hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 1328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health & Space2019Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 352.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    WelfarE technology, ethics and well-being: A qualitative study about the implementation of welfare technology within areas of social services in a Swedish municipality2019Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 353.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    What needs to improve welfare technology carefully: Some qualitative observation's studies2020Ingår i: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 354.
    Custovic, Belma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Babic, Dragana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Spädbarnskolik - det långvariga, otröstliga gråtandet: En litteraturstudie om föräldrarnas upplevelser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 355.
    Dahl, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Niklasson, Emma
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter när livsuppehållande behandling avslutats: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns en skillnad mellan att avstå eller avsluta livsuppehållande behandling. Att avstå från livsuppehållande behandling definieras som att inte starta eller inte fortsätta åtgärderna medan avslut av livsuppehållande behandling handlar om att aktivt stoppa behandlingen. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska nytta och risker med den livsuppehållande behandlingen övervägas till den döende patienter då inget botemedel längre finns. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid avslut av livsuppehållande behandling. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes. Resultat: Studien resulterade i tio vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier: sjuksköterskors stödjande roll, emotionell påverkan och delaktighet i beslutsprocessen. Slutsats: Att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutas hade en emotionell påverkan hos sjuksköterskor och att de saknade tid och kunskap för att kunna bearbeta sorg. Sjuksköterskors omvårdnad av närstående sågs som en viktig del i omvårdnaden av patienterna. Att få inkluderas vid läkarens ställningstagande om den livsuppehållande behandling skall avslutas eller inte, sågs värdefullt då sjuksköterskorna var de som följt patienten under en längre tid. Denna litteraturstudien ökar förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutats. Sjuksköterskor är en viktig komponent i omvårdnaden av patienter och det är viktigt för sjuksköterskor att lära sig bearbeta sina känslor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 356.
    Dahlberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Melkić, Melisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 357.
    Dahlgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kullberg, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 358.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Department of Research, Development and Education (FoUU), Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Nunstedt, Håkan
    Department of Nursing, Health and Culture, University West, Trollhättan, Sweden.
    Johansson Berglund, Inger
    Skaraborg Hospital, Skövde, Sweden.
    Hedman Ahlström, Britt
    Department of Nursing, Health and Culture, University West, Trollhättan, Sweden.
    Hedelin, Birgitta
    Department of Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Problematization of perspectives on health promotion and empowerment in mental health nursing – within the research network “MeHNuRse” and the Horatio conference, 20122014Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 9, nr 1, artikel-id 22945Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mental illness is increasing worldwide, while a trend towards an ever more specialized health care takes place. This development creates great demands on nurses to work from a holistic perspective of nursing. The health perspective emphasizes cooperation and communication with those who suffer from long-term mental illness, focusing on their independence and health. From a health perspective, every human being is an actor in his/her own life with an inherent ability to make their own choices. However, persons who suffer from long-term mental illness are at risk of losing power and control over areas of their lives and their health. Mental health nurses are in position to support these persons in promoting health and to regain control over their lives. The emphasis of this paper is thus to discuss mental health nurses responsibility to provide health promoting nursing care, through interpretation of the concepts of empowerment, emancipation, self-efficacy and self-management how can mental health nurses work from a health-promoting perspective in relation to these concepts. The focus of this paper is the challenge of real health promotion in mental health nursing discussed at a workshop at the European Horatio festival in Stockholm 2012 with over 600 participating mental health nurses and researchers from European countries. © 2014 P. D. Jönsson et al.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 359.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University, Falun, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The meaning of Shared decision making for persons with long-term mental illness2013Ingår i: Breaking barriers 2013, 2013, s. 19-19Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 360.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Research, Development and Education (FoUU), Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    School of Health and Social Work, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Rosenberg, David
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Service users’ experiences of participation in decision making in mental health services2015Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 22, nr 9, s. 688-697Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Service user participation in decision making is considered an essential component of recovery-oriented mental health services. Despite the potential of shared decision making to impact service users knowledge and positively influence their experience of decisional conflict, there is a lack of qualitative research on how participation in decision making is promoted from the perspective of psychiatric service users. In order to develop concrete methods that facilitate shared decision making, there is a need for increased knowledge regarding the users' own perspective. The aim of this study was to explore users' experiences of participation in decisions in mental health services in Sweden, and the kinds of support that may promote participation. Constructivist Grounded Theory (CGT) was utilized to analyse group and individual interviews with 20 users with experience of serious mental illness. The core category that emerged in the analysis described a ‘struggle to be perceived as a competent and equal person’ while three related categories including being the underdog, being controlled and being omitted described the difficulties of participating in decisions. The data analysis resulted in a model that describes internal and external conditions that influence the promotion of participation in decision making. The findings offer new insights from a user perspective and these can be utilized to develop and investigate concrete methods in order to promote user's participation in decisions. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 361.
    Dahlstrand, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Söderblom, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lust, hopp och saknad: Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lust, hopp och saknad
  • 362.
    Dahlén, Anneli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Korsheden, Liza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig för den jag är: Homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Heteronormativitet styr i dagens samhälle. Inom hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig och jämlik vård. Det kan dock finnas attityder bland sjuksköterskor som kan bidra till en ojämlik vård för homosexuella personer. Syftet med litteraturstudien var att belysa homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad. Litteraturstudien grundades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ artikel. Resultatet visade att homosexuella personer upplevde negativa attityder, okunskap och diskriminering inom omvårdnad vilket tog sig olika uttryck. Det ledde till brister i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten och många homosexuella personer kände att de riskerade att få en sämre vård om de valde att vara öppna med sin sexualitet. Resultatet av detta kunde vara att de undvek sjukvården av rädsla för att bli diskriminerade. Homosexuella personer kunde använda sig av olika strategier i kontakten med sjukvården för att underlätta bemötandet. Homosexuella personer som hade erfarenheter av att ha mött fördomsfria sjuksköterskor ledde till att de kände sig bekräftade och sedda av sjuksköterskan för den de var. Sjuksköterskan kan ha bearbetat sina egna värderingar, vilket har mynnat ut i en värdegrund avseende sexuell identitet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. Resultatet av studien kan användas i utbildningen av sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor för att medvetandegöra detta normperspektiv.  

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 363.
    Dahlén, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Isabelle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kellgren, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i världen. Sjukdomen innebär att en patient pendlar mellan maniska och depressiva faser. Sjukdomen debuterar i alla åldrar men vanligast är någon gång mellan puberteten och 35-årsåldern. Sjukdomen är svårdiagnostiserad då det är vanligt att även andra problem är inblandade. Sjukdomen är påfrestande för patienten som drabbats och kräver vanligtvis läkemedelsbehandling i kombination av stöd från sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. En litteraturstudie där en kritiskt granskande analys av vetenskapliga artiklar genomfördes. I databearbetningen framkom tre huvudkategorier, tillit, stöd, information och undervisning. Resultatet grundades på tillit, stöd, information och undervisning för att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. I resultatet framkom att sjuksköterskans stöd och vägledning till egenvård var två viktiga delar i god omvårdnad. Ömsesidigt förtroende, respekt och att bli tagen på allvar värderades högt hos patienterna liksom att information och undervisning är en stor del av omvårdnaden. Vidare forskning inom området kan leda till ökad kunskap och en djupare förståelse för patienter med bipolär sjukdom. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 364.
    D´Alesio, Mitya
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En pilotstudie för medicinsk yogaintervention - ett verktyg för egenvård2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Stressreducerande avslappningsövningar ger möjligheter att förebygga psykosociala besvär som kan ge ökad risk för ohälsa. Yoga, andningsövningar och meditation (mindfulness) är verktyg för stressåterhämtning som den enskilde kan använda sig av för att kunna påverka sin hälsa till det bättre. Med stöd av verktyget medicinsk yoga lär sig individen egenvård som kan bidra till ett ökat välbefinnande.Syfte: Att beskriva skillnader avseende vitalitet, tilltro till egen förmåga, nedstämdhet, oro- och stressymtom före och efter avslutad yogaintervention.Metod: Urvalet till pilotstudien var av en slumpmässig karaktär. Studiedeltagarna anmälde sig till en instruktörsledd medicinsk yogakurs som innefattades av 10 veckors träning. Trettiosju deltagare tränade yoga och fick före och efter avslutad yogakurs fylla i ett självskattningsformulär bestående av mätinstrumenten SF-36, General Self-Efficacy Scale [GSES] och Depression Anxiety and Stress Scale [DASS-21]. T-test har använts för att jämföra data före och efter yogaintervention.Resultat: Resultatet visar att vuxna kan reducera sin oro (ångest) och upplevd stress med stöd av medicinsk yoga och att denna träningsform kan vara ett möjligt stödverktyg för egenvård.Konklusion: För att på sikt kunna ta fram nya behandlingsområden behövs det mer forskning om de verkningsmekanismer som är viktiga för inverkan på hälsa av medicinsk yoga.

  • 365.
    Danielsson, Carl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Frid, Kira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur vårdpersonal bemöter patienter med beroendeproblematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 366.
    Danielsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ekdahl, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    HIV är en del av mig: Upplevelsen av att leva med humant immunbristvirus som ungdom och ung vuxen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 367.
    Danielsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsby, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Trösta mig!: Betydelsen av tröst i omvårdnad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor är i behov av tröst under hela livet, det är en del av vården ur ett holistiskt synsätt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår värdet av tröst i sitt arbete och betydelsen för patienten. Syftet var att belysa vad tröst är i omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ofta har patienter många emotionella känslor som oro, ångest och är i behov av tröst i omvårdnaden. Sjuksköterskan tröstade genom att lyssna, vara tyst, samtala och sitta bredvid patienten i lugn och ro, vilket lugnade patienten och lindrade lidandet. Familjen fanns som ett stöd och fungerade som en tröst då de kände till patientens behov. Tröst uppstod ofta när patienter med samma diagnos fick samtala med varandra. De kände att de kunde ha en dialog om allt, även de upplevelser som de inte kunde delge sina närstående. Patienterna fann även tröst inom sig själv och kunde då kontrollera sin egen ångest, oro och nervositet. Det är av stor betydelse att tröst gestaltas i sjuksköterskeutbildningen, forskning samt ute i yrkesverksamheten för en ökad förståelse av betydelsen av tröst som en omvårdnadsåtgärd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 368.
    Davidsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Koch, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnor respektive mäns upplevelser av hjärtinfarkt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste orsaken till dödsfall. Kunskap kring upplevelser av hjärtinfarkt hos olika patientgrupper brister hos både allmänheten, patienter och sjukvårdspersonal. Kunskapsbristen beror dels på att förutfattade meningar om hur en hjärtinfarkt bör kännas och hur den faktiskt upplevs, inte stämmer överens. Legitimerad sjuksköterska skall undervisa och bidra till kunskap hos såväl patienter som anhöriga och andra yrkesprofessioner. Sjuksköterskan skall också arbeta för att etablera, bibehålla och tillämpa en jämlik vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnor respektive mäns upplevelser av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Tio artiklar analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier uppkom: (1) varierad symtombeskrivning, (2) bristande kunskap om hjärtinfarkt, (3) rädsla och osäkerhet, och (4) varierande förtroende för sjukvården, med tillhörande underkategorier: kvinnor respektive män. Litteraturstudien visade att upplevelser av hjärtinfarkt kunde både vara liknande och skiljas åt hos kvinnor respektive män. Konklusion: Individanpassad vård och god kunskap framkom vara centrala delar för rätt bedömning av patienter med hjärtsjukdom. Det framkom att en osäkerhet eller okunskap präglade patienternas upplevelse av hjärtinfarkten, vilket påverkade hur en patient agerade i relation till sjukdomstillståndet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 369.
    de Mauleon, Adelaide
    et al.
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Sourdet, Sandrine
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    Institut fuer Allgemeinmedizin und Familienmedizin, Universitaet Witten/Herdecke, Witten, Germany.
    Gillette-Guyonnet, Sophie
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Leino-Kilpi, Helena
    Department of Nursing Science, University of Turku, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Zabalegui, Adelaida
    Hospital Clinic de Barcelona, Barcelona, Spain.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Vellas, Bruno
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Jolley, David
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Associated Factors With Antipsychotic Use in Long-Term Institutional Care in Eight European Countries: Results From the RightTimePlaceCare Study2014Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 15, nr 11, s. 812-818Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To determine factors associated with the antipsychotic (AP) prescription for people with dementia (PwD) recently admitted to institutional long-term carefacilities (LTCFs) and to ascertain differences in the use of this medication in 8 European countries.

    Design: An exploratory cross-sectional study.

    Setting: LTCFs from 8 European countries (Estonia, Finland, France, Germany, The Netherlands, Spain, Sweden, and England).

    Participants: A total of 791 PwD recently admitted to an LTCF and their caregivers.

    Measurements: Baseline data from RightTimePlaceCare survey was used. Patients' medical conditions, neuropsychiatric symptoms, physical and cognitive status, and medications were recorded. Multiple logistic regression models were used to assess associations with the AP use. 

    Results: A group of 296 patients (37.4%) of 791 patients recently admitted received AP medication. The prevalence of the use of 1 or more APs varied between study countries, ranging from 12% in Sweden to 54% inSpain. Factors independently associated with the AP use were living in Sweden [odds ratio (OR) 0.12, 95% confidence interval (CI) 0.05-0.30], Finland (OR 0.26, 95% CI 0.14-0.48), Germany (OR 2.75, 95% CI 1.55-4.86) and Estonia (OR 6.79, 95% CI 3.84-12.0). The odds of AP use decreased with the presence of a dementia specific unit inthe LTCF (OR 0.60, 95% CI 0.39-0.92), but was higher among residents with a hyperactivity behavior (OR 2.12, 95% CI 1.41-3.18).

    Conclusion: The current study shows that more than one-third of the residents recently admitted received APs and that prescription frequency across countries varied significantly. This study raises the possibility that the presence of a dementia-specific unit might play a role in the AP use. Further studies should investigate this association and seek better understanding of what will achieve optimal quality of AP use among newly admitted residents in LTCF. © 2014 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term Care Medicine.

  • 370.
    de Morais, Wagner Ourique
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Sant'Anna, Anita
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Wickström, Nicholas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    A Wearable Accelerometer Based Platform to Encourage Physical Activity for the Elderly2008Ingår i: Gerontechnology : international journal on the fundamental aspects of technology to serve the ageing society, ISSN 1569-1101, Vol. 07, nr 02, s. 129-181Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The growth in the elderly population will pose great pressure on the healthcare system to treat common geriatric problem. Preventive approaches like encouraging elderly people to perform physical exercises can decrease the risk of developing chronic diseases. In cases when diseases already have developed, further developments could possibly be retarded. In this work a wearable platform to recognize user’ s    movements    presented.    The    platform    provides interactions with simple computer games designed to promote physical activity.

  • 371.
    de Ruiter, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Minnesota State University, Mankato, United States & University of Minnesota Center for Bioethics, Minneapolis, United States.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Introducing a Future-Oriented Approach to Health-Care Technologies and Welfare Policies: An Innovative Ethics Project in Sweden2020Ingår i: Creative Nursing, ISSN 1078-4535, E-ISSN 1946-1895, Vol. 26, nr 1, s. e35-e39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is a description of a 2-year program (May 2017–April 2019) intended to introduce new approaches to addressing ethical issues resulting from the introduction of new health-care technologies and welfare policies. In contrast to the traditional retrospective approach in addressing ethical issues after they occur, this program intended to address ethical issues proactively, before they occurred. This future-focused approach is one way to better keep up with the acceleration of change that society confronts. This project introduced innovative approaches in dealing with unintended consequences and ethical issues resulting from the implementation of new health-care technologies and welfare policies in the Halland region of Sweden. © Copyright 2020 Creative Health Care Management.

  • 372.
    Dehlin, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mårtensson Rag, Lena
    Research and Development Unit, Varberg Hospital, Varberg, Sweden.
    Adolescents' experiences of a parent's serious illness and death2009Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 7, nr 1, s. 13-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    Adolescence is characterized by increasing liberation from parents as the young person evolves into an independent individual. Experiencing the serious illness and death of a parent during this phase implies great stress. Serious illness involves uncertainty, worry, and hope at the same time that it is necessary for everyday life to function. This study sought to describe adolescents' experiences in the serious illness and death of a parent.

    Methods:

    The study was carried out using a qualitative method. Data were collected in interviews with five adolescents who were 14-17 years of age when one of their parents died.

    Results:

    The results show that the parent's illness was a strong threat, as the adolescents understood that their own and the family's lives would be greatly changed by the illness/death. The incomprehensibility of the parent's serious illness and death was a threatening condition on its own. The adolescents strived to make the inconceivable more conceivable to understand what was happening. They also described the necessity of finding different ways of relating to and managing the threat, such as restoring order, seeking closeness, adapting, gaining control, avoiding talking about the illness, not accepting and counting the parent out. The adolescents described feelings of being alone and alienated, even though they were close to family and friends and they did not actively seek support. The lives of the adolescents were changed by their experiences, beyond their bereavement over the parent. They felt that they had become more mature than their friends and that there had been a change in their thinking about life, changes in values, and changes in their views of relationships with other people.

    Significance of results:

    The results of the present study can form a basis for developing a support program whose purpose would be to prevent effects on health.

  • 373.
    Delander, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Petersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelser av kommunikation i öppenvården för den äldre personen med kronisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 374.
    Della Casa, Cristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Holmer, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp är en oväntad och traumatisk händelse, där återupplivning är en nödvändig åtgärd. Tidigare riktlinjer har varit att anhöriga skulle ledas ut från rummet där återupplivning pågick. Numera rekommenderas det att anhöriga ska få möjligheten att närvara under återupplivning om de önskar det. Det förekommer skilda meningar bland vårdpersonal huruvida det är främjande för anhöriga att närvara under återupplivning och därmed behövs en fördjupad förståelse inom området. Studiens syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar, framkom fyra kategorier: Kommunikation vid närvaro under återupplivning, Stöd vid närvaro under återupplivning, Insikt av döden vid närvaro under återupplivning och Bearbetning av närvaro under återupplivning. Resultatet påvisade vikten av vårdpersonalens stödjande roll, genom att upprätthålla en god kommunikation med den anhöriga. Dessutom visade resultatet att anhöriga som fick möjlighet att närvara under återupplivning hade en lägre grad av depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och underlättad sorgeprocess, jämfört med reaktionerna hos de anhöriga som inte närvarat under återupplivning. Ökad kunskap krävs för att vårdpersonal ska kunna utöva ett professionellt omhändertagande av anhöriga under återupplivning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 375.
    Demker, Rose-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sterki Evergren, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En annan syn på livet: Äldres upplevelse av att leva med grav synnedsättning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att som äldre drabbas av grav synnedsättning påverkar livet på olika sätt och för ögonsjuksköterskan blir det viktigt att förstå dessa patienters upplevelser. Syftet var att undersöka äldres upplevelser av att drabba av åldersrelaterade ögonsjukdomar som ger en kraftigt nedsatt syn. Studien är en integrativ litteraturstudie där analysen resul­te­rade i tre områden av särskild betydelse för dessa patienter; att förlora sitt obero­ende, livet blev inte som planerat samt att finna nya vägar. Resultatet visar att äldre med synnedsättning var mindre aktiva, mindre självständiga, och mindre nöjda med livet än de med god syn. Det visade sig att äldres syn hade stor betydelse för deras upplevelse av hälsa. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ögonsjuksköters­kan bemöta dessa pa­tienter i deras livsförändring och genom samtal förbereda patien­ten inför hur livet kan komma att förändras med synnedsättning, samt skapa realist­iska förhoppningar inför framtiden. Ögonsjuksköterskan kan förmedla kontakt med stödfunktioner såsom Syn­verksamheten och därmed hjälpa patienterna att finna nya lösningar i vardagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 376.
    Djupsjö, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundin, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Diabetiska fotsår: Vad påverkar livskvaliteten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes är en sjukdom som i många fall kan leda till olika senkomplikationer, en av dem är fotsår. Att leva med diabetiska fotsår kan inverka på livskvaliteten, därför är det viktigt att få kunskap om vad som påverkar livskvaliteten för att kunna ge bättre omvårdnad och öka välbefinnandet. Syftet var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar som besvarade studiens syfte. Granskning av artiklarna genomfördes och data kategoriserades. Fem kategorier framkom som visade att rädsla, smärta, immobilitet, kunskap och stöd påverkade livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Det fanns en rädsla för fördröjd sårläkning, utveckling av nya sår och att i framtiden eventuellt behöva amputera. Smärta från diabetiska fotsår upplevdes som frustrerande och var en av orsakerna till immobilitet vilket i sin tur skapade social isolering. Kunskap var betydelsefullt för att kunna förebygga uppkomsten av nya fotsår och för att de drabbade skulle kunna söka vård tidigare. För att kunna hantera vardagen var det därför viktigt att få stöd från olika personer i omgivningen. Sjuksköterskan kan förbättra omvårdnaden och skapa förutsättningar för bättre livskvalitet genom att se människan bakom fotsåret.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 377.
    Dolk, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ekdahl, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans mätning av kroppstemperatur samt hantering av feber hos barn inom pediatrisk verksamhet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom pediatrisk verksamhet är en av de vanligaste undersökningarna för att upptäcka sjukdom att mäta kroppstemperaturen. Den ligger ofta till grund för diagnos och behandling. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans mätmetod av kroppstemperatur samt hantering av feber hos barn inom pediatrisk verksamhet. En enkät baserad på tidigare studier skapades och därefter genomfördes en totalundersökning vid en pediatrisk verksamhet i södra Sverige. Enkäten byggde på fyra teman; Definition av feber, Temperaturmätning, Bedömning av feber, Febernedsättande åtgärder. I resultatet framkom tydliga variationer mellan sjuksköterskorna i hanteringen av feber, dels när det gäller val av mätmetod och tillvägagångssätt vid temperaturmätning men också hur sjuksköterskan valde att behandla febern. Sjuksköterskorna bedömde behovet av antipyretika på barnets allmäntillstånd. Men då barnet ansågs ha för hög temperatur administrerades antipyretika oavsett barnets allmäntillstånd. Denna temperatur varierade mellan 38°C-40°C. Vid den aktuella verksamheten fanns inga styrdokument eller riktlinjer för hantering av feber och det finns inte heller några nationella riktlinjer. Riktlinjer skulle göra det lättare för sjuksköterskor att fatta enhetliga beslut gällande hantering av feber. Detta leder i sin tur fram till säkrare och evidensbaserad vård för barnen samt möjlighet att ge ett bra stöd till föräldrar. Då föräldrar fått bra råd och stöd känner de sig mer trygga vilket kan leda till att de kan hantera barnets feber hemma och inte är i behov av att uppsöka barnsjukvården i samma utsträckning.

  • 378.
    Dolléus, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Emotionellt stöd efter missfall: upplever föräldrar brister i omvårdnaden?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    EmotionelltStöd
  • 379.
    Doyle, Louise
    et al.
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Ellilä, Heikki
    Turku University of Applied Science, Turku, Finland.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Lahti, Mari
    Turku University of Applied Science, Turku, Finland.
    Higgins, Agnes
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Keogh, Brian
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Meade, Oonagh
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    Sitvast, Jan
    Utrecht University of Applied Sciences, Utrecht, The Netherlands.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Stickley, Theodore
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    Kilkku, Nina
    Tampere University of Applied Sciences, Tampere, Finland.
    Preparing master-level mental health nurses to work within a wellness paradigm: Findings from the eMenthe project2018Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 2, s. 823-832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mental health promotion remains an important component of mental health nursing practice. Supporting wellness at both the individual and societal levels has been identified as one of the key tenets of mental health promotion. However, the prevailing biomedical paradigm of mental health education and practice has meant that many nurses have not been equipped to incorporate a wellness perspective into their mental health practice. In the present study, we report on an exploratory study which details the knowledge, skills, and attitudes required by master-level mental health nurses to practice within a wellness paradigm from the perspective of three groups of key stakeholders: (i) service users and family members (n = 23); (ii) experienced mental health nurses (n = 49); and (iii) master-level mental health nursing students (n = 37). The findings, which were reported from individual and focus group interviews across five European countries, suggested a need to reorientate mental health nursing education to include a focus on wellness and resilience to equip mental health nurses with the skills to work within a strengths-based, rather than a deficits-based, model of mental health practice. Key challenges to working within a wellness paradigm were identified as the prevailing dominance of the biomedical model of cause and treatment of mental health problems, which focusses on symptoms, rather than the holistic functioning of the individual, and positions the person as passive in the nurse-service user relationship. © 2017 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

  • 380.
    Dreijer, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters behov av stöd i samband med hjärtrehabilitering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 381.
    Drevik, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Vårt barn kommer att dö": Föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdpersonalens kunskap och medvetenhet kring föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn bör ökas då även barn är i behov av denna typ av vård. Syftet med denna studie var därför att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn. Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematiska sökningar där sökorden grundades på syftet. Vid granskning och analys av resultatartiklarna identifierades fem teman. Resultatet visar att många föräldrar upplevde övergången till palliativ vård som fruktansvärd och identisk med att låta barnet ge upp och dö. För att skapa en trygg och säker vård sågs relationen mellan vårdpersonal och familj som en viktig byggsten. Relationen skapades genom kontinuitet, tillit samt visad empati och resulterade i en rak och ärlig kommunikation som sågs som A och O i den palliativa vården för barn. Familjecentrerad vård bör således bedrivas för att skapa god vårdkvalitet för såväl barnet som för föräldrarna. En mer omfattande forskning krävs kring ämnet för att vårdpersonal skall kunna ha kunskap kring föräldrars upplevelser och erfarenheter vid palliativ vård av barn. Det hade varit av vidare intresse att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar föräldrars upplevelser och erfarenheter av den palliativa vården av barn. Det kan även vara intressant att undersöka hur sjuksköterskan själv uppfattar den palliativa vården av barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 382.
    Duarte, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Standardvårdplaner – till vilken nytta?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 383.
    Duerlund, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Beatrice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Studenthandledning under verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildning: - handledares och studenters uppfattningar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 384.
    Duerlund, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy på en psykiatrisk akutmottagning: Ett omvårdnadsperspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta som sjuksköterska på en psykiatrisk akutmottagning innebär ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt ställer stora krav. För att underlätta bedömning av patientens vårdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra teman kunde urskiljas. Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet av att arbetssättet och akutjournalen tydliggjort patientens vårdbehov och då underlättat i prioriteringsarbetet samt bidragit till ökad patientsäkerhet. Att patienten blir bedömd efter snar ankomst erfors ha bidragit till bättre överblick, men även att sjuksköterskan upplevde en begränsning i omvårdnadssamtal och dokumentation. Valet av kvalitativ ansats som analysmetod ansågs passande då den insamlade datan svarade på pilotstudiens syfte som var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet. Vidare forskning inom akutpsykiatrisk omvårdnad vore önskvärt likaså forskning om patientens upplevelse av omvårdnad och triagering på en psykiatrisk akutmottagning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 385.
    Dunér, Anna
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nordström, Monica
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Support networks and social support for persons with psychiatric disabilities–a Swedish mixed-methods study2012Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 15, nr 5, s. 712-732Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka stödnätverkets struktur, interaktion och funktion för kvinnor och män med psykiskt funktionshinder. Studien har en kombinerad metodansats och använder både kvantitativa (n=181) och kvalitativa (n=42) data från Sjuhärdsregionen i södra Sverige. De kvantitativa resultaten visar att respondenterna erhåller ett omfattande stöd av olika slag och från olika stödkällor. Emellertid visar de kvalitativa intervjuerna att de intervjuade inte upplever mottaget stöd som stödjande. Respondenternas egna, interna, resurser påverkade såväl deras förmåga att ta emot stöd som deras upplevelse av stödet. De informella och formella stödkällorna utgör respondenternas externa resurser. De intervjuade upplevde ofta det formella stödet som villkorat, medan det informella upplevdes som ovillkorat. Studiens resultat pekar på ett glapp mellan stödnätverkets struktur och det sociala stödets funktion för personer med psykiskt funktionshinder. Artikeln bidrar med viktig kunskap ur personer med psykiskt funktionshinders eget perspektiv.

  • 386.
    Ebbesson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Engman, Victoria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En känsla av trygghet- patienters perspektiv inom palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid sjukdom uppkommer en känsla av sårbarhet och en brist på kontrollhos patienten, därför är det av vikt att vårdpersonal skapar en trygghet genom attlyssna och göra patienten delaktig i den vård som sker i hemmet. Syfte: Syftet var attbeskriva vad som var betydelsefullt för patienters upplevelse av trygghet i sambandmed palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktivansats, där resultatet grundades på tio kvalitativa resultatartiklar. Resultat:Databearbetning resulterade i två teman: betydelsen av palliativ vård i hemmiljö ochbetydelsen av god relation mellan vårdpersonal och patient. Resultatet visade attpatienter ville vara hemma i slutet av livet, där det fanns en närhet till familj ochanhöriga. En kontinuitet och tillgänglighet hos vårdpersonal bidrog till en tryggarerelation där vårdpersonal var bekant med patientens situation. Upplevelsen avtrygghet kände patienten när de fick vara delaktiga i vården och att vårdpersonaltillgodosåg patientens behov av hjälpmedel. Konklusion: En nära relation mellanpatient och vårdpersonal var avgörande för en trygg och god vård. Det var viktigt attha en personcentrerad omvårdnad för att se de individuella behoven hos varje patient,se hela patienten och inte bara sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 387.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Lund University, Lund, Sweden.
    Westergren, Albert
    Lund University, Lund, Sweden.
    Difficulties in nursing care for older peoplereceiving public care at home or in sheltered accommodation2005Ingår i: 18th World Congress of Gerontology and Geriatrics, Rio de Janeiro, Brazil, June 26-30, 2005: Abstracts / [ed] Elizabete Viana de Freitas & Carlos André Oighenstein, Basel: S. Karger, 2005, s. 488-489Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 388.
    Edelborg, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lorentzon, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Tilliten till sjuksköterskan – Är den tillräcklig?: En allmän litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tillit ställer förväntningar på att sjuksköterskan i sin profession ska vara trovärdig mot alla patienter. Tillit inom omvårdnaden ger potential till att utveckla en relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan har en större möjlighet att få fram viktig information som kan vara avgörande för patientens hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att känna tillit till sjuksköterskan. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar där resultatet är baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier som belyser vad patienten upplever är tillit till sjuksköterskan; Att bli sedd, Att få tid, Att bli respekterad och Att bli hörd. Resultat: Resultatet visar att patienten upplever tillit när hen blir sedd vilket kan bidra till att patienten upplever trygghet och hen känner sig involverad i sin egenvård. Genom att få tid kan patienten känna att sjuksköterskan förstår att ett förtroende inte kan stressas fram. När patienten känner sig respekterad av sjuksköterskan upplever hen sig som mer jämlik vilket får patienten att känna sig betydelsefull. När patienten känner att hen blir hörd fördjupas relationen mellan dem och patienten upplever att förhållandet är ömsesidigt. Slutsats: Tilliten till sjuksköterskan kan vara grunden för hur patienten upplever sitt vårdförlopp. Det kan bidra till att patienten får en tydligare förståelse om den omvårdnad som sjuksköterskan utför. Vidare forskning kring patienters upplevelser av tillit är viktigt och skulle kunna bidra till utveckling inom vården. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 389.
    Edvardsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den dolda sjukdomen: Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla fertila kvinnor. Världen över beräknas 176 miljoner kvinnor vara drabbade av sjukdomen. Endometrios medför ett stort lidande då sjukdomen påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. Det krävs god kunskap om hur kvinnorna upplever sitt tillstånd och sin kropp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna främja kvinnornas hälsa och ge en god vård. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Studien genomfördes som en litteraturstudie och bestod av 12 vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och fyra kvantitativa. De vetenskapliga artiklarna var genomförda i England (2), Norge, Nya Zeeland (2), Danmark, Österrike, Australien (3), Iran och USA mellan åren 2004-2014. Resultatet visade att kvinnorna upplevde stora brister i vården vilket medförde ett stort vårdlidande. Sjukdomen påverkade även livssituationen negativt vilket gav upphov till livslidande samt sjukdomslidande. Trots att endometrios är en av de vanligaste sjukdomarna i världen finns det stora kunskapsbrister och oförståelse inom vården och bland allmänheten. En slutsats var att personer som arbetar inom sjukvården bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Det behövs mer kunskap om sjukdomen bland vårdpersonal samt bland allmänhet. Endometrios och sjukdomens konsekvenser bör även uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 390.
    Edvinsson, Jessika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Manda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vara motarbetad av sin kropp: Att leva med multipel skleros2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros är en kronisk, inflammatorisk autoimmun störning i det centrala nervsystemet och är en av världens mest förekommande neurologiska sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson beskriver människan som en helhet av kropp, själ och ande, hon framhäver även att livet innebär ett lidande. Syftet var att beskriva individers upplevelser av att leva med multipel skleros. Denna litteraturstudie inkluderade sökningar i flera databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Utifrån 13 resultatartiklar som berörde individers upplevelser av att leva med multipel skleros, genererades ett huvudtema Att känna sig motarbetad av kroppen och två teman Kroppsliga upplevelser och Själsliga och andliga upplevelser med subteman. Livet med sjukdomen innebar fler själsliga och andliga upplevelser än kroppsliga upplevelser. De olika temana identifierades med hjälp av Erikssons teori om att människan är en helhet. En betydande slutsats för studien var att livet med sjukdomen innebar en begränsning i vardagen. Litteraturstudien kan bidra till ytterligare kunskap och förståelse hos berörda personer, vilket kan leda till att individer med sjukdomen upplever minskat själsligt lidande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 391.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    "Genom mina ögon": Barn med erfarenhet av cancer beskriver genom egna fotografier vad som främjar deras hälsa2014Ingår i: FoUU-dagen 2014: En upptäcktsfärd genom hallänningens liv, Halmstad: Region Halland , 2014, s. 29-29Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 392.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Lidell, Evy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Clausson, Eva K.
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: Teenage girls’ lived experiences of their everyday lives2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikel-id 27653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, a number of studies have demonstrated that stress and mental health problems have increased among adolescents and especially among girls, although little is still known concerning what girls experience in their everyday lives. The aim of this study was to describe the phenomenon of teenage girls’ everyday lives, as experienced by the girls themselves. A phenomenological approach of reflective lifeworld research was used, and the findings are based on eight qualitative interviews with girls aged 13–16 years. The essence of teenage girls’ everyday lives as experienced by the girls themselves can be described as consciousness regarding demands and unfairness and regarding the importance of connectedness and security. The girls are aware of the demands of appearance and success, and they are conscious of the gender differences in school and in the media that affect them. The girls are also conscious about the meaning of connectedness with friends and family, as well as the importance of the security of their confidence in friends and feeling safe where they stay. If teenage girls feel connected and secure, protective factors in the form of manageability and meaningfulness can act as a counterweight to the demands and unfairness of everyday life. For professionals who work with teenage girls, the results from this study can be important in their work to support these girls.

  • 393.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer. School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Enskär, Karin
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    ‘Through my eyes’: health-promoting factors described by photographs taken by children with experience of cancer treatment2016Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 42, nr 1, s. 76-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Health promotion for children with cancer should be based on the children's own needs and desires. Because there is a lack of knowledge in this area, the aim of this study was to explore what promotes health from the perspective of children with experience of cancer treatment.

    Methods

    Fifteen children between 8 and 12 years of age participated in focus groups with three children in each group. The children were given a camera and instructions to photograph subjects that promote their health. Focus group discussions were based on the photographs and the children's own description of those photographs. The analysis of focus group discussions and photographs was conducted using inductive content analysis.

    Results

    According to the children, health-promoting factors are defined as meaningful relationships, recreational activities and a trustful environment. Meaningful relationships include togetherness within the family, affection for pets and friendship with peers. Recreational activities include engagement in play and leisure, withdrawal for relaxation and feeling enjoyment. Trustful environment includes confidence in significant others and feeling safe.

    Conclusions

    Knowledge from this study can contribute to health promotion interventions and quality improvements in the health care of children with experience of cancer treatment. Children's experiences with what promotes health in their everyday lives provide a better understanding of the type of support children prefer when promoting their own health. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 394.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Enskär, Karin
    Hälsohögskolan i Jönköping, Jönköping, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Friendship from the perspective of children with experience of cancer: A focus group study2013Ingår i: Pediatric Blood & Cancer, ISSN 1545-5009, E-ISSN 1545-5017, Vol. 60, nr suppl. 3, s. 43-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 395.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer. School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Enskär, Karin
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Friendship Relations From the Perspective of Children With Experience of Cancer Treatment: A Focus Group Study With a Salutogenic Approach2015Ingår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 32, nr 3, s. 153-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Friendships are significant to child development and health but diseases such as cancer can interrupt the contact with friends. The purpose of this study was to describe perceptions of friendship from the perspective of children undergoing cancer treatment, in order to build knowledge that can be used in a health promotion intervention for these children. Fifteen children between 8 and 12 years of age participated in focus groups, where a mixture of informative and creative techniques were used. The focus group discussions were analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in three generic categories, “Common interests and experiences,” “Mutual empathic actions.” and “Mutual trust and understanding,” incorporating seven subcategories. Based on children’s descriptions from a salutogenic perspective, friendship emerged as An equal and mutual commitment that evolves over time and with interactions face-to-face and digitally, a child perspective on friendship should be central to the development of health promotion interventions designed to support friendship relations of children treated for cancer. © 2014 by Association of Pediatric Hematology/Oncology Nurses

  • 396.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Wärnestål, Pontus
    Thomsen, Michel
    Stigmar, Jennie
    Barnonkologiskt centra, Skånes Universitetssjukhus i Lund, Lund, Sverige.
    Enskär, Karin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Åkesson, Maria
    Nygren, Jens
    Hur gör man barn delaktiga i forsknings- och innovationsprocesser vid utveckling av digitala hälsoinnovationer2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en svår eller kronisk sjukdom under barndomen kan bidra till fysiska och psykosociala svårigheter senare i livet. Kamratstöd mellan individer som delar samma erfarenhet är en viktig främjande faktor till hälsa och välbefinnande och kan verka som en buffert mot stress och motgångar. Empirisk evidens som kan vägleda utveckling av digitala och interaktiva lösningar för kamratstöd mellan barn som drabbas av sjukdom i skolåldern är idag begränsad. Den process som presenteras här är fokuserad på att etablera metodologi för barns delaktighet i innovationsprocesser och att fånga barns bakomliggande beteenden och mål relaterat till kamratstödjande processer och hälsa. Intervjuer i fokusgrupper är en teknik som främjar barns deltagande och fångar barns perspektiv, förståelse och erfarenhet relaterat till deras hälsa. Friska barn (8-12 år) rekryterades från en lokal grundskola till fyra fokusgrupper med fyra barn i varje grupp. Barnen träffades två gånger med en intervall på 1-2 veckor. Förändringar gjordes mellan varje fokusgrupp för att anpassa strukturen på träffarna till en nivå motsvarande barnens erfarenheter, ålder och förmåga och för att fokusera diskussionerna på innovationsprocessen. En blandning av informativa och kreativa tekniker som öppna frågor, brainstorming, rita och måla och fotografering användes för att underlätta för barnen att uttrycka sig. Barnen framförde efter deltagandet att de tyckte om att delta och ville träffas igen i den här formen av grupp. Vår anpassade struktur på fokusgrupper används idag med barn med erfarenhet av svår sjukdom (cancer) för att ta fram typanvändare (Personas) i innovationsprocessen. Barnen rekryterades från Barnonkologiskt centra i Lund och Hallands sjukhus i Halmstad till fem fokusgrupper med tre barn i varje grupp. Barns delaktighet genom vår metod har förbättrat förutsättningarna att fånga barns mål och beteende och tillfört unikt material till den fortsatta designprocessen.

  • 397.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wärnestål, Pontus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Stigmar, Jennie
    Barnonkologiskt centra, Skånes Universitetssjukhus i Lund, Lund, Sverige.
    Enskär, Karin
    Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, Jönköping, Sverige.
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för Informationsvetenskap, Data– och Elektroteknik (IDE), Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hur gör man barn delaktiga i forsknings- och innovationsprocesser vid utveckling av digitala hälsoinnovationer2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en svår eller kronisk sjukdom under barndomen kan bidra till fysiska och psykosociala svårigheter senare i livet. Kamratstöd mellan individer som delar samma erfarenhet är en viktig främjande faktor till hälsa och välbefinnande och kan verka som en buffert mot stress och motgångar. Empirisk evidens som kan vägleda utveckling av digitala och interaktiva lösningar för kamratstöd mellan barn som drabbas av sjukdom i skolåldern är idag begränsad. Den process som presenteras här är fokuserad på att etablera metodologi för barns delaktighet i innovationsprocesser och att fånga barns bakomliggande beteenden och mål relaterat till kamratstödjande processer och hälsa. Intervjuer i fokusgrupper är en teknik som främjar barns deltagande och fångar barns perspektiv, förståelse och erfarenhet relaterat till deras hälsa. Friska barn (8-12 år) rekryterades från en lokal grundskola till fyra fokusgrupper med fyra barn i varje grupp. Barnen träffades två gånger med en intervall på 1-2 veckor. Förändringar gjordes mellan varje fokusgrupp för att anpassa strukturen på träffarna till en nivå motsvarande barnens erfarenheter, ålder och förmåga och för att fokusera diskussionerna på innovationsprocessen. En blandning av informativa och kreativa tekniker som öppna frågor, brainstorming, rita och måla och fotografering användes för att underlätta för barnen att uttrycka sig. Barnen framförde efter deltagandet att de tyckte om att delta och ville träffas igen i den här formen av grupp. Vår anpassade struktur på fokusgrupper används idag med barn med erfarenhet av svår sjukdom (cancer) för att ta fram typanvändare (Personas) i innovationsprocessen. Barnen rekryterades från Barnonkologiskt centra i Lund och Hallands sjukhus i Halmstad till fem fokusgrupper med tre barn i varje grupp. Barns delaktighet genom vår metod har förbättrat förutsättningarna att fånga barns mål och beteende och tillfört unikt material till den fortsatta designprocessen.

  • 398.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wärnestål, Pontus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Stigmar, Jennie
    Barnonkologiskt centra, Skånes Universitetssjukhus i Lund, Sverige.
    Enskär, Karin
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Avd. för omvårdnad, Jönköping, Sverige.
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Involving children in research and innovation processes in the development of digital health promotion intervention2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Severe or chronic illness in childhood may contribute to physical and psychosocial problems later in life. Peer support among individuals who share the same experience is an important factor in promoting health and wellbeing and can act as a buffer against stress and adversities. Empirical evidence that could guide development of digital and interactive solutions for peer support between school-aged children affected by illness is limited.

    Purpose/Methods

    The process presented here is focused on establishing method- ology for children's participation in innovation processes and to capture the child's underlying behaviors and goals related to peer support processes and health. Focus group interview is a child-friendly method that promotes participation and access to children's perspectives, insights and experiences related to their health. Healthy children were recruited from a local elementary school. Focus groups were carried out in two sessions for each group with an interval of 1-2 weeks.

    Results

    Adjustments were made between each focus group to adapt the meeting structure to a level commensurate with the chil- dren's experience, age and abilities and to focus discussions on innovation incentives related to a digital peer support service. A mixture of informative and creative techniques such as open questions, brainstorming, drawing and painting and photog- raphy were used to assist the children to express themselves. The children were pleased to participate and wanted to meet again in this form of group.

    Conclusions

    Our adapted focus group structure are now being used with children with experience of severe illness (cancer) to develop Personas (fictitious characters of users) in the innovation pro- cess. Children's participation through our method has improved the chances of capturing children's goals and behavior, and added unique material for the continuing design process. 

  • 399.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wärnestål, Pontus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Thomsen, Michel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Stigmar, Jennie
    Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Enskär, Karin
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Åkesson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), Människa och Informationsteknologi (MI-lab).
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Participatory innovation process for development of a digital peer support service for children with cancer2012Ingår i: SIOP Publication Abstracts, Hoboken, NJ: John Wiley & Sons, 2012, s. 88-88Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Surviving cancer during childhood imposes a number of difficulties later in life. Peer support has been recognised as an important contributor to health and well-being but empirical evidence that could guide development of peer support programs for school aged children is scarce. The process presented here is focused on generic exploration of children’s needs and expectations related to peer support innovations to promote health and wellbeing of children with cancer. The purpose of this study is to establish a participatory innovation process that grasps the underlying behaviours and goals of children that will affect the design of a digital peer support service.

    Methods: Focus group interview is a child-friendly technique that promotes participation and access to children’s perspectives, insights and experiences related to their health. Healthy children 8–12 years of age were recruited from a local elementary school. Focus groups (n = 5 groups) were carried out in two sessions for each group (n = 4 children per group) with an interval of 1–2 weeks. Adjustments were made between each focus group to adapt the meeting structure to a level commensurate with the children’s experience, age and abilities and to focus discussions on innovation incentives related to a digital peer support service.

    Results: The adaptation process involved adjustments of the focus group structure to match children in the selected age group and to the aims of the innovation process. A mixture of informative and creative techniques (open questions, brainstorming, drawing, photography) assisted the children in talking and expressing themselves. The children were pleased to participate and wanted to meet again in this kind of study group. The adapted focus group sessions are now being used in the research and innovation process with children (8–12 yrs) with experience of cancer treatment.

    Conclusion: The final focus group structure capture children’s perspectives for the design of a digital peer support service.

  • 400.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Wärnestål, Pontus
    Thomsen, Michel
    Stigmar, Jennie
    Enskär, Karin
    Åkesson, Maria
    Nygren, Jens Martin
    Participatory innovation process for development of a digital peer support service for children with cancer2012Ingår i: NOPHO NOBOS Meeting and Congress Uppsala, Sweden, May 19 – 22, 2012: Programme and Abstract Book, 2012, s. 118-118Konferensbidrag (Refereegranskat)
567891011 351 - 400 av 1328
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf