hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Carlstrand, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thorén, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzheimers sjukdom: Att vara anhörig2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen.

  • 302.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Christensson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Jag kan inte sova!": -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visade att de främsta miljöfaktorer som störde patienters sömn var ljud, ljus och temperatur. Hälften av allt ljud som störde patienters sömn orsakades av sjuksköterskorna. Ljuset var ofta mycket starkt på sjukhus, och under natten var ljuset fortfarande för starkt för att främja sömn. Behaglig rumstemperatur för god sömn var individuell och handlade delvis om vad patienten var van vid från hemmet. Genom att få kunskap om de olika miljöfaktorer som stör patienters sömn, kan åtgärder vidtas som minskar vårdtiden och resulterar i en välmående patient. 

  • 303.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlgren, Rebecka
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Självskattad upplevelse av hälsa hos patienter på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor.

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 304.
    Carvell, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med självskadebeteende ur ett patientperspektiv.: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och attityd avspeglas i mötet med patienter med självskadebeteende och är avgörande för utfallet av behandlingen. Den allmänna litteraturöversikten belyser patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom hälso- och sjukvård. Sökningarna utfördes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och bearbetades med utgångspunkt från studiens syfte. I resultatet framkom tre kategorier, bli sedd, vårdmiljöns betydelse och vårdkontaktens betydelse, som visade att positiva uppfattningar av vården var känslan av att bli tagen på allvar, främjandet av integritet samt när vårdpersonal lyssnade. När patienter kände sig dömda på förhand samt upplevde bristande intresse från vårdpersonal, vilket ledde till ytterligare skuld och skam innebar negativa uppfattningar. Tidigare negativa erfarenheter under vårdkontakten ledde till att patienter undviker att söka hjälp. Litteraturöversikten visar på att det krävs mer forskning ur ett patientperspektiv för att utveckla ett bättre evidensbaserat arbetssätt för vårdpersonal som idag möter och behandlar patienter med självskadebeteende.

  • 305.
    Castenbladh Rafors, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivarsson, Madelene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Synen på livet med ett öga: En enkätstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I nuläget finns det begränsat med forskning hur det går för de personer som opererar bort ett öga. Detta kan medföra att ögonsjuksköterskan ger otillräcklig information till patient och anhöriga i samband med att det är aktuellt att bära protes. Därför var det av intresse att undersöka den synrelaterade livskvaliteten hos personer som genomgått en ögonamputation. Syftet var att belysa synrelaterad livskvalitet hos personer som genomgått en ögonamputation och har en ögonprotes. Studien är en tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Datainsamlingen omfattade frågeformuläret NEI-VFQ-25 med tilläggsfrågor, där deltagarna var vuxna personer som genomgått en ögonamputation de senaste fem åren. Resultatet visade att deltagarna hade lägre synrelaterad livskvalitet än personer i kontrollgruppen från H70-studien 2014/2015 med och utan påverkan på synförmågan. Mest besvär hade deltagarna med sidoseende och aktiviteter både på nära och långt håll. Resultatet av studien kan ge ögonsjuksköterskan fördjupad kunskap som kan användas i personcentrerad vård som stöd för att uppmuntra personen som genomgått en ögon amputation och att på bästa sätt hantera sin nya livssituation. Forskning omfattande synrelaterad livskvalitet hos samtliga vuxna personer i Sverige som genomgått en ögonamputation och har ögonprotes vore av intresse, eftersom resultatet baseras på en grupp patienter vid en ögonklinik.

  • 306.
    Castro, Claudia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hasselquist, Molly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ögonsjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder vid åldersrelaterad makuladegeneration2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till irreversibel synnedsättning hos äldre personer i den industriella världen. Bakomliggande orsaker kan vara både genetiska och miljömässiga varför prevention och behandling av ögonsjukdomar kan öka livskvaliteten samt minska nedsatt syn och de funktionshinder som synnedsättning medför. Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som har åldersrelaterad makuladegeneration. Denna integrativa litteraturstudie visade att kunskapsnivån om AMD var låg både hos den allmänna befolkningen och patienter. Även patienter med allvarlig synnedsättning på grund av en eller flera ögonsjukdomar var omedvetna om sin diagnos. Patienter med AMD upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen, riskfaktorer, undersökningar och vilka behandlingar som fanns. Att drabbas av AMD innebar en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Det visade sig att det fanns ett starkt samband mellan förlust av synfunktionen och symtom på depression. Ingen av studierna var från Sverige eller belyste svenska förhållanden men belyser vikten av att hälsofrämjande arbete och ökad medvetenhet kring kroniska ögonsjukdomar och dess riskfaktorer är mycket viktigt. Det vore av stort intresse att undersöka de svenska förhållandena som jämförelse. 

  • 307.
    Cecilia, Johansson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kocevic, Fahira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vägen till ändrade levnadsvanor: -erfarenheter från personer med övervikt och fetma2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor.

  • 308.
    Cederlöf, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ålenius, Piamari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades. Den genomförda innehållsanalysen resulterade i tre tydliga kategorier; självupplevd hälsovinst, säkrare omhändertagande och skadeförebyggande. Samtliga deltagare uppgav att de fick bättre ork, bättre sömn, bättre och snabbare återhämtning, mindre muskuloskeletala besvär och en positiv indirekt påverkan på patientsäkerheten.

  • 309.
    Cejku, Egzona
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boström, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården.

  • 310.
    Cervin, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smith, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientsäkerhet i samband med interhospital transport av intensivvårdskrävande patient: Specialistsjuksköterskors erfarenheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The frequency of inter-hospital transport (IHT) of intensive care patients is increasing and research shows that adverse events related to transportation are common. When transporting a critical care patient a specialist nurse often accompanies. In this complex health care environment, according to the laws, patient safe care should be conducted. Research shows that specialist nurses who accompanies IHT experiences insecurity associated to not having an overall control of the care of the patient. There are a limited number of scientific publications of specialist nurses' experiences and management of patient safety in these situations and it seems relevant to examine how specialist nurses proceed.Purpose: The purpose of this study was to describe the specialist nurses' experiences and management of patient safety associated to terrestrial inter-hospital transport of intensive care patients. Method: A qualitative method with inductive approach. Data collection was conducted through 15individual semi-structured interviews. Collected data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results revealed four main categories and twelve subcategories. The four main categories were: Clear and targeted communication is a basic requirement for patient safety., Knowledge of and adherence to routines provides equivalent patient safety., The skills of the Working Group on IHT should be composed correspondingly to the patient's care needs., The working environment can be an asset or a threat. Conclusion: To work in an environment that did not belong to routine and sometimes in a combination with unknown staff made the specialist nurses experience the mission as a solo work where patient safety was depending on his/her past experiences and expertise. Implication: An effort to achieve equivalent safe care requires a comprehensive plan for IHT and to work towards national guidelines for IHT. Since it is a rare work it means a small volume of patients per specialist nurse and year performing IHT. Work performed less frequently by a larger number can be compensated with team training and regular follow-ups.

  • 311.
    Chaudary, Mubina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dunér, Isabel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en urinkateter: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern.

  • 312.
    Christerson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kejonen, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård.

  • 313.
    Claesson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ohlsson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen.

  • 314.
    Claesson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallquist, Ewa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters behov av information i palliativ omvårdnad2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person. Patienterna hade ett behov av information om sin specifika sjukdom och symtom för att klara av sitt dagliga liv, prognosen för att kunna planera sin framtid och livets slutskede.

    Individanpassad information från personal med specifik kunskap ansågs vara viktigt. Informationen skulle vara ärlig och inte inge falska förhoppningar och ansågs därmed kunna öka livskvaliteten. Ett stort problem enligt patienten var bristen på information och hur den framfördes. Därför är det viktigt att det i sjuksköterskans grundutbildning ingår utbildning och träning i svåra och känsliga samtal. Mer forskning krävs för att kunna sprida kunskapen hur sjuksköterskan bör närma sig patienten och ge individanpassad information på rätt sätt.

  • 315.
    Claesson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    Hultqvist, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    I nöd och lust: Anhörigvårdens påverkan på parrelationer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv. Det ärviktigt i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete att vara medveten omanhörigvårdens positiva och negativa inverkan i människors liv, för att kunnaförhålla sig till situationen på bästa sätt. Då endast begränsad forskningfinns inom området vård av maka/make bör forskningen utökas och bli meromfattande för att individer inte skall lida i tystnad och utveckla ohälsa.

  • 316.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Dokumentation av elevers hälsa2012Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 121-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 317.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sweden.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School VIPS: A Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren’s Health2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 318.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 319.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting all Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 320.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolhälsovården Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Skolsköterska med medicinskt ansvar Skolhälsovården Höganäs kommun, Sverige.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    SkolVIPS: En modell för skolsköterskans dokumentation2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Cojanu, Ionela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Perby, Perby
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens effekt på postoperativ smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, orsakar vävnadsskada med efterföljande smärta. Obehandlad eller otillräckligt behandlad smärta kan leda till postoperativa komplikationer såväl fysiologiska som psykologiska. Farmakologisk behandling och framförallt behandling med opioider är ofta förknippat med biverkningar. Ett komplement till farmakologisk smärtbehandling kan vara icke-farmakologisk behandling såsom exempelvis musik. Musik är en gammal social företeelse som har visat sig ha positiv effekt på oro, stress och smärta. Studiens syfte var att undersöka musikens effekter på postoperativ smärta. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baseras på femton vetenskapliga och peer-reviewed artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av de patienter som genomgick ett kirurgiskt ingrepp och fick musikintervention skattade sin smärta lägre än de patienter som inte fick det. Musikintervention är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv metod som kan ses som ett komplement till farmakologisk behandling av postoperativ smärta.

  • 323.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Andersson, Magdalena
    City Office, Unit of Research and Development and Social Sustainability Development, Malmö, Sweden.
    Exploring access to care among older people in the last phase of life using the behavioural model of health services use: a qualitative study from the perspective of the next of kin of older persons who had died in a nursing home2015Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikel-id 138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is little investigation into what care older people access during the last phase of their life and what factors enable access to care in this group. Illuminating this from the perspective of the next of kin may provide valuable insights into how the health and social care system operates with reference to providing care for this vulnerable group. The behavioural model of health services use has a wide field of application but has not been tested conceptually regarding access to care from the perspective of the next of kin. The aim of this study was to explore the care accessed by older people during the last phase of their life from the perspective of the next of kin and to conceptually test the behavioural model of health services use.

    Methods: The data collection took place in 2011 by means of qualitative interviews with 14 next of kin of older people who had died in a nursing home. The interviews were analysed using directed content analysis. The behavioural model of health services use was used in deriving the initial coding scheme, including the categories: utilization of health services, consumer satisfaction and characteristics of the population at risk.

    Results: Utilization of health services in the last phase of life was described in five subcategories named after the type of care accessed i.e. admission to a nursing home, primary healthcare, hospital care, dental care and informal care. The needs were illuminated in the subcategories: general deterioration, medical conditions and acute illness and deterioration when death approaches. Factors that enabled access to care were described in three subcategories: the organisation of care, next of kin and the older person. These factors could also constitute barriers to accessing care. Next of kin's satisfaction with care was illuminated in the subcategories: satisfaction, dissatisfaction and factors influencing satisfaction. One new category was constructed inductively: the situation of the next of kin.

    Conclusions: A bed in a nursing home was often accessed during what the next of kin regarded as the last phase of life. The needs among older people in the last phase of life can be regarded as complex and worsening over time. Most enabling factors lied within the organisation of care but the next of kin enabled access to care and contributed significantly to care quality. More research is needed regarding ageism and stigmatic attitudes among professionals and informal caregivers acting as a barrier to accessing care for older people in the last phase of their life. The behavioural model of health services use was extended with a new category showing that the situation of the next of kin must be taken into consideration when investigating access to care from their perspective. It may also be appropriate to include informal care as part of the concept of access when investigating access to care among older people in the last phase of their life. The results may not be transferable to older people who have not gained access to a bed in a nursing home or to countries where the healthcare system differs largely from the Swedish. © 2015 Condelius and Andersson.

  • 324.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Hospital admissions among people 65+ related to multimorbidity, municipal and outpatient care2008Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 46, nr 1, s. 41-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed at examine the number of planned and acute hospital admissions during 1 year among people 65+ and its relation to municipal care, outpatient care, multimorbidity, age and sex. Four thousand nine hundred and seven individuals having one or more admissions during 2001 were studied. Data were collected from two registers and comparisons were made between those having one, two and three or more hospital stays and between those with and without municipal care and services. Linear regression was used to examine factors predicting number of acute and planned admissions. Fifteen percent of the sample had three or more hospital stays (range 3-15) accounting for 35% of all admissions. This group had significantly more contacts in outpatient care with physician (median number of contacts (md)=15), compared to those with one (md: 8), or two admissions (md: 11). Main predictors for number of admissions were number of diagnosis groups and number of contacts with physician in outpatient care. Those who are frequently admitted to hospital constitute a small group that consume a great deal of inpatient care and also tend to have frequent contacts in outpatient care. Thus interventions focusing on frequent admissions are needed, and this requires collaboration between outpatient and hospital care. © 2007 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 325.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Utilization of medical healthcare among people receiving long-term care at home or in special accommodation2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 2, s. 404-413Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate the utilization of medical healthcare, hospital care and outpatient care, during a 1-year period in relation to informal care, multimorbidity, functional status and health complaints and to long-term care at home or in special accommodation among people aged 65+, with one or more hospital admissions and receiving long-term care.

    Method: A total of 694 people receiving long-term care during the year 2001 were studied. Data were collected by means of the administrative registers Patient Administrative Support in Skåne and PrivaStat and through the study Good Ageing in Skåne. Those at home and those in special accommodation were compared regarding utilization of medical healthcare, informal care, multimorbidity, functional status and health complaints. Multiple logistic regression analysis was performed using at home vs. in special accommodation as the dependent variable and also two multiple linear regression analyses using the number of hospital stays and the number of contacts with the physician in outpatient care separately as dependent variables.

    Findings: Those at home were significantly younger (mean age: 81 vs. 84 years) and less dependent in personal and instrumental activities of daily living (PADL/IADL) than those in special accommodation. A larger proportion of those at home was admitted to hospital three times or more (21 vs. 14%) and they had significantly more contacts with physicians in outpatient care (md: 10 vs. md: 7). Informal care was associated with care at home (OR = 0.074) and with utilization of outpatient care (B = 2.045). Dependency in PADL was associated with care in special accommodation (OR = 1.375) and with utilization of hospital care (B = -0.060) and outpatient care (B = -0.581).

    Conclusion: Medical healthcare seems more accessible to those who live at home are younger, less dependent and who have access to informal caregivers.

    © 2009 Condelius et al. Journal compilation © 2009 Nordic College of Caring Science

  • 326.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & Center for Primary Health Care Research, Faculty of Medicine, Lund University, Malmö, Sweden.
    Hospital and outpatient clinic utilization among older people in the 3-5 years following the initiation of continuing care: a longitudinal cohort study2011Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 11, artikel-id 136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have investigated the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization in those who receive continuing care and have documented frequent usage over one year. Such knowledge may be helpful in identifying those who would benefit from preventive interventions. The aim of this study was to investigate and compare the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization among older people with 0, 1, 2, 3 or more hospital stays in the first year following the initiation of continuing care. A further aim was to compare these groups regarding demographic data, health complaints, functional and cognitive ability, informal care and mortality.

    Methods: A total of 1079 people, aged 65 years or older, who received a decision regarding the initiation of continuing care during the years 2001, 2002 or 2003 were investigated. Four groups were created based on whether they had 0, 1, 2 or ≥ 3 hospital stays in the first year following the initiation of continuing care and were investigated regarding the rate of hospital and outpatient clinic utilization in the subsequent 3-5 years.

    Results: Fifty seven percent of the sample had no hospital stay during the first year following the initiation of continuing care, 20% had 1 stay, 10% had 2 stays and 13% had three or more hospital stays (range: 3-13). Those with ≥ 3 hospital stays in the first year continued to have the significantly highest rate of hospital and outpatient care utilization in the subsequent years. This group accounted for 57% of hospital stays in the first year, 27% in the second year and 18% in the third year. In this group the risk of having ≥ 3 hospital stays in the second year was 27% and 12% in the third year.

    Conclusions: There is a clear need for interventions targeted on prevention of frequent hospital and outpatient clinic utilization among those who are high users of hospital care in the first year after the initiation of continuing care. Perhaps an increased availability of medically skilled staff in the day to day care of these people in the municipalities could prevent frequent hospital and outpatient clinic utilization, especially hospital readmissions. © 2011 Condelius et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 327.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Medical healthcare utilization as related to long-term care at home or in special accommodation2010Ingår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 51, nr 3, s. 250-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate medical healthcare utilization 3-5 years following the decision about long-term care at home vs. in special accommodation in older people. A total of 1079 people who were granted long-term care the years 2001, 2002 or 2003 were studied regarding the number of hospital stays and the number of contacts with physicians in outpatient care in the 3-5 subsequent years. Those living at home and those in special accommodation were compared regarding medical healthcare utilization during the 3-5 subsequent years. Data were collected through the study Good Aging in Skåne (GAS) and through the registers, Patient Administrative Support in Skåne (PASiS) and PrivaStat. Utilization of medical healthcare decreased slightly in the years following the decision about long-term care. Despite younger age and less dependency in activities of daily living (ADL), those living at home utilized hospital and outpatient care to a greater extent than those in special accommodation; these differences remained over time. Thus, it seems as long-term care needs to become more effective in the prevention of medical healthcare utilization among those cared for at home. More, older people who are granted long-term care at home may otherwise imply increased utilization of medical healthcare. © 2009 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 328.
    Condelius, Anna
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University, Malmö, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Lund University, Lund, Sweden.
    Exploring the Implementation of Individual Care Plans in Relation to Characteristics of Staff2016Ingår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 6, nr 8, s. 582-590Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to explore the implementation of individual care plans in municipal elderly care in relation to characteristics of staff. Data regarding characteristics of staff were derived through a questionnaire distributed to all staff working in the care for older people, (N = 908, n = 245) in four municipalities in Sweden. The number of care plans established during a one-year period was collected through a contact person in each municipality. In total 47 individual care plans were es-tablished during the study year. Significantly more staff in the municipality that had the most number of established individual care plans agreed that there had been sufficient education (p = 0.017), sufficient time (p = 0.002) and routines established regarding individual care plans (p = 0.014) and had a significantly better job satisfaction (p = 0.001), compared to staff in the other municipalities. Implementation leaders may need to take the working conditions and the percep-tion of available resources among staff into consideration in the on-going process of implementing individual care plans.

  • 329.
    Corderfeldt, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olhammer, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av interhospitala patienttransporter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen. Studiens syfte var att undersöka hur samtliga anestesisjuksköterskor på en anestesiklinik i sydvästra Sverige upplever att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk data samlades in med hjälp av ett frågeformulär. Deskriptiv statistik användes för att redovisa resultat. Resultatet av studien visar att anestesisjuksköterskornas erfarenheter av interhospitala patienttransporter är varierande. Flera svarade att de tyckte att det fanns svårigheter att utföra god omvårdnad under transporterna. Spridningen bland anestesisjuksköterskornas svar var stor på frågan om de kände sig stressade eller obekymrade över dessa uppdrag, de flesta befann sig kring mitten av skalan. Samarbetet med ambulanssjuksköterskorna var något som överlag fungerade mycket väl, och de hade stort förtroende för deras kompetens. Att helt avstå från att medverka vid interhospitala patienttransporter var något en fjärdedel av anestesisjuksköterskorna önskade. Behovet av mer forskning inom detta område är stort.

  • 330.
    Creson, Hadassa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Juul, Christina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Är jag anhörig eller är jag sjuksköterska?: Legitimerade sjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas på sjukhus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar, att ta hand ompatienten och anhöriga samt att finnas som stöd i relationen mellan patient ochanhörig. Anhöriga kan ha varierande kunskaper och ibland kan de vara en legitimeradsjuksköterska. Beroende på tidigare erfarenhet och kunskap kan upplevelser av attvara anhörig skiljas åt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka legitimeradesjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas påsjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundades på niokvalitativa resultatartiklar. Resultat: Ur de nio resultatartiklarna framkom fem teman:Konflikt mellan sjuksköterskerollen och anhörigrollen, Professionell erfarenhet,Informationsbehov, Delaktighet och Finna stöd. Resultatet visade en tydligrollkonflikt på grund av den ökade kunskapen anhörigsjuksköterskor hade gentemotanhöriga i allmänhet. Eftersom anhörigsjuksköterskor hade mer kunskap krävde demer information och önskade vara delaktiga i den närståendes vård när det varmöjligt. Konklusion: Det finns en tydlig konflikt mellan sjuksköterskerollen ochanhörigrollen hos anhörigsjuksköterskor. För att kunna möta anhöriga med olikakunskapsnivåer inom hälso- och sjukvården på ett gynnsamt sätt bör vidare forskningkring ämnet bedrivas.

  • 331.
    Cronquist, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Asplund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svårläkta sår2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 332.
    Cronqvist, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Persson
    Högskolan i Halmstad.
    Kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort: En allmän litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga.   

  • 333. Cucovic, Amina
    et al.
    Osmani, Arbresha
    Jag kan inte ta av min hudfärg: Sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor utsätts för rasdiskriminering från patienter vilket leder till ohälsa. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering samt att ohälsa på arbetsplatsen skall förebyggas. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering. För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie vilken utföll i åtta vetenskapliga resultatartiklar. Kodningar och analyser gjordes av resultatartiklarna vilket mynnade ut i två teman, Rasdiskrimineringens uttryck och Rasdiskrimineringens konsekvenser. Rubriken Rasdiskrimineringens konsekvenser gav två underrubriker, känslor och copingstrategier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor utsattes för rasdiskriminering via kommentarer och ansiktsuttryck från patienter vilket leder till fysiska och psykiska samt stressrelaterade skador. Att utsättas för rasdiskriminering leder till upplevelsen av negativa känslor. För att handskas med rasdiskriminering har sjuksköterskor anammat olika copingstrategier som i vissa fall inte varit behjälpliga och det slutgiltiga alternativet har varit att lämna arbetsplatsen. 

  • 334.
    Custovic, Belma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Babic, Dragana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Spädbarnskolik - det långvariga, otröstliga gråtandet: En litteraturstudie om föräldrarnas upplevelser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. 

  • 335.
    Dahl, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Niklasson, Emma
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter när livsuppehållande behandling avslutats: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns en skillnad mellan att avstå eller avsluta livsuppehållande behandling. Att avstå från livsuppehållande behandling definieras som att inte starta eller inte fortsätta åtgärderna medan avslut av livsuppehållande behandling handlar om att aktivt stoppa behandlingen. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska nytta och risker med den livsuppehållande behandlingen övervägas till den döende patienter då inget botemedel längre finns. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid avslut av livsuppehållande behandling. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes. Resultat: Studien resulterade i tio vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier: sjuksköterskors stödjande roll, emotionell påverkan och delaktighet i beslutsprocessen. Slutsats: Att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutas hade en emotionell påverkan hos sjuksköterskor och att de saknade tid och kunskap för att kunna bearbeta sorg. Sjuksköterskors omvårdnad av närstående sågs som en viktig del i omvårdnaden av patienterna. Att få inkluderas vid läkarens ställningstagande om den livsuppehållande behandling skall avslutas eller inte, sågs värdefullt då sjuksköterskorna var de som följt patienten under en längre tid. Denna litteraturstudien ökar förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutats. Sjuksköterskor är en viktig komponent i omvårdnaden av patienter och det är viktigt för sjuksköterskor att lära sig bearbeta sina känslor.

  • 336.
    Dahlberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Melkić, Melisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap.

  • 337.
    Dahlgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kullberg, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning. 

  • 338.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University, Falun, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The meaning of Shared decision making for persons with long-term mental illness2013Ingår i: Breaking barriers 2013, 2013, s. 19-19Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 339.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Research, Development and Education (FoUU), Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    School of Health and Social Work, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Rosenberg, David
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Service users’ experiences of participation in decision making in mental health services2015Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 22, nr 9, s. 688-697Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Service user participation in decision making is considered an essential component of recovery-oriented mental health services. Despite the potential of shared decision making to impact service users knowledge and positively influence their experience of decisional conflict, there is a lack of qualitative research on how participation in decision making is promoted from the perspective of psychiatric service users. In order to develop concrete methods that facilitate shared decision making, there is a need for increased knowledge regarding the users' own perspective. The aim of this study was to explore users' experiences of participation in decisions in mental health services in Sweden, and the kinds of support that may promote participation. Constructivist Grounded Theory (CGT) was utilized to analyse group and individual interviews with 20 users with experience of serious mental illness. The core category that emerged in the analysis described a ‘struggle to be perceived as a competent and equal person’ while three related categories including being the underdog, being controlled and being omitted described the difficulties of participating in decisions. The data analysis resulted in a model that describes internal and external conditions that influence the promotion of participation in decision making. The findings offer new insights from a user perspective and these can be utilized to develop and investigate concrete methods in order to promote user's participation in decisions. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 340.
    Dahlstrand, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Söderblom, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lust, hopp och saknad: Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov.

  • 341.
    Dahlén, Anneli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Korsheden, Liza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig för den jag är: Homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Heteronormativitet styr i dagens samhälle. Inom hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig och jämlik vård. Det kan dock finnas attityder bland sjuksköterskor som kan bidra till en ojämlik vård för homosexuella personer. Syftet med litteraturstudien var att belysa homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad. Litteraturstudien grundades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ artikel. Resultatet visade att homosexuella personer upplevde negativa attityder, okunskap och diskriminering inom omvårdnad vilket tog sig olika uttryck. Det ledde till brister i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten och många homosexuella personer kände att de riskerade att få en sämre vård om de valde att vara öppna med sin sexualitet. Resultatet av detta kunde vara att de undvek sjukvården av rädsla för att bli diskriminerade. Homosexuella personer kunde använda sig av olika strategier i kontakten med sjukvården för att underlätta bemötandet. Homosexuella personer som hade erfarenheter av att ha mött fördomsfria sjuksköterskor ledde till att de kände sig bekräftade och sedda av sjuksköterskan för den de var. Sjuksköterskan kan ha bearbetat sina egna värderingar, vilket har mynnat ut i en värdegrund avseende sexuell identitet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. Resultatet av studien kan användas i utbildningen av sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor för att medvetandegöra detta normperspektiv.  

     

  • 342.
    Dahlén, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Isabelle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kellgren, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i världen. Sjukdomen innebär att en patient pendlar mellan maniska och depressiva faser. Sjukdomen debuterar i alla åldrar men vanligast är någon gång mellan puberteten och 35-årsåldern. Sjukdomen är svårdiagnostiserad då det är vanligt att även andra problem är inblandade. Sjukdomen är påfrestande för patienten som drabbats och kräver vanligtvis läkemedelsbehandling i kombination av stöd från sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. En litteraturstudie där en kritiskt granskande analys av vetenskapliga artiklar genomfördes. I databearbetningen framkom tre huvudkategorier, tillit, stöd, information och undervisning. Resultatet grundades på tillit, stöd, information och undervisning för att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. I resultatet framkom att sjuksköterskans stöd och vägledning till egenvård var två viktiga delar i god omvårdnad. Ömsesidigt förtroende, respekt och att bli tagen på allvar värderades högt hos patienterna liksom att information och undervisning är en stor del av omvårdnaden. Vidare forskning inom området kan leda till ökad kunskap och en djupare förståelse för patienter med bipolär sjukdom. 

  • 343.
    D´Alesio, Mitya
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En pilotstudie för medicinsk yogaintervention - ett verktyg för egenvård2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Stressreducerande avslappningsövningar ger möjligheter att förebygga psykosociala besvär som kan ge ökad risk för ohälsa. Yoga, andningsövningar och meditation (mindfulness) är verktyg för stressåterhämtning som den enskilde kan använda sig av för att kunna påverka sin hälsa till det bättre. Med stöd av verktyget medicinsk yoga lär sig individen egenvård som kan bidra till ett ökat välbefinnande.Syfte: Att beskriva skillnader avseende vitalitet, tilltro till egen förmåga, nedstämdhet, oro- och stressymtom före och efter avslutad yogaintervention.Metod: Urvalet till pilotstudien var av en slumpmässig karaktär. Studiedeltagarna anmälde sig till en instruktörsledd medicinsk yogakurs som innefattades av 10 veckors träning. Trettiosju deltagare tränade yoga och fick före och efter avslutad yogakurs fylla i ett självskattningsformulär bestående av mätinstrumenten SF-36, General Self-Efficacy Scale [GSES] och Depression Anxiety and Stress Scale [DASS-21]. T-test har använts för att jämföra data före och efter yogaintervention.Resultat: Resultatet visar att vuxna kan reducera sin oro (ångest) och upplevd stress med stöd av medicinsk yoga och att denna träningsform kan vara ett möjligt stödverktyg för egenvård.Konklusion: För att på sikt kunna ta fram nya behandlingsområden behövs det mer forskning om de verkningsmekanismer som är viktiga för inverkan på hälsa av medicinsk yoga.

  • 344.
    Danielsson, Carl
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Frid, Kira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur vårdpersonal bemöter patienter med beroendeproblematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande.

  • 345.
    Danielsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ekdahl, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    HIV är en del av mig: Upplevelsen av att leva med humant immunbristvirus som ungdom och ung vuxen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs.

  • 346.
    Danielsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsby, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Trösta mig!: Betydelsen av tröst i omvårdnad2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor är i behov av tröst under hela livet, det är en del av vården ur ett holistiskt synsätt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår värdet av tröst i sitt arbete och betydelsen för patienten. Syftet var att belysa vad tröst är i omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ofta har patienter många emotionella känslor som oro, ångest och är i behov av tröst i omvårdnaden. Sjuksköterskan tröstade genom att lyssna, vara tyst, samtala och sitta bredvid patienten i lugn och ro, vilket lugnade patienten och lindrade lidandet. Familjen fanns som ett stöd och fungerade som en tröst då de kände till patientens behov. Tröst uppstod ofta när patienter med samma diagnos fick samtala med varandra. De kände att de kunde ha en dialog om allt, även de upplevelser som de inte kunde delge sina närstående. Patienterna fann även tröst inom sig själv och kunde då kontrollera sin egen ångest, oro och nervositet. Det är av stor betydelse att tröst gestaltas i sjuksköterskeutbildningen, forskning samt ute i yrkesverksamheten för en ökad förståelse av betydelsen av tröst som en omvårdnadsåtgärd.

  • 347.
    de Mauleon, Adelaide
    et al.
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Sourdet, Sandrine
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    Institut fuer Allgemeinmedizin und Familienmedizin, Universitaet Witten/Herdecke, Witten, Germany.
    Gillette-Guyonnet, Sophie
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Leino-Kilpi, Helena
    Department of Nursing Science, University of Turku, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Zabalegui, Adelaida
    Hospital Clinic de Barcelona, Barcelona, Spain.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Vellas, Bruno
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Jolley, David
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Associated Factors With Antipsychotic Use in Long-Term Institutional Care in Eight European Countries: Results From the RightTimePlaceCare Study2014Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 15, nr 11, s. 812-818Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To determine factors associated with the antipsychotic (AP) prescription for people with dementia (PwD) recently admitted to institutional long-term carefacilities (LTCFs) and to ascertain differences in the use of this medication in 8 European countries.

    Design: An exploratory cross-sectional study.

    Setting: LTCFs from 8 European countries (Estonia, Finland, France, Germany, The Netherlands, Spain, Sweden, and England).

    Participants: A total of 791 PwD recently admitted to an LTCF and their caregivers.

    Measurements: Baseline data from RightTimePlaceCare survey was used. Patients' medical conditions, neuropsychiatric symptoms, physical and cognitive status, and medications were recorded. Multiple logistic regression models were used to assess associations with the AP use. 

    Results: A group of 296 patients (37.4%) of 791 patients recently admitted received AP medication. The prevalence of the use of 1 or more APs varied between study countries, ranging from 12% in Sweden to 54% inSpain. Factors independently associated with the AP use were living in Sweden [odds ratio (OR) 0.12, 95% confidence interval (CI) 0.05-0.30], Finland (OR 0.26, 95% CI 0.14-0.48), Germany (OR 2.75, 95% CI 1.55-4.86) and Estonia (OR 6.79, 95% CI 3.84-12.0). The odds of AP use decreased with the presence of a dementia specific unit inthe LTCF (OR 0.60, 95% CI 0.39-0.92), but was higher among residents with a hyperactivity behavior (OR 2.12, 95% CI 1.41-3.18).

    Conclusion: The current study shows that more than one-third of the residents recently admitted received APs and that prescription frequency across countries varied significantly. This study raises the possibility that the presence of a dementia-specific unit might play a role in the AP use. Further studies should investigate this association and seek better understanding of what will achieve optimal quality of AP use among newly admitted residents in LTCF. © 2014 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term Care Medicine.

  • 348.
    de Morais, Wagner Ourique
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Sant'Anna, Anita
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Wickström, Nicholas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    A Wearable Accelerometer Based Platform to Encourage Physical Activity for the Elderly2008Ingår i: Gerontechnology : international journal on the fundamental aspects of technology to serve the ageing society, ISSN 1569-1101, Vol. 07, nr 02, s. 129-181Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The growth in the elderly population will pose great pressure on the healthcare system to treat common geriatric problem. Preventive approaches like encouraging elderly people to perform physical exercises can decrease the risk of developing chronic diseases. In cases when diseases already have developed, further developments could possibly be retarded. In this work a wearable platform to recognize user’ s    movements    presented.    The    platform    provides interactions with simple computer games designed to promote physical activity.

  • 349.
    de Ruiter, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Minnesota State University, Mankato, United States & University of Minnesota Center for Bioethics, Minneapolis, United States.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Introducing a Future-Oriented Approach to Health-Care Technologies and Welfare Policies: An Innovative Ethics Project in Sweden2020Ingår i: Creative Nursing, ISSN 1078-4535, E-ISSN 1946-1895, Vol. 26, nr 1, s. e35-e39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is a description of a 2-year program (May 2017–April 2019) intended to introduce new approaches to addressing ethical issues resulting from the introduction of new health-care technologies and welfare policies. In contrast to the traditional retrospective approach in addressing ethical issues after they occur, this program intended to address ethical issues proactively, before they occurred. This future-focused approach is one way to better keep up with the acceleration of change that society confronts. This project introduced innovative approaches in dealing with unintended consequences and ethical issues resulting from the implementation of new health-care technologies and welfare policies in the Halland region of Sweden. © Copyright 2020 Creative Health Care Management.

  • 350.
    Dehlin, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mårtensson Rag, Lena
    Research and Development Unit, Varberg Hospital, Varberg, Sweden.
    Adolescents' experiences of a parent's serious illness and death2009Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 7, nr 1, s. 13-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:

    Adolescence is characterized by increasing liberation from parents as the young person evolves into an independent individual. Experiencing the serious illness and death of a parent during this phase implies great stress. Serious illness involves uncertainty, worry, and hope at the same time that it is necessary for everyday life to function. This study sought to describe adolescents' experiences in the serious illness and death of a parent.

    Methods:

    The study was carried out using a qualitative method. Data were collected in interviews with five adolescents who were 14-17 years of age when one of their parents died.

    Results:

    The results show that the parent's illness was a strong threat, as the adolescents understood that their own and the family's lives would be greatly changed by the illness/death. The incomprehensibility of the parent's serious illness and death was a threatening condition on its own. The adolescents strived to make the inconceivable more conceivable to understand what was happening. They also described the necessity of finding different ways of relating to and managing the threat, such as restoring order, seeking closeness, adapting, gaining control, avoiding talking about the illness, not accepting and counting the parent out. The adolescents described feelings of being alone and alienated, even though they were close to family and friends and they did not actively seek support. The lives of the adolescents were changed by their experiences, beyond their bereavement over the parent. They felt that they had become more mature than their friends and that there had been a change in their thinking about life, changes in values, and changes in their views of relationships with other people.

    Significance of results:

    The results of the present study can form a basis for developing a support program whose purpose would be to prevent effects on health.

45678910 301 - 350 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf