hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
6789101112 401 - 450 of 1978
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Castro, Claudia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hasselquist, Molly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ögonsjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder vid åldersrelaterad makuladegeneration2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till irreversibel synnedsättning hos äldre personer i den industriella världen. Bakomliggande orsaker kan vara både genetiska och miljömässiga varför prevention och behandling av ögonsjukdomar kan öka livskvaliteten samt minska nedsatt syn och de funktionshinder som synnedsättning medför. Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som har åldersrelaterad makuladegeneration. Denna integrativa litteraturstudie visade att kunskapsnivån om AMD var låg både hos den allmänna befolkningen och patienter. Även patienter med allvarlig synnedsättning på grund av en eller flera ögonsjukdomar var omedvetna om sin diagnos. Patienter med AMD upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen, riskfaktorer, undersökningar och vilka behandlingar som fanns. Att drabbas av AMD innebar en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Det visade sig att det fanns ett starkt samband mellan förlust av synfunktionen och symtom på depression. Ingen av studierna var från Sverige eller belyste svenska förhållanden men belyser vikten av att hälsofrämjande arbete och ökad medvetenhet kring kroniska ögonsjukdomar och dess riskfaktorer är mycket viktigt. Det vore av stort intresse att undersöka de svenska förhållandena som jämförelse. 

  • 402.
    Cato, Hampus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Correlation Between 3000-meter Running Performance, Yo-Yo IR1 & Submaximal Treadmill Jogging Test2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Physiologic functional capacity through maximal oxygen uptake (V̇O2max) can be measured in many different ways depending on sport and qualities needed to be assessed.In handball a demanding 3000 meter (m) running test is used to evaluate V̇O2max. If this test is sport specific or if it could be replaced by a less strenuous test is unknown. Aim: The aim ofthis study was to compare performance on 3000-meter running with predicted V̇O2max from a submaximal treadmill jogging test (SMTJ) and performance of the Yo-Yo intermittentrecovery test 1 (IR1). Methods: Male handball players (n = 12) performed the 3000 m running test, the Submaximal Treadmill Jogging test and the Yo-Yo Intermittent Recovery test level 1. Measurements in seconds (s), ml ∙ kg-1 ∙ min-1 and meters where collected and correlated using Pearson r, interclass correlation. Results: A strong significant linear correlation (p < 0.01) was found between performance in 3000 m running (s) and Yo-Yo IR1 performance (m), r = - 0.724 (r2 = 0.524). A weak, not significant linear correlation (p > 0.05)was found between performance in 3000 m running (s) and predicted V̇O2max from submaximal treadmill test (ml ∙ kg-1 ∙ min-1), r = - 0.309 (r2 = 0.095). Conclusion: According to this study the 3000 m running test could be replaced by the Yo-Yo IR1 test or vice versa in adolescent male handball players. The submaximal treadmill test used in this study had several potential errors in estimating V̇O2max, this is probably the reason why only a weak correlation was found between the SMTJ and the 3000 m running test.

  • 403.
    Catrine, Aring
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bikini Fitness-atleters erfarenheter och upplevelser av kroppsuppfattning kopplat till sporten och tävling2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En negativ kroppsuppfattning är vanligare bland kvinnliga atleter inom sporter som kräver låg kroppsvikt och/eller kroppsfettprocent än övriga populationen (Goldfield, 2009; Kong & Harris, 2015). Kroppsmissnöje kan leda till ohälsosamma beteenden som överdriven träning, störda ätbeteenden eller dietbeteenden för att förändra kroppen samt undvikande beteenden (Grogan, 2006).Syftet med den befintliga studien var att undersöka Bikini Fitness-atleters erfarenheter och upplevelser av kroppsuppfattning kopplat till sporten och tävling. Sammanlagt deltog sex kvinnliga Bikini Fitness-atleter från södra Sverige i åldrarna 23–27 år (M=25, SD=1,29), som samtliga intervjuades individuellt i cirka 60 minuter. I studien av kvalitativ design analyserades den insamlade data genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån riktlinjer av Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Resultatet visade att det fanns erfarenheter av kroppsmissnöje relaterat till Bikini Fitness, då deltagarna rapporterade upplevelser som kan relateras till positiv men också negativ kroppsuppfattning. Detta stämde överens med tidigare forskning som konstaterat kroppsmissnöje bland atleter inom kroppsbyggnadssporten (Chaba, D’Arripe-Longueville, Scoffier-Mériaux & Lentillon-Kaestner, 2018).Den aktuella studien kan eventuellt bidra med meningsfull kunskap gällande Bikini Fitness-atleters upplevelser av kroppsuppfattning relaterat till sporten och tävling samt bidra till en djupare förståelse för Bikini Fitness som disciplin, hur deltagare i sporten upplever de olika momenten och perioderna samt när de behöver extra socialt stöd.

  • 404.
    Cecilia, Johansson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kocevic, Fahira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vägen till ändrade levnadsvanor: -erfarenheter från personer med övervikt och fetma2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor.

  • 405.
    Cederlöf, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ålenius, Piamari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades. Den genomförda innehållsanalysen resulterade i tre tydliga kategorier; självupplevd hälsovinst, säkrare omhändertagande och skadeförebyggande. Samtliga deltagare uppgav att de fick bättre ork, bättre sömn, bättre och snabbare återhämtning, mindre muskuloskeletala besvär och en positiv indirekt påverkan på patientsäkerheten.

  • 406.
    Cejku, Egzona
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boström, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården.

  • 407.
    Cervin, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smith, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientsäkerhet i samband med interhospital transport av intensivvårdskrävande patient: Specialistsjuksköterskors erfarenheter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The frequency of inter-hospital transport (IHT) of intensive care patients is increasing and research shows that adverse events related to transportation are common. When transporting a critical care patient a specialist nurse often accompanies. In this complex health care environment, according to the laws, patient safe care should be conducted. Research shows that specialist nurses who accompanies IHT experiences insecurity associated to not having an overall control of the care of the patient. There are a limited number of scientific publications of specialist nurses' experiences and management of patient safety in these situations and it seems relevant to examine how specialist nurses proceed.Purpose: The purpose of this study was to describe the specialist nurses' experiences and management of patient safety associated to terrestrial inter-hospital transport of intensive care patients. Method: A qualitative method with inductive approach. Data collection was conducted through 15individual semi-structured interviews. Collected data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results revealed four main categories and twelve subcategories. The four main categories were: Clear and targeted communication is a basic requirement for patient safety., Knowledge of and adherence to routines provides equivalent patient safety., The skills of the Working Group on IHT should be composed correspondingly to the patient's care needs., The working environment can be an asset or a threat. Conclusion: To work in an environment that did not belong to routine and sometimes in a combination with unknown staff made the specialist nurses experience the mission as a solo work where patient safety was depending on his/her past experiences and expertise. Implication: An effort to achieve equivalent safe care requires a comprehensive plan for IHT and to work towards national guidelines for IHT. Since it is a rare work it means a small volume of patients per specialist nurse and year performing IHT. Work performed less frequently by a larger number can be compensated with team training and regular follow-ups.

  • 408.
    Chaletorn, Tichna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Thun, Maja
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kan 4 veckors beta-alaninsupplementering öka prestationen hos idrottare inom högintensiva sporter i jämförelse med placebo?: Examensarbete inom biomedicininriktning fysisk träning 180 hp2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagsläget finns det en hel del kosttillskott som lovar bättre prestation, men många av substraten har inte tillräckligt med forskning bakom dem som bevisar att de verkligen fungerar. Tre av de kosttillskotten där det finns mycket forskning på och har visat sig förbättra prestationen är kreatin, koffein och natriumbikarbonat. Nyare forskning har studerat supplementering av beta-alanin som tros kan fördröja muskeltröttheten under fysisk aktivitet. Det är inte mycket av denna forskning gjord på överkroppen hos elitidrottare, därför ska detta undersökas i denna studie. Många teorier om muskeltrötthet involverar att vätejoner (H+) som härrör från bl.a. laktat, ändrar pH-värdet i muskeln, vilket kan vara en av anledningarna till varför prestationen minskar. Beta-alaninsupplementering ökar karnosin nivåerna i muskeln vilket fungerar som en H+ buffert och kan motverka sänkningen av pH-värdet i muskeln och kanske därför kan fördröja muskeltröttheten. Syftet med denna studie var att se om fyra veckors beta-alaninsupplementering kan förbättra prestationen hos högintensividrottare. Testpersonerna delades upp i två grupper, en grupp som fick beta-alanin (n=6) och en placebogrupp (n=4) som fick maltodextrin 2,5 g 2 gånger om dagen. Testet som utfördes var ett modifierat wingatetest för överkroppen, det utfördes för- och eftertester. Även blodlaktat testades direkt efter utfört test samt 2 minuter efteråt. Testet resulterade inte i några statistiska signifikanta skillnader i average power och peak power varken hos gruppen med beta-alanin eller placebo (p≥0,13). Eftertesterna visade ett högre värde av blodlaktatet 2 min efter avslutat test i jämförelse med förtesterna i beta-alaningruppen (p=0,05). Slutsatsen av denna studie var att vi inte kunde visa att 4 veckors beta-alaninsupplementering leder till bättre prestation i överkroppen hos tränade individer i den utförda interventionen, större studier bör utföras.

  • 409.
    Chan, Derwin
    et al.
    Faculty of Education and Human Development, The Education University of Hong Kong, New Territories, Hong Kong, China & The University of Hong Kong, Hong Kong, China & .
    Stenling, Andreas
    University of Otago, Dunedin, New Zealand & Umeå University, Umeå, Sweden.
    Yusainy, Cleoputri
    Department of Psychology, Brawijaya University, Malang, Indonesia.
    Hikmiah, Ziadatul
    Department of Psychology, Brawijaya University, Malang, Indonesia.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hagger, Martin
    University of California, Merced, CA, United States & Faculty of Sport and Health Sciences, University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland.
    Rhodes, Ryan
    Health and Physical Education, University of Victoria, Victoria, BC, Canada.
    Beauchamp, Mark
    University of British Columbia, Vancouver, BC, Canada.
    Consistency tendency and the theory of planned behavior: A randomized controlled crossover trial in physical activity2019Inngår i: Psychology and Health, ISSN 0887-0446, E-ISSN 1476-8321Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: This study examined the effects of consistency tendency on the predictive power of the theory of planned behavior (TPB) in relation to physical activity behavior.

    Methods: In this randomized controlled cross-over trial, we recruited 770 undergraduate students from Indonesia who were randomly assigned into two groups. Participants completed physical activity versions of TPB measures at T1 (baseline) and T2 (post 1 week), and the International Physical Activity Questionnaire at T3 (post 1 month). At T1 and T2, the TPB questions were either presented in ensemble-order (i.e., consistency tendency supressed) or alternate-order (i.e., consistency tendency facilitated).

    Results: The parameter estimates of the model (CFI > .92, TLI > .90, SRMR < .08, RMSEA < .08) aligned with the tenets of TPB. As compared to ensemble-order, a TPB measured in alternate-order yielded stronger cross-sectional relationships, but this pattern did not appear in the prospective relationships in TPB (i.e., intention/perceived behavioral control and behavior).

    Conclusions: Consistency tendency inflated the factor correlations of cross-sectionally measured TPB variables, but the inflation was not observed in the prospective prediction of behavior. Health psychology questionnaires with items presented in ensemble order may represent a viable means of reducing the confounding effect of consistency tendency. © 2019 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 410.
    Chaudary, Mubina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dunér, Isabel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en urinkateter: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern.

  • 411.
    Christerson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kejonen, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård.

  • 412.
    Chrisén, Mia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holm, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visar att telefonsjuksköterskans triage och rådgivning påverkas av olika faktorer som är relaterade till den vårdsökande, telefonsjuksköterskans egna färdigheter och erfarenheter samt faktorer relaterade till organisation. Samtalen som telefonsjuksköterskorna tar emot är varierande till innehåll. Detta ställer krav på telefonsjuksköterskans professionella kompetens. Tidigare klinisk erfarenhet, bred kunskap och en god kommunikativ förmåga är viktiga egenskaper för telefonsjuksköterskan. Omvårdnadssituationen är komplex och för att kompensera för detta använder hon sig av olika strategier. Organisatoriska faktorer som påverkar triage och rådgivning via telefon är tillgången till beslutsstöd och tillgängligheten i vården. Framtida forskning som belyser hur telefonsjuksköterskan kan hantera stress och konfliktsituationer kan underlätta för telefonsjuksköterskan i hennes utsatta arbetssituation. Specialistutbildning till telefonsjuksköterska skulle göra vården säkrare för uppringaren men även förbereda telefonsjuksköterskan inför hennes yrkesroll.

  • 413.
    Cider, Asa
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Mårtensson, Jan
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Strömberg, Anna
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Pihl, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Response to 'Exercise programmes and quality of life in the elderly important facts'2012Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 11, nr 1, s. 128-128Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 414.
    Claeson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Psychological risk factors on rehabilitation on post-surgery and conservative rehabilitation after severe sport injury2008Inngår i: : Nordic Conference: Health, participation and effects of sport and exercise / [ed] Carlsson, B., Johnson U., Stambulova, N, 2008, s. 24-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 415.
    Claesson, Alexander
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Meditationens inverkan på idrottslig prestation2011Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 416.
    Claesson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ohlsson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen.

  • 417.
    Claesson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sidorson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen: En kvalitativ studie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra. Att bibehålla en god rörelseförmåga var av stor vikt då promenader i naturen ansågs vara en viktig aspekt av välbefinnandet. Det ansågs även vara av stor betydelse att fortsätta ha en aktiv vardag efter pensioneringen. Att engagera sig ideellt för att skapa ett mervärde var vanligt förekommande. Tillgängligheten hade stor betydelse för valet av aktiviteter men informanterna var för det mesta nöjda med dagens utbud. Studien kan ligga till grund för vidare undersökning av äldres välbefinnande gällande aktivitet och gemenskap i vardagen bland äldre. En betydelsefull aspekt vore att belysa hur de som inte deltar i organiserade aktiviteter ser på sitt välbefinnande och vad som är orsaken till att de inte engagerar sig.

     

  • 418.
    Claesson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallquist, Ewa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters behov av information i palliativ omvårdnad2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person. Patienterna hade ett behov av information om sin specifika sjukdom och symtom för att klara av sitt dagliga liv, prognosen för att kunna planera sin framtid och livets slutskede.

    Individanpassad information från personal med specifik kunskap ansågs vara viktigt. Informationen skulle vara ärlig och inte inge falska förhoppningar och ansågs därmed kunna öka livskvaliteten. Ett stort problem enligt patienten var bristen på information och hur den framfördes. Därför är det viktigt att det i sjuksköterskans grundutbildning ingår utbildning och träning i svåra och känsliga samtal. Mer forskning krävs för att kunna sprida kunskapen hur sjuksköterskan bör närma sig patienten och ge individanpassad information på rätt sätt.

  • 419.
    Claesson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    Hultqvist, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    I nöd och lust: Anhörigvårdens påverkan på parrelationer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv. Det ärviktigt i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete att vara medveten omanhörigvårdens positiva och negativa inverkan i människors liv, för att kunnaförhålla sig till situationen på bästa sätt. Då endast begränsad forskningfinns inom området vård av maka/make bör forskningen utökas och bli meromfattande för att individer inte skall lida i tystnad och utveckla ohälsa.

  • 420.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Dokumentation av elevers hälsa2012Inngår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 121-136Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 421.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sweden.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School VIPS: A Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren’s Health2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 422.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 423.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting all Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 424.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolhälsovården Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Skolsköterska med medicinskt ansvar Skolhälsovården Höganäs kommun, Sverige.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Annet (Annet vitenskapelig)
  • 425.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    SkolVIPS: En modell för skolsköterskans dokumentation2014Annet (Annet vitenskapelig)
  • 426.
    Cojanu, Ionela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Perby, Perby
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens effekt på postoperativ smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, orsakar vävnadsskada med efterföljande smärta. Obehandlad eller otillräckligt behandlad smärta kan leda till postoperativa komplikationer såväl fysiologiska som psykologiska. Farmakologisk behandling och framförallt behandling med opioider är ofta förknippat med biverkningar. Ett komplement till farmakologisk smärtbehandling kan vara icke-farmakologisk behandling såsom exempelvis musik. Musik är en gammal social företeelse som har visat sig ha positiv effekt på oro, stress och smärta. Studiens syfte var att undersöka musikens effekter på postoperativ smärta. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baseras på femton vetenskapliga och peer-reviewed artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av de patienter som genomgick ett kirurgiskt ingrepp och fick musikintervention skattade sin smärta lägre än de patienter som inte fick det. Musikintervention är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv metod som kan ses som ett komplement till farmakologisk behandling av postoperativ smärta.

  • 427.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Andersson, Magdalena
    City Office, Unit of Research and Development and Social Sustainability Development, Malmö, Sweden.
    Exploring access to care among older people in the last phase of life using the behavioural model of health services use: a qualitative study from the perspective of the next of kin of older persons who had died in a nursing home2015Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikkel-id 138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: There is little investigation into what care older people access during the last phase of their life and what factors enable access to care in this group. Illuminating this from the perspective of the next of kin may provide valuable insights into how the health and social care system operates with reference to providing care for this vulnerable group. The behavioural model of health services use has a wide field of application but has not been tested conceptually regarding access to care from the perspective of the next of kin. The aim of this study was to explore the care accessed by older people during the last phase of their life from the perspective of the next of kin and to conceptually test the behavioural model of health services use.

    Methods: The data collection took place in 2011 by means of qualitative interviews with 14 next of kin of older people who had died in a nursing home. The interviews were analysed using directed content analysis. The behavioural model of health services use was used in deriving the initial coding scheme, including the categories: utilization of health services, consumer satisfaction and characteristics of the population at risk.

    Results: Utilization of health services in the last phase of life was described in five subcategories named after the type of care accessed i.e. admission to a nursing home, primary healthcare, hospital care, dental care and informal care. The needs were illuminated in the subcategories: general deterioration, medical conditions and acute illness and deterioration when death approaches. Factors that enabled access to care were described in three subcategories: the organisation of care, next of kin and the older person. These factors could also constitute barriers to accessing care. Next of kin's satisfaction with care was illuminated in the subcategories: satisfaction, dissatisfaction and factors influencing satisfaction. One new category was constructed inductively: the situation of the next of kin.

    Conclusions: A bed in a nursing home was often accessed during what the next of kin regarded as the last phase of life. The needs among older people in the last phase of life can be regarded as complex and worsening over time. Most enabling factors lied within the organisation of care but the next of kin enabled access to care and contributed significantly to care quality. More research is needed regarding ageism and stigmatic attitudes among professionals and informal caregivers acting as a barrier to accessing care for older people in the last phase of their life. The behavioural model of health services use was extended with a new category showing that the situation of the next of kin must be taken into consideration when investigating access to care from their perspective. It may also be appropriate to include informal care as part of the concept of access when investigating access to care among older people in the last phase of their life. The results may not be transferable to older people who have not gained access to a bed in a nursing home or to countries where the healthcare system differs largely from the Swedish. © 2015 Condelius and Andersson.

  • 428.
    Condelius, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan i Kristianstad.
    Jakobsson, Ulf
    Lunds Universitet.
    Hallberg, Ingalill R
    Lunds Universitet.
    Hospital admissions among people 65+ related to multimorbidity, municipal and outpatient care.2008Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 46, nr 1, s. 41-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed at examine the number of planned and acute hospital admissions during 1 year among people 65+ and its relation to municipal care, outpatient care, multimorbidity, age and sex. Four thousand nine hundred and seven individuals having one or more admissions during 2001 were studied. Data were collected from two registers and comparisons were made between those having one, two and three or more hospital stays and between those with and without municipal care and services. Linear regression was used to examine factors predicting number of acute and planned admissions. Fifteen percent of the sample had three or more hospital stays (range 3-15) accounting for 35% of all admissions. This group had significantly more contacts in outpatient care with physician (median number of contacts (md)=15), compared to those with one (md: 8), or two admissions (md: 11). Main predictors for number of admissions were number of diagnosis groups and number of contacts with physician in outpatient care. Those who are frequently admitted to hospital constitute a small group that consume a great deal of inpatient care and also tend to have frequent contacts in outpatient care. Thus interventions focusing on frequent admissions are needed, and this requires collaboration between outpatient and hospital care.

  • 429.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Utilization of medical healthcare among people receiving long-term care at home or in special accommodation2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 2, s. 404-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate the utilization of medical healthcare, hospital care and outpatient care, during a 1-year period in relation to informal care, multimorbidity, functional status and health complaints and to long-term care at home or in special accommodation among people aged 65+, with one or more hospital admissions and receiving long-term care.

    Method: A total of 694 people receiving long-term care during the year 2001 were studied. Data were collected by means of the administrative registers Patient Administrative Support in Skåne and PrivaStat and through the study Good Ageing in Skåne. Those at home and those in special accommodation were compared regarding utilization of medical healthcare, informal care, multimorbidity, functional status and health complaints. Multiple logistic regression analysis was performed using at home vs. in special accommodation as the dependent variable and also two multiple linear regression analyses using the number of hospital stays and the number of contacts with the physician in outpatient care separately as dependent variables.

    Findings: Those at home were significantly younger (mean age: 81 vs. 84 years) and less dependent in personal and instrumental activities of daily living (PADL/IADL) than those in special accommodation. A larger proportion of those at home was admitted to hospital three times or more (21 vs. 14%) and they had significantly more contacts with physicians in outpatient care (md: 10 vs. md: 7). Informal care was associated with care at home (OR = 0.074) and with utilization of outpatient care (B = 2.045). Dependency in PADL was associated with care in special accommodation (OR = 1.375) and with utilization of hospital care (B = -0.060) and outpatient care (B = -0.581).

    Conclusion: Medical healthcare seems more accessible to those who live at home are younger, less dependent and who have access to informal caregivers.

    © 2009 Condelius et al. Journal compilation © 2009 Nordic College of Caring Science

  • 430. Condelius, Anna
    et al.
    Hallberg, Ingalill R
    Lunds universitet.
    Jakobsson, Ulf
    Lunds universitet.
    Hospital and outpatient clinic utilization among older people in the 3-5 years following the initiation of continuing care: a longitudinal cohort study.2011Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 11, artikkel-id 136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Few studies have investigated the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization in those who receive continuing care and have documented frequent usage over one year. Such knowledge may be helpful in identifying those who would benefit from preventive interventions. The aim of this study was to investigate and compare the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization among older people with 0, 1, 2, 3 or more hospital stays in the first year following the initiation of continuing care. A further aim was to compare these groups regarding demographic data, health complaints, functional and cognitive ability, informal care and mortality.

    METHODS: A total of 1079 people, aged 65 years or older, who received a decision regarding the initiation of continuing care during the years 2001, 2002 or 2003 were investigated. Four groups were created based on whether they had 0, 1, 2 or ≥ 3 hospital stays in the first year following the initiation of continuing care and were investigated regarding the rate of hospital and outpatient clinic utilization in the subsequent 3-5 years.

    RESULTS: Fifty seven percent of the sample had no hospital stay during the first year following the initiation of continuing care, 20% had 1 stay, 10% had 2 stays and 13% had three or more hospital stays (range: 3-13). Those with ≥ 3 hospital stays in the first year continued to have the significantly highest rate of hospital and outpatient care utilization in the subsequent years. This group accounted for 57% of hospital stays in the first year, 27% in the second year and 18% in the third year. In this group the risk of having ≥ 3 hospital stays in the second year was 27% and 12% in the third year.

    CONCLUSIONS: There is a clear need for interventions targeted on prevention of frequent hospital and outpatient clinic utilization among those who are high users of hospital care in the first year after the initiation of continuing care. Perhaps an increased availability of medically skilled staff in the day to day care of these people in the municipalities could prevent frequent hospital and outpatient clinic utilization, especially hospital readmissions.

  • 431.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Medical healthcare utilization as related to long-term care at home or in special accommodation2010Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 51, nr 3, s. 250-256Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate medical healthcare utilization 3-5 years following the decision about long-term care at home vs. in special accommodation in older people. A total of 1079 people who were granted long-term care the years 2001, 2002 or 2003 were studied regarding the number of hospital stays and the number of contacts with physicians in outpatient care in the 3-5 subsequent years. Those living at home and those in special accommodation were compared regarding medical healthcare utilization during the 3-5 subsequent years. Data were collected through the study Good Aging in Skåne (GAS) and through the registers, Patient Administrative Support in Skåne (PASiS) and PrivaStat. Utilization of medical healthcare decreased slightly in the years following the decision about long-term care. Despite younger age and less dependency in activities of daily living (ADL), those living at home utilized hospital and outpatient care to a greater extent than those in special accommodation; these differences remained over time. Thus, it seems as long-term care needs to become more effective in the prevention of medical healthcare utilization among those cared for at home. More, older people who are granted long-term care at home may otherwise imply increased utilization of medical healthcare. © 2009 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 432.
    Condelius, Anna
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University, Malmö, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Lund University, Lund, Sweden.
    Exploring the Implementation of Individual Care Plans in Relation to Characteristics of Staff2016Inngår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 6, nr 8, s. 582-590Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to explore the implementation of individual care plans in municipal elderly care in relation to characteristics of staff. Data regarding characteristics of staff were derived through a questionnaire distributed to all staff working in the care for older people, (N = 908, n = 245) in four municipalities in Sweden. The number of care plans established during a one-year period was collected through a contact person in each municipality. In total 47 individual care plans were es-tablished during the study year. Significantly more staff in the municipality that had the most number of established individual care plans agreed that there had been sufficient education (p = 0.017), sufficient time (p = 0.002) and routines established regarding individual care plans (p = 0.014) and had a significantly better job satisfaction (p = 0.001), compared to staff in the other municipalities. Implementation leaders may need to take the working conditions and the percep-tion of available resources among staff into consideration in the on-going process of implementing individual care plans.

  • 433.
    Corazza, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Motiv till idrottsdeltagande och personliga egenskaper hos handbollsspelare2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra). Instrumentet som användes var ett frågebatteri med tre olika delar (1) bakgrund och demografiska fakta, (2) NEO-FFI samt (3) Participation Motivation Questionnaire (PMQ). Egenskapsdimensionerna extraversion och trevlighet/ vänlighet samt motiven hälsa och form, miljöfaktorer och socialt erkännande visade signifikanta skillnader. Elitspelarna uppvisade högre värden i extraversion, trevlighet/ vänlighet och laganda, medan motionärerna rapporterade högre värden i neuroticism och samvetsgrannhet. Resultatets kan främst tillämpas av tränare, då kunskap kring varför individer spelar handboll samt förståelse angående personlighets drag kan öka förståelsen kring spelarnas träning. Intressanta framtida studier är att undersöka ledares påverkan på spelarna utifrån individernas personlighets drag och motiv till idrottsdeltagande.

  • 434.
    Corderfeldt, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olhammer, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av interhospitala patienttransporter2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen. Studiens syfte var att undersöka hur samtliga anestesisjuksköterskor på en anestesiklinik i sydvästra Sverige upplever att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk data samlades in med hjälp av ett frågeformulär. Deskriptiv statistik användes för att redovisa resultat. Resultatet av studien visar att anestesisjuksköterskornas erfarenheter av interhospitala patienttransporter är varierande. Flera svarade att de tyckte att det fanns svårigheter att utföra god omvårdnad under transporterna. Spridningen bland anestesisjuksköterskornas svar var stor på frågan om de kände sig stressade eller obekymrade över dessa uppdrag, de flesta befann sig kring mitten av skalan. Samarbetet med ambulanssjuksköterskorna var något som överlag fungerade mycket väl, och de hade stort förtroende för deras kompetens. Att helt avstå från att medverka vid interhospitala patienttransporter var något en fjärdedel av anestesisjuksköterskorna önskade. Behovet av mer forskning inom detta område är stort.

  • 435.
    Cregård, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Inter-occupational cooperation and boundary work in the hospital setting2018Inngår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 32, nr 5, s. 658-673Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to add a little piece to the research on boundary work and inter-occupational cooperation by addressing two questions: how do actors perform boundary work in an inter-occupational cooperation project that seeks to improve the personnel health work in a hospital setting? What impact does the boundary work have on such cooperation in the personnel health project?

    Design/methodology/approach: The study is based on individual, in-depth interviews and participative observations of focus group discussions conducted at a regional municipal organization in Sweden. Respondents are hospital line managers, experts and strategists in the HR departments, and experts from the internal occupational health service.

    Findings: The concepts on boundary work, which include closing/opening boundary strategies, provide the framework for the empirical illustrations. The cooperation runs smoothly in the rehabilitation work because of an agreed upon process in which the professionals’ jurisdictions are preserved through closing strategies. Illness prevention and health promotion are not areas of inter-occupational cooperation because the stronger actors use closing strategies. While the weaker actors, who try to cooperate, use opening boundary strategies in these areas, they are excluded or marginalized.

    Research limitations/implications: The empirical investigation concerns one cooperation project and was completed at one data collection point.

    Originality/value: No similar study of boundary work and inter-occupational cooperation in a hospital setting is available despite the frequency of this professional group configuration in practice. A more inclusive concept of professionalism may facilitate the study of boundary work and inter-occupational cooperation among actors with different professional authority. © Emerald Publishing Limited 2018

  • 436.
    Creson, Hadassa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Juul, Christina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Är jag anhörig eller är jag sjuksköterska?: Legitimerade sjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas på sjukhus2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar, att ta hand ompatienten och anhöriga samt att finnas som stöd i relationen mellan patient ochanhörig. Anhöriga kan ha varierande kunskaper och ibland kan de vara en legitimeradsjuksköterska. Beroende på tidigare erfarenhet och kunskap kan upplevelser av attvara anhörig skiljas åt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka legitimeradesjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas påsjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundades på niokvalitativa resultatartiklar. Resultat: Ur de nio resultatartiklarna framkom fem teman:Konflikt mellan sjuksköterskerollen och anhörigrollen, Professionell erfarenhet,Informationsbehov, Delaktighet och Finna stöd. Resultatet visade en tydligrollkonflikt på grund av den ökade kunskapen anhörigsjuksköterskor hade gentemotanhöriga i allmänhet. Eftersom anhörigsjuksköterskor hade mer kunskap krävde demer information och önskade vara delaktiga i den närståendes vård när det varmöjligt. Konklusion: Det finns en tydlig konflikt mellan sjuksköterskerollen ochanhörigrollen hos anhörigsjuksköterskor. För att kunna möta anhöriga med olikakunskapsnivåer inom hälso- och sjukvården på ett gynnsamt sätt bör vidare forskningkring ämnet bedrivas.

  • 437.
    Cronquist, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Asplund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svårläkta sår2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 438.
    Cronqvist, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Persson
    Högskolan i Halmstad.
    Kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort: En allmän litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga.   

  • 439. Cucovic, Amina
    et al.
    Osmani, Arbresha
    Jag kan inte ta av min hudfärg: Sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor utsätts för rasdiskriminering från patienter vilket leder till ohälsa. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering samt att ohälsa på arbetsplatsen skall förebyggas. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering. För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie vilken utföll i åtta vetenskapliga resultatartiklar. Kodningar och analyser gjordes av resultatartiklarna vilket mynnade ut i två teman, Rasdiskrimineringens uttryck och Rasdiskrimineringens konsekvenser. Rubriken Rasdiskrimineringens konsekvenser gav två underrubriker, känslor och copingstrategier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor utsattes för rasdiskriminering via kommentarer och ansiktsuttryck från patienter vilket leder till fysiska och psykiska samt stressrelaterade skador. Att utsättas för rasdiskriminering leder till upplevelsen av negativa känslor. För att handskas med rasdiskriminering har sjuksköterskor anammat olika copingstrategier som i vissa fall inte varit behjälpliga och det slutgiltiga alternativet har varit att lämna arbetsplatsen. 

  • 440.
    Custovic, Belma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Babic, Dragana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Spädbarnskolik - det långvariga, otröstliga gråtandet: En litteraturstudie om föräldrarnas upplevelser2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. 

  • 441.
    Daggenstedt, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Leandersson, Erica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Studenters attityder till användande av alkohol och narkotika2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys. Resultat: Vid analysen framkom det tre olika teman; skapa sociala relationer, krav från andra studenter och risk för missbruk. Under de tre olika temana framkom det att alkohol är en stor del av studentlivet. Vidare upplevs det i vissa lägen finnas mer negativa erfarenheter av alkohol än narkotika. Implikation: Resultatet i föreliggande studie visar att sociala relationer och krav från andra studenter påverkar studenters konsumtion av alkohol och narkotika. Det resultat som har tagits fram kan i samarbete med olika aktörer användas för att skapa temadagar och gruppaktiviteter.

  • 442.
    Dahl, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Niklasson, Emma
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter när livsuppehållande behandling avslutats: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns en skillnad mellan att avstå eller avsluta livsuppehållande behandling. Att avstå från livsuppehållande behandling definieras som att inte starta eller inte fortsätta åtgärderna medan avslut av livsuppehållande behandling handlar om att aktivt stoppa behandlingen. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska nytta och risker med den livsuppehållande behandlingen övervägas till den döende patienter då inget botemedel längre finns. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid avslut av livsuppehållande behandling. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes. Resultat: Studien resulterade i tio vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier: sjuksköterskors stödjande roll, emotionell påverkan och delaktighet i beslutsprocessen. Slutsats: Att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutas hade en emotionell påverkan hos sjuksköterskor och att de saknade tid och kunskap för att kunna bearbeta sorg. Sjuksköterskors omvårdnad av närstående sågs som en viktig del i omvårdnaden av patienterna. Att få inkluderas vid läkarens ställningstagande om den livsuppehållande behandling skall avslutas eller inte, sågs värdefullt då sjuksköterskorna var de som följt patienten under en längre tid. Denna litteraturstudien ökar förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutats. Sjuksköterskor är en viktig komponent i omvårdnaden av patienter och det är viktigt för sjuksköterskor att lära sig bearbeta sina känslor.

  • 443.
    Dahl, Mattias
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Can we recreate the ”Bengan Boys” era?: A case study on Athletic Talent Development Environment and psychological needs in young handball players2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The study’s purpose was to describe a handball ATDE (Athletic Talent Development Environment) in the south of Sweden and to examine and derive the success factors of the ATDE, and within this context explore the motivational climate and autonomy support as perceived by members of the ATDE. The study is based on three theories: the Holistic ecological approach, Self Determination theory and Achievement Goal theory. The study’s participants all represented a club in the south of Sweden and consisted of players in the age of 15-19, the club manager, coaches and parents. The study was conducted through semi-structured interviews, observations and analysis of documents surrounding the club's vision and training/match policies. A total of seven interviews with four players, two coaches and the manager were conducted. Five observations at a minimum of 90 minutes gave the authors a broader view of the ATDE. An analysis of content and a triangulation with the supervisor were conducted in order to interpret the empirical data.

    The study revealed that the club is under re-organization, and its enthusiasm to evolve and become even better. The study found the ATDE to have a mastery oriented and autonomy supportive climate which in many ways contributed to the successful features of the ATDE. The study confirms earlier research regarding ATDE success factors as well as connections between SDT and AGT. The results also provide a deeper understanding of how successful factors, relationships, motivational climate and the autonomy support in an ATDE, affects young handball player’s motivation to evolve and reach their full potential. Implications with a basis in the theories used are presented.

  • 444.
    Dahl, Oscar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie och de databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycInfo. Resultat: Personer med låg socioekonomisk status upplevde högre arbetsrelaterad stress än personer med hög socioekonomisk status. Personer med låg socioekonomisk status upplevde låg arbetskontroll och osäkerhet på arbetet medan personer med hög socioekonomisk status upplevde ett större socialt stöd på arbetet. Höga krav och låg arbetskontroll och obalans mellan ansträngning och belöning kunde leda till hjärt- och kärlsjukdomar, och det påverkade även blodtryck och det metabola syndromet. Låg arbetskontroll, lågt socialt stöd, hög arbetströtthet, övertidsarbete och aktiva och passiva arbeten kunde leda till hjärt- och kärlsjukdom. Personer med låg socioekonomisk status hade störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var störst för personer med låg socioekonomisk status. Implikation: Denna nya kunskap kan användas för att informera företagsledningar och individer i riskgrupperna för att minska risken att drabbas av stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Kunskapen kring detta område bör ökas ytterligare för att detta problem skall kunna kontrolleras i framtiden.

  • 445.
    Dahlberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Melkić, Melisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap.

  • 446.
    Dahlgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kullberg, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning. 

  • 447.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University, Falun, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The meaning of Shared decision making for persons with long-term mental illness2013Inngår i: Breaking barriers 2013, 2013, s. 19-19Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 448.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Research, Development and Education (FoUU), Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    School of Health and Social Work, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Rosenberg, David
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Service users’ experiences of participation in decision making in mental health services2015Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 22, nr 9, s. 688-697Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Service user participation in decision making is considered an essential component of recovery-oriented mental health services. Despite the potential of shared decision making to impact service users knowledge and positively influence their experience of decisional conflict, there is a lack of qualitative research on how participation in decision making is promoted from the perspective of psychiatric service users. In order to develop concrete methods that facilitate shared decision making, there is a need for increased knowledge regarding the users' own perspective. The aim of this study was to explore users' experiences of participation in decisions in mental health services in Sweden, and the kinds of support that may promote participation. Constructivist Grounded Theory (CGT) was utilized to analyse group and individual interviews with 20 users with experience of serious mental illness. The core category that emerged in the analysis described a ‘struggle to be perceived as a competent and equal person’ while three related categories including being the underdog, being controlled and being omitted described the difficulties of participating in decisions. The data analysis resulted in a model that describes internal and external conditions that influence the promotion of participation in decision making. The findings offer new insights from a user perspective and these can be utilized to develop and investigate concrete methods in order to promote user's participation in decisions. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 449.
    Dahlstrand, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Söderblom, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lust, hopp och saknad: Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov.

  • 450.
    Dahlström, Filip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Jump ability and knee stability in adolescents with different elasticity training2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Jump height, utilization of the stretch-shortening cycle (SSC) and knee stability is key qualifications and important factors for athletic performance. This is usually practiced with the help of plyometric training. However, plyometric training is considered as an exercise with high-impact that adds stress on the body. Trampoline training is an activity with a growing number of adolescent’s performers, and with the ability to train the same qualities that plyometric training. However, few studies have investigated trampoline trainings effect on jump height, utilization of the SSC and the knee stability in comparison to ordinary plyometric exercises. Aim: The aim of the study was to investigate whether the jump height in a countermovement jump (CMJ) and a squat jump (SJ), the use of SSC and knee stability at landing is different in adolescents who are training using a trampoline and adolescents training using plyometric exercises. Methods: Thirty (n=30) participants, 19 handball players and 11 trampoline practitioners, aged 14-18 years, completed this cross-sectional study. This study involved three tests, a CMJ and a SJ for measuring the jump height and SSCand a double leg drop jump test for measuring the knee stability. Results: The result showed a significant difference in relative jump value between the groups, were the handball group showed a higher value in the CMJ and the SJ compared to the trampoline group. In the utilization of the SSC there were no significant difference between the groups. The result showed that there was a significant difference between the groups knee stability, were the handball group showed a greater knee degrees of varus compared to the trampoline group. Conclusion: Findings from this study suggests that adolescents might benefit from performing plyometric training to achieve a greater jump height and trampoline training to achieve a greater knee stability. Both activities had the same effect on the utilization of theSSC. More studies are needed, including a more homogenous group with larger sample sizes, to support the present results and investigate whether the results are reliable.

6789101112 401 - 450 of 1978
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf