argumentera för patientens behandling, samt känna emotionell påverkan av patientens beslut. Det visade sig att en god relation mellan patient och sjuksköterska var viktigt när patienten motsätter sig behandling. Sjuksköterskor respekterade patienters autonomi även om de ibland försökte argumentera för att patienter skulle ta emot behandling. Sjuksköterskor kunde uppleva starka känslor som maktlöshet, frustration och ilska när patienten motsatte sig behandling. Konklusion: Studien visade att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var viktigt i vårdandet av patienter som motsätter sig behandling. Sjuksköterskorna var noga med att respektera patientens autonomi. Ville inte patienten ta emot behandling försökte sjuksköterskan att få patienten att ta emot behandling. Fungerade inte detta kunde starka känslor upplevas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 446.
    Eriksson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Betydelsen av en god nutritionsstatus vid sårläkning: sjuksköterskans ansvar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår. Sjukhusmaten täckte inte det dagliga behovet av näringsämnen hos patienter med tryck- eller bensår, utan ofta behövdes ett kosttillägg. Det visade sig att protein hade en stor betydelse för sårläkningen, men att det inte enbart var protein utan att det var ett samspel mellan alla näringsämnen som hade betydelse. Viktiga uppgifter i sjuksköterskans arbete var att tidigt uppmärksamma en försämrad nutritionsstatus och att sätta in relevanta omvårdnadsåtgärder. Detta kunde vara dietråd eller att berika kosten med olika tillägg samt att se helheten i patientens måltidsmiljö och anpassa den individuellt. Mer utbildning i nutrition och dess påverkan vid sårläkning behövs för att omvårdnaden ska kunna bli optimal. För att uppmärksamma nutritionens betydelse för sårläkning bör ytterligare forskning bedrivas på området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 447.
    Erup, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lettius, Alice
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mollberg, Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande till patienter med hepatit B och hepatit C: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hepatit B och hepatit C räknas i dag som de största infektionssjukdomarna i världen med dödlig utgång. Sjukdomarna rapporteras som en världsomfattande börda och mellan år 2018 och 2019 uppgavs 1,9 miljoner människor avlidit. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan värna om patienten och arbeta personcentrerat, visa respekt och inte kränka patienten. Patienter med hepatit B och C har uttryckt sig känna av stigmatisering och förutfattade meningar om hur de smittats, de kände även av att bemötandet i omvårdnaden kunde påverkas negativt. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors bemötande till patienter med hepatit B och C. Metoden utgick från en allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar presenterade resultat på hur sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta. Resultatet visade att sjuksköterskor bemöter patienter med hepatit B och C olika med både positiva och negativa attityder. Det fanns signifikanta samband mellan låg kunskap och ett sämre bemötande. Det berodde bland annat på rädsla och förutfattade meningar som speglades i omvårdnadsarbetet. Det fanns även signifikanta samband mellan korrekt tillämpning i basala hygienrutiner och ett tryggt omvårdnadsarbete för sjuksköterskan. Konklusion: Bemötandet till patienter med hepatit B och C var övergripande positivt men det förekom sjuksköterskor med ett stigmatiserande synsätt och motvillighet till att bemöta dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 448.
    Esati, Ergin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Oliwer, Wolff
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intim omvårdnad av kvinnliga patienter: Manliga sjuksköterskors upplevelser och strategier2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 449.
    Etzner, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Glansén, Olle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 450.
    Evans, Denice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hallenheim, Fia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer som bidrar till felaktig läkemedelshantering och bristande patientsäkerhet: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskorna är till stor del ansvarig för läkemedelshantering i vården, således är även patientsäkerheten en viktig faktor som sjuksköterskorna behöver förhålla sig till i relation till läkemedelshantering för att upprätthålla säkerheten. Syftet var att identifiera faktorer som riskerade patientsäkerheten i sjuksköterskornas läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes i form av en kritisk granskning av relevant litteratur och vetenskaplig forskning. Resultatet beskrev faktorer som orsakade, riskerade eller bidrog till osäker läkemedelshantering. Enligt 11 vetenskapliga artiklar utformades följande teman: Sjuksköterskornas handhavandeArbetsmiljöns inverkan och Bidragande organisatoriska faktorer. Det framkom att sjuksköterskornas ogynnsamma arbetsmiljö, ett inadekvat antal patienter per sjuksköterska relaterat till sjuksköterskornas kompetens och erfarenhet samt långa arbetspass och åtskilliga pass i månaden var faktorer som bidrog till osäker läkemedelshantering. Sjuksköterskorna borde besitta förmågan att hantera stressiga situationer och kunna tyda oklara ordinationer. Det framkom att avbrott under iordningsställande av läkemedel var ett hinder för säkerheten i läkemedelshantering. Konklusion: Faktorerna som kunde identifieras i litteraturstudien påträffades i olika skikt av hälso- och sjukvårdsorganisationen. De identifierade faktorerna visar på förbättringsområden på individ och organisationsnivå för att kunna upprätthålla patientsäkerheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
6789101112 401 - 450 av 1316
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf