hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency care: form the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students2013Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 4, s. 257-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The development of the Swedish ambulance service has resulted in three different competence levels in Swedish ambulance teams: specialist ambulance nurses, registered nurses and emergency medical technicians. A nursing scientific model developed by Peplau (Peplau, H., 1991. Interpersonal Relations in Nursing. Springer Publishing Company, New York.) breaks down the nurse-patient relationship into a number of phases: an orientation, an identification, an exploitation and a resolution phase. This model has then been adapted to the pre-hospital emergency care by Suserud (Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., Fagerberg, I., 2003. Att förstå vårdvetenskap [To Understand Caring Science]. Studentlitteratur, Lund.). The purpose of this study was to explore, by direct content analysis, how the phases of the pre-hospital nurse-patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students descriptions of ambulance missions. The results show that the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship could be identified and each phase includes several different parts. Furthermore, the results show that the parts of each phase can vary depending on the patient's condition and the environmental circumstances of the ambulance mission. This improved understanding of the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship, and their parts, could be used by ambulance team members as a support during the pre-hospital caring process in ambulance missions. This new knowledge could also be used in education. © 2012 Elsevier Ltd.

  • 302.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wallinvirta, Eivor
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Nyström, Patrik
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Patientsäkerhet och vårdandets etik2013Ingår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: An international collaborative project has been ongoing since 2009 between the Ambulance training program in Nursing at the University of Halmstad and the program in Emergency Care at Arcada University of Applied Sciences. The purpose is to jointly develop knowledge about patient safety and caring ethics, through participation in experiential skills development in innovative environments. The focus areas of collaboration are: 1) To learn safety by preventing and creating resistance to human errors and malpractices in health care 2) To become aware of the outer and inner ethics, as a basis of use of the self 3) To create conditions for inner leadership and personal responsibility in health care. The course content planning is guided by an integrative pedagogy, which contains an active simulation exercise.

    Methods: Simulation exercises are given to interdisciplinary student teams at a one week exchange program in Helsinki in spring and in Halmstad in autumn. The assessment is a written work, and the student deepens understanding in evidence-based research.

    Results: Simulation has given students opportunities for an active and motivational approach to learning, where a high degree of knowledge, creativity and reflection co-exist. Students have expressed that they have learned to think and act in terms of patient safety and ethics. The concepts have been concrete and visibly demonstrated by simulating everyday prehospital emergency situations: e.g. a situation in which the patient refuses to be transported. The simulation exercises have explained theory and built bridges to practice.

    Conclusions: The discussions of reflection in interdisciplinary groups and after the simulations have been fruitful, due to students´ different experiences, but also because of awareness of cultural similarities and differences. Students have adopted permanent values of concrete models for how to act safely and ethically at the individual, community and organizational level.

  • 303.
    Bexell, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sarman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

  • 304.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 305.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Sect Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Clin Res Sormland, Uppsala, Sweden..
    Jansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wadensten, Barbro
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Engström, Gabriella
    Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA..
    Pöder, Ulrika
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Prevalence and quality of clinical pathways in Swedish intensive care units: a national survey2014Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 20, nr 1, s. 48-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectivesTo identify the prevalence of clinical pathways (CPs) in Swedish intensive care units (ICUs) and to explore the quality, content and evidence base of the documents. MethodsA descriptive and explorative survey of all Swedish ICUs (N84) and a review of submitted examples of CPs (n12) were conducted. ResultsCPs were in use at 20% of the Swedish ICUs. There was a significant geographic variation but no relationship between the use of CPs and category of hospital, type of ICU, size of ICU or type of health record applied. In total, 56 CPs were reported within a range of scopes and extensions. The content of the ICUs' CPs, as well as the degree to which they were interprofessional, evidence based, and renewed varied. ConclusionsProgress has been made in relation to CPs in recent years, but there is potential for further improvements. None of the ICUs had CPs that contained all key characteristics of a high-quality, interprofessional and evidence-based CP identified in the literature. Greater knowledge sharing and cooperation within the field would be beneficial, and further research is needed.

  • 306.
    Bjärbo, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barn som anhöriga i ett västsvenskt ambulansområde: En pilotkartläggning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen.

    Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien.

    Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom.

    Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd.

  • 307.
    Bjärne, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thulin, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård: En allmän litteratudstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.

  • 308.
    Björk, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Haag, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykologin bakom skadeprevention inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning.: En Kvalitativ studie ur coachers perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt coacher inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning implementerar preventiva strategier designade för att förebygga skador genom inverkan på psykologiska riskfaktorer. Vidare var det av intresse att undersöka vilka personlighetsdrag hos en idrottare som coacher upplevde ökade risken för skador. Ett ytterligare syfte var att studera coachernas erfarenheter av relationen mellan idrottares stressnivå och skaderisk. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med coacher på distrikt till internationell nivå lokaliserade i Sverige. Samtliga coacher hade tidigare erfarenhet med skadade idrottare. Resultatet sammanställdes genom en deduktiv innehållsanalys. Under intervjuerna identifierades flera interventionsstrategier som kunde relateras till Williams och Andersens (1998) stress­skademodell. Det framgick att coacherna i studien fokuserar mycket på fysiologiska och stressrelaterade aspekter och inte personlighetsdrag när de implementerar interventioner för att förebygga skador. Implikationer för skadeförebyggande träning samt förslag på framtida forskning ges.

  • 309.
    Björk, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fred, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Whistleblowing- "En livlina att grabba tag i": En studie om rapportörers möjligheter att rapportera2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Whistleblowing är en möjlighet för en person att anonymt rapportera om en oegentlighet som förekommer inom organisationen. Studien har undersökt organisatoriska faktorer som påverkar denna möjlighet för den anställda, där fokus legat på vilka effekter rapporteringsstrukturen och organisationskulturen har för möjligheterna att rapportera. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer med fackliga företrädare har genomförts. Undersökning visade att det viktiga för att en whistleblowing-funktion ska ha en fungerande rapporteringsstruktur var kunskap om att funktionen finns, annars är det svårt att förvänta sig att få in rapporter. Vidare är det viktigt med tydliga rapporteringskanaler och riktlinjer där det framgår vad som är angeläget att rapportera om. Gällande organisationskulturen så var vikten av ett bra ledarskap det som framträdde tydligast. Har man ett ledarskap som tillåter en öppen kultur med högt i tak så skulle man inte vara i behov av funktionen i samma grad som om det vore lågt i tak. Är situationen sådan att man har anställda som använder sig av funktionen är det viktigt att man skapar en kultur där man som chef ser rapportörens handling som en förbättringsmöjlighet och därmed inte tilltar repressalier eller efterforska rapportören. Överlag var inställningen till funktionen att det vara bra att den fanns som ett alternativ, men att det primära borde vara att sträva mot en kultur där man kan ha dialoger på arbetsplatsen.

  • 310.
    Björk, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindholm, Alina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att respektera varandras kompetenser: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i interprofessionella team2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning. Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar där resultaten bearbetades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier av erfarenheter kunde skapas. De fyra kategorier som framkom var att respektera varandras kompetenser, att ha en tydlig arbetsfördelning, att arbeta med olika personligheter och att arbeta för gemensamma mål. Sjuksköterskor erfor att klinisk kompetens, social kompetens, respekt, kommunikation, tillit, utbildning, rollförståelse och gemensamma mål var grundläggande för en fungerande samverkan. För att förbereda sjuksköterskestudenter för interprofessionell samverkan rekommenderas såväl teoretisk som praktisk utbildning tillsammans med andra vårdaktörer under utbildning. Även gemensam utbildning för befintlig hälso- och sjukvårdspersonal anses värdefull. Ytterligare forskning kring sjuksköterskors erfarenheter av interprofessionell samverkan är angeläget för att öka sjuksköterskors kompetens i samverkan i team.

  • 311.
    Björk, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skär, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Cia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med fekal inkontinens: Ett begränsat liv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. 

  • 312.
    Björklund, M.
    et al.
    Centre for Health Promotion Research, Halmstad University, Halmstad and the Ear Clinic, Nordvastra Skanes Sjukvardsdistrikt, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Cancer patients' experiences of nurses' behaviour and health promotion activities: a critical incident analysis1999Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 8, nr 4, s. 204-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with head and neck cancer report several disease- and health-related problems before, during and a long time after completed treatment. Nurses have an important role in educating/supporting these patients about/through the disease and treatment so that they can attain well-being. This study describes the cancer patients' experiences of nurses' behaviour in terms of critical incidents after nurses had given them care to promote health. The study had a qualitative, descriptive design and the method used was the critical incident technique. Twenty-one informants from the Nordic countries diagnosed with head and neck cancer were strategically selected. It was explained to the informants what a critical incident implies before the interviews took place; this was defined as a major event of great importance, an incident, which the informants still remember, due to its great importance for the outcome of their health and well-being. The nurses' behaviour was examined, and critical incidents were involved in 208 cases-150 positive and 58 negative ones-the number of incidents varying between three and 20 per informant. The nurses' health promotion activities or lack of such activities based on the patients' disease, treatment and symptoms, consisted of informing and instructing the patients as well as enabling their participation. Personal consideration and the nurses' cognisance, knowledge, competence, solicitude, demeanour and statements of understanding were found to be important. Continuous health promotion nursing interventions were of considerable value for the majority of this group of cancer patients. Oncology nurses could reconfirm and update the care of head and neck cancer patients by including health promotion activities in individual care plans. By more frequent use of health promotion models, such as the empowerment model, the nurses could identify and focus on those individuals who needed to alter their Life-style as well as tailor their approach towards these patient by setting goals for well-being and a healthy life-style.

  • 313.
    Björkqvist, Kornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svantesson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården.

  • 314.
    Björn, Wihlborg
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malin, Yderhag
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ledarskap: en viktig nyckel till hälsa i arbetslivet: En litteraturstudie om transformativt ledarskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.

    Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

    Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.

    Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter.

  • 315.
    Björnerhag, Linette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kärrbrand, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar

    bemötandet av närstående i sorg.

    Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation.

    Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg.

  • 316.
    Björnström, Klara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fredman, Lina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rollen i beredskap: En kvalitativ studie om mellanchefers upplevelse av sin yrkesroll och skiftet mellan yrkesroll och privatliv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle har gränserna mellan arbete och privatliv suddats ut. Den nya tekniska utvecklingen har lett till att individer kan vara tillgängliga för arbete när som helst. Arbetslivet präglas således av ett gränslöst arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006). Med det gränslösa arbetet som bakgrund syftar denna studie till att undersöka upplevelsen av yrkesrollen för mellanchefer i offentlig förvaltning. Det studeras även skiftet mellan deras yrkesroll och privatliv. För att förstå frågeställningen från ett makroperspektiv används teorin om Gränslöst arbete (Allvin et al. 2006) samt begreppen den inifrånstyrda och gruppstyrda karaktärstypen (Riesman, 1999). För att även förstå frågeställningen från ett mikroperspektiv används Goffmans (2004) teori om roller. Studien är kvalitativ och utgår från en hermeneutisk metodansats. För att få kunskap om hur mellancheferna upplevelser sin yrkesroll och skiftet mellan yrkesroll och privatliv har nio mellanchefer i offentlig förvaltning intervjuats. Studien visar att mellancheferna går in en roll på jobbet och att det påverkar deras privatliv. Mellancheferna har således svårt att sätta en gräns mellan arbete och privatliv. Det framkommer även att mellancheferna försöker skapa en gränsdragning mellan arbete och privatliv med hjälp olika strategier.

  • 317.
    Björsing, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Casparson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olofsson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet.

  • 318.
    Blakaj, Drilon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rrmoku, Liridon
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Empowerment i multisystemisk terapi- en kvalitativ studie av MST teamet i Halmstad2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod där en hermeneutisk ansats har använts för att tolka de semistrukturerade intervjuerna. Studiens syfte var att undersöka Multisystemisk terapi (MST) teamet i Halmstads kommuns uppfattningar på behandlingsmetoden multisystemisk terapi för ungdomarna i åldern 12-18 år. Frågeställningarna var: Upplever MST terapeuterna att MST är en metod som leder till en förbättrad situation för ungdomarna som får metoden? Vad beskriver MST terapeuterna att det finns för möjligheter och hinder i arbetet med metoden?

    Studien bygger på tidigare forskning om MST och förstärkning utifrån MST. I studien framkommer det tre terapeuters och en MST ledares upplevelser av behandlingen och hur den är riktad till att påverka föräldrarna och dens ungdom till en förändring. Från terapeuternas utsagor belyses det hur MST metoden är utformad till att ungdomarna motiveras till förändring med hjälp av det interna och externa nätverken. Resultatet visar att tidigare forskning framför mycket kritik på behandlingen i Sverige. Det visar sig att andra insatser som finns hos socialtjänsten ger samma resultat eller ännu bättre. Alla terapeuterna uttryckte att de har sett förändringar hos familjerna och att de flesta familjerna har vägletts till ett nytt sätt att tänka men att samarbetet med fler berörda parter bör bli bättre. Det har framkommit positiva och negativa sidor på behandlingen från terapeuternas perspektiv och att det ständigt pågår forskning på metoden för att beteendeproblemen ska förebyggas effektivare. När ungdomen var delaktig blev behandlingen effektivare.

    Fördelarna med MST är att behandlingen sker multisystemiskt med hela ungdomens nätverk men risken med behandlingen är att ungdomens nätverk kanske inte finns kvar när behandlingen avslutas som kan hjälpa den att stärkas. Det finns fördelar och nackdelar på behandlingen och det gäller att som MST terpeut att kunna tolka MST:s principer så bra som möjligt för att föräldrarna och ungdomen stärks och inte blir beroende av andra behandlingsinsatser. Det har skett en förbättring på MST behandlingen när MST Sverige bildades och fick svenska konsulter. Studiens slutsatser är att det är viktigt att skapa förutsättningar till att ungdomen blir delaktig i behandlingen och få fram dens åsikter på varför det inte fungerar och hur nätverken ska jobba med ungdomen för att få den att utvecklas. För att förstärkning ska uppnås måste MST teamet bortse från ungdomarnas ålder behandla individerna efter deras mognad, integrera familjemedlemmarna så mycket som möjligt och få ett gott samspel mellan terapeuterna och familjerna.

  • 319.
    Blank, J.
    et al.
    Department of Public Health and Community Health, Göteborg University, Sweden;.
    Nordin, P.
    Skaraborg Institute, Skövde, Sweden.
    Toivonen, Henri
    Children Health Care, Skaraborg, Sweden.
    Lindblad, Ulf
    Department of Public Health and Community Health, Göteborg University, Sweden.
    Nyholm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Prevalence of overweight and obesity among preschool children between 2004 and 2008, in a rural area of Sweden: The Skaraborg Evaluation Child Obesity Prevention Project (SECOPP)2010Ingår i: Special Issue: Abstracts of the 11th International Congress on Obesity, 11-15 July 2010, Stockholm, Sweden, Chichester, England: Wiley-Blackwell, 2010, s. 73-74Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Childhood obesity is considered a serious public health problem and it has increased over the last two decades. The aim of this paper was to report 5-year change in prevalence of overweight and obesity among preschool children in a rural area of Sweden. Material and Method: Body height and weight were obtained in 2004, 2006 and 2008. A total of 1914 children (1014 boys and 900 girls), aged 4 years ± 4 months and were examined at Child Welfare Clinics in two municipalities in the Skaraborg area in Region of Västra Götaland, Sweden were included in the study. Body mass index (BMI) was calculated and categorized according to the International Obesity Task Force (IOTF) and WHO cut-off as reference methods in defining overweight and obesity, and GLM methods were used to estimate the change with age as a covariate. Result: Between 2004 and 2008, overweight increased in boys according to IOTF 2.0% (P = 0.048), whereas no such trend was seen when using WHO cut-offs. In girls, overweight increased significant according to the both definitions IOTF 9.1% (P < 0.001) and WHO 2.8% (P = 0.010). Obesity has decreased in both boys and girls, however not significant. According to IOTF obesity decreased with 1.1% in boys and 1.9% in girls, and WHO with 2.1% in boys and 1.5% in girls. Conclusion: This study shows that overweight has increased in both sexes and obesity rates remained rather steady. However, public health strategies targeting the whole population is still needed.

  • 320.
    Blidell, Ylwa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kaire, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelser av att leva med astma: När livet begränsas2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma, vilket gör att sjukdomen klassas som en folksjukdom. Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med olika svårighetsgrader som medför konsekvenser i det vardagliga livet. Syfte: Att belysa vuxna personer upplevelser av att leva med astma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Samtliga artiklar har sökts fram i Cinahl, pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsbärande enheter framkom tre huvudkategorier: Begränsningar i vardagen, Att förhålla sig till sjukdomen och Behov av kunskap och stöd. Under Begränsningar i vardagen framkom subkategorierna: Fysiska begränsningar, Sociala begränsningar och Emotionella begränsningar. Under Att förhålla sig till sjukdomen framkom subkategorierna: Inte kunna acceptera sjukdomen och Lära sig leva med sjukdomen. Under Behov av kunskap och stöd framkom subkategorierna: Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Socialt stöd. Slutsats. Svårigheter att andas medförde känslor som oro, rädsla, nedstämdhet och frustration hos personer med astma. Vardagslivet påverkades negativt i form av att undvika sociala tillställningar och ledde till en stor påverkan emotionellt. Personer med astma upplevde brist på information och därmed avsaknad av kunskap om sin sjukdom. Det fanns svårigheter att acceptera sin astma vilket ledde till att personerna förnekade att de var sjuka och skämdes när symtomen uppkom oförutsägbart. För att få kontroll över sin sjukdom och att lära sig leva med astma krävdes det acceptans och att lära känna sina symtom samt begränsningar.

  • 321.
    Blizniuk, Viktoryia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Health literacy among young people in Sweden: Qualitative study of the school-based health education2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The basic components of the health literacy are ability to get access to the health-related informationand understand it. For the young people the most appropriate source of information, including abouthealth, is school. Studies on health education showed that there are some problematic issues in thehealth education in the schools in Sweden which result in non-application of the knowledge by thestudents.Thus, the aim of this study was to explore and analyze school-based health education in Sweden fromthe youth perspective. The purpose of the study was to indicate the best practices of health educationwithin schools in Sweden and reveal the most problematic fields and gaps in it from the point of viewof the youth.Qualitative research was conducted for exploring the research problem. Therefor semi-structuredinterviews were held with young people aged 18-25 having studied in the schools in Sweden. The datawas analyzed within social learning theory with application of thematic analysis methodology. Besides,literature and previous researches review has been conducted as a background study.In the result of this research it was revealed that although young people are satisfied with the resultsof the health classes and show trust to the school as a source of information, some information lacksin the health education, e.g. mental health education. Besides, some issues have been noticed as to theschool environment around health education which can impede application of the health knowledge.

  • 322.
    Blom, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fossheimer Stillfors, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Self-management i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom - en begreppsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning indikerar att äldre personer vill vara självständiga och ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt trots kronisk sjukdom. Distriktssköterskan kan genom att främja personens förmåga till self-management skapa förutsättningar för att de äldre ska kunna klara sig hemma. Studien genomfördes som en begreppsanalys av self-management. Self-management är ett begrepp som inte har någon entydig definition och som är under utveckling. Det finns inte något motsvarande svenskt ord. Syftet var att belysa hur self-management används i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom. Studien har en induktiv ansats. Metoden utgår från Rodgers evolutionära begreppsanalys, en metod för att utveckla kunskap inom omvårdnadsforskningen. Resultatet visar att selfmanagement i relation till äldre personer med kronisk sjukdom kan innebära både förtjänster och risker. Förtjänsterna kan vara en ökad tilltro till den egna förmågan samt ökad kunskap om sjukdomen. Riskerna kan vara ensamhet och ångest. Sammanfattningsvis så visar studien att forskningen framöver bör fokusera på hur distriktssköterskan kan bidra med kunskap för att äldre personer ska kunna anta selfmanagement. Det är viktigt att även inkludera de negativa aspekter som selfmanagement kan medföra.

  • 323.
    Blom, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Koobs Hultberg, Alice
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i särskilt boende och hospice: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede.

  • 324.
    Blom, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Amin, Raime
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vi säger samma sak, men vi menar olika saker: Sex förskolepedagogers upplevelser av kommunikation med föräldrar med ett annat modersmål än svenska2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation.

    Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska?

    Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

    Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

  • 325.
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Psykiatrin Halland, Falkenberg, Sverige.
    LIV-P Levnadsvaneinterventioner för personer med psykossjukdom2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 326.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Experiences of data collection issues in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia2016Ingår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 41-41Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness are crucial for the development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with schizophrenia is primarily established in dialogue with individuals with experience of the phenomenon investigated. Attaining trustworthiness in the findings in qualitative studies is of great importance and the interview approach used should assure trustworthiness in the data collection at different levels with regard to the perspectives of the individual, which is essential for developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss the issues related to data collection in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia.

    Method: Six qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people diagnosed with schizophrenia were reflected on and discussed in terms of issues related to data collection involving people with severe mental illness such as schizophrenia (N=75).

    Results: The discussions that generated the results revealed three topics in qualitative studies involving individuals diagnosed with schizophrenia: 1) Selection of research context with respect to participants’ different aspects of life, 2) Sampling issues with regard to judgements of participants’ ability to contribute with information and 3) Choice of data collection methods to meet the aim of the enquiry.

    Conclusion: Three crucial areas in data collection in qualitative studies with individuals diagnosed with schizophrenia were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 327.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    How to facilitate healthy living described by persons with persistent psychiatric disorders in psychiatric out-patient settings – challenging health care professionals2016Ingår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 13-13Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Over the previous decades, scientific research has demonstrated that people with persistent mental illness like schizophrenia and other psychotic disorders have a reduced life expectancy and have a higher risk of being affected of preventable physical illnesses such as developing metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. Additionally it have made evident for lower quality of life as well. These risk factors make health promoting essential in the care providing and therefore it ́s important for the health professionals to have a deeper knowledge about the facilitating factors to healthy living described by persons themselves.

    Aim: The aim of this qualitative study was to describe the experiences of persons affected by persistent mental illness such as schizophrenia or other psychotic disorders what facilitates healthy living in their everyday life. The presentation has the focus on the facilitative factors applying health professionals when providing care for persons in psychiatric out-patient settings.

    Method: The study was carried out in three different psychiatric out-patient settings in the southern Sweden. The data was collected through qualitative interviews (N= 16) and analyses by qualitative, inductive approach abased on Granheim and Lundmans ́ conceptualization of content analysis.

    Results: First, it is essential for persons with persistent and severe mental illness that they get support to bring out their needs to healthier living by having a dialogue about the issues of healthy living in their everyday life. In this dialog they may also need support to reflect and find out their own motivating factors to healthier living. Additionally, in this dialogue it is important to be aware of that they will be regarded as a whole person and include many areas of life like daily structure and social life. The professionals should show a truly involvement and active interest to persons when increasing healthy living.

    Conclusion: Many persons with persistent mental illness need practical support in their everyday life to maintaining healthier living. This requires the close cooperation between psychiatric out-patient settings, the housing support professionals from municipalities and the social services.

  • 328.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Center for Collaborative Palliative Care , Department of Health and Caring Sciences, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Health Risks among People with Severe Mental Illness in Psychiatric Outpatient Settings2018Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 7, s. 585-591Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Life expectancy is greatly reduced in patients with schizophrenia, and cardiovascular diseases are a leading cause of mortality. The aim of this cross-sectional study was to investigate the prevalence of overweight, obesity, and cardiovascular disease (CVD) risk and to investigate the relationships between self-rated health, sense of coherence, CVD risk, and body mass index (BMI) among people with severe mental illness (SMI) in psychiatric outpatient settings. Nearly 50% of the participants were exposed to moderate/high risk of CVD and over 50% were obese. The results showed no statistically relationships between the subjective and objective measures (Bayes factor <1) of health. The integration of physical health into clinical psychiatric nursing practice is vital. © 2018 Taylor & Francis Group, LLC

  • 329.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Experiences of methodological issues in qualitative studies involving people with severe mental illness such as schizophrenia2016Ingår i: Programme: Second Nordic Conference in Nursing Research, 2016, s. 60-60Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness is crucial in development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with severe mental illness is primarily established in dialog with individuals experienced in the phenomenon investigated. To reach trustworthiness of findings in qualitative studies is central and the interview approach used should assure trustworthiness in data collection regarding perspectives of the individual essential in developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss methodological issues related to research interviews involving people with severe and persistent mental illness.

    Method: Five qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people with severe mental illness were reflected and discussed regarding methodological issues related to the interview situation involving people with severe and persistent mental illness (N=51).

    Results: The discussions forming the results revealed three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness. Use previous experiences of interactions with persons with mental disabilities with an open mind without prejudices. Balance the interviewee’s need of support and encouragement during the interview without manipulating contents of statements. Comprehend the essential meaning in the interviewee’s statements even when statements are short and narrow.

    Discussion: Three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 330.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Enabling healthy living: Experiences of people with severe mental illness in psychiatric outpatient services2018Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 1, s. 236-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that people with severe mental illness have a reduced life expectancy and a greater risk of being affected by preventable physical illnesses such as metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. There are still, however, only a few published studies focusing on what enables healthy living for this group. This study thus aimed to describe what enables healthy living among people with severe mental illness in psychiatric outpatient services. The data were collected in qualitative interviews (n = 16) and content analysis was used to analyze the data. The interviews resulted in an overall theme "Being regarded as a whole human being by self and others", which showed the multidimensional nature of health and the issues that enable healthy living among people with severe mental illness. Three categories emerged: (i) everyday structure (ii), motivating life events and (iii) support from significant others. The results indicate that a person with severe mental illness needs to be encountered as a whole person if healthy living is to be enabled. Attaining healthy living requires collaboration between the providers of care, help and support. Health care organizations need to work together to develop and provide interventions to enable healthy living and to reduce poor physical health among people with severe mental illness. © 2017 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

  • 331.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Department of Psychiatry, Central County Hospital Halmstad, Sweden.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Family in the waiting room": A Swedish study of nurses' conceptions of family participation in acute psychiatric in-patient setting2011Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 20, s. 185-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Family plays an important role in the care provided for patients in all areas of nursing. However, relatively few studies deal with the focus of the present study: the ways that nurses experience family participation in acute psychiatric inpatient settings. Data were collected by interviewing 18 nurses who had experience working in such settings. A phenomenographical approach was used to analyse the interviews. Three descriptive categories were found: family participation as a part of the caring process, barriers to family participation, and nurses' resources in family participation. The findings show that the nurses' conceptions of family participation varied, and that the family was not always a priority in this caring context. The implementation of family participation was often only based on the nurses' own interests and insights. This could mean that family participation differed substantially, depending on which nurse a family encountered, and which unit the patient was admitted at. Finally, nurses had little professional autonomy, and organizational support and education were also lacking.

  • 332.
    Boberg, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Persson, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Andersson, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Klubba och Boll är allt som behövs för att ha skoj: En studie om kommunikationens och kommunikationskulturensbetydelse i ett elitsatsande ungdomsinnebandylag2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract: When playing in teams, communication is important, not just communication with words but also non-verbal communication such as gestures and body languish. The purpose with this study is to see how there is a co-op among communicating players , between leaders and players and to examine what meaning communication and culture got  in a youth team. The ambition with this study was to increase our knowledge about communication and communicationculture in the youth floorball team. This study is qualitative and was inspired by an ethnographical method so we got the information from observations of a youth floorball team, totally we made four observations. The result were analyzed and categorized from our observation papers. The results where categorized into four headlines, One and two-way communication, Artifacts, The communicationculture of the youth team and actions. The leader got a very important role as communicator and pedagogical leader for the communicationculture that the individual of the group wants to be used in order to promote the development in the team. In the future, more teams needs to be studied to get a more reliable source of information that can be used on a greater populace.

  • 333.
    Bogren, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Westberg, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva ett förändrat liv: Mäns upplevelse av att leva med prostatacancer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad.

  • 334.
    Boholm, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dadmehr, Mona
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jagets plats i barnavårdsutredningar: En kvalitativ vinjettstudie kring socialarbetarens tillämpning av subjektiv kunskap2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sociala arbetet med barn och unga är komplext. Rådande kunskap beskriver framförallt om de mest omfattande insatserna; omhändertaganden och placeringar av barn. Medan vi funnit mindre forskning kring vilka faktorer som har verkan i bedömningar och beslut om insatser. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av socialarbetarens användning av jaget i barnavårdsutredningar samt bidra till en ökad förståelse för hur subjektiv kunskap verkar i bedömnings- och beslutsprocesser. Författarna har för detta ändamål använt sig utav en kvalitativ vinjett med kompletterande semistrukturerad intervju. Utifrån empirin har författarna tolkat de sju intervjupersoners utsagor i relation till Webers teori om idealbyråkrati, Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer, Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater samt Lundquist teori om autonomi. I resultatet framkom att socialarbetaren har stor handlingsfrihet i sitt arbete med barn och unga samt att de i hög utsträckning använder sig av intuition och tidigare erfarenheter. Hur socialarbetaren är som person har stor betydelse för hur denne väljer att nyttja det handlingsutrymme som ges. Resultatet visar även att socialarbetare med längre erfarenhet i högre grad än socialarbetare med kort erfarenhet förlitar sig på subjektiv kunskap i sitt arbete. Vår uppfattning är att jaget är ett viktigt verktyg i arbetet med barn och unga, och att det svarar mot den komplexitet som finns inbyggd i arbetet. Dock bör vikten av reflektion kring denna kunskapsanvändning understrykas.

  • 335.
    Bohäll, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malmström, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö: En kvalitativ studie inom offentlig och privat sektor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö.

    Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. 

  • 336.
    Bojanic, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En jämförande studie om identitetsskapandet, sociala band och självkänsla hos brottsoffer och f.d. kriminella2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla.

  • 337.
    Bokström, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tröst till personen med cancer som vårdas av sjuksköterska i livets slut: En begreppsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tröst har en central del i omvårdnaden. Begreppet tröst har ifrågasatts om det är relevant för omvårdnaden. Tröst förknippas med lidande och betydelsen av begreppet tröst är individuellt, kroppsligt, mentalt och andligt. Syftet med studien var att undersöka begreppet tröst utifrån ett omvårdnadsperspektiv i livet slutskede. Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökningar genomfördes i 4 databaser. 14 artiklar blev det slutgiltiga urvalet. Där synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, exempel och konsekvenser av tröst identifierades. Resultatet visar att det finns vissa gemensamma faktorer som främjar tröst. Faktorer som framkom var relationen till sjuksköterskan, familjerelationer och religiös eller andlig tro. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar trösten till den enskilde personen då tröst upplevs individuellt. Resultatet diskuterades mot Ruland och Moores omvårdnadsteori Peaceful End-Of- Life Theory och vidare analysfasen. Det behövs mer forskning för att vidareutveckla begreppet tröst i livets slutskede.   

  • 338.
    Bolanca, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kjellström, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter ett trauma2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma är något som uppenbarar sig oväntat och kan leda till omfattande konsekvenser för patienter som drabbas. Eftersom patienter själva inte kan påverka situationen fullt ut, är det viktigt att sjuksköterskan besitter kompetens för att erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter att ha drabbats av trauma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kritisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar inom det valda ämnet. Totalt användes nio resultatartiklar. Resultat: Patienters upplevelser kunde delas in i tre teman: delaktighet, trygghet och hopp. I resultatet framkom det att patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningar efter ett trauma växlade mellan positiva och negativa upplevelser. Delaktighet var något som varierade och påverkade patienters upplevelse kring omvårdnaden. Att tilldelas information och relevant fakta stillade oron och medförde en känsla av trygghet. Hopp skapades genom omvårdnad av god kvalitet medan brist på hopp ledde till en minskad vilja till att kämpa. Slutsatser: Ökad kunskap redan i sjuksköterskeutbildningen kring traumavård på akutmottagningar kan ge större medvetenhet om patienters upplevelser av omvårdnaden, vilket i sin tur kan leda till en bättre vård. Forskning för att öka insikten om patienters upplevelser av omvårdnaden efter ett trauma bör utföras.

  • 339.
    Bolland, Mick
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Framing Terrorism in Nordic News Media: A study regarding acts of terror, involved actors, and political messages during 2014-20182019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study was to investigate what common trends are within the communication of acts of terror towards the public within the Nordic countries. This was done by positioning the portrayal of terrorism within the theory of framing by Entman (1993) and the model of framing terrorism by Norris, Kern and Just (2003), which provided the following sub-topics to analyze during the research in regards to terrorism: (1) problem definitions, (2) diagnoses, (3) moral evaluations, (4) treatment recommendations, and (5) political messages.

    The method was based on quantitative content analysis, which made use of physical, categorical, and thematic distinctions surrounding the framing of terrorism. The sample size consisted out of 138 articles which were analyzed based on these distinctions. The included articles originated from the following online editorials of publisher The Local: The Local Denmark, The Local Sweden, and The Local Norway.

    Results indicated an overall more objective approach from the tabloid in regards to terrorism, meaning that mostly only facts were provided but no political messages. Biases within the articles were not directly found, though a focus on male and Muslim perpetrators in regards to acts of terror was apparent.

    Conclusions surrounding the analysis include that the editorials generally appear to be protecting the public by not mentioning too many details surrounding acts of terror. The editorials also seemingly contribute to the avoidance of radicalizing potential actors in regards to acts of terror by leaving out details such as diagnoses and moral evaluations. The editorials were furthermore found to hold an objective tone and did not subject to sensationalism.

  • 340.
    Bolse, Kärstin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Caring for Patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator Experiences of Patients and Healthcare Professionals2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: An Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) is a technical device used in the treatment of ventricular arrhythmias. After the implantation of an ICD the entire life situation can be affected with psychological and social consequences for the patient and his/her next of kin. The healthcare professionals play a vital role in providing educational information, support, and technical follow-up of the device. During recent years more and more hospitals have introduced a more team based organisation where the physicians collaborate with specialised ICD nurses.

    Aim: The overall aim of the thesis was to explore how patients with an ICD experienced their life situation and howhealthcare professionals described their experiences of delivering care to ICD patients.

    Methods: The design was descriptive, combining both quantitative and qualitative approaches, and the data was collected from Sweden and the USA. The Uncertainty of Illness Scale (MUIS-C) and Quality of life Index (QLI) instruments were used to determine the level of uncertainty and satisfaction with life (I), in-depth interviews with a phenomenographic approach was used to describe how Swedish and US patients living with an ICD conceived their life situation (II, III) and how healthcare professionals’ experienced delivering care to patients with an ICD, (IV). Finally, to explore clinical aspects of ICD care in Sweden, the Delivery of ICD Questionnaire (DOIQ) was used to describe the healthcare professionals’ experiences and a content analysis was used to describe the written educational information material provided to patients (V).

    Results: There were no differences in uncertainty between pre and post ICD implantation either in Swedish or the US patients. Satisfaction with life was significantly higher among US patients compared to Swedish patients both before and after ICD implantation within the health-functioning, socio-economic and psychological-spiritual domains. The Swedish ICD patients experienced a significantly higher satisfaction with life within the socioeconomic domain after 3 months. (I). The patients felt safe in having an ICD implanted, but the conceptions varied from seeing the device as a life saver to being worried about what could happen. Gratitude at having an ICD varied from happiness at being alive to something that was alien and disturbed the patient. Being more or less dependent included how patient experienced feelings from well-being to grief. Having a network varied from having sufficient support to loneliness. Having a belief in the future ranged from having confidence to look forward to resignation. Gaining awareness described patients’ adaptation to living with an ICD and limitations due to the ICD (II). The patients also underwent a transition from becoming aware of the restriction in the life situation through a process of adaption and having trust in the ICD. This phase was followed by a reorientation phase where they adapted to their life situation and the patient and his/her family regained of their lives (III). The healthcare professionals strove to provide competent and individualised care and infuse confirmation to the patients in form of information, education and support. They gave the patients tools to handle their life situation, through existential support and mediating security (IV). Half of the hospitals had nurse-based clinic and others planned to introduce them. Three hospitals performed follow-up in the form of remote home monitoring. The nurse had specific ICD education from ICD companies and/or various university courses. In the educational information material the biophysical dimensions dominated while the emotional dimension was scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all (V).

    Conclusions: This thesis offers a further contribution to the scholarly discussion about the relationship between technology and human existence and how to cope with this transition. Our studies revealed that the embodiment of the ICD reflects a merger of experiences about its presence and potential from both patients’ and healthcare professionals’ perspective. This research hopefully encourages healthcare professionals to carefully reflect on what it is like to live with an ICD and to consider practice improvement for the patients’ and the next of kin.

  • 341.
    Bolse, Kärstin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Linköpings Universitet, Linköping, Sweden.
    Living with an implantable cardioverter defibrillator: Swedish and US patients' experiences of their life situation2004Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Flemme, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ivarsson, Anita
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Jinhage, Britt-Marie
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Carroll, Diane
    Massachusetts General Hospital, Boston.
    Edvardsson, Nils
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Hamilton, Glenys A.
    Massachusetts General Hospital, Boston.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Life situation related to the ICD implantation: self-reported uncertainty and satisfaction in Swedish and US samples2002Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 1, nr 4, s. 243-251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe changes in the life situation related to the ICD implantation of Swedish and US samples with regard to uncertainty and satisfaction. The life situation was measured by reference to the uncertainty caused by the condition and satisfaction with the life situation. Inferential statistics were used to analyse changes within and between the Swedish and US samples. Uncertainty showed a statistically significant difference between the Swedish and US samples before as well as after the ICD implantation. A higher level of uncertainty was indicated for the US sample prior to the ICD implantation and for the Swedish sample following the implantation. In the Swedish sample, satisfaction with life showed a statistically significant difference within the socio-economic domain, indicating a higher degree of satisfaction 3 months after implantation. Satisfaction within the domains of health and functioning, socio-economics and psychological-spiritual showed a statistically significant difference between the Swedish and US samples both before and after ICD implantation, indicating a higher degree of satisfaction in the US sample. The previous study shows that the ICD-patient's life situation is changed after the implantation and that it is necessary to provide the patient with information and education based on their own preconditions. The fact that US sample was investigated at a later stage after ICD implantation than the Swedish sample may have influenced the results of the study.

  • 343.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Gruppen för forskning om hälsofrämjande och Livsstilsförändrande arbete.
    Hamilton, Glenys
    University of Oslo, Center for Shared Decision Making and Nursing Research, Norway.
    Flanagan, Jane
    University of Massachusetts-Lowell, Lowell, MA, USA.
    Caroll, Diane L.
    Massachusetts General Hospital, Boston, MA, USA.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ways of experiencing the life situation among United States patients with an implantable cardioverter-defibrillator: a qualitative study2005Ingår i: Progress in Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-7204, E-ISSN 1751-7117, Vol. 20, nr 1, s. 4-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to describe how a selected group of United States patients with an implantable cardioverter-defibrillator perceived their life situation. A qualitative design based on the phenomenographic approach was chosen to describe the patients' conceptions of their life situation. Fourteen patients-eight men and six women, aged 21-84-were strategically selected to obtain as broad a variation as possible. The descriptive categories to emerge from the analysis of the interviews were trust, adaptability, and empowerment. The category labeled trust describes how patients trusted in the organization around them. The category labeled adaptability describes how patients adapted to living with an implantable cardioverter-defibrillator device. The category entitled empowerment describes how patients considered that they received support from family and friends as well as from health care professionals. This study suggests the need for a holistic intervention program comprising family, work, and leisure, focusing on patients' future life situation.

  • 344.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, I.
    Linköping University Hospital.
    Strömberg, Anna
    Linkoping University Hospital.
    Organisation of care for Swedish patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator, a national survey2010Ingår i: European Heart Journal, Supplement, ISSN 1520-765X, E-ISSN 1554-2815, Vol. 31, nr Supplement 1, s. 236-236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    ICD implantations have developed rapidly in recent years and is now an established arrhythmia treatment. The expanding indication for ICD implantation demands new competencies and resources in the ICD team members.

    Objectives:

    To describe the clinical aspects of Implantable Cardioverter Defibrillators (ICD) care in Sweden with focus on organisation, the role and education of nurses, patient information and education, and areas in need of improvement.

    Methods:

    Participants were recruited among physicians and nurses in all of the hospitals implanting ICDs (N=16). Data was collected by a questionnaire. The questionnaire was constructed based on a systematic literature review and then guided by an expert group with clinical and research expertise within the ICD area. The format was inspired by existing questionnaires on heart failure care. The questionnaire comprised of 23 questions, including both multiple choice questions and open questions. Additionally, all written educational materials provided to patients pre- and post-ICD implant were collected from all 16 hospitals. Deductive content analysis using Sarvimäki and Stenbock-Hult's five holistic dimensions was employed to ascertain how information was provided in brochures and information materials.

    Results:

    This study revealed variations in the organisation and follow-up of ICD patients between the different centres in Sweden. Half of the hospitals (n=8) had nurse-based outpatient clinics and several others planned to introduce them. Three hospitals carried out distance follow-ups by means of tele-monitoring. The nurses had received specific ICD education from ICD companies and/or various university courses. In all hospitals, ICD patients received verbal and written information both before and after implantation. The biophysical dimension dominated in the information material while the emotional, intellectual, and socio-cultural dimensions were scarcely described, and the spiritual- existential was not referred to at all. The majority of the ICD teams were in favour of the development of research and quality assurance by means of check lists, guidelines and the ICD-registry.

    Conclusion:

    Holistic care of ICD patients can be achieved by means of a multi-disciplinary ICD team and more patient-centred educational strategies. In Sweden, the organisation of ICD care and follow-up is developing towards more nurse-based clinics. The content of the written educational materials need to be more holistic, rather than mainly focusing on the biophysical and technical aspects of living with an ICD.

  • 345.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Strömberg, Anna
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Experiences of delivering care to patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator from the perspective of health care professionals2009Manuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Objective: To describe healthcare professionals’ experiences of delivering care to patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD).

    Methods: A qualitative, descriptive design based on a phenomenographic approach. Data was collected between October and December 2007 through interviews with 24 healthcare professionals representing all 16 implanting ICD centres in Sweden.

    Results: Two descriptive categories comprising seven subcategories emerged. Striving to provide competent care comprised: providing access to care, improving one’s quantifications, individualising care and Striving to infuse confirmation involved: promoting independence providing existential support, mediating security and comprising needs of next of kin.

    Conclusion: The healthcare professional striving to provide competent and confirming care based on a holistic perspective. The results describe a variation of how healthcare professionals’ strive to be professional in clinical care in order to give the patient tools to handle their life situation.

    Practice Implications: The findings from healthcare professionals’ experiences can complement studies from the patients’ perspective and are important when improving care or ICD patients. This study can serve as a base for developing and redefining holistic follow-up programmes for ICD patients.

  • 346.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Strömberg, Anna
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Organisation of care for Swedish patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator, a national survey2011Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, nr 17-18, s. 2600-2608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim.

    To describe the clinical aspects of implantable cardioverter defibrillators care in Sweden with focus on organisation, the role and education of nurses, patient information and education and areas in need of improvement.

    Background.

    Implantable cardioverter defibrillators implantations have developed rapidly in recent years and are now an established arrhythmia treatment. The expanding indication for implantable cardioverter defibrillators implantation demands new competencies and resources in the implantable cardioverter defibrillators team members.

    Methods.

    Participants were recruited among physicians and nurses in all of the hospitals implanting implantable cardioverter defibrillators (n = 16). Data were collected by a questionnaire. Additionally, all written educational materials provided to patients pre- and postimplant were collected from all 16 hospitals. Deductive content analysis using Sarvimäki and Stenbock-Hult's five holistic dimensions was employed to ascertain how information was provided in brochures and information materials.

    Results.

    Half of the hospitals (n = 8) had nurse-based outpatient clinics and several others planned to introduce them. Three hospitals carried out distance follow-ups by means of tele-monitoring. The nurses had received specific implantable cardioverter defibrillators education from implantable cardioverter defibrillators companies and/or various university courses. The biophysical dimension dominated in the information material, while the emotional, intellectual and socio-cultural dimensions were scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all.

    Conclusion.

    Holistic care of implantable cardioverter defibrillators patients can be achieved by means of a multidisciplinary implantable cardioverter defibrillators team and more patient-centred educational strategies. In Sweden, the organisation of implantable cardioverter defibrillators care and follow-up is developing towards more nurse-based clinics.

    Relevance to clinical practice.

    Development and implementation of structured care programmes with a more holistic approach can improve future implantable cardioverter defibrillators care. The content of the written educational materials need to be more holistic, rather than mainly focusing on the biophysical and technical aspects of living with an implantable cardioverter defibrillators.

  • 347.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thylen, Ingela
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping Sweden.
    Strömberg, Anna
    Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Healthcare professionals' experiences of delivering care to patients with an implantable cardioverter defibrillator2012Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 4, s. 346-352Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: An implantable cardioverter defibrillator (ICD) is a technical device used in the treatment of ventricular arrhythmias. After an ICD implantation, the entire life situation of the patient their next of kin can be affected psychologically and socially. Healthcare professionals play a vital role in providing educational counselling, support and technical follow-up of the device, but little is known about their experiences.

    AIM: This paper describes the experiences of Swedish healthcare professionals in delivering care to patients with an ICD.

    METHODS: A qualitative, descriptive design based on a phenomenographic approach was used. Data were collected through interviews with 12 specialist ICD nurses and 12 physicians, representing 16 ICD implantation centres in Sweden.

    FINDINGS: Two descriptive categories comprising seven subcategories emerged. Striving to provide competent care comprised the subcategories: providing access to care, improving one's qualifications and individualising care. Striving to infuse confirmation incorporated the subcategories: promoting independence, providing existential support, mediating security and comprising needs of next of kin.

    CONCLUSIONS: The healthcare professionals described how they wished to develop the care further. Both nurses and physicians were consistent in wanting to provide competent and confirming care based on a holistic perspective with high accessibility to the ICD team. The findings describe how healthcare professionals strive to provide professional clinical care in order to give the patients tools to handle their life situation. They suggested that more structured education and counselling according to guidelines should be provided. They also highlighted the need to increase their own competence by improving their knowledge and skills.

  • 348.
    Boman, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tryggvesson, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder för barn med funktionell obstipation: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Funktionell obstipation är ett vanligt problem hos barn runt hela världen. Funktionell obstipation definieras som hård avföring, känsla av ofullständig tarmtömning och svårigheter med att tömma tarmen. Upplevd smärta i samband med tarmtömning är den vanligaste orsaken till att barn drabbas av funktionell obstipation, av denna anledning håller barnet inne avföringen. Trots att laxantia kan leda till flertalet biverkningar är det ofta den första behandlingen som åtas vid obstipation, därav var syftet i föreliggande studie att undersöka vilka oberoende omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i behandlingen av funktionell obstipation hos barn i åldrarna 1-18 år. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden av funktionell obstipation, därför krävs kunskap om problemet. Studien är genomförd som en allmän litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har bearbetats och presenteras i tre teman. Det framkommer att undervisning, uppmuntran och uppföljning är delar som har stor betydelse i behandlingen av funktionell obstipation hos barn. Sjuksköterskan bör etablera en stöttande och uppmuntrande relation till barnen och föräldrarna för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat. Mer forskning inom området är nödvändigt för att utveckla sjuksköterskors kunskaper kring oberoende omvårdnadsåtgärder vid funktionell obstipation.

  • 349.
    Bonafé, Fatima
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Donovan, Annie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samhället råder ett genussystem som särhåller män och kvinnor och detta skapar genusskillnader där mannen är normen och kvinnan den avvikande. Genus är det människan formas till genom kultur och tänkande. Smärta är ett problem för patienter och omvårdnad av patienter med smärta är en viktig del av sjuksköterskeprofessionen. Omvårdnad av patienter med smärta baserat på inbillningar om genus kan skapa felaktig bedömning och behandling och kan leda till fara för patienten. Syftet med studien var att undersöka omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och etikgranskning. En kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats genomfördes utifrån sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar och presenteras i två kategorier; bedömning av patienter med smärta och behandling av patienter med smärta. Sjuksköterskor bedömer manliga patienters smärta som mer intensiv och trovärdig än kvinnliga patienters smärta som också rekommenderas mer psykologisk hjälp än manliga patienter. Resultatet visar också att sjuksköterskor kan låta egna fördomar påverka smärtbedömningen. Litteraturstudien både bekräftar och dementerar att det finns genusskillnader mellan manliga och kvinnliga patienter i farmakologisk smärtbehandling. Genuspåverkan kan ses genomgående från utbildningen som student till arbetsplatsen som sjuksköterska. För att skapa en mer personcentrerad omvårdnad av patienter med smärta är kunskap om genus något som behövs prioriteras, förslagsvis genom reflektion och utbildning, både i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatsen. Ytterligare forskning om genusskillnader i andra delar av vården är önskvärt.

  • 350.
    Bond, Hermine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Tillsammans ska vi ta hand om Sverige": En kvalitativ innehållsanalys av hur den sociala tilliten uttrycks i svenska medier under terrordådet i Stockholm 7 april 20172018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation?

    Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten?

    Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod

    Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

45678910 301 - 350 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf