hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
567891011 351 - 400 of 1981
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Bräutigam-Ewe, Marie
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Månsson, Jörgen
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dietary Advice on Prescription: Experiences with a Weight Reduction Programme2017Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 5-6, s. 795-804Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To describe overweight persons' experiences with weight reduction and participation in the dietary advice on prescription.

    Background: Approximately 20% of overweight individuals are able to successfully lose weight. Experiences from earlier weight reduction programmes indicate that those who succeed typically manage to avoid overeating to handle stress and have high motivation to lose weight. Those who fail have low self-control and engage in negative health behaviours such as eating when experiencing negative emotions and stress.

    Design: The study used adescriptive qualitative design and was conducted at a Primary Health Care Centre in south-west Sweden.

    Methods: The first nineteen study participants who completed the weight reduction programme in two years responded in writing to five open questions about their experiences with the programme. Data were analysed using inductive content analysis.

    Results: The participants appreciated the face-to-face meetings with the nurse because they felt seen and listened to during these sessions. They also felt their life situations and self-discipline had an impact on how well they were able to follow the programme. Dietary advice on prescription advice was considered to be helpful for achieving behavioural changes and losing weight. People who succeeded in sustainably losing weight described the importance of support from partners or close friends.

    Conclusions: To achieve sustainable weight reduction, it is important to individualise the programme in order to address each person's life situation and the unique difficulties they may encounter.

    Relevance to clinical practice: Motivational interviewing appears to be a good technique for developing a successful relationship between the nurse and the patient. The dietary advice on prescription advice was perceived to be a good way to improve food habits and can easily be used at many Primary Health Care Centres. Patient's partners should also be offered the opportunity to participate in the programme.

    © 2016 John Wiley & Sons Ltd.

  • 352.
    Buchebner, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Helt slut men kvar i livskampen: Upplevelser av fatigue hos patienter med hjärtsvikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård.

  • 353.
    Bui, Hang
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bermhed, Emellie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En förlorad maskulinitet: Mäns upplevelser efter behandling av prostatacancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

  • 354.
    Bundesen, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Natural rubber latex: a matter of concern for nurses2008Inngår i: AORN Journal, ISSN 0001-2092, E-ISSN 1878-0369, Vol. 88, nr 2, s. 197-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past 20 years, the use of protective gloves in health care has increased, as have hypersensitivity reactions to the natural rubber latex (NRL) used in glove manufacture. A study was conducted to determine what nurses who work in environments in which NRL is commonly used know about NRL, including their education about and experience with NRL-related allergies. Nurses replied to a questionnaire with 20 statements pertaining to NRL and NRL-related allergies. The results showed that the nurses had inadequate knowledge about NRL, but nurses in a specialty training program scored significantly higher than professionally active nurses.

  • 355.
    Bussler, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gotthardsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rydiander, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Du får inte köra!: Ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det ingår i ögonsjuksköterskans arbetsuppgifter att mäta synfunktioner och att informera om undersökningsresultat. Det kan kännas svårt att lämna information om att patientens syn inte uppfyller gällande synkrav för körkort, då informationen kan påverka patientens livskvalité negativt. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås. En intervjustudie genomfördes där nio ögonsjuksköterskor medverkade. En kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan på insamlad data. Tre kategorier framkom: personcentrering vid informationstillfället, patientreaktioner påverkar informationstillfället samt omständigheter påverkar informationstillfället. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna var djupt involverade i körkortsärenden och de flesta kände ansvar att informera patienten när synkraven för körkort inte uppnåddes. Genom ett personcentrerat förhållningsätt försökte ögonsjuksköterskorna skapa de bästa förutsättningarna för att göra patienten delaktig. Informationstillfället påverkades av patientens reaktioner samt andra omständigheter så som vilken diagnos patienten hade och vilka konsekvenser informationen skulle kunna innebära för patienten. Det visade sig vara av betydelse att ögonsjuksköterskorna hade goda kunskaper i handhavande och bedömningar i körkortsfrågor varför sådan utbildning rekommenderas. Oftalmologiska verksamheter bör avsätta tillräckligt med tid till dessa patientbesök då även detta visade sig vara viktigt. För att ytterligare förbättra den oftalmologiska omvårdnaden är det angeläget att i kommande studier belysa patientens upplevelse av informationstillfället.

  • 356.
    Byhlin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzén, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att belysa familjeförhållandena i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. 

  • 357.
    Bylander, Mårten
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Duphorn, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att möta det outtalade svåra: Inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen. 

  • 358.
    Bäcklund, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Näslund, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Torebrink Hylander, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Uttryck för lidande inom omvårdnad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ”Existentiellt lidande”, ”Livslidande”, ”Sjukdomslidande”, ”Vårdlidande”, ”Den vårdande personalens upplevelser av lidande” och ”Socioemotionellt lidande”. Studien visar att forskning i nutid på många sätt beskriver uttryck för patientens lidande i liknande former som det lidande som beskrivits i forskning tidigare. Utöver detta framkommer även beskrivningar av lindrande av lidande inom omvårdnad. Det framkommer att fokus i vården tenderar att ligga främst på att behandla fysiska symptom. En helhetssyn, där även existentiella, psykologiska, kulturella och sociala dimensioner uppmärksammas, är nödvändig för att förbättra patientens hälsa och minska patientens lidande.För att kunna möta patienten i lidandet krävs medvetenhet hos sjuksköterskan kring egna upplevelser av lidande. Fortsatt forskning samt belysning av området i sjuksköterskeprogrammet är betydelsefullt.

  • 359.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the care for persons with dementia in Sweden2013Inngår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 17, nr Suppl. 1, s. S369-S370Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Dementia implies progressive loss of mental and physical functions during the trajectory of the disease (Porter & Kaplan, 2012). Persons with dementia need involvement of various and several care providers throughout the stages of dementia, and more knowledge is needed about best practice strategies in this complexity of care (Gurner, 2001). The aim of the study was to explore professional care providers and stakeholders’ views of best practice in concepts of information, collaboration and communication in the care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

    On the behalf of RightTimePlaceCare consortium. http://www.righttimeplacecare.eu.

  • 360.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Lund University, Lund, Sweden.
    Significance of quality of care for quality of life in persons with dementia at risk of nursing home admission: a cross-sectional study2017Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Quality of life in persons with dementia is, in large part, dependent on the quality of care they receive. Investigating both subjective and objective aspects of quality of care may reveal areas for improvement regarding their care, which information may ultimately enable persons with dementia to remain living in their own homes while maintaining quality of life. The aim of this study was to 1) describe self-reported quality of life in persons with dementia at risk of nursing home admission. 2) describe subjective and objective aspects of quality of care, 3) investigate the significance of quality of care for quality of life.

    Methods

    A cross-sectional interview study design was used, based on questionnaires about quality of life (QoL-AD) and different aspects of quality of care (CLINT and quality indicators). The sample consisted of 177 persons with dementia living in urban and rural areas in Skåne County, Sweden. Descriptive and comparative statistics (Mann-Whitney U-test) were used to analyse the data.

    Results

    Based upon Lawton’s conceptual framework for QoL in older people, persons with pain showed significantly lower quality of life in the dimensions behavioural competence (p = 0.026) and psychological wellbeing (p = 0.006) compared with those without pain. Satisfaction with care seemed to have a positive effect on quality of life. The overall quality of life was perceived high even though one-third of the persons with dementia had daily pain and had had a weight loss of ≥4% during the preceding year. Furthermore, 23% of the persons with dementia had fallen during the last month and 40% of them had sustained an injury when falling.

    Conclusion

    This study indicates need for improvements in home care and services for persons with dementia at risk for nursing home admission. Registered nurses are responsible for nursing interventions related to pain, patient safety, skin care, prevention of accidents, and malnutrition. Therefore, it is of great importance for nurses to have knowledge about areas that can be improved to be able to tailor interventions and thereby improve quality of care outcomes such as quality of life in persons with dementia living at home. © 2017 The Author(s).

  • 361.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the chain of care for persons with dementia in Sweden2013Inngår i: Nordic Advances in Health Care Sciences Research: Abstract Book, 2013, s. 98-98Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: To meet the increasing needs for persons with dementia and their relatives a well-functioning health care system in which resources are used optimally is needed. For this to be achieved requires strategy and planning of synergies between the different cares providers. This study will explore professional caregivers’ and stakeholders’ views of best practice in terms of information, collaboration and communication in dementia care.

    Aim: The aim of the study was to explore professional care providers’ and stakeholders' views of best practice in concepts of information, collaboration and communication throughout the trajectory of care from diagnosis to end of life care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

  • 362.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Best practice and needs for improvement in the chain of care for persons with dementia in Sweden: a qualitative study based on focus group interviews2014Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 14, nr 1, artikkel-id 596Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia receive health care and social services from a wide range of professional care providers during the disease trajectory, presenting risks of miscommunication, duplication and/or missed nursing interventions. Accordingly, the aim of this study was to investigate professional care providers' views on conditions for best practice in terms of collaboration and improvement needs in the chain of care from early to end-of-life stage for persons with dementia in Sweden.

    Methods: The study had a qualitative design based on three focus group interviews. A strategic sample of 23 professional care providers was included. Data were subjected to content analysis based on the three stages of dementia (early, moderate, end-of-life).

    Results: The results were divided into five categories: Diagnosis is a prerequisite for specialized dementia care, Creating routines in the chain of care, Competent staff a prerequisite for high-quality care, Day care facilitates transition in the chain of care and Next-of-kin participation is a prerequisite for continuity in the chain of care. It was clear that, according to the participants, best practice in dementia care in Sweden is not achieved in every respect. It appeared that transitions of care between different organizations are critical events which need to be improved. The further the disease progresses, the less collaboration there seems to be among professional care providers, which is when the next of kin are usually called upon to maintain continuity in the chain of care.

    Conclusions: The results indicate that, according to the care providers, best practice in terms of collaboration is achieved to a higher degree during the early stage of dementia compared with the moderate and end-of-life stages. Lack of best practice strategies during these stages makes it difficult to meet the needs of persons with dementia and reduce the burden for next of kin. These are experiences to be taken into account to improve the quality of dementia care. Implementation research is needed to develop strategies for best practice on the basis of national knowledge-based guidelines and to apply these strategies in the moderate and end-of-life stages. ©  Bökberg et al.; licensee BioMed Central Ltd. 2014

  • 363.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Older People's Health and Person-centred Care & Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health (SWEAH), Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Finland & Turku University Hospital, Finland.
    Soto-Martin, Maria
    Gerontopôle Alzheimer´s Disease Research and Clinical Center, Toulouse University Hospital, France.
    Cabrera, Esther
    School of Health Sciences, TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Mataró (Barcelona), Spain.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, Maastricht University, The Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Stephan, Astrid
    School of Nursing Science, Witten/Herdecke University, Germany.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, School of Nursing, Midwifery, and Social Work, University of Manchester, England.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Care and Service at Home for Persons With Dementia in Europe2015Inngår i: Journal of Nursing Scholarship, ISSN 1527-6546, E-ISSN 1547-5069, Vol. 47, nr 5, s. 407-416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized formal care and service at home for persons with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries.

    Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project RightTimePlaceCare.

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect country-specific information concerning dementia care and service system. The mapping system consists of 50 types of care and service activities. Sixteen of the 50 predefined activities concerning care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Findings: Availability was reported to be higher than utilization, and the findings indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of "basic care and services" and "healthcare interventions," they were utilized by few in most countries. Furthermore, "specialized dementia care and services" were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The findings indicated that persons with dementia in Europe received formal care and service on a general, basic level but seldom adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study describes the gap between service provision and utilization enabling nurses to develop individually adjusted care plans for persons with dementia during the progress of the disease. The findings do not include matters of quality of care or how to best organize effective care and services. However, the activities of care and services presented here should shed light on what room there is for improvement when it comes to enabling persons with dementia to go on living at home. © 2015 Sigma Theta Tau International.

  • 364.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Leino-Kilpi, Helena
    Soto-Martin, Maria E.
    Cabrera, Esther
    Verbeek, Hilde
    Saks, Kai
    Stephan, Astrid
    Sutcliffe, Caroline
    Karlsson, Staffan
    Care and Service at Home for People With Dementia in Europe2015Inngår i: Abstractbook Nordic Conference on Advances in Health Care Sciences Research, 2015, s. 22-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized professional care and service at home for people with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries. Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project, RightTimePlaceCare (RTPC).

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect countryspecific information on a general level concerning dementia care and service system. The mapping system consisted of fifty types of care and service activities. Sixteen of the fifty predefined activities concerning professional care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Results: Availability was reported to be higher than utilization and the results indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of Basic care and services and Health care interventions they were utilized by few in most countries. Furthermore, Specialized care and services for people with dementia were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The results indicated that people with dementia in Europe received professional care and service on a general, basic level but seldom received care and service adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study highlights available and utilized types of care and service activities enabling nurses to develop individually adjusted care plans for people with dementia during the progress of the disease. Knowledge of care and services in other countries provides nurses with an important tool for the improvement of dementia care. However assessing the quality of care requires an indication of informal care provision in different countries.

  • 365.
    Börjesson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Göransson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vestberg, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvård: Faktorer som påverkar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

  • 366.
    Börnhorst, Claudia
    et al.
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany.
    Siani, Alfonso
    Unit of Epidemiology and Population Genetics, Institute of Food Sciences, National Research Council, Avellino, Italy.
    Russo, Paola
    Unit of Epidemiology and Population Genetics, Institute of Food Sciences, National Research Council, Avellino, Italy.
    Kourides, Yannis
    Research and Education Institute of Child Health, Strovolos, Cyprus.
    Sion, Isabelle
    Department of Public Health, Ghent University, Ghent, Belgium.
    Molnár, Denés
    Department of Pediatrics, University of Pécs, Pécs, Hungary.
    Moreno, Luis A.
    Rodríguez, Gerardo
    GENUD (Growth, Exercise, Nutrition and Development) Research Group, Faculty of Health Sciences, University of Zaragoza, Zaragoza, Spain.
    Ben-Shlomo, Yoav
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Howe, Laura
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom, MRC Integrative Epidemiology Unit at the University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Lissner, Lauren
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Mehlig, Kirsten
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Regber, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bammann, Karin
    Institute for Public Health and Nursing Research (IPP), Faculty for Human and Health Sciences, University Bremen, Bremen, Germany.
    Foraita, Ronja
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany.
    Ahrens, Wolfgang
    Leibniz Institute for Prevention Research and Epidemiology – BIPS, Bremen, Germany, Faculty of Mathematics and Computer Science, University of Bremen, Bremen, Germany.
    Tilling, Kate
    School of Social and Community Medicine, University of Bristol, Bristol, United Kingdom.
    Early Life Factors and Inter-Country Heterogeneity in BMI Growth Trajectories of European Children: The IDEFICS Study2016Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 2, artikkel-id e0149268Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Starting from birth, this explorative study aimed to investigate between-country differences in body mass index (BMI) trajectories and whether early life factors explain these differences.

    Methods

    The sample included 7,644 children from seven European countries (Belgium, Cyprus, Germany, Hungary, Italy, Spain, Sweden) participating in the multi-centre IDEFICS study. Information on early life factors and in total 53,409 repeated measurements of height and weight from 0 to <12 years of age were collected during the baseline (2007/2008) and follow-up examination (2009/2010) supplemented by records of routine child health visits. Country-specific BMI growth curves were estimated using fractional polynomial mixed effects models. Several covariates focussing on early life factors were added to the models to investigate their role in the between-countries differences.

    Results

    Large between-country differences were observed with Italian children showing significantly higher mean BMI values at all ages ≥ 3 years compared to the other countries. For instance, at age 11 years mean BMI values in Italian boys and girls were 22.3 [21.9;22.8; 99% confidence interval] and 22.0 [21.5;22.4], respectively, compared to a range of 18.4 [18.1;18.8] to 20.3 [19.8;20.7] in boys and 18.2 [17.8;18.6] to 20.3 [19.8;20.7] in girls in the other countries. After adjustment for early life factors, differences between country-specific BMI curves became smaller. Maternal BMI was the factor being most strongly associated with BMI growth (p<0.01 in all countries) with associations increasing during childhood. Gestational weight gain (GWG) was weakly associated with BMI at birth in all countries. In some countries, positive associations between BMI growth and children not being breastfed, mothers’ smoking during pregnancy and low educational level of parents were found.

    Conclusion

    Early life factors seem to explain only some of the inter-country variation in growth. Maternal BMI showed the strongest association with children’s BMI growth.

  • 367.
    Böröy, Jan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping).

    Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).

    Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna. Dessutom kan både coping och motivation slås fast att ingå i en modell likt den som presenteras av Birrer et al. (2012) och att varje steg i modellen är viktigt. Slutligen kan det konstateras i den befintliga studiens modell att dispositionell mindfulness är predicerande för emotionsreglering som i sin tur är predicerande för coping och motivation.

  • 368.
    Böröy, Jan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Emil
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Samband mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer, psykologiska färdigheter och prestation2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin’s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter. Den befintliga studien fann inget direkt samband mellan dispositionell mindfulness och prestation. Däremot så fanns samband mellan dispositionell mindfulness och ältande, ältande och coping och coping och prestation. De psykologiska färdigheter som hade signifikanta samband med samtliga åverkansmekanismer var coping och emotionell kontroll. Utifrån de huvudresultaten så kan slutsatsen dras att de psykologiska färdigheterna coping och emotionell kontroll är centrala i Birrer et al.´s (2012) modell, inte minst coping då det även finns ett signifikant samband med tävlingsprestation. Den befintliga studiens hypotes, att Birrer et al.´s föreslagna modell (2012) stämmer, kunde efter genomförd studie till stor del bekräftas vilket motiverar vidare studerande av modellen.

  • 369.
    Cabrera, Esther
    et al.
    School of Health Sciences TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Barcelona, Spain.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Soto-Martin, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, INSERM 1027, University Hospital de Toulouse, Toulouse, France.
    Meyer, Gabriele
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin-Luther-University Halle-Wittenberg, Germany.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Non-pharmacological interventions as a best practice strategy in people with dementia living in nursing homes: A systematic review2015Inngår i: European Geriatric Medicine, ISSN 1878-7649, E-ISSN 1878-7657, Vol. 6, nr 2, s. 134-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Two-thirds of nursing home residents suffer from dementia and there is a need for effective and efficient interventions with meaningful outcomes for these individuals. This study aims to identify current best practices in non-pharmacological interventions in nursing homes.

    Methods: A systematic literature review was conducted, following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) declaration guideline. Studies and Randomized Controlled Trials (RCT) evaluating non-pharmacological interventions focused on improving the Quality of Care (QoC) and/or Quality of Life (QoL) of people with dementia (PwD) living in nursing homes were included. For individual study evaluation, the Cochrane Collaboration risk of bias assessment tool was used.

    Results: A total of 31 articles were included and five main categories emerged: psychosocial and educational, physical activity, sensorial therapies, staff-focused interventions and complex interventions. Psychosocial interventions were the most exhaustively studied and evaluated interventions. Few studies related to physical therapy were identified and they did not provide enough evidence of their effectiveness. Therapeutic touch was revealed to have positive effects on residents with dementia.

    Conclusion: Psychosocial interventions have been shown to have the potential to improve the QoL and QoC of people with dementia in nursing homes. Before implementation of the intervention, it is recommended that activities are adjusted according to residents' characteristics and external factors controlled to achieve effectiveness and to structure a well-designed intervention. However, there is not enough evidence to support the effectiveness of non-pharmacological interventions in general. Further well-designed research is needed on non-pharmacological interventions in nursing facilities. (C) 2014 Elsevier Masson SAS and European Union Geriatric Medicine Society. All rights reserved.

  • 370.
    Calais, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holm, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med åldersrelaterad makuladegeneration: En systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD.

    Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra. Flera skapade olika strategier för att klara av vardagssysslor. Utmaningarna för dessa patienter ledde till en mångfald av emotionella reaktioner, många accepterade sin situation men levde ändå med en alltid närvarande rädsla för ytterligare försämring av synen. En tredjedel visade på depressiva symptom. Hälso- och sjukvården bör identifiera individers förmåga att kunna delta i aktiviteter som de tycker om, med hjälp av den informationen kan hälso- och sjukvården få ett hjälpmedel till att finna personer med risk för depression. Det är av vikt att hälso- och sjukvården fångar upp dessa individer för att kunna erbjuda dem hjälpmedel och stöd för att klara sin vardag.

  • 371.
    Calebrant, Honey
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vätskebehandling är en kontroversiell fråga inom den perioperativa vården. Studier visar olika metoder för behandling, bland andra restriktiv och liberal vätskebehandling dock menar vissa att ingen metod är rätt utan behandlingen måste vara individ anpassad. Sexton anestesisjuksköterskor intervjuades med ett syfte att undersöka anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder. Tre kategorier uppstod genom innehållsanalys: Självständigt beslutsfattande, Stöd i beslutsfattande och Osäkerhet i beslutsfattande. Den första kategorin innefattade subkategorierna Preoperativt beslutsfattande och Kontinuerligt beslutsfattande. I kategorin Stöd i beslutsfattande ingick subkategorierna Stöd av anestesiolog samt Stöd av andra i teamet. I kategorin Osäkerhet i beslutsfattande framkom subkategorierna Saknar riktlinjer, Saknar utvärdering/respons samt Svårbedömd patient. Det finns motstridiga åsikter angående tillvägagångssätt för bedömning av patientens vätskebehov samt om det ska användas riktlinjer för vätskebehandling. Riktlinjer på arbetsplatsen skulle kunna förenkla anestesisjuksköterskans vätskebehandling samt tydliggöra detta ansvarsområde. Betydelsen av denna studie kan vara att anestesisjuksköterskans tillvägagångssätt för att bedöma patientens intraoperativa vätskebehov uppmärksammas i klinisk verksamhet samt att riktlinjer utformas som stöd för anestesisjuksköterskans bedömning och val av åtgärder.

  • 372.
    Calebrant, Honey
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sandh, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jansson, Inger
    Institutet för hälsa och vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademi, Göteborg, Sweden.
    How the Nurse Anesthetist Decides to Manage Perioperative Fluid Status2016Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 31, nr 5, s. 406-414Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To determine the factors that affect how nurse anesthetists in a county in Sweden decide how to manage perioperative fluid status.

    Design

    A cross-sectional qualitative study was conducted at two surgical wards in a county hospital.

    Methods

    Sixteen nurse anesthetists were interviewed to explore how nurse anesthetists assess patients' intraoperative fluid requirements and the subsequent measures adopted.

    Finding

    Three categories emerged through content analysis: clinical criteria and the thought process that drives decision making, interdependence in decision making, and uncertainty in decision making.

    Conclusions

    This study revealed differences with regard to fluid management among nurse anesthetists in a county in Sweden. For the assessments and subsequent measures that are carried out to ensure optimal fluid therapy, more research is needed to provide evidence, and evidence-based guidelines need to be developed in Sweden. © 2016 American Society of PeriAnesthesia Nurses.

  • 373.
    Camilla, Bomgren
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Karlson
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors hantering av yrkesrelaterad stress2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många sjuksköterskor utsätts för stress på grund av yrkets höga arbetskrav. Stress i hälso- och sjukvården kan leda till negativa konsekvenser när det kommer till sjuksköterskors hälsa. De negativa följderna påverkar deras arbetsprestation samt medför en sämre kvalité i omvårdnaden för patienterna. Detta problem medför att en bristande säkerhet för både patient och sjuksköterskor uppstår. En långvarig stress ökar risken till utbrändhet, vilket leder till stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor hanterar yrkesrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tre kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades och resultaten kodades till fyra kategorier som svarade till studiens syfte. Resultat: Studiens resultat skapade fyra kategorier vilka var genom optimism, genom självkontroll, genom avslappning samt genom stöd. Slutsats: Resultatet visar på att sjuksköterskor har olika strategier för att hantera yrkesrelaterad stress. Studien belyser vikten av att hantera yrkesrelaterad stress för att undvika de negativa följderna av stress. Ytterligare forskning behövs med fokus på hur man minimerar samt hanterar stress på arbetsplatser för sjuksköterskor.

  • 374.
    Canivet, Catarina
    et al.
    Division of Social Medicine and Global Health, Department of Clinical Sciences Malmö, Malmö University Hospital, Lund University, Malmö, Sweden.
    Choi, BongKyoo
    Center for Occupational and Environment Health, University of California, Irvine, USA.
    Karasek, Robert
    Department of Work Environment, University of Massachusetts, Lowell, USA.
    Moghaddassi, Mahnaz
    Division of Social Medicine and Global Health, Department of Clinical Sciences Malmö, Malmö University Hospital, Lund University, Malmö, Sweden.
    Staland Nyman, Carin
    Unit of Social Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Östergren, Per-Olof
    Division of Social Medicine and Global Health, Department of Clinical Sciences Malmö, Malmö University Hospital, Lund University, Malmö, Sweden.
    Can high psychological job demands, low decision latitude, and high job strain predict disability pensions?: A 12-year follow-up of middle-aged Swedish workers2012Inngår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 86, nr 3, s. 307-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to investigate whether job strain, psychological demands, and decision latitude are independent determinants of disability pension rates over a 12-year follow-up period. Methods: We studied 3,181 men and 3,359 women, all middle-aged and working at least 30 h per week, recruited from the general population of Malmö, Sweden, in 1992. The participation rate was 41 %. Baseline data include sociodemographics, the Job Content Questionnaire, lifestyle, and health-related variables. Disability pension information was obtained through record linkage from the National Health Insurance Register. Results: Nearly 20 % of the women and 15 % of the men were granted a disability pension during the follow-up period. The highest quartile of psychological job demands and the lowest quartile of decision latitude were associated with disability pensions when controlling for age, socioeconomic position, and health risk behaviours. In the final model, with adjustment also for health indicators and stress from outside the workplace, the hazard ratios for high strain jobs (i.e. high psychological demands in combination with low decision latitude) were 1.5 in men (95 % CI, 1.04-2.0) and 1.7 in women (95 % CI, 1.3-2.2). Stratifying for health at baseline showed that high strain tended to affect healthy but not unhealthy men, while this pattern was reversed in women. Conclusions: High psychological demands, low decision latitude, and job strain were all confirmed as independent risk factors for subsequent disability pensions. In order to increase chances of individuals remaining in the work force, interventions against these adverse psychosocial factors appear worthwhile. © 2012 Springer-Verlag.

  • 375.
    Cardell, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn: - En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta i samband med venpunktion är en vanlig smärtsam procedur som barn utsätts för inom sjukvården. Avledning handlar om att rikta barnets uppmärksamhet från proceduren och på så sätt minska smärtupplevelsen.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn i åldrarna 2-5 år.

    Metod: Utifrån en kvalitativ design genomfördes en intervjustudie. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med 13 sjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvården. Dataanalysen genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Positiva erfarenheter av avledning. Förutsättningar för en effektiv avledning och Metoder för avledning vid venpunktion. Sjuksköterskorna arbetade för att avledningen skulle anpassas efter barnet och därmed bidra till positiva erfarenheter av sjukvården.

    Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn. Erfarenheten var att det bidrog till en lugn och trygg situation för såväl barnet, föräldrar, närstående som sjuksköterskan. Vidare forskning hade kunnat öka kunskapen om avledning och därmed skapa en bättre sjukvård för barn och ungdomar.

  • 376.
    Carlson, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna.  

  • 377.
    Carlson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cejku, Egzona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad vid missfall: En utmaning för sjuksköterskor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall. I denna litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar framkom följande begrepp enligt VIPS-modellen som kan användas: information/undervisning, stöd, skötsel, smärta/sinnesintryck, observation/övervakning, läkemedelshantering, psykosocialt och samordning. Ett annat bra redskap för sjuksköterskor är Swansons omvårdnadsteori, som ger insikt i optimala omvårdnadsåtgärder vid missfall och som kan integreras i VIPS-modellen. Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap om missfall för att kunna möta parets behov av omvårdnad med ett holistiskt synsätt och säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning.  Därför behövs vidare forskning för att utveckla sjuksköterskans omvårdnad vid missfall.

  • 378.
    Carlsson, Björn A.
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).
    Johnson, UrbanHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).Josefsson, KarinHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).Stambulova, NataliaHögskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF).
    Proceedings of the Nordic Conference 2008: Health, Participation and Effects of Sport and Exercise2008Konferanseproceedings (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 379.
    Carlsson, Bo
    et al.
    Department of Sport Science, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Jonasson, Kalle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Jönsson, Kutte
    Department of Sport Sciences, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Introduction: the blend of science and sport2019Inngår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 22, nr 9, s. 1497-1500Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 380.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tellberg, Christel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distrikssköterskans preventiva åtgärder - att förebygga fotsår hos patienter med diabetes - en observationsstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 381.
    Carlsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nguyen, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Effekterna av akupunktur, kognitivbeteendeterapi och ljusterapi hos vuxna med insomni2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården.

  • 382.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Att söka förlossningsvård i tidigt förlossningsskede2008Inngår i: Forskningskonferens: Konferens med fokus på forskning inom omvårdnad/vård, folkhälsovetenskap, handikapp, socialt arbete och idrottspsykologi, 2008, s. 16-16Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 383.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Att träda in i förlossningen: kvinnors tillit till sin egen förmåga att hantera förlossningen och deras upplevelse av det tidiga förlossningsarbetet2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 384.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Dagen då allt rasade samman: att bli anmäld som vårdpersonal2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 385.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 386.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Födandets rum: förlossningsrummet2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. This recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications, than women who remain at home until the active phase of labour. The objective of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to delivery ward.

    Method: In-depth interviews were conducted with nineteen women after they had given birth to their first child.

    A constructivist grounded theory method was used.

    Findings:Maintaining power” was identified as the core category, explaining the women’s experience of having enough power to deal with the situation, when labour started. Four related categories; “to share the experience with another”, “to listen to the rhythm of the body”, “to distract oneself” and” to be encased in a glass vessel”, explained how the women coped and thereby maintained power.

    Conclusions: The women in this study had a sense of power that was expressed as a driving

    force towards the birth, a bodily and mental strength linked to the conviction that they had the right to decide over their own bodies. This implies that women have the ability to make choices during the birth process that enable them to maintain their power.  The professionals need to be sensitive, supportive and respectful of women’s own preferences in the health care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process.

  • 387.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Förlossningens latensfas2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 388.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Maintaining power; an asset during early labour process2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 389.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Berg, Marie
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Adolfsson, Annsofie
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Reprioritizing life: A conceptual model of how women with type 1 diabetes deal with main concerns in early motherhood2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikkel-id 1394147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Becoming a mother is related to increased demands for women with type 1 diabetes mellitus, and more research is needed to identify their needs for support in everyday living. Thus, the aim of this study was to explore the main concerns in daily life in early motherhood for women with type 1 diabetes and how they deal with these concerns. Method: A grounded theory study was conducted in which 14 women with type 1 diabetes were interviewed individually 7 to 17 months after childbirth. Results: A conceptual model was identified with the core category “reprioritizing life”, and three related categories: adjusting to motherhood, taking command of the diabetes, and seeking like-minded women. Becoming a mother was a turning point towards a greater awareness and acceptance of prioritizing diabetes management and health, and thus, life. There was a gap in provision of diabetes care after birth and during the time of early motherhood compared with during pregnancy. Conclusions: Healthcare contacts already planned before delivery can promote person-centred care during the whole period from pregnancy to motherhood. Moreover, providing alternative sources for health information and peer support could improve the life situation during early motherhood. © 2017 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 390.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ethical and methodological issues in qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions: a critical review2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr Sup. 2, artikkel-id 1368323Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Undertaking research studies in the field of mental health is essential in mental health nursing. Qualitative research methodologies enable human experiences to become visible and recognize the importance of lived experiences. This paper argues that involving people with schizophrenia in research is critical to promote their health and well-being. The quality of qualitative research needs scrutinizing according to methodological issues such as trustworthiness and ethical standards that are a fundamental part of qualitative research and nursing curricula. The aim of this study was to critically review recent qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions, regarding descriptions of ethical and methodological issues in data collection and analysis. A search for relevant papers was conducted in three electronic databases, in December 2016. Fifteen qualitative interview studies were included and reviewed regarding methodological issues related to ethics, and data collection and analysis. The results revealed insufficient descriptions of methodology regarding ethical considerations and issues related to recruitment and sampling in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness, putting trustworthiness at risk despite detailed descriptions of data analysis. Knowledge from the perspective of individuals with their own experience of mental illness is essential. Issues regarding sampling and trustworthiness in qualitative studies involving people with severe mental illness are vital to counteract the stigmatization of mental illness.

  • 391.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Odberg Pettersson, Karen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Vad gör vi med latensfasen?2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 392.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Länssjukhuset i Halmstad, Halmstad, Sverige.
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Odberg-Pettersson, Karen
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Kvinnor som söker vård i tidigt förlossningsskede och deras upplevelse av latensfasen2007Inngår i: Reproduktiv Hälsa, Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet , 2007, s. 21-21Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 393.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patient participation, a prequisite for care: A grounded theory study of healthcare professionals’ perceptions of what participation means in a paediatric care context2018Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 5, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims

    To explore healthcare professionals’ perceptions of what patient participation means in a paediatric care context.

    Design

    A qualitative explorative design with grounded theory.

    Methods

    Fifteen healthcare professionals who worked in paediatric care settings were either interviewed or asked open-ended questions in a survey, during December 2015–May 2016. Grounded theory was used as a method.

    Results

    The study results provide a theoretical conceptualization of what patient participation meant for healthcare professionals in paediatric care and how participation was enabled. The core category “participation a prerequisite for care” emerged as the main finding explaining the concept as ethical, practical and integrated in the care givers way of working. However, the concept was implicit in the organization. Four additional categories illustrated the healthcare professionals’ different strategies used to enhance patient participation; “meeting each child where the child is,” “building a relationship with the child,” “showing respect for each individual child” and “making the most of the moment.” © 2017 The Authors. Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd

  • 394.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Sahlberg-Blom, Eva
    Hälsoakademin, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Nissen, Eva
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Maintaining power: Women's experiences from labour onset before admittance to maternity ward2011Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 28, nr 1, s. 86-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: in Sweden pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. Recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications than women who remain at home until the active phase of labour. The aim of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to labour ward. Method: interviews were conducted with 19 women after they had given birth to their first child. A Constructivist Grounded theory method was used. Findings: 'Maintaining power' was identified as the core category, explaining the women's experience of having enough power, when the labour started. Four related categories: to share the experience with another', to listen to the rhythm of the body', to distract oneself and to be encased in a glass vessel', explained how the women coped and thereby maintained power. Conclusions: the first time mothers in this study, who managed to stay at home during the latent phase of labour, had a sense of power that was expressed as a driving force towards the birth, a bodily and mental strength and the right to decide over their own bodies. This implies that women who maintain power have the ability to make choices during the birth process. The professionals need to be sensitive, supportive and respectful to women's own preferences in the health-care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process. © 2010 Elsevier Ltd.

  • 395.
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livslidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd.

    Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor.

  • 396.
    Carlsson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Evers Persson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid ett traumalarm: En intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter bearbetning av data framträdde tre kategorier: krav på kunskap, krav på arbetssätt i akutrummet och möjlighet till utveckling. En rad specifika förutsättningar krävs för att anestesisjuksköterskan ska kunna arbeta evidensbaserat i samband med ett traumalarm. Det krävs att anestesisjuksköterskan har erhållit kunskap genom förvärvad erfarenhet i sina vardagliga anestesiologiska arbetsuppgifter, ett giltigt TNCC certifikat, delaktighet vid traumaövningar, debriefing efter traumalarm samt ges möjlighet till utveckling. Resultatet kan bidra till ökad medvetenhet hos anestesisjuksköterskor som medverkar i traumaomhändertagande att arbeta evidensbaserat, vilket i sin tur kan bidra till en ökad patientsäkerhet med förhoppningsvis minskat lidande för den enskilda patienten samt i förlängningen minskade kostnader för samhället.

  • 397.
    Carlstrand, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thorén, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzheimers sjukdom: Att vara anhörig2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen.

  • 398.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Christensson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Jag kan inte sova!": -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visade att de främsta miljöfaktorer som störde patienters sömn var ljud, ljus och temperatur. Hälften av allt ljud som störde patienters sömn orsakades av sjuksköterskorna. Ljuset var ofta mycket starkt på sjukhus, och under natten var ljuset fortfarande för starkt för att främja sömn. Behaglig rumstemperatur för god sömn var individuell och handlade delvis om vad patienten var van vid från hemmet. Genom att få kunskap om de olika miljöfaktorer som stör patienters sömn, kan åtgärder vidtas som minskar vårdtiden och resulterar i en välmående patient. 

  • 399.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlgren, Rebecka
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Självskattad upplevelse av hälsa hos patienter på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor.

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 400.
    Carnebratt, Jakob
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sevholt, Simon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mindfulness korrelationer med påverkansmekanismer, idrottspsykologiska färdigheter och prestation hos idrottare2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Den aktuella studien stöder Birrer med kollegors (2012) modell då resultatet (1) visade signifikanta korrelationer mellan dispositionell mindfulness och samtliga tre påverkansmekanismer. (2) Vidare visade resultatet i aktuell studie att Emotionsreglering är relaterat till bättre Copingförmåga, Inre motivation och Anspänningsreglering. Resultatet visade att bättre Klarsynthet om sitt inre känsloliv är relaterat till bättre Copingförmåga, Inre motivation och Anspänningsreglering. Resultatet visade även att mindre Ältande är relaterat till bättre Copingförmåga och Anspänningsreglering. (3) Bättre Copingförmåga och högre grad av Yttre motivation visades vara relaterat till högre självskattad tävlingsprestation. Till sist visade resultatet att bättre Copingförmåga och högre grad av Inre motivation är relaterat till högre självskattad träningsprestation. Resultatet diskuterades i relation till forskning och teoretiska referensramar.

567891011 351 - 400 of 1981
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf