hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1236
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Claesson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallquist, Ewa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters behov av information i palliativ omvårdnad2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person. Patienterna hade ett behov av information om sin specifika sjukdom och symtom för att klara av sitt dagliga liv, prognosen för att kunna planera sin framtid och livets slutskede.

    Individanpassad information från personal med specifik kunskap ansågs vara viktigt. Informationen skulle vara ärlig och inte inge falska förhoppningar och ansågs därmed kunna öka livskvaliteten. Ett stort problem enligt patienten var bristen på information och hur den framfördes. Därför är det viktigt att det i sjuksköterskans grundutbildning ingår utbildning och träning i svåra och känsliga samtal. Mer forskning krävs för att kunna sprida kunskapen hur sjuksköterskan bör närma sig patienten och ge individanpassad information på rätt sätt.

  • 302.
    Claesson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    Hultqvist, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Varberg.
    I nöd och lust: Anhörigvårdens påverkan på parrelationer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv. Det ärviktigt i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete att vara medveten omanhörigvårdens positiva och negativa inverkan i människors liv, för att kunnaförhålla sig till situationen på bästa sätt. Då endast begränsad forskningfinns inom området vård av maka/make bör forskningen utökas och bli meromfattande för att individer inte skall lida i tystnad och utveckla ohälsa.

  • 303.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Dokumentation av elevers hälsa2012Inngår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 121-136Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 304.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sweden.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School VIPS: A Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren’s Health2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 305.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting All Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 306.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun, Vänersborg, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    School-VIPS: a Swedish Model for Documenting all Aspects of Schoolchildren's Health2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND:

    Dokumentation av skolbarns hälsa kan vara en praktisk och etisk utmaning för skolsköterskor. Då forskning visar att skolbarns psykiska och sociala hälsoproblem har ökat under de senaste decennierna och god omvårdnad innefattar en tillförlitlig dokumentation finns ett uppenbart behov av att utveckla en struktur som underlättar arbetet för skolsköterskor. VIPS-modellen är väl utvärderad och används i en mängd olika vårdsammanhang.

    SYFTE:

    Syftet med projektet var att utveckla en särskild skol-VIPS modell.

    METOD:

    Original -VIPS, Psyk-VIPS och Prim-VIPS användes som förlaga. Modellen expertgranskades samt pilottestades av yrkesverksamma skolsköterskor.

    RESULTAT:

    Resultatet presenteras i en folder utifrån omvårdnadsprocessens huvudrubriker. Sökord relaterade till hälsosamtal och vanliga hälsoproblem bland skolbarn i olika ålder såsom kost och hudproblem är exempel på sådant som kommenteras. Hälsoproblem som kan vara ett dilemma för skolsköterskor att dokumentera är självförvållade skador och könsstympning vilka också kommenteras specifikt. Andra sökord som är relevanta för skolhälsovården är Sexualitet / Reproduktion inklusive pubertetsutveckling där även pojkars utveckling lagts till. I sökordet Psykosocialt ingår skolsituationen och drogmissbruk.

    SLUTSATS:

    En gemensam struktur av dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen kan göra det möjligt att jämföra barn och ungdomars hälsoutveckling samt att utvärdera omvårdnadsåtgärder. Möjligheterna till uppföljning av verksamheten och framtida omvårdnadsforskning kan också öka.

  • 307.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolhälsovården Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Skolsköterska med medicinskt ansvar Skolhälsovården Höganäs kommun, Sverige.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Annet (Annet vitenskapelig)
  • 308.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Teider, Karin
    skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Vänersborgs kommun, Sverige.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    SkolVIPS: En modell för skolsköterskans dokumentation2014Annet (Annet vitenskapelig)
  • 309.
    Cojanu, Ionela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Perby, Perby
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikens effekt på postoperativ smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, orsakar vävnadsskada med efterföljande smärta. Obehandlad eller otillräckligt behandlad smärta kan leda till postoperativa komplikationer såväl fysiologiska som psykologiska. Farmakologisk behandling och framförallt behandling med opioider är ofta förknippat med biverkningar. Ett komplement till farmakologisk smärtbehandling kan vara icke-farmakologisk behandling såsom exempelvis musik. Musik är en gammal social företeelse som har visat sig ha positiv effekt på oro, stress och smärta. Studiens syfte var att undersöka musikens effekter på postoperativ smärta. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baseras på femton vetenskapliga och peer-reviewed artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av de patienter som genomgick ett kirurgiskt ingrepp och fick musikintervention skattade sin smärta lägre än de patienter som inte fick det. Musikintervention är en enkel, riskfri och kostnadseffektiv metod som kan ses som ett komplement till farmakologisk behandling av postoperativ smärta.

  • 310.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Andersson, Magdalena
    City Office, Unit of Research and Development and Social Sustainability Development, Malmö, Sweden.
    Exploring access to care among older people in the last phase of life using the behavioural model of health services use: a qualitative study from the perspective of the next of kin of older persons who had died in a nursing home2015Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikkel-id 138Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: There is little investigation into what care older people access during the last phase of their life and what factors enable access to care in this group. Illuminating this from the perspective of the next of kin may provide valuable insights into how the health and social care system operates with reference to providing care for this vulnerable group. The behavioural model of health services use has a wide field of application but has not been tested conceptually regarding access to care from the perspective of the next of kin. The aim of this study was to explore the care accessed by older people during the last phase of their life from the perspective of the next of kin and to conceptually test the behavioural model of health services use.

    Methods: The data collection took place in 2011 by means of qualitative interviews with 14 next of kin of older people who had died in a nursing home. The interviews were analysed using directed content analysis. The behavioural model of health services use was used in deriving the initial coding scheme, including the categories: utilization of health services, consumer satisfaction and characteristics of the population at risk.

    Results: Utilization of health services in the last phase of life was described in five subcategories named after the type of care accessed i.e. admission to a nursing home, primary healthcare, hospital care, dental care and informal care. The needs were illuminated in the subcategories: general deterioration, medical conditions and acute illness and deterioration when death approaches. Factors that enabled access to care were described in three subcategories: the organisation of care, next of kin and the older person. These factors could also constitute barriers to accessing care. Next of kin's satisfaction with care was illuminated in the subcategories: satisfaction, dissatisfaction and factors influencing satisfaction. One new category was constructed inductively: the situation of the next of kin.

    Conclusions: A bed in a nursing home was often accessed during what the next of kin regarded as the last phase of life. The needs among older people in the last phase of life can be regarded as complex and worsening over time. Most enabling factors lied within the organisation of care but the next of kin enabled access to care and contributed significantly to care quality. More research is needed regarding ageism and stigmatic attitudes among professionals and informal caregivers acting as a barrier to accessing care for older people in the last phase of their life. The behavioural model of health services use was extended with a new category showing that the situation of the next of kin must be taken into consideration when investigating access to care from their perspective. It may also be appropriate to include informal care as part of the concept of access when investigating access to care among older people in the last phase of their life. The results may not be transferable to older people who have not gained access to a bed in a nursing home or to countries where the healthcare system differs largely from the Swedish. © 2015 Condelius and Andersson.

  • 311.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Hospital admissions among people 65+ related to multimorbidity, municipal and outpatient care2008Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 46, nr 1, s. 41-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed at examine the number of planned and acute hospital admissions during 1 year among people 65+ and its relation to municipal care, outpatient care, multimorbidity, age and sex. Four thousand nine hundred and seven individuals having one or more admissions during 2001 were studied. Data were collected from two registers and comparisons were made between those having one, two and three or more hospital stays and between those with and without municipal care and services. Linear regression was used to examine factors predicting number of acute and planned admissions. Fifteen percent of the sample had three or more hospital stays (range 3-15) accounting for 35% of all admissions. This group had significantly more contacts in outpatient care with physician (median number of contacts (md)=15), compared to those with one (md: 8), or two admissions (md: 11). Main predictors for number of admissions were number of diagnosis groups and number of contacts with physician in outpatient care. Those who are frequently admitted to hospital constitute a small group that consume a great deal of inpatient care and also tend to have frequent contacts in outpatient care. Thus interventions focusing on frequent admissions are needed, and this requires collaboration between outpatient and hospital care. © 2007 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 312.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Utilization of medical healthcare among people receiving long-term care at home or in special accommodation2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 2, s. 404-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To investigate the utilization of medical healthcare, hospital care and outpatient care, during a 1-year period in relation to informal care, multimorbidity, functional status and health complaints and to long-term care at home or in special accommodation among people aged 65+, with one or more hospital admissions and receiving long-term care.

    Method: A total of 694 people receiving long-term care during the year 2001 were studied. Data were collected by means of the administrative registers Patient Administrative Support in Skåne and PrivaStat and through the study Good Ageing in Skåne. Those at home and those in special accommodation were compared regarding utilization of medical healthcare, informal care, multimorbidity, functional status and health complaints. Multiple logistic regression analysis was performed using at home vs. in special accommodation as the dependent variable and also two multiple linear regression analyses using the number of hospital stays and the number of contacts with the physician in outpatient care separately as dependent variables.

    Findings: Those at home were significantly younger (mean age: 81 vs. 84 years) and less dependent in personal and instrumental activities of daily living (PADL/IADL) than those in special accommodation. A larger proportion of those at home was admitted to hospital three times or more (21 vs. 14%) and they had significantly more contacts with physicians in outpatient care (md: 10 vs. md: 7). Informal care was associated with care at home (OR = 0.074) and with utilization of outpatient care (B = 2.045). Dependency in PADL was associated with care in special accommodation (OR = 1.375) and with utilization of hospital care (B = -0.060) and outpatient care (B = -0.581).

    Conclusion: Medical healthcare seems more accessible to those who live at home are younger, less dependent and who have access to informal caregivers.

    © 2009 Condelius et al. Journal compilation © 2009 Nordic College of Caring Science

  • 313.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & Center for Primary Health Care Research, Faculty of Medicine, Lund University, Malmö, Sweden.
    Hospital and outpatient clinic utilization among older people in the 3-5 years following the initiation of continuing care: a longitudinal cohort study2011Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 11, artikkel-id 136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have investigated the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization in those who receive continuing care and have documented frequent usage over one year. Such knowledge may be helpful in identifying those who would benefit from preventive interventions. The aim of this study was to investigate and compare the subsequent rate of hospital and outpatient clinic utilization among older people with 0, 1, 2, 3 or more hospital stays in the first year following the initiation of continuing care. A further aim was to compare these groups regarding demographic data, health complaints, functional and cognitive ability, informal care and mortality.

    Methods: A total of 1079 people, aged 65 years or older, who received a decision regarding the initiation of continuing care during the years 2001, 2002 or 2003 were investigated. Four groups were created based on whether they had 0, 1, 2 or ≥ 3 hospital stays in the first year following the initiation of continuing care and were investigated regarding the rate of hospital and outpatient clinic utilization in the subsequent 3-5 years.

    Results: Fifty seven percent of the sample had no hospital stay during the first year following the initiation of continuing care, 20% had 1 stay, 10% had 2 stays and 13% had three or more hospital stays (range: 3-13). Those with ≥ 3 hospital stays in the first year continued to have the significantly highest rate of hospital and outpatient care utilization in the subsequent years. This group accounted for 57% of hospital stays in the first year, 27% in the second year and 18% in the third year. In this group the risk of having ≥ 3 hospital stays in the second year was 27% and 12% in the third year.

    Conclusions: There is a clear need for interventions targeted on prevention of frequent hospital and outpatient clinic utilization among those who are high users of hospital care in the first year after the initiation of continuing care. Perhaps an increased availability of medically skilled staff in the day to day care of these people in the municipalities could prevent frequent hospital and outpatient clinic utilization, especially hospital readmissions. © 2011 Condelius et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 314.
    Condelius, Anna
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden & The Vårdal Institute, the Swedish Institute For Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Medical healthcare utilization as related to long-term care at home or in special accommodation2010Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 51, nr 3, s. 250-256Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate medical healthcare utilization 3-5 years following the decision about long-term care at home vs. in special accommodation in older people. A total of 1079 people who were granted long-term care the years 2001, 2002 or 2003 were studied regarding the number of hospital stays and the number of contacts with physicians in outpatient care in the 3-5 subsequent years. Those living at home and those in special accommodation were compared regarding medical healthcare utilization during the 3-5 subsequent years. Data were collected through the study Good Aging in Skåne (GAS) and through the registers, Patient Administrative Support in Skåne (PASiS) and PrivaStat. Utilization of medical healthcare decreased slightly in the years following the decision about long-term care. Despite younger age and less dependency in activities of daily living (ADL), those living at home utilized hospital and outpatient care to a greater extent than those in special accommodation; these differences remained over time. Thus, it seems as long-term care needs to become more effective in the prevention of medical healthcare utilization among those cared for at home. More, older people who are granted long-term care at home may otherwise imply increased utilization of medical healthcare. © 2009 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 315.
    Condelius, Anna
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University, Malmö, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Lund University, Lund, Sweden.
    Exploring the Implementation of Individual Care Plans in Relation to Characteristics of Staff2016Inngår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 6, nr 8, s. 582-590Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to explore the implementation of individual care plans in municipal elderly care in relation to characteristics of staff. Data regarding characteristics of staff were derived through a questionnaire distributed to all staff working in the care for older people, (N = 908, n = 245) in four municipalities in Sweden. The number of care plans established during a one-year period was collected through a contact person in each municipality. In total 47 individual care plans were es-tablished during the study year. Significantly more staff in the municipality that had the most number of established individual care plans agreed that there had been sufficient education (p = 0.017), sufficient time (p = 0.002) and routines established regarding individual care plans (p = 0.014) and had a significantly better job satisfaction (p = 0.001), compared to staff in the other municipalities. Implementation leaders may need to take the working conditions and the percep-tion of available resources among staff into consideration in the on-going process of implementing individual care plans.

  • 316.
    Corderfeldt, Robert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olhammer, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av interhospitala patienttransporter2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen. Studiens syfte var att undersöka hur samtliga anestesisjuksköterskor på en anestesiklinik i sydvästra Sverige upplever att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och empirisk data samlades in med hjälp av ett frågeformulär. Deskriptiv statistik användes för att redovisa resultat. Resultatet av studien visar att anestesisjuksköterskornas erfarenheter av interhospitala patienttransporter är varierande. Flera svarade att de tyckte att det fanns svårigheter att utföra god omvårdnad under transporterna. Spridningen bland anestesisjuksköterskornas svar var stor på frågan om de kände sig stressade eller obekymrade över dessa uppdrag, de flesta befann sig kring mitten av skalan. Samarbetet med ambulanssjuksköterskorna var något som överlag fungerade mycket väl, och de hade stort förtroende för deras kompetens. Att helt avstå från att medverka vid interhospitala patienttransporter var något en fjärdedel av anestesisjuksköterskorna önskade. Behovet av mer forskning inom detta område är stort.

  • 317.
    Creson, Hadassa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Juul, Christina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Är jag anhörig eller är jag sjuksköterska?: Legitimerade sjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas på sjukhus2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar, att ta hand ompatienten och anhöriga samt att finnas som stöd i relationen mellan patient ochanhörig. Anhöriga kan ha varierande kunskaper och ibland kan de vara en legitimeradsjuksköterska. Beroende på tidigare erfarenhet och kunskap kan upplevelser av attvara anhörig skiljas åt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka legitimeradesjuksköterskors upplevelse av att vara anhörig till en närstående som vårdas påsjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundades på niokvalitativa resultatartiklar. Resultat: Ur de nio resultatartiklarna framkom fem teman:Konflikt mellan sjuksköterskerollen och anhörigrollen, Professionell erfarenhet,Informationsbehov, Delaktighet och Finna stöd. Resultatet visade en tydligrollkonflikt på grund av den ökade kunskapen anhörigsjuksköterskor hade gentemotanhöriga i allmänhet. Eftersom anhörigsjuksköterskor hade mer kunskap krävde demer information och önskade vara delaktiga i den närståendes vård när det varmöjligt. Konklusion: Det finns en tydlig konflikt mellan sjuksköterskerollen ochanhörigrollen hos anhörigsjuksköterskor. För att kunna möta anhöriga med olikakunskapsnivåer inom hälso- och sjukvården på ett gynnsamt sätt bör vidare forskningkring ämnet bedrivas.

  • 318.
    Cronquist, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Asplund, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med svårläkta sår2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 319.
    Cronqvist, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Persson
    Högskolan i Halmstad.
    Kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort: En allmän litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga.   

  • 320. Cucovic, Amina
    et al.
    Osmani, Arbresha
    Jag kan inte ta av min hudfärg: Sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor utsätts för rasdiskriminering från patienter vilket leder till ohälsa. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering samt att ohälsa på arbetsplatsen skall förebyggas. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering. För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie vilken utföll i åtta vetenskapliga resultatartiklar. Kodningar och analyser gjordes av resultatartiklarna vilket mynnade ut i två teman, Rasdiskrimineringens uttryck och Rasdiskrimineringens konsekvenser. Rubriken Rasdiskrimineringens konsekvenser gav två underrubriker, känslor och copingstrategier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor utsattes för rasdiskriminering via kommentarer och ansiktsuttryck från patienter vilket leder till fysiska och psykiska samt stressrelaterade skador. Att utsättas för rasdiskriminering leder till upplevelsen av negativa känslor. För att handskas med rasdiskriminering har sjuksköterskor anammat olika copingstrategier som i vissa fall inte varit behjälpliga och det slutgiltiga alternativet har varit att lämna arbetsplatsen. 

  • 321.
    Custovic, Belma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Babic, Dragana
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Spädbarnskolik - det långvariga, otröstliga gråtandet: En litteraturstudie om föräldrarnas upplevelser2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Spädbarnskolik är ett vanligt förekommande problem som drabbar vart femte till vart tionde spädbarn i Skandinavien och är en vanligt förekommande orsak till att föräldrar söker sig till barnhälsovården (BHV) för hjälp. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett spädbarn som har kolik. Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie och bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att spädbarnskolik påverkade hela familjen vars vardag ständigt växlade mellan hopp och förtvivlan. Föräldrar till barn med kolik upplevde både fysisk och psykisk påverkan på hälsan. De hade svårigheter att kontrollera sina känslor vilket kunde leda till att barnet far illa. Spädbarnskolik försvårade parrelationen, påverkade relationer inom familjen och minskade föräldrarnas sociala nätverk. Avlastning från familj och vänner, samt stöd från BHV-sjuksköterska hade stor betydelse för föräldrar. Många föräldrar upplevde dock ett bristande stöd från BHV-sjuksköterskan och önskade mer bekräftelse och ökad förståelse från BHV- sjuksköterskan för vad de upplever under spädbarnets kolikperiod. 

  • 322.
    Dahl, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Niklasson, Emma
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter när livsuppehållande behandling avslutats: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns en skillnad mellan att avstå eller avsluta livsuppehållande behandling. Att avstå från livsuppehållande behandling definieras som att inte starta eller inte fortsätta åtgärderna medan avslut av livsuppehållande behandling handlar om att aktivt stoppa behandlingen. Genom vetenskap och beprövad erfarenhet ska nytta och risker med den livsuppehållande behandlingen övervägas till den döende patienter då inget botemedel längre finns. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid avslut av livsuppehållande behandling. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning utfördes. Resultat: Studien resulterade i tio vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier: sjuksköterskors stödjande roll, emotionell påverkan och delaktighet i beslutsprocessen. Slutsats: Att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutas hade en emotionell påverkan hos sjuksköterskor och att de saknade tid och kunskap för att kunna bearbeta sorg. Sjuksköterskors omvårdnad av närstående sågs som en viktig del i omvårdnaden av patienterna. Att få inkluderas vid läkarens ställningstagande om den livsuppehållande behandling skall avslutas eller inte, sågs värdefullt då sjuksköterskorna var de som följt patienten under en längre tid. Denna litteraturstudien ökar förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där livsuppehållande behandling avslutats. Sjuksköterskor är en viktig komponent i omvårdnaden av patienter och det är viktigt för sjuksköterskor att lära sig bearbeta sina känslor.

  • 323.
    Dahlberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Melkić, Melisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap.

  • 324.
    Dahlgren, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kullberg, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mastektomi är en vanlig behandlingsform vid bröstcancer vilket innebär att hela bröstet opereras bort. Upplevelsen av en mastektomi är individuell och framkallar olika känslor. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur kroppsuppfattningen kan påverkas hos kvinnan efter en mastektomi. Syftet med studien var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord användes i databassökningen utifrån syftet. Studiens resultat bestod av 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I studien framkom två teman och sex kategorier vilka var Förlust i relation till kroppsuppfattning: Att förlora ett bröst, Att förlora sin femininitet och identitet samt Tacksamhet över förlusten och Kvinnans förhållningssätt efter mastektomin: Kvinnans begränsningar i vardagen, Att distansera sig och Att sträva efter en förbättrad kroppsuppfattning. Resultatet visade att det var vanligt med en negativ kroppsuppfattning efter mastektomin. Det fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin förändrade deras kroppsuppfattning. Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi för att kunna identifiera och vårda dessa kvinnor. Vidare forskning behövs angående vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för en kvinna med negativ kroppsuppfattning. 

  • 325.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University, Falun, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The meaning of Shared decision making for persons with long-term mental illness2013Inngår i: Breaking barriers 2013, 2013, s. 19-19Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 326.
    Dahlqvist Jönsson, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Research, Development and Education (FoUU), Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Schön, Ulla-Karin
    School of Health and Social Work, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Rosenberg, David
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Service users’ experiences of participation in decision making in mental health services2015Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 22, nr 9, s. 688-697Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Service user participation in decision making is considered an essential component of recovery-oriented mental health services. Despite the potential of shared decision making to impact service users knowledge and positively influence their experience of decisional conflict, there is a lack of qualitative research on how participation in decision making is promoted from the perspective of psychiatric service users. In order to develop concrete methods that facilitate shared decision making, there is a need for increased knowledge regarding the users' own perspective. The aim of this study was to explore users' experiences of participation in decisions in mental health services in Sweden, and the kinds of support that may promote participation. Constructivist Grounded Theory (CGT) was utilized to analyse group and individual interviews with 20 users with experience of serious mental illness. The core category that emerged in the analysis described a ‘struggle to be perceived as a competent and equal person’ while three related categories including being the underdog, being controlled and being omitted described the difficulties of participating in decisions. The data analysis resulted in a model that describes internal and external conditions that influence the promotion of participation in decision making. The findings offer new insights from a user perspective and these can be utilized to develop and investigate concrete methods in order to promote user's participation in decisions. © 2015 John Wiley & Sons Ltd.

  • 327.
    Dahlstrand, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Söderblom, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lust, hopp och saknad: Kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov.

  • 328.
    Dahlén, Anneli
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Korsheden, Liza
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig för den jag är: Homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Heteronormativitet styr i dagens samhälle. Inom hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig och jämlik vård. Det kan dock finnas attityder bland sjuksköterskor som kan bidra till en ojämlik vård för homosexuella personer. Syftet med litteraturstudien var att belysa homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad. Litteraturstudien grundades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ artikel. Resultatet visade att homosexuella personer upplevde negativa attityder, okunskap och diskriminering inom omvårdnad vilket tog sig olika uttryck. Det ledde till brister i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten och många homosexuella personer kände att de riskerade att få en sämre vård om de valde att vara öppna med sin sexualitet. Resultatet av detta kunde vara att de undvek sjukvården av rädsla för att bli diskriminerade. Homosexuella personer kunde använda sig av olika strategier i kontakten med sjukvården för att underlätta bemötandet. Homosexuella personer som hade erfarenheter av att ha mött fördomsfria sjuksköterskor ledde till att de kände sig bekräftade och sedda av sjuksköterskan för den de var. Sjuksköterskan kan ha bearbetat sina egna värderingar, vilket har mynnat ut i en värdegrund avseende sexuell identitet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. Resultatet av studien kan användas i utbildningen av sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor för att medvetandegöra detta normperspektiv.  

     

  • 329.
    Dahlén, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Isabelle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kellgren, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i världen. Sjukdomen innebär att en patient pendlar mellan maniska och depressiva faser. Sjukdomen debuterar i alla åldrar men vanligast är någon gång mellan puberteten och 35-årsåldern. Sjukdomen är svårdiagnostiserad då det är vanligt att även andra problem är inblandade. Sjukdomen är påfrestande för patienten som drabbats och kräver vanligtvis läkemedelsbehandling i kombination av stöd från sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. En litteraturstudie där en kritiskt granskande analys av vetenskapliga artiklar genomfördes. I databearbetningen framkom tre huvudkategorier, tillit, stöd, information och undervisning. Resultatet grundades på tillit, stöd, information och undervisning för att belysa sjuksköterskans omvårdnad till patienter med bipolär sjukdom. I resultatet framkom att sjuksköterskans stöd och vägledning till egenvård var två viktiga delar i god omvårdnad. Ömsesidigt förtroende, respekt och att bli tagen på allvar värderades högt hos patienterna liksom att information och undervisning är en stor del av omvårdnaden. Vidare forskning inom området kan leda till ökad kunskap och en djupare förståelse för patienter med bipolär sjukdom. 

  • 330.
    D´Alesio, Mitya
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En pilotstudie för medicinsk yogaintervention - ett verktyg för egenvård2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Stressreducerande avslappningsövningar ger möjligheter att förebygga psykosociala besvär som kan ge ökad risk för ohälsa. Yoga, andningsövningar och meditation (mindfulness) är verktyg för stressåterhämtning som den enskilde kan använda sig av för att kunna påverka sin hälsa till det bättre. Med stöd av verktyget medicinsk yoga lär sig individen egenvård som kan bidra till ett ökat välbefinnande.Syfte: Att beskriva skillnader avseende vitalitet, tilltro till egen förmåga, nedstämdhet, oro- och stressymtom före och efter avslutad yogaintervention.Metod: Urvalet till pilotstudien var av en slumpmässig karaktär. Studiedeltagarna anmälde sig till en instruktörsledd medicinsk yogakurs som innefattades av 10 veckors träning. Trettiosju deltagare tränade yoga och fick före och efter avslutad yogakurs fylla i ett självskattningsformulär bestående av mätinstrumenten SF-36, General Self-Efficacy Scale [GSES] och Depression Anxiety and Stress Scale [DASS-21]. T-test har använts för att jämföra data före och efter yogaintervention.Resultat: Resultatet visar att vuxna kan reducera sin oro (ångest) och upplevd stress med stöd av medicinsk yoga och att denna träningsform kan vara ett möjligt stödverktyg för egenvård.Konklusion: För att på sikt kunna ta fram nya behandlingsområden behövs det mer forskning om de verkningsmekanismer som är viktiga för inverkan på hälsa av medicinsk yoga.

  • 331.
    Danielsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ekdahl, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    HIV är en del av mig: Upplevelsen av att leva med humant immunbristvirus som ungdom och ung vuxen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs.

  • 332.
    Danielsson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsby, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Trösta mig!: Betydelsen av tröst i omvårdnad2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor är i behov av tröst under hela livet, det är en del av vården ur ett holistiskt synsätt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår värdet av tröst i sitt arbete och betydelsen för patienten. Syftet var att belysa vad tröst är i omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ofta har patienter många emotionella känslor som oro, ångest och är i behov av tröst i omvårdnaden. Sjuksköterskan tröstade genom att lyssna, vara tyst, samtala och sitta bredvid patienten i lugn och ro, vilket lugnade patienten och lindrade lidandet. Familjen fanns som ett stöd och fungerade som en tröst då de kände till patientens behov. Tröst uppstod ofta när patienter med samma diagnos fick samtala med varandra. De kände att de kunde ha en dialog om allt, även de upplevelser som de inte kunde delge sina närstående. Patienterna fann även tröst inom sig själv och kunde då kontrollera sin egen ångest, oro och nervositet. Det är av stor betydelse att tröst gestaltas i sjuksköterskeutbildningen, forskning samt ute i yrkesverksamheten för en ökad förståelse av betydelsen av tröst som en omvårdnadsåtgärd.

  • 333.
    de Mauleon, Adelaide
    et al.
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Sourdet, Sandrine
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Renom-Guiteras, Anna
    Institut fuer Allgemeinmedizin und Familienmedizin, Universitaet Witten/Herdecke, Witten, Germany.
    Gillette-Guyonnet, Sophie
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Leino-Kilpi, Helena
    Department of Nursing Science, University of Turku, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Bleijlevens, Michel
    Department of Health Services Research, Maastricht University, Maastricht, The Netherlands.
    Zabalegui, Adelaida
    Hospital Clinic de Barcelona, Barcelona, Spain.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Tartu, Estonia.
    Vellas, Bruno
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Jolley, David
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Soto, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, Toulouse University Hospital, INSERM 1027, Toulouse, France.
    Associated Factors With Antipsychotic Use in Long-Term Institutional Care in Eight European Countries: Results From the RightTimePlaceCare Study2014Inngår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 15, nr 11, s. 812-818Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To determine factors associated with the antipsychotic (AP) prescription for people with dementia (PwD) recently admitted to institutional long-term carefacilities (LTCFs) and to ascertain differences in the use of this medication in 8 European countries.

    Design: An exploratory cross-sectional study.

    Setting: LTCFs from 8 European countries (Estonia, Finland, France, Germany, The Netherlands, Spain, Sweden, and England).

    Participants: A total of 791 PwD recently admitted to an LTCF and their caregivers.

    Measurements: Baseline data from RightTimePlaceCare survey was used. Patients' medical conditions, neuropsychiatric symptoms, physical and cognitive status, and medications were recorded. Multiple logistic regression models were used to assess associations with the AP use. 

    Results: A group of 296 patients (37.4%) of 791 patients recently admitted received AP medication. The prevalence of the use of 1 or more APs varied between study countries, ranging from 12% in Sweden to 54% inSpain. Factors independently associated with the AP use were living in Sweden [odds ratio (OR) 0.12, 95% confidence interval (CI) 0.05-0.30], Finland (OR 0.26, 95% CI 0.14-0.48), Germany (OR 2.75, 95% CI 1.55-4.86) and Estonia (OR 6.79, 95% CI 3.84-12.0). The odds of AP use decreased with the presence of a dementia specific unit inthe LTCF (OR 0.60, 95% CI 0.39-0.92), but was higher among residents with a hyperactivity behavior (OR 2.12, 95% CI 1.41-3.18).

    Conclusion: The current study shows that more than one-third of the residents recently admitted received APs and that prescription frequency across countries varied significantly. This study raises the possibility that the presence of a dementia-specific unit might play a role in the AP use. Further studies should investigate this association and seek better understanding of what will achieve optimal quality of AP use among newly admitted residents in LTCF. © 2014 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term Care Medicine.

  • 334.
    de Morais, Wagner Ourique
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Sant'Anna, Anita
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    Wickström, Nicholas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS).
    A Wearable Accelerometer Based Platform to Encourage Physical Activity for the Elderly2008Inngår i: Gerontechnology : international journal on the fundamental aspects of technology to serve the ageing society, ISSN 1569-1101, Vol. 07, nr 02, s. 129-181Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The growth in the elderly population will pose great pressure on the healthcare system to treat common geriatric problem. Preventive approaches like encouraging elderly people to perform physical exercises can decrease the risk of developing chronic diseases. In cases when diseases already have developed, further developments could possibly be retarded. In this work a wearable platform to recognize user’ s    movements    presented.    The    platform    provides interactions with simple computer games designed to promote physical activity.

  • 335.
    de Ruiter, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). University of Mantako.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Introducing a Future-Oriented Approach to Healthcare Technologies and Welfare Techniques: A Swedish innovative ethics project2019Inngår i: Creative Nursing, ISSN 1078-4535, E-ISSN 1946-1895Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 336.
    Dehlin, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Mårtensson Rag, Lena
    Research and Development Unit, Varberg Hospital, Varberg, Sweden.
    Adolescents' experiences of a parent's serious illness and death2009Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 7, nr 1, s. 13-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective:

    Adolescence is characterized by increasing liberation from parents as the young person evolves into an independent individual. Experiencing the serious illness and death of a parent during this phase implies great stress. Serious illness involves uncertainty, worry, and hope at the same time that it is necessary for everyday life to function. This study sought to describe adolescents' experiences in the serious illness and death of a parent.

    Methods:

    The study was carried out using a qualitative method. Data were collected in interviews with five adolescents who were 14-17 years of age when one of their parents died.

    Results:

    The results show that the parent's illness was a strong threat, as the adolescents understood that their own and the family's lives would be greatly changed by the illness/death. The incomprehensibility of the parent's serious illness and death was a threatening condition on its own. The adolescents strived to make the inconceivable more conceivable to understand what was happening. They also described the necessity of finding different ways of relating to and managing the threat, such as restoring order, seeking closeness, adapting, gaining control, avoiding talking about the illness, not accepting and counting the parent out. The adolescents described feelings of being alone and alienated, even though they were close to family and friends and they did not actively seek support. The lives of the adolescents were changed by their experiences, beyond their bereavement over the parent. They felt that they had become more mature than their friends and that there had been a change in their thinking about life, changes in values, and changes in their views of relationships with other people.

    Significance of results:

    The results of the present study can form a basis for developing a support program whose purpose would be to prevent effects on health.

  • 337.
    Delander, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Petersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Upplevelser av kommunikation i öppenvården för den äldre personen med kronisk sjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom.

  • 338.
    Della Casa, Cristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Holmer, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp är en oväntad och traumatisk händelse, där återupplivning är en nödvändig åtgärd. Tidigare riktlinjer har varit att anhöriga skulle ledas ut från rummet där återupplivning pågick. Numera rekommenderas det att anhöriga ska få möjligheten att närvara under återupplivning om de önskar det. Det förekommer skilda meningar bland vårdpersonal huruvida det är främjande för anhöriga att närvara under återupplivning och därmed behövs en fördjupad förståelse inom området. Studiens syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar, framkom fyra kategorier: Kommunikation vid närvaro under återupplivning, Stöd vid närvaro under återupplivning, Insikt av döden vid närvaro under återupplivning och Bearbetning av närvaro under återupplivning. Resultatet påvisade vikten av vårdpersonalens stödjande roll, genom att upprätthålla en god kommunikation med den anhöriga. Dessutom visade resultatet att anhöriga som fick möjlighet att närvara under återupplivning hade en lägre grad av depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och underlättad sorgeprocess, jämfört med reaktionerna hos de anhöriga som inte närvarat under återupplivning. Ökad kunskap krävs för att vårdpersonal ska kunna utöva ett professionellt omhändertagande av anhöriga under återupplivning. 

  • 339.
    Demker, Rose-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sterki Evergren, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En annan syn på livet: Äldres upplevelse av att leva med grav synnedsättning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att som äldre drabbas av grav synnedsättning påverkar livet på olika sätt och för ögonsjuksköterskan blir det viktigt att förstå dessa patienters upplevelser. Syftet var att undersöka äldres upplevelser av att drabba av åldersrelaterade ögonsjukdomar som ger en kraftigt nedsatt syn. Studien är en integrativ litteraturstudie där analysen resul­te­rade i tre områden av särskild betydelse för dessa patienter; att förlora sitt obero­ende, livet blev inte som planerat samt att finna nya vägar. Resultatet visar att äldre med synnedsättning var mindre aktiva, mindre självständiga, och mindre nöjda med livet än de med god syn. Det visade sig att äldres syn hade stor betydelse för deras upplevelse av hälsa. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ögonsjuksköters­kan bemöta dessa pa­tienter i deras livsförändring och genom samtal förbereda patien­ten inför hur livet kan komma att förändras med synnedsättning, samt skapa realist­iska förhoppningar inför framtiden. Ögonsjuksköterskan kan förmedla kontakt med stödfunktioner såsom Syn­verksamheten och därmed hjälpa patienterna att finna nya lösningar i vardagen.

  • 340.
    Djupsjö, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundin, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Diabetiska fotsår: Vad påverkar livskvaliteten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes är en sjukdom som i många fall kan leda till olika senkomplikationer, en av dem är fotsår. Att leva med diabetiska fotsår kan inverka på livskvaliteten, därför är det viktigt att få kunskap om vad som påverkar livskvaliteten för att kunna ge bättre omvårdnad och öka välbefinnandet. Syftet var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar som besvarade studiens syfte. Granskning av artiklarna genomfördes och data kategoriserades. Fem kategorier framkom som visade att rädsla, smärta, immobilitet, kunskap och stöd påverkade livskvaliteten hos personer med diabetiska fotsår. Det fanns en rädsla för fördröjd sårläkning, utveckling av nya sår och att i framtiden eventuellt behöva amputera. Smärta från diabetiska fotsår upplevdes som frustrerande och var en av orsakerna till immobilitet vilket i sin tur skapade social isolering. Kunskap var betydelsefullt för att kunna förebygga uppkomsten av nya fotsår och för att de drabbade skulle kunna söka vård tidigare. För att kunna hantera vardagen var det därför viktigt att få stöd från olika personer i omgivningen. Sjuksköterskan kan förbättra omvårdnaden och skapa förutsättningar för bättre livskvalitet genom att se människan bakom fotsåret.

  • 341.
    Dolk, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ekdahl, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans mätning av kroppstemperatur samt hantering av feber hos barn inom pediatrisk verksamhet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom pediatrisk verksamhet är en av de vanligaste undersökningarna för att upptäcka sjukdom att mäta kroppstemperaturen. Den ligger ofta till grund för diagnos och behandling. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans mätmetod av kroppstemperatur samt hantering av feber hos barn inom pediatrisk verksamhet. En enkät baserad på tidigare studier skapades och därefter genomfördes en totalundersökning vid en pediatrisk verksamhet i södra Sverige. Enkäten byggde på fyra teman; Definition av feber, Temperaturmätning, Bedömning av feber, Febernedsättande åtgärder. I resultatet framkom tydliga variationer mellan sjuksköterskorna i hanteringen av feber, dels när det gäller val av mätmetod och tillvägagångssätt vid temperaturmätning men också hur sjuksköterskan valde att behandla febern. Sjuksköterskorna bedömde behovet av antipyretika på barnets allmäntillstånd. Men då barnet ansågs ha för hög temperatur administrerades antipyretika oavsett barnets allmäntillstånd. Denna temperatur varierade mellan 38°C-40°C. Vid den aktuella verksamheten fanns inga styrdokument eller riktlinjer för hantering av feber och det finns inte heller några nationella riktlinjer. Riktlinjer skulle göra det lättare för sjuksköterskor att fatta enhetliga beslut gällande hantering av feber. Detta leder i sin tur fram till säkrare och evidensbaserad vård för barnen samt möjlighet att ge ett bra stöd till föräldrar. Då föräldrar fått bra råd och stöd känner de sig mer trygga vilket kan leda till att de kan hantera barnets feber hemma och inte är i behov av att uppsöka barnsjukvården i samma utsträckning.

  • 342.
    Dolléus, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Emotionellt stöd efter missfall: upplever föräldrar brister i omvårdnaden?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall.

  • 343.
    Doyle, Louise
    et al.
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Ellilä, Heikki
    Turku University of Applied Science, Turku, Finland.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Lahti, Mari
    Turku University of Applied Science, Turku, Finland.
    Higgins, Agnes
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Keogh, Brian
    Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    Meade, Oonagh
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    Sitvast, Jan
    Utrecht University of Applied Sciences, Utrecht, The Netherlands.
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Stickley, Theodore
    University of Nottingham, Nottingham, United Kingdom.
    Kilkku, Nina
    Tampere University of Applied Sciences, Tampere, Finland.
    Preparing master-level mental health nurses to work within a wellness paradigm: Findings from the eMenthe project2018Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 2, s. 823-832Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mental health promotion remains an important component of mental health nursing practice. Supporting wellness at both the individual and societal levels has been identified as one of the key tenets of mental health promotion. However, the prevailing biomedical paradigm of mental health education and practice has meant that many nurses have not been equipped to incorporate a wellness perspective into their mental health practice. In the present study, we report on an exploratory study which details the knowledge, skills, and attitudes required by master-level mental health nurses to practice within a wellness paradigm from the perspective of three groups of key stakeholders: (i) service users and family members (n = 23); (ii) experienced mental health nurses (n = 49); and (iii) master-level mental health nursing students (n = 37). The findings, which were reported from individual and focus group interviews across five European countries, suggested a need to reorientate mental health nursing education to include a focus on wellness and resilience to equip mental health nurses with the skills to work within a strengths-based, rather than a deficits-based, model of mental health practice. Key challenges to working within a wellness paradigm were identified as the prevailing dominance of the biomedical model of cause and treatment of mental health problems, which focusses on symptoms, rather than the holistic functioning of the individual, and positions the person as passive in the nurse-service user relationship. © 2017 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

  • 344.
    Dreijer, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Paulsson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters behov av stöd i samband med hjärtrehabilitering2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov.

  • 345.
    Drevik, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Vårt barn kommer att dö": Föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdpersonalens kunskap och medvetenhet kring föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn bör ökas då även barn är i behov av denna typ av vård. Syftet med denna studie var därför att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av palliativ vård av barn. Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematiska sökningar där sökorden grundades på syftet. Vid granskning och analys av resultatartiklarna identifierades fem teman. Resultatet visar att många föräldrar upplevde övergången till palliativ vård som fruktansvärd och identisk med att låta barnet ge upp och dö. För att skapa en trygg och säker vård sågs relationen mellan vårdpersonal och familj som en viktig byggsten. Relationen skapades genom kontinuitet, tillit samt visad empati och resulterade i en rak och ärlig kommunikation som sågs som A och O i den palliativa vården för barn. Familjecentrerad vård bör således bedrivas för att skapa god vårdkvalitet för såväl barnet som för föräldrarna. En mer omfattande forskning krävs kring ämnet för att vårdpersonal skall kunna ha kunskap kring föräldrars upplevelser och erfarenheter vid palliativ vård av barn. Det hade varit av vidare intresse att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar föräldrars upplevelser och erfarenheter av den palliativa vården av barn. Det kan även vara intressant att undersöka hur sjuksköterskan själv uppfattar den palliativa vården av barn.

  • 346.
    Duarte, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Standardvårdplaner – till vilken nytta?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.

  • 347.
    Duerlund, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Beatrice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Studenthandledning under verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildning: - handledares och studenters uppfattningar2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten.

  • 348.
    Duerlund, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy på en psykiatrisk akutmottagning: Ett omvårdnadsperspektiv2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att arbeta som sjuksköterska på en psykiatrisk akutmottagning innebär ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt ställer stora krav. För att underlätta bedömning av patientens vårdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra teman kunde urskiljas. Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet av att arbetssättet och akutjournalen tydliggjort patientens vårdbehov och då underlättat i prioriteringsarbetet samt bidragit till ökad patientsäkerhet. Att patienten blir bedömd efter snar ankomst erfors ha bidragit till bättre överblick, men även att sjuksköterskan upplevde en begränsning i omvårdnadssamtal och dokumentation. Valet av kvalitativ ansats som analysmetod ansågs passande då den insamlade datan svarade på pilotstudiens syfte som var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet. Vidare forskning inom akutpsykiatrisk omvårdnad vore önskvärt likaså forskning om patientens upplevelse av omvårdnad och triagering på en psykiatrisk akutmottagning.

  • 349.
    Dunér, Anna
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nordström, Monica
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Skärsäter, Ingela
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Support networks and social support for persons with psychiatric disabilities–a Swedish mixed-methods study2012Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 15, nr 5, s. 712-732Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the structure, interaction, and function of the support networks of women and men with psychiatric disabilities. The study took a mixed-methods approach, using quantitative (n=181) and qualitative (n=42) data from a region in southern Sweden. The quantitative results showed that the respondents received widespread support of different types and from many different sources. However, the qualitative interviews revealed that many of the interviewees did not perceive the received support as supportive. The respondents’ internal resources influenced both their ability to receive support and their perception of the support. The informal and formal support sources formed the external resources of the respondents. Our interviewees often experienced formal support as conditional support, while informal support from the family was experienced as unconditional. There was thus a gap between the structure and function of the social support. This article contributes important knowledge from the perspective of persons with psychiatric disabilities.

  • 350.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Lund University, Lund, Sweden.
    Westergren, Albert
    Lund University, Lund, Sweden.
    Difficulties in nursing care for older peoplereceiving public care at home or in sheltered accommodation2005Inngår i: 18th World Congress of Gerontology and Geriatrics, Rio de Janeiro, Brazil, June 26-30, 2005: Abstracts / [ed] Elizabete Viana de Freitas & Carlos André Oighenstein, Basel: S. Karger, 2005, s. 488-489Konferansepaper (Fagfellevurdert)
45678910 301 - 350 of 1236
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf