hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Clason, Ramona
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jönsson, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Inkludering av elever med fysiska funktionshinder i grundskolan2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Detta arbete är en undersökning om hur fysiskt funktionshindrade barn inkluderas i den vanliga grundskolan. I undersökningen har vi varit i kontakt med rektorer, lärare, övrig skolpersonal, elever och deras föräldrar. Vi har undersökt hur inkluderingen av funktionshindrade elever går till och vilka hjälpmedel och anpassningar som finns för elever ute på skolorna. Vi har även efterforskat vad barnen och föräldrarna tycker om de anpassningar som gjorts och hur barnen trivs i skolan. Det vi har kommit fram till är, att det görs anpassningar där det behövs. Personalen inom skolans värld har ansvar för olika delar, beroende på vilken befattning de har, när det handlar om inkluderingen av de funktionshindrade eleverna. Rektorn har det mest övergripande ansvaret att allt det praktiska, i form av anpassningar och hjälpmedel, fungerar. Läraren har det pedagogiska ansvaret. Ofta är det miljön i sig, runt omkring den funktionshindrade som gör att handikappet ses som ett hinder och inte själva funktionshindret. Av de funktionshindrade som är med i undersökningen har vi fått intrycket att de trivs bra i skolan och att de anpassningar och hjälpmedel de fått är tillräckliga.
  • 302.
    Cohen Scalie, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vilken matematik ligger g(l)ömd?: En studie om matematikens och de övriga ämnenas inbördes förhållande i mellanstadiets kursplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.

  • 303.
    Colliander, Morgan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Alkoholens inverkan på misshandelsbrottensgärningspersoner och offer: - kring motbokens införande2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall. Det är också här tyngdpunkten i undersökningen finns.Mitt material består främst av domstolsprotokoll och den situation som de visar analyserasfrämst ur ett klass- och ett genusperspektiv. Offren kommer att stå i centrum förundersökningen. Materialet visar att mannen från arbetarklassen led störst risk av att fallaoffer för en misshandel, men det var också mannen från arbetarklassen som utgjorde denstörsta risken för att en misshandel skulle begås. Arbetarklassens män var alltså centrala idiskussionerna kring såväl som offer som gärningsperson.

  • 304.
    Conradsson, Björn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Läraridentitet och status på vita duken- en kvalitativ undersökning av 50-, 70- och 90- talsfilmer2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Denna uppsats behandlar den yrkesidentitet som omger läraryrket. Yrkesidentiteten kan ses utifrån två perspektiv, dels hur omgivningen ser på läraryrket och dels hur vi, i egenskap av blivande lärare, ser på vårt yrke. Med utgångspunkt i svenska spelfilmer ifrån 50-, 70-, och 90-talen har vi undersökt hur lärarstatus framstår, och eventuellt förändras, över tid. Detta för att bidra till ökad kunskap och förståelse för läraryrket. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Erving Goffmans teatermetaforiska teori, ur vilken vi valt ut ett antal analysverktyg och konstruerat två delfrågor som leder fram till huvudfrågan. Delfrågorna är: Hur ser lärargestalternas rollframträdande ut? Hur ser lärargestalternas interaktion med andra ut? Uppsatsens övergripande fråga är: Hur framstår läraryrkets status på film? Analysverktygen och delfrågorna ligger till grund för själva filmanalysen. Resultatet visar på stor förändring över tid på en rad punkter, bland annat försämrad yrkesetik, ett försvunnet yrkesspråk och försämrade ämneskunskaper. Överlag har även respekten gentemot läraren försvagats, både i klassrummet men också i samhället.
  • 305.
    Coxner Norman, Tova
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Man OCH förskollärare - En kvalitativ studie om fyra manliga förskollärares upplevelser om yrket2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

  • 306.
    Cregård, Carl-Daniel
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Ulrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    KOMVUX I EN UTVECKLINGSPROCESS2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.

  • 307.
    Culibrk, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ifwer, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Olika men ändå så lika: En studie om pedagogers arbete och resurser vid inkludering av elever i behov av särskilt stöd2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 308.
    Dahl, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Unnevall, Jesper
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    IDROTT OCH HÄLSA, ETT ÄMNE I FÖRÄNDRING2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin

    tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse.

    Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till

    förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för

    lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets

    högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra

    utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver.

    Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka

    förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid.

    Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som

    bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl

    praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens

    individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid.

    Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och

    Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid

    Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten

    jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning.

    Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet

    Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa

    förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.

  • 309.
    Dahlberg, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Josefsson, Sophie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Unga mäns syn på manlighet och kvinnlighet speglat i ett didaktiskt perspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och

    kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken

    granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,

    övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna

    har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns

    schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald

    tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband

    mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi

    kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta

    för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.

  • 310.
    Dahlgren, David
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Historiebruk och datorspel: En studie om datorspel som undervisningsredskap inom historieämnet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar en studie av datorspelet Brothers in Arms: Road to Hill 30. Ett spel som bygger på Stephen E. Ambroses bok Band of Brothers. Spelet jämförs med boken för att hitta eventuella skillnader. Som förklaring på dessa skillnader används Cecilia Trenters tes rörande populärkultur med historiskt tema. En tes som hävdar att det är viktigare inom populärkulturen att skapa stämning och igenkänning hos åskådaren än att vara historiskt korrekt. Slutligen diskuteras även lärandepotentialen i spelet. Frågor som ställs är om spelet är lämpligt i undervisningen samt vilken bild av historien som förmedlas. Till hjälp med detta konsulteras Jan Bjarne Bøes bok Bildene av fortiden – historiedidaktik og historiebevissthet, som förklarar att dåtid, nutid och framtidsperspektiv hänger ihop. Ference Martons olika teorier om lärande kommer även diskuteras och belysas i sken av spelet.

  • 311.
    Dahl-Madsen, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Användandet av APU/APL uppföljningssystemet: Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslärare att det fungerar?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.

    Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ”vart den är på väg”.

    För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.

    Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök. De önskar också att mer tid för utveckling och för att få sätta sig in i och skapa bättre matriser hade schemalagts.

  • 312.
    Dahlqvist, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Andersson, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En handlingsteoretiskt analys av fyra lärares kommunikativa tillvägagångssätt på en gymnasieskola2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på om och i så fall hur den nya, förändrade lärarerollen syns i lärares språkhandlingar i olika klassrumssituationer. För att undersöka detta har vi gjort fyra observationer av lärare på en gymnasieskola i Halmstad. I begreppet den nya lärarrollen lägger vi hur läraren har fått övergå från att vara en akuktoritär kunskapsförmedlare till en mer social och interagerande handledare. Vi kommer även allmänt att beröra den förändrade situationen i gymnasieskolan utifrån Lpf 94. Vi kommer att ta upp dels hur den förändrade lärarrollen ser ut och dels hur klassrumssituationen förändrats. Den tidigare forskningen vi tar upp belyser denna förändring. Våra problemformuleringar kring området kretsar kring de yttre omständigheterna som uppstår i ett klassrum och hur läraren bemöter detta med sina språkhandlingar. Det vi kom fram till var att överlag tyckte vi oss se att lärarna agerade på ett sådant att man kan säga att den nya lärarrollen framträdde tydligt. Lärarna i observationerna förde mycket mer en dialog med eleverna än vad de förde monologer framme vid katedern. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi menar att den förändrade lärarrollen avspeglar sig i lärarnas språkhandlingar i klassrummet och att detta blir tydligt genom till exempel det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev.
  • 313.
    Dahlström, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fritidsläsning: En undersökning om ungdomars läsvanor på gymnasiet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie är att få en överblick över elevers olika läsvanor ser ut på elevernas fritid. Denna undersökning är en fördjupning som bygger på elevernas intresse och attityder till framförallt skönlitterär läsning. De frågeställningar jag ställt är: hur ser eleverna på skönlitterär läsning? Vad läser eleverna på sin fritid? Hur ofta läser de? Och finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor? Resultatet visar att eleverna generellt tycker om att läsa och gör detta kontinuerligt hemma. Studien visar även att läsning utöver skönlitteratur är stort och en stor del av elevernas vardag. Viss skillnad mellan flickor och pojkars läsvanor finns i in studie. Intresset att läsa skönlitteratur är stort både hos flickorna och hos pojkarna, däremot visar det sig att den föreställning som finns kring att "pojkar läser inte", är något pojkarna i min studie uppmärksammats hos lärare och familjemedlemmar. Detta menar pojkarna har bidragit till att de inte få lika många tips och idéer till vidare läsning och läser därmed färre böcker på sin fritid än vad flickorna gör.

  • 314.
    Dahlström, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En lärare klassificeras inte efter kön utan prestation: 131 elevers upplevelse av genus hos kvinnliga och manliga lärare.2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Läroplanen för de frivilliga skolformerna säger att jämställdhet mellan kvinnor och mänär ett av de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Lärarna är de som framförallt ska gestalta dessa värden. Föreliggande undersökning har tittat på hur eleverna uppfattar att lärarnas genus påverkar undervisningen och relationerna mellan lärare och elever. 131 elever på två gymnasieskolor i Göteborg har svarat på enkäter om lärare och genus. Enkäten bestod av två delar. I del I tillfrågades elevrna om hur de tyckte att lärare ska vara och vad lärare ska göra och kunna. Det fanns två olika varianter av del I. i den ena varianten frågades om en kvinnlig lärare och i den andra varianten om en manlig lärare. I del II av enkäten svarade eleverna på om de ansåg att vissa undervisningsmetoder användes främst av kvinnliga eller manliga lärare, vilken sorts relation de hade till kvinnliga och manliga lärare samt om de föredrar kvinnliga eller manliga lärare. Elevernas svar kopplas till tidigare forskning och analyseras utifrån tre begrepp: styrka, räckvidd och hierarki. Undersökningen visar skillnaderna mellan hur eleverna tycker att lärare ska vara och vad de ska kunna är väldigt små. När det gäller undervisningsmetoder anser eleverna att det skiljer sig mellan kvinnliga och manliga lärare. De allra flesta eleverna ser inte skillnader i lärarnas metodval, men en stor del av eleverna anser att det främst är kvinnliga lärare som använder skriftliga prov, muntliga redovisningar och genomgångar på tavlan. En femtedel av eleverna anger också att manliga lärare använder enskilda arbeten i större utsträckning. Relationerna skiljer sig åt mellan killar och tjejer. Tjejerna uppger i större utsträckning att de kan berätta för lärarna och främst till de kvinnliga lärarna. Killarna ser manliga lärare son förebilder och tjejerna kvinnliga lärare. De allra flesta av eleverna säger att det varken föredrar kvinnliga eller manliga lärare. Killar föredra manliga lärare i större utsträckning än tjejerna. Det finns ett genussystem på skolorna som undersökts. Genus är dock inget som är tydligt i elevernas vardag. Eleverna försöker också se bortom genussystemet. Föreliggande arbete är viktigt för andra lärare och blivande lärare därför att det visar på hur genussystemet kan fungera i skolan.
  • 315.
    Dall, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Bengtson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hela kroppen behövs för att lära!: En studie om pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa innebörder i pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling. Det har uppmärksammats att barn sysselsätter sig med allt mer stillasittande aktiviteter, vilket kan leda till att elever inte utvecklar motoriken i den takt som förväntas. Empirin har samlats in genom narrativa intervjuer för att kunna tolka pedagogers levda erfarenheter ur ett fenomenologisk hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagoger har svårt att tolka läroplanens mål för motoriken och att viljan till att stimulera till motorisk utveckling är stor, men handlandet lyser med sin frånvaro. Diskussionen belyser pedagogers engagemang och motivation samt vikten av att vara en reflekterande praktiker.

  • 316.
    Danielsson, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Finér, Gisela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Experimentell NO: något för yngre elever?2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vi har undervisat 13 elever i nioårsåldern under en hel termin på Linehedsskolan, en förmiddag varje vecka. Eleverna fick framförallt göra experiment om ljud, ljus och vatten. Vi ville undersöka om vi lyckats påverka deras föreställningar om naturvetenskapliga fenomen. Vi dokumenterade lektionerna och elevernas kunskaper om ljud och ljus testades innan och efter vår undervisning. Vi jämförde Linehedseleverna med en kontrollgrupp genom att observera hur de löste olika naturvetenskapliga problem. Våra resultat har vi jämfört med några av de stora pedagogernas teorier. Vi uppfattade eleverna som aktiva, engagerade och nyfikna. De fick lära sig att arbeta efter det naturvetenskapliga arbetssättet genom att ställa hypoteser, samtala med varandra och genomföra olika experiment. Enkäterna visade att några av deras föreställnigar hade ändrats. Vid observationerna märkte vi att eleverna från Linehedsprojektet använde sig av några naturvetenskapliga begrepp vilket inte kontrollgruppen gjorde.
  • 317.
    Daradic, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vem ska ha kontroll över Bosnien-Hercegovina? En historisk djupdykning i 1900-talets konflikter2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i

    Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna

    och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med

    territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av

    undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket

    bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av

    Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första

    sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton

    1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i

    Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre

    gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har

    påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar

    tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.

  • 318.
    Daradić, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jönsson, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Differentiering - ett sätt att individualisera: En komparativ studie av en officiell och en inofficiell diskurs inom skolan2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla. I och med att verkligheten som artikuleras i den inofficiella diskursen inte överensstämmer med den officiella diskuren är den officiella lögnen född. Lösningen till detta dilemma skulle förslagsvis kunna vara att nivågruppera. Detta anses dock vara omoraliskt, främst med tanke på den officiella diskursen och dess artikulering om demokratiska värderingar och jämlikhet.

  • 319.
    Davidson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindblad, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur skapas skoltrivsel?: - Samtal med elever och lärare2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.

    Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.

    Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.

    För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.

  • 320.
    Davidsson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevers uppfattningga av fysisk aktivitet: Hur uppfattar elever att deras hälsa påverkas av fysisk aktivitet?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattning om hur hälsan påverkas av fysisk aktivitet. En enkät gick ut till 114 elever i årskurs 8 och 9 på en skola i Halland. Den klargjorde i vilken utsträckning eleverna var fysisk aktiva samt hur de upplevde sin hälsa, både mentalt och fysiskt. En frivillig tävling, genom fysisk aktivitet bland skolans elever påbörjades. Efter att tävlingen pågått under ett par veckor gjordes 3 intervjuer bland elever som valt att delta. Det gjordes också 2 intervjuer på elever som inte deltagit. Avsikten var att få information om tävlingen uppmutrat till ökad fysisk aktivitet. Det fanns också intresse att få information om hur eleverna uppfattade att fysisk aktivitet påverkade deras hälsa. Resultaten från enkäterna och intervjuerna visar på att de elever som var fysiskt aktiva var en grupp som mår väldigt bra både mentalt och fysiskt. De är positivt inställda till hur den fysiska aktiviteten påverka dem. Den bild som framkommit om de grupper som inte rörsig i samma omfattning är inte lika positiv.
  • 321.
    Davidsson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lärarens kunskapsmål och elevernas resultat2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.

  • 322.
    Delerud, Dennis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Öhlander, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gentrifiering: En studie av gentrifieringsprocessen på Söder, Halmstad under 1980-talet och 2000-talet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Delerud, Dennis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Öhlander, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svenskhet i läroböcker: En studie om svenskhet i läroböcker för ämnet historia skrivna efter läroplanen för gymnasieskolorna 20112014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas. I läroplanen 2011 står det att eleverna ska ges möjlighet att lära sig om det svenska kulturarvet, vilket inkluderar svenskhet. Vi har därför studerat vad som presenteras som svenskhet i läroböcker i historia skrivna efter den nya läroplanen. Uppsatsen utgår från följande frågeställning:

     

    Hur konstrueras samt hur presenteras svenskhet i läroböcker i historia 1b skrivna för Lgy11?

     

    Vi har gjort en jämförande studie där vi ställer vårt resultat mot en tidigare studie av hur svenskhet presenterats i läroböcker skrivna efter äldre läroplaner. Vidare försöker vi förklara vad det är som gör att det läroböckerna lyfter fram som svenskhet kan betraktas som svenskhet. Slutligen har vi kopplat samman resultatet med det som skrivs i läroplanen gällande det svenska kulturarvet. 

  • 324.
    Dittlau, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Den Europeiska kolonialismen av Afrika: En jämförelse mellan två svenska- och två kenyanska historieböcker för gymnasiet2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med denna uppsats var att se vad det var för bild av den europeiska koloniallismen av Afrika som de svenska historieböckerna respektive kenyanska historieböckerna förmedlade. Studien gjordes i form av en komparativ undersökningför att skapa en översiktlig bild av vad det var som skiljde läroböckern åt och vad det var de hade gemensamt. I undersökningen användes kenyanska. och två svenska historieböcker för gymnasiet. De bilder som förmedlas i historieböckerna sklides åt. Framställningen av europeiska historien och den afrikanska historien möttes. Medan i de svenska historieböckerna förmedlades endast den europeiska historien i Afrika.
  • 325.
    Djerdj, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Genusanalys av två kvinnliga karaktärer i fantasyserien Game of Thrones: "Fantasy is hardly an escape from reality. It's a way of understanding it." (Lloyd Alexander)2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

  • 326.
    Dolk Bengtsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Persson, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gymnasielärares icke verbala kommunikation i klassrummet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers. Certain theories, like Goffman´s theatrical theory, could explain this by the fact that people step into different roles dependning on what they are doing.

  • 327.
    Dragoshi, Melihate
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    A Survey of Learner Attitudes to Autonomous Learning in the Language in The Classroom2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]
    Uppsatsen är en undersökning av elevernas attityd till självständigt lärande. Ett frågeformulär delades ut i en klass av gymnasieelever där eleverna fick svara på frågor angående synen/sättet de ser på en lärare och deras ansvar i inlärning. Undersökningen visade att de flesta elever i den klassen är positiva till att ta mera ansvar i inlärningen och jobba mer självständigt.
  • 328.
    Dreyer, Claus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hållbar utveckling i den gymnasiala undervisningen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

  • 329.
    Durica, Dragana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Modersmål och tvåspråkighet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn

    att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska

    undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen

    avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på

    modersmålsstöd.

    En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De

    intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var

    rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.

    I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara

    de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn

    inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver

    modersmålsstöd och vilka som inte behöver det.

    Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det

    svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera

    modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på

    svenska.

  • 330.
    Duwe, Astrid
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson Durán, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Entreprenöriellt lärande i moderna språk: - möjligheter och hinder2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet.

  • 331.
    Dyrendahl, Hanne Louice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gustafsson, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Positiva och negativa konsekvenser med IT i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig.

    Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet. 

    Det framkommer i resultatet att det är viktigt som pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper. Resultatet visar att lärplattan och dess funktioner fungerar som ett effektivt hjälpmedel då barnen skall få lära sig vanliga ämnen på ett roligare och nyare sätt. Undervisningen och aktiviteterna i förskolan/skolan varieras med IT och konkreta material för att ett lärande skall ske och det vanliga materialet inte skall glömmas bort. Resultatet förmedlar också att stress kan vara en medföljande faktor av IT-användningen i förskolan och att det finns en risk för beroende ifall IT används i för stor utsträckning. Det visar sig också att respondenterna tror att IT är här för att stanna och att det är mycket viktigt att förskollärarna har de kunskaper som krävs för att de skall känna sig trygga med IT-verktygen. Den här studien är viktig för att IT är nytt i förskolan samt att det ständigt kommer nya IT-verktyg. Innehållet i den här studien förmedlar en förståelse för hur IT-användningen ser ut på dagens förskolor för att inspirera andra pedagoger.

     

    Nyckelord: Förskollärare, Hermeneutik, IT, Kompetenser, Lärplatta, Stress

  • 332.
    Edlund, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    The Effect of Decoding Abilities in L1 Swedish on ESL Learning2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]
    Research findings suggest that students who have diffiulty learning a second language have a weakness in reading andwritten native language skills. These weaknesses involve understanding the phonological and syntacical codes of language. Recent material suggests that people mith dyslexia/reading and writing disabilities have some kind of deficiency in their phonological system. The aim of the current study was to investigate if there exists a relationship between decoding skills in L1 Swedish and the knowledge of English as a second language. For this purpse a correlation was conducted between the results of 285 subjects on a Swedish word decoding test and three different parts of a National Test of English. The results showed that there in fact exists a significant positive correlation between the decoding test and all three parts of the National test. In a second step of analysis two groups were formed and compared. The NPDT group Not Passing Decoding Test) achieved lower results and had a higer failure percentage on all parts of the National Test than the PDT group (Passing Decoding Test). The research findings in thi study further strengthen the Linguistic Coding Difference Hypothesis proposed Sparks and Ganschow.
  • 333.
    Edlund, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Rylander, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Livskunskap-lära för livet?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.

  • 334.
    Edman, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Problemlösning i matematik - en kvalitativ studie med fokus på de erfarna lärarnas syn på problemlösning, dess förhållande till kursplan och roll i undervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.

  • 335.
    Edvinsson, Kristin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Using literature to educate students about conflicts concerning identity, religion and perspectives: Ten Things I Hate About Me and Does My Head Look Big In This?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim with this study is to demonstrate how the protagonists in Randa Abdel-Fattah´s novels Ten Things I Hate About Me and Does My Head Look Big In This? deal with conflicts concerning identity and religion but also to show how teachers can work with diversity and different perspectives with students. In this essay, the assumption is that most teenagers probably have many similar experiences in their lives despite differences. I attempt to show how teachers can use literature in the classroom while educating their students about multiculturalism and identities. The essay shows how Abdel-Fattah’s two books can help an ESL teacher in the classroom. My argument is that these two novels would work well as tools to educate students about multiculturalism, identity and Islam. The study argues that the conflicts in the two novels could be recognized by many students and therefore useful to work with.

    The Swedish school system is built on a common value-system that says that we should help the students become democratic citizens. We should also discourage all sort of discrimination. In this essay I show how using fiction can do this. Several parts from the novels are high lighted to show how I believe one can use them for education purposes. To support my arguments I use theories such as: Your teen´s search for identity by Bellows and Teaching diversity by Gonzalez-Mena and Pulido-Tobiassen. They have helped me to prove that it is positive to use fiction, and furthermore that teenagers do have similar issues as the protagonists. The essay thus argues that these books could help students to understand themselves, others and different cultures. 

  • 336.
    Edvinsson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Borg, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Subkulturer i litteratur som läses av tonåringar: En hermeneutisk analys av fem litterära verk.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay deals with the relationship between subcultures and literature. It includes an analysis of what adolescents read if they get to choose fiction by themselves. The method used in this essay is a hermeneutic method. Five novels are used in the search for subcultures and qualities and ideals within them. The essay reveals five specific subcultures, and significant features of those are presented in the analysis. These subcultures are represented in the five novels, as well as in society in general.

    Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about the different subcultures represented among adolescents. The essay tries to challenge teachers to be aware of what different subcultures there are and how to use the knowledge about them when teaching.

    Keywords

    Subcultures, youth culture, adolescent, identification, literature, teaching, reading, genre. 

  • 337.
    Einarsson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Setterberg, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Matematikens utveckling i skolan- funderingar runt dagens matematikkunskaper2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vi anser att matematiken är grundläggande i ett konkurrenskraftigt samhälle. Utvecklingen går framåt varje dag,vilket gör det än viktigare att försöka hålla jämna steg. Därför anser vi att varningssignalerna om bristande förkunskaper hos studenter som påbörjar sina tekniska utbildningar är allvarligt och måste åtgärdas. Under en period av 30 år har det gjorts diagnostiska prov med nya högskolestudenter med allt sämre svarsresultat.Samma tendens har uppmärksammats på flera håll i Sverige och det har gjorts försök att bemöta detta på lite olika sätt. Vi har valt att titta lite närmare vissa fel som vi uppmärksammat särskilt samt att diskutera hur dessa skall åtgärdas. Skolan är i ständig förändring och det är inte alltid som förändringarna leder till något positivt. Det som är viktigt är att korrigera de förändringar som har haft en negativ påverkan och fortsätta arbeta framåt. Dagens grundskola/gymnasieskola är t.ex. känsligare för ekonomiska svängningar eftersom den är beroende av kommunens ekonomi. Med gårdagens måttstock har dagens gymnasieelever en låg kunskapsnivå och dårliga förutsättningar och fortsatta matematiska studier. Vi anser att gårdagens måttstock är till stor del relevant idag också. För att försöka bygga upp den nivå som är önskvärd fråm samhälle och högskolorna kommer det krävas stora satsningar på skolväsendet, från yngre åldrarna upp till gymnsiet.
  • 338.
    Ek, Ann-Britt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande och elevansvar, sex grundskollärares syn på elevinflytande i undervisningen2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med examensarbete är att, hos en grupp lärare inom den kommunala grundskolan, undersöka vilken syn de har på elevinflytande och elevansvar samt hur de själva beskriver på vilket sätt de förhåller sig till det, i sin undervisning. Underlaget för studiens empiriska del utgörs av sex kvalitativa intervjuer, vilka har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är styrdokument, statliga utredningar samt forskning kring betydelsen av elevinflytande och elevansvar.Studien visar att lärare inte tror att elever klarar av att ha inflytande över undervisningen. Däremot menar de att elever bör, kan och vill ha inflytande över hur de skall lära sig. Studien visar också att de intervjuade lärarna, trots ambitioner om det, inte anser sig ha tillräckliga resurser för att klara av att individualisera undervisningen i tillräcklig grad, för att leva upp till läroplanens mål angående elevinflytande och elevansvar
  • 339.
    Ek, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Atomens byggnad – modell eller sanning? En textanalys av tre läroböcker inom ämnet kemi för grundskolans senare år2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs.

    I studien redovisas resultet av textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk – men även skillnader i hur atomens byggnad framställs. Endast en av läroböckerna kopplar tydligt samman begreppet modell med dess beskrivning av hur elektronerna förhåller sig till atomkärnan. Likaså framkommer i studien i vilken utsträckning de olika läroboksförfattarna använder sig av språkliga strategier för att öka läsarvänligheten hos texterna.

  • 340.
    Ek, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Halltorp, Marielle
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Expression av PSI-N från Arabidopsis thaliana i E: coli2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    PSI-N is one of the subunits in eukaryotic Photosystem I (PSI) and is located on the lumenal side of the thylakoid membrane. It is known to interact in the electron transport chain between plastocyanin and PSI, but the mechanism behind the interaction is still unclear. To achieve a better understanding of PSI-N´s role in the photosynthesis it is necessary to develop a method for purification of PSI-N. The goal with this project was to design a plasmid that encodes a fusion protein containing PSI-N. With use of proteases the fusion protein can be cleaved into purified PSI-N. The initial material was cDNA, encoding PsaN from Arabidopsis thaliana, this was cloned into a pET32a Xa/LIC vector (from Novagen). The vector was then transformed into a Escherichia coli (E. coli) host. Finally the fusion protein was expressed and successfully isolated.

    PSI-N är en av subenheterna i Photosystem I (PSI) hos eukaryoter och är lokaliserad på lumensidan av thylakoidmembranet. Det är klargjort att PSI-N på något sätt interagerar i elektron-transportkedjan mellan plastocyanin och PSI, men mekanismen bakom interaktionen är fortfarande okänd. För att förstå på vilket sätt PSI-N medverkar i fotosyntesen krävs en metod för att renframställa PSI-N i större mängd. Målet med det här projektet var att konstruera en plasmid som kodar för ett fusionsprotein innehållande PSI-N. Fusionsproteinet kan sedan klyvas av ett proteas, så att man får fram rent PSI-N. En cDNA kodande för PsaN från Arabidopsis thaliana klonades i vektorn pET32a Xa/LIC (från Novagen), och konstruktionen transformerades in i en Escherichia coli (E. coli) värd. Fusionsproteinet uttrycktes samt isolerades slutligen med lyckat resultat.

  • 341.
    Ekberg, Claudia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Interkultur i tyskundervisningen2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Kultur är det sätt på vilket människor lever tillsammans. När människor med olika kulturell bakgrund träffas i t.ex skolan talar man om kulturmöten. Den allmänna trenden i dag medsnabb kommunikation med i stort sett hela världen samt det faktum att styrdokumenten idag i växande grad talar för ett annat undervisningsinnehåll i skolan innebar att jag med mitt examensarbete blev intresserad av att ta reda på hur man i tyskundervisningen ur ett interkulturellt synsätt kan undervisa eleverna genom användandet av material från ämnerna historia, geografi och litteraturvetenskap (svenska). Utgångspunkten togs i tidigare forskning inom området samt ur styrdokumenten för grundskola och gymnasieskola i såväl ett historiskt som nutida perspektiv. Några avsnitt berörde t.ex undervisningen i moderna språk och vilken betydelase språket har i skolan och för kulturen eller gav djuparer information om interkulturell undervisning. Med dessa beröringspunkter som bakgrund kunde jag sedan i min resultatdel komma in på hur man rent konkret kan starta, genomföra och utveckla ett arbetssätt ur interkulturell synpunkt samt vilket material från ämnerna litteraturvetenskap, historia och geografi som kunde vara användbart i tyskundervisningen. Under uppsatsskrivandets gång visade det sig dessutom att undervisning genom ämnesintegration samt undervisning ur ett bilingualt perspektiv hade många likheter med en undervisning ur ett interkulturellt perspektiv.
  • 342.
    Ekholm, Emil
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Att skapa förståelse i undervisningssituationen på Gymnasieskolan i Matematik A2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen.

  • 343.
    Eklund Gustavsson, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lärares porträttering i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner - sett ur ett ledarskapsperspektiv2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

    Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen.

    Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.

  • 344.
    Eklund, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp -med fokus på elever med autismspektrumstörning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp. Fokus låg på elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrån Vernerssons (2007) fyra områden. Dessa är läraren och undervisningen, social gemenskap, självuppfattning och självförtroende samt skolans ansvar och organisering. Därmed blev det också intressant att undersöka ifall eleverna kunde sägas vara inkluderade utifrån dessa fyra områden.

    Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua fem elever i årskurs sex till nio. Som analysmetod användes en hermeneutisk ansats.

    Upplevelserna av inkludering vad gällde läraren och undervisningen visade på en varierad undervisning med uppgifter som var starkt individualiserade. Eleverna hade en positiv relation till läraren, upplevde att de fick den hjälp de behövde samt hade studiero. Den sociala gemenskapen i klassen var tydlig. Eleverna sa sig ha många kompisar, umgicks gärna på rasterna men inte i så stor utsträckning utanför skolan. Elevernas självuppfattning och självförtroende visade sig genom att de upplevde att de fick komma till tals och blev lyssnade på. Deras nuvarande skola upplevdes som en trygg miljö med trygga vuxna. Att skolan har egna lokaler, många vuxna och en liten elevgrupp upplevdes positivt av eleverna. De uppskattade att det fanns många vuxna som kunde ge hjälp och ha översikt över eleverna. De ansåg det lätt att hitta i lokalerna och skönt att de inte var så många elever att hålla reda på. Utifrån resultaten gick det att utläsa att eleverna själva upplevde att de var inkluderade inom de områden som Vernerssons (2007) identifierat. Många av de punkter som Vernersson (2007) tar upp som förutsättningar för inkludering nämner eleverna i intervjuerna och kan sägas vara uppfyllda, vilket gör att slutsatsen blir att eleverna är inkluderade utifrån Vernerssons (2007) kriterier.

  • 345.
    Ekroth, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Cras, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Mycket geggamojja är det: Det behöver tydligen alla." En studie om förändringen av utemiljön i förskolan.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.

  • 346.
    Ekström, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Martinsson, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Trivsel, miljö och individualisering: Hälsofrämjande arbete i två grundskolor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.

                Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.

    Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten. Även visade resultatet att de båda skolorna arbetar mycket med att individanpassa undervisningen för alla elever. På skolorna får eleverna den arbetsbelastningen som är tillräcklig för den enskilda eleven. De teman som vi använde oss av vid presentationen av vårt resultat som vi fick fram utifrån intervjuerna var hälsofrämjande skola, individualisering och föräldrarnas delaktighet. Genom vårt resultat fick vi fram att de arbetar kring de flesta riktlinjer för vad en hälsofrämjande skola är. Kommer direktiv om att arbeta med begreppet en hälsofrämjande skola från centralt håll kommer förhoppningsvis merparten av skolorna att ha handlingsplan med riktlinjer för en hälsofrämjande skola.

  • 347.
    Elenström, Erik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Tid, ordning och oordning: En analys av kulturen kring matematiskt språk i en förskolekontext2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar. Resultaten beskriver en kultur där kroppen använd likt en servo genom att förstärka kommunikationen kring matematiskt partikulärspråk. Vidare konstrueras kulturen i två skilda typer av aktiviteter, ordnade och oordnade, där den förstnämnda är olika planerade aktiviteter där lärarens vilja sätter ramarna medan den sistnämnda är aktiviteter där barns vilja styr och läraren följer. De ramar som läraren sätter upp varierar men omfattar alltid att barnen tillåts att misslyckas. Vidare konstrueras ordnade aktivitet som mer betydande än oordnade på avdelningen medan samtidigt som de konstrueras som lika betydande i förhållandet till hemmen. I kulturen konstrueras det matematiska partikulärspråket som tillhörande lärarna medan det informella matematiska språket konstrueras som tillförande barnens. Tid är en viktig del av kulturen del genom att läraren och barn använder den som ett verktyg för att få sin vilja igenom och dels för att den konstrueras som överordnad barns och lärarens viljor. Olika kulturella artefakter som är representationer av tid, som klockan, konstrueras som tillhörande lärarna och som inte tillhörande barnen. Vidare diskuteras vilka kvalitativa effekter resultaten kan få för barnens kunskapsutveckling.

  • 348.
    Eliasson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Rova, Simon
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Rastaktiviteter - En arena för socialt samspel: En aktionsforskningsstudie om barns samspel med varandra2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Eliasson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Rova, Simon
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Riktlinjer och rekommendationer för skolmaten: En forskningsstudie om två Svenska skolors tillämpning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 350.
    Eliasson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    THE POWER OF WORDS: An Analysis Based on Two Speeches, by Two Famous Orators2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf