hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1942
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Borg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Burman, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Se mig som en människa": Upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet. Forskning gällande omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet kommer vara betydelsefullt för såväl anhöriga som vårdpersonal genom en fördjupad kunskap som kan leda till att värdighet bevaras och återupprättas. Ytterligare forskning i framtiden om demenssjukdom hos äldre med annan etnisk bakgrund än svensk kommer vara av stor betydelse då den ökade invandringen leder till att fler vårdas i Sverige.

  • 302.
    Borg, Christin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Spång, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med en stomi: – upplevelser av livskvalitet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer.

  • 303.
    Borge, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Winberg, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att patienter med angina pectoris har olika erfarenheter av sjukdomen. Tre teman framkom i resultatet; Patienters erfarenheter av smärta och obehag, Patienters erfarenheter av stress och oro samt Patienters erfarenheter av stöd. Då befintlig forskning mer generellt inriktas på patienter med kranskärlssjukdomar, behövs mer specifik forskning där situationen för patienter med angina pectoris belyses.

  • 304.
    Borgkvist, Maja
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theander, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livshistoriens betydelse i omvårdnaden av personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet med livshistoria används i vård av personer med demenssjukdom för att personerna inte ska tappa bort sig själva allt eftersom demenssjukdomen fortskrider. Personer med demenssjukdom är i behov av en så personcentrerad vård som möjligt och livshistoria är ett verktyg som kan användas för att personalen lättare ska kunna bemöta personen utifrån behov och önskningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos personer med demenssjukdom, vårdpersonal samt nära anhöriga vid användande av livshistoria. Metoden är en allmän litteraturstudie och sammanlagt har nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Livshistoria synliggör och bekräftar identiteten hos personer med demenssjukdom, Livshistoria förbättrar kommunikation och samspel och Livshistoria är utmanande att tillämpa i omvårdnaden. Kommunikation och samspel förbättras då den berättade historien ger en ökad förståelse för de beteenden som demenssjukdomen skapar och personer med demenssjukdom får glädje av att berätta sin historia. Det är en utmaning att tillämpa livshistoria i omvårdnaden sett från alla informanter i studiens perspektiv. Arbete med livshistoria uppfattas på olika sätt och just därför ser innehållet olika ut, tiden till att använda livshistoria varierar och anhörigas roll i upprättandet kan förtydligas.

  • 305.
    Borglin, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Westerlund, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området.

  • 306.
    Boson, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Viktor, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Rummet utan fyra väggar": - en fenomenografisk studie om sex förskollärares uppfattningar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utvecvkling2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling. Det är enligt förskollärarna en kombination mellan förskolegårdens utformning och faktorer som exempelvis deras egen roll som ger barn de bästa möjligheterna till motorisk utveckling på förskolans utegård.

    Nyckelord; Barn, fenomenografi, förskolegård, förskollärarens roll och motorik

  • 307.
    Boström, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsen, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Illamående i samband med cytostatikabehandling2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. 

  • 308.
    Bothmer, Margareta von
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Studenters hälsovanor – hur ser de ut? Är studenter motiverade att leva hälsosamt?2004Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 81, nr 4, s. 319-333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Tvärsnittsstudie av studenters självskattade hälsa i relation till hälsovanor, motivation och personlighetsvariabler.

  • 309.
    Bragge, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallin, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre personers följsamhet till fallprevention2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fallrisk ökar med stigande ålder och preventionsprogram tillämpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall är samhällsekonomiskt betungande. Patienter har rätten att avstå fallpreventionsåtgärder. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera patienter till följsamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre personers följsamhet till fallprevention. Studien bestod av 15 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Resultatet innefattas av tre kategorier vilka är: rädslans betydelse för följsamhet, integritetens betydelse för följsamhet och motivationens betydelse för följsamhet. Rädsla är en riskfaktor för fall och har betydelse för främjandet och hindrandet av följsamheten hos äldre. Åtgärder som hotar individens integritet och självständighet påverkar följsamheten. Motivationen påverkas av närstående, av vårdpersonal och av insikten hos den enskilde individen. Vidare forskning bör inriktas på hur motiverande samtal (MI), kan påverka följsamhet till fallprevention och samhällsekonomi. Bedömning av fallrisk tillämpas inom vårdverksamheten med Downton Fall Risk Index (DFRI). Denna skattningsskala bör utifrån studiens resultat kompletteras med skattning av rädsla för fall. Sjuksköterskeutbildning bör innehålla mer kunskap i uppmärksammandet av rädsla för fall.

  • 310.
    Bramer, Jenny
    Högskolan i Halmstad.
    "Upplevelser vid förändring": En studie som belyser barn- och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. 

  • 311.
    Bramsved, Rebecka
    et al.
    Department of Pediatrics, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Regber, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Mehlig, K.
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Sweden.
    Novak, D.
    Department of Pediatrics, Shalgrenska Academy, University of Gotehburg, Sweden.
    Lissner, L.
    Section for Epidemiology and Social Medicine, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Sweden.
    Mårild, S.
    Department of Pediatrics, Shalgrenska Academy, University of Gotehburg, Sweden.
    Parental education and income: independent and combined effects on children's growth and weight status2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 312.
    Bramsved, Rebecka
    et al.
    Department of Pediatrics, Institute of Clinical Sciences, The Queen Silvia Children’s Hospital, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Regber, Susann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Novak, Daniel
    Department of Pediatrics, Institute of Clinical Sciences, The Queen Silvia Children’s Hospital, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Mehlig, Kirsten
    Section for Epidemiology and Social Medicine (EPSO), Institute of Medicine, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Lissner, Lauren
    Section for Epidemiology and Social Medicine (EPSO), Institute of Medicine, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Mårild, Staffan
    Department of Pediatrics, Institute of Clinical Sciences, The Queen Silvia Children’s Hospital, The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Effects of family disposable income on development of height and BMI from birth up to eight years of age2016Inngår i: European Obesity Summit (EOS) – Joint Congress of EASO and IFSO-EC: ABSTRACTS, Freiburg: S. Karger, 2016, Vol. 9, s. 44-44Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Low socioeconomic position (SEP) is a known risk factor for development of obesity in childhood. e level of parental education is commonly used as proxy for SEP, but family disposable income is likely to also be of importance for SEP. e aim of this study was to determine the e ects of family disposable income on BMI and height trajectories from birth up to eight years of age, and the development of obesity at eight years of age.

    Methods: Growth data from birth to eight years age were collected for 3030 Swedish children. Register data on family disposable income was re- trieved from Statistics Sweden, and dichotomized for the analysis by the median value for the group. Register-derived information on parental ed- ucation and national background, maternal BMI, age and smoking status were considered as covariates in longitudinal mixed models and regres- sion analyses.

    Results: Mean birth weight was lower in families of lower income, 3.51 kg (SD 0.54) vs. 3.60 kg (SD 0.53) for children of higher-income parents, p < 0.0001. By age 5.5 years and 8 years, however, a reversed relation between groups was seen, where the children of lower income families showed signi cantly higher mean BMI. is di erence was no longer sig- ni cant when adjusting for covariates. Considering height, lower income was strongly related to lower height at 5.5 and 8 years, di erences were strengthened a er adjusting for confounders, -0.44 cm (95% CI -0.75,- 0.13) for age 5.5 years and -0.56 cm (95% CI -0.88, -0.23) at 8 years. e OR of obesity at 8 years age was 1.69 (95% CI 1.05–2.7) for the group of low income compared to the group of high income.

    Conclusions: Low family disposable income is related to increased risk of childhood obesity at 8 years of age. is could be attributed to a di erent growth pattern compared to children of high income. Our ndings that children of lower family income had lower mean birth weight and dis- played lower height later in childhood suggest that these children might have an unfavourable metabolic pro le and increased risk of developing the metabolic syndrome. © 2016 S. Karger GmbH, Freiburg 

  • 313.
    Brandel, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lerjebo, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans stöd till föräldrar vars nyfödda eller lilla barn är beroende av sjukhusvård2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen. För att sjuksköterskan skall kunna förmedla kunskap som är väl beprövad och grundad på vetenskap behövs fortbildning och stöd från ledning och organisation.       

             

  • 314.
    Brandin, Elenore
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sturk, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den terapeutiska relationen: Samspelet mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas.

  • 315.
    Brandin, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Följsamhet vid läkemedelsbehandling hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling.

  • 316.
    Brandt, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wern, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livet ur ett annat perspektiv: livskvalitet vid multipel skleros och samtidig depression2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på ett antal faktorer, vilka hade en positiv eller negativ inverkan på de depressiva symtomen. De faktorer som minskade de depressiva symtomen var socialt stöd, en effektiv behandling samt positiva livserfarenheter. De faktorer som ökade de depressiva symtomen var fysisk funktionsnedsättning, ett negativt tankemönster, avsaknad av ett aktivt sexliv samt smärta. Det framgick även att när de depressiva symtomen minskade, ökade livskvaliteten och tvärtom. För att öka sjuksköterskors kunskap samt förståelse för vad som upplevs påverka livskvaliteten vid MS och samtidig depression, behövs mer kvalitativ forskning. Dessutom behövs undervisning och utbildning om vad MS i kombination med depression orsakar, vilket är grundläggande för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en god omvårdnad.

  • 317.
    Brantmark, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem. Det är ett tillstånd som för med sig många olika sjukdomar och i och med att antalet överviktiga barn ökar hastigt kommer det att vara en stor belastning för den framtida hälso- och sjukvården. Prevalensen är särskilt stor i vissa delar av världen och inom vissa grupper i samhället. Föräldrar spelar en väsentlig roll i huruvida barnen lever hälsosamma liv eftersom de bär ansvaret för barnen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och genom en systematisk bearbetning av litteraturen granskades och bearbetades slutligen 19 vetenskapliga artiklar till resultatdelen i studien. Socioekonomiska faktorer, faktorer inom familjen och föräldrars roll var tre teman som utmärkte sig där det under varje rubrik beskrivs hur föräldrar påverkar med att bidra till eller motverka riskfaktorer till en ohälsosam viktstatus hos barn. Föräldrar har ett behov av stöd i form av information och kunskap och hälso- och sjukvården bär ett stort ansvar i att stödja föräldrar, förebygga sjukdom och främja hälsa.

     

  • 318.
    Brecht, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hysterektomi: kvinnors upplevelser av den psykiska hälsan postoperativt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt. Faktorer som depression och ångest minskade post hysterektomi samtidigt som den upplevda sexualiteten hos kvinnorna ökade. Kvinnorna uttryckte en önskan om mer information och stöd; före, under och efter sin hysterektomi. Genom att få kunskap om hysterektomiserade kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi kan sjuksköterskan få bättre förståelse för dessa patienter och utifrån det utöva en god omvårdnad.

     

  • 319.
    Breman, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Kristine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palliativ vård i hemmet för patienter med hjärtsvikt: ett patientperspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården.

  • 320.
    Bremander, Ann
    et al.
    Spenshult Hosp Rheumat Dis, Ctr Res & Dev, S-31392 Oskarström, Sweden .
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp Rheumat Dis, Ctr Res & Dev, Oskarström, Sweden .
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Perception of multimodal cognitive treatment for people with chronic widespread pain: changing one's life plan2009Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 31, nr 24, s. 1996-2004Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose.

    The aim of this study was to gain a deeper understanding of chronic widespread pain patients' perception of a multimodal treatment with a cognitive approach.

    Methods.

    A reformulated grounded theory study based on interviews with 16 participants in the programme was conducted at the end of a 6-month treatment period.

    Results.

    The result describes a conceptual model of the informants' perception of the treatment. The core category 'changing one's life plan' comprised of three categories: 'changing one's perception of life', 'depending on support' and 'managing one's life'. Changing one's perception of life could be deep and overwhelming 'overall life changes' or more superficial 'life adjustments'. Support by health professionals and the patient group were of importance. At the end of the rehabilitation program managing one's life was perceived as either 'reorientation' or 'stagnation'. The informants who experienced overall life changes achieved reorientation with support by others, while those who experienced life adjustments did not change their way of managing one's life to any great extent.

    Conclusion.

    The core category changing one's life plan included the categories; changing one's perception of life, depending on support and managing one's life. Informants experiencing overall life changes were more likely to achieve reorientation than those who experienced life adjustments

  • 321.
    Bremander, Ann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Lund University, Lund, Sweden & Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Lund University, Lund, Sweden; Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ndosi, M.
    University of the West of England, Bristol, United Kingdom.
    The Educational Needs of Patients with Undifferentiated Spondyloarthritis2017Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1495-1496Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 322.
    Brink, Eva
    et al.
    Dept. of Nursing, Health and Culture, Univ. of Trollhättan/Uddevalla.
    Grankvist, Gunne
    Dept. Studs. Individual and Soc., Univ. of Trollhättan/Uddevalla.
    Karlsson, Björn
    Division of Cardiology, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health-related quality of life in women and men one year after acute myocardial infarction2005Inngår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 14, nr 3, s. 749-757Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was, first, to detect possible changes in health-related quality of life (HRQL) over time and, second, to predict HRQL at 1year based on measures made 1 week and 5 months after a first-time acute myocardial infarction. There was an improvement in HRQL at 1year, as measured by the questionnaire 36-item Medical Outcomes Study Short-Form (SF-36), for both men and women as compared with the assessment 5 months after the acute myocardial infarction. However, the pattern was somewhat different for women and men. Women mainly reported increased scores on scales reflecting better mental health, whereas men, on the whole, demonstrated higher scores in the physical health domain. Depression (HAD) and fatigue were identified as early predictors of lower HRQL at the 1-year follow-up. Our conclusion is that early assessment of fatigue and depression is worthwhile, as they may indicate decreased HRQL in men and women 1year after first-time myocardial infarction.

  • 323.
    Brink, Eva
    et al.
    West University, Vänersborg, Sweden .
    Karlson, Björn W.
    AstraZeneca R&D, Mölndal, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R-M
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self2006Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 53, nr 4, s. 403-411Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim

    This paper reports on an interview study exploring the self-regulation process in women and men, 5 months after a first-time myocardial infarction.

    Background

    Somatic, psychological and social factors affect readjustment after a first-time myocardial infarction, and studies have demonstrated substantial rates of depression in patients after myocardial infarction Women report poorer mental health and physical condition than do men. Reconstruction of the self begins when disease poses novel problems and is more likely to occur in cases of long-lasting and disruptive illnesses. Experiencing myocardial infarction is likely to alter a person's mental representation of self. However, the self-regulation process following first-time myocardial infarction is not yet fully understood.

    Method

    Twenty-one people (11 women, 10 men) were interviewed 5 months after first-time myocardial infarction. The grounded theory method provided the strategies for data collection and analysis.

    Findings

    Interviewees' definition of themselves as active was threatened by fatigue and other health problems that kept them from taking part in activities as they had done before the heart attack. Although reorienting the active self was central to the process of recovery from myocardial infarction, reorienting was restricted by illness perception and coping.

    Conclusion

    Participants had not established a stable health condition 5 months after first-time myocardial infarction. They mainly preferred to moderate rather than radically change their daily life activities. They needed more knowledge and support. Nurses can help with information and advice on managing daily life activities, including dialogue about lifestyle changes at this phase of readjustment.

  • 324.
    Brissmyr Andrén, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivarsson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sporre, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors sårbarhet, vanmakt och arbetsglädje inom palliativ vård2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård förekommer på olika arbetsplatser för sjuksköterskor. Av den anledningen var det angeläget att genom en allmän litteraturstudie av vetenskapligt granskade originalartiklar undersöka vilka känslor sjuksköterskor påverkas av inom palliativ vård. Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskor påverkas av i arbetet inom palliativ omvårdnad. Resultatet resulterade i tre kategorier Sårbarhet, Vanmakt och Arbetsglädje. Sjuksköterskors sårbarhet utgjordes av känslor av osäkerhet, okunskap och sorg kring arbetet inom palliativ vård och de upplevde bristande stöd i känslorna som uppstod. Sjuksköterskors vanmakt utgjordes av känslor av frustration och hjälplöshet kring att inte kunna tillgodose god omvårdnad eller värdig död samt när de inte kunde tillmötesgå krav som patienters närstående hade som ansågs gå emot patienters intresse. Sjuksköterskors arbetsglädje utgjordes av känslor av tillfredsställelse kring att veta att de utförde ett värdefullt arbete och att patienter och patienters närstående var i centrum samt ett välfungerande team i vården. Resultatet visar att det behövs vidare forskning för att tydliggöra arbetsglädjen inom palliativ vård och sjuksköterskeutbildningen behöver vara mer omfattande för att förbereda sjuksköterskor på känslor de kan påverkas av i arbetet inom palliativ vård. 

  • 325.
    Brobeck, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bergh, Håkan
    Region Halland, Halmstad, Sverige.
    Odencrants, Sigrid
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Motivational interviewing as method in health promotion practice: A Swedish study2012Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 22, nr Suppl. 2, s. 207-207Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 326.
    Brobeck, Elisabeth
    et al.
    PhD Student, Department of Research, Development and Education, Hospital of Halland, Halmstad.
    Odencrants, Sigrid
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Bergh, Håkan
    GP, Department of Research, Development and Education, Hospital of Halland, Varberg, Sweden .
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health promotion practice and its implementation in Swedish health care2013Inngår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 60, nr 3, s. 374-380Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Health promotion practice is an important work assignment within the entire health and medical care sector. Nurses are important for the development and implementation of health promotion in clinical practice. Aim The aim was to describe how district nurses view health promotion practice and how it was implemented in clinical practice following a training initiative. Design The study has a descriptive design and a qualitative method. Methods The sample consisted of three focus groups with 16 participants. The interviews were conducted as a conversation with focus on the district nurses view of health promotion and its implementation in clinical practice. The data have been processed using manifest qualitative content analysis. Results Three categories, titled Training as motivation, Lack of grounding and Lack of scope were identified. The result demonstrated that training provides motivation, but also the importance of grounding in the organization and the need for scope in performing health promotion practice. Discussion Our results show that the training initiative has contributed positively to the district nurses' view of health promotion practice, but that they also feel that there are obstacles. The district nurses in our study suggest that health promotion practice should be more visible, and not something that is done when time permits. Conclusion The district nurses feel motivated and have an enthusiasm for health promotion practice but more time and resources are required to design successful health-promoting initiatives. Before implementing a major training initiative for healthcare personnel in health promotion, it is essential to examine whether the conditions for this exist in the organization

  • 327.
    Brockington, Ian
    et al.
    University of Birmingham, Birmingham, United Kingdom.
    Butterworth, Ruth
    University of Birmingham, Birmingham, United Kingdom.
    Glangeaud-Freudenthal, Nine
    Paris Descartes University, Paris, France.
    Skärsäter, Ingela
    An international position paper on mother-infant (perinatal) mental health, with guidelines for clinical practice2017Inngår i: Archives of Women's Mental Health, ISSN 1434-1816, E-ISSN 1435-1102, Vol. 20, nr 1, s. 113-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to set out informal, provisional and comprehensive but concise guidelines for mother-infant (perinatal) mental health (psychiatry), as an area of specialisation. It is informal in the sense that the authors are clinicians and researchers from many different nations, who share a common goal and vision, speaking on their own behalf and not with the backing of any authority or society. It is provisional in the expectation that it can be improved by criticism and new research findings. It is a comprehensive summary of the development of the specialty, its core knowledge and recommended investigations and interventions. It is concise (under 6,000 words, taking less than an hour to read) in order to increase readership and facilitate translation. No attempt has been made to parade the evidence for these suggestions, because the document would have been too long to translate, and for many to read. Instead, drafts were circulated for criticism by those included in the authorship, resulting in a consensus (finalised by the three principal authors), providing a framework to guide service provision, clinical practice and research. The full list of authors, from 33 nations, is given in the postscript. They include mother-infant (or parent-infant) and perinatal adult or child psychiatrists and those with a special interest; mother-infant, perinatal and forensic psychologists; psychiatric nurses; the founders of Postpartum Support International and the Association for Postnatal Illness; representatives of social work and obstetrics and the management of these services, and research scientists working in the field. © 2016 The Author(s)

  • 328.
    Brooks, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att få ett prematurbarn påverkar hela familjen: En litteraturstudie om syskonens upplevelse2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. 

  • 329.
    Broomé, Sabina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Effekt av kosttillskotten, vassle- och kaseinprotein: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kosttillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen. Databearbetningen bestod av en dataanalys där tre teman framkom; kroppsliga effekter, motstridiga effekter i samband med fysisk aktivitet samt att felkonsumtion av vassle- och kaseinprotein kan ge hälsorisker. Det huvudsakliga resultatet i studien var att proteintillskotten, vassle och kasein inte påverkar prestation i samband med fysisk aktivitet däremot har vassle- och kaseinprotein effekt på muskelmassa, muskelskador och återhämtningsförmåga. Relevanta framtida forskningsprojekt skulle kunna vara att studera proteintillskott under längre perioder för att se långtidseffekter och reella effekter av användning av proteintillskotten samt studera det exakta innehållet i proteintillskotten då faktisk kunskap saknas.

  • 330.
    Broqvist, Johannes
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gustafsson, Dan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den utsatta sjuksköterskan: Att vårda den brännskadade2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet utgjordes av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet. Fem teman som belyser sjuksköterskans upplevelser framkom i resultatet; att känna sårbarhet, att ge patienten stöd, kommunikationen en del av stödet, att få stöd i yrkesrollen och arbetsmiljöns påverkan. Konklusion. Sjuksköterskor upplever en emotionell och psykisk utsatthet i vården av brännskadade och behöver stöd från flera håll för att behålla sin självständighet, samt kunna se till patientens behov av vård. Implikation. Vi anser att resultatet kan appliceras på sjuksköterskor i Sverige då vi belyser sjuksköterskors upplevelser. Ytterligare forskning rekommenderas då forskningen kring sjuksköteskors upplevelser med brännskadade patienter är begränsad.

  • 331.
    Brorsson, S.
    et al.
    Health and Welfare, Dala Sports Academy, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Thorstensson, C.
    Department of Clinical Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nilsdotter, A.
    Department of Research and Education, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Bremander, Ann
    Department of Clinical Sciences, Lund, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden.
    Two different sets of handexercises improved grip strength after after eight weeks in patients with arthritis2014Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 73, nr Suppl. 2, s. 1210-1210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Hand function measured as grip force and finger extension force is often impaired in patients with rheumatoid arthritis (RA) and hand osteoarthritis (HOA) affecting performance of daily activities why hand exercises are recommended. A number of hand exercises are often used in the clinic but there is little information about “the effects of a minimal set of hand exercises” and if the choice of exercises is important to improve strength and function in the hand.

    Objectives To study the effect on grip- and finger extension strength and patient reported hand function from two different sets of handexercises performed over 8 weeks using a randomized study design.

    Methods Female patients with arthritis (RA and HOA, n=121) were randomly assigned to two different sets of handexercises (HE) for 8 weeks. The four hand exercises applied in the program were exercises commonly used in traditional hand training programs. The exercises were split into two groups depending on if the muscle activation (measured with EMG) were greater in forearm flexor (HE I, n=62) or in extensor muscles (HE II, n=59) (REF). HE I: isolated finger opposition (digits II-V) and rolling the putty with a flat hand, HE II: squeezing the putty and finger extension with putty resistance. The two HE were performed daily and each set was repeated 15 times, training time per day was maximum 5 minutes 7 days/week.

    Grip strength was measured with Grippit and finger extension strength with EX-it both validated instruments (unit: N). Pain was measured with a Visual Analogue Scale (VAS), 0-10 (best to worst). Hand functions were evaluated with the patient reported questionnaire Quick Disability Arm Shoulder and Hand (QuickDASH), 0-100 (best to worst).

    Results Mean grip strength (p=0.01) and mean finger extension force (p=0.004) increased after the training period in the group using HE I. In HE II the mean finger extension force increased (p=0.044), table 1. Hand function was stable over the training period.

    Table 1.

    Descriptive data of finger extension (EXIT) force and grip strength in the right hand, hand function (QuickDASH) and VAS pain presented as mean ± SD (min–max)

    Conclusions Five daily minutes with two hand exercises resulted increased grip strength and finger extension force after eight weeks. We suggest that hand exercises should be combined and selected to improve both flexor and extensor muscle strength of the forearm.

  • 332.
    Brorsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Lundgren, Lina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Olsson, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Ett fysiologiskt perspektiv på fysisk aktivitet och hälsa2010Inngår i: Hälsa & Livsstil: forskning och praktiska tillämpningar / [ed] Lillemor R-M Hallberg, Lund: Studentlitteratur, 2010, 1, s. 87-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 333.
    Brorsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Nilsdotter, Anna
    Department of Research and Education, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Pedersen, Eja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    Thorstensson, Carina
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Relationship between finger flexion and extension force in healthy women and women with rheumatoid arthritis2012Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 44, nr 7, s. 605-608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Balance between flexor and extensor muscle activity is essential for optimal function. The purpose of this pilot study was to compare the relationship between maximum finger flexion force and maximum finger extension force in women with rheumatoid arthritis and healthy women.

    METHODS: Twenty healthy women (median age 61 years) and 20 women with rheumatoid arthritis (median age 59.5 years, median disease duration 16.5 years) were included in the study. Finger extension force was measured with an electronic device, EX-it, and finger flexion force using Grippit. The Grip Ability Test and the score from the patient-reported outcome Disability Arm Shoulder and Hand were used to evaluate activity limitations.

    RESULTS: Patients with rheumatoid arthritis showed significantly decreased hand function compared with healthy controls. A correlation was found between extension force and flexion force in the healthy group (r = 0.65, p = 0.002),but not in the rheumatoid arthritis group (r = 0.25, p = 0.289).

    CONCLUSION: Impaired hand function appears to influence the relationship between maximum finger flexion and extension force. This study showed a difference in the relationship between maximum finger flexion and extension force in healthy controls and those with rheumatoid arthritis. © 2012 Foundation of Rehabilitation Information.

  • 334.
    Brorsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS). Health and Welfare, Dala Sports Academy, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Nilsdotter, Anna
    Department of Research and Education, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Thorstensson, Carina
    Department of Clinical Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Department of Medicine, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS). Department of Clinical Sciences, Lund, Section of Rheumatology, Lund University, Lund, Sweden & Research and Development Center, Spenshult, Oskarström, Sweden.
    Differences in muscle activity during hand-dexterity tasks between women with arthritis and a healthy reference group2014Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 15, nr 1, artikkel-id 154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Impaired hand function is common in patients with arthritis and it affects performance of daily activities; thus, hand exercises are recommended. There is little information on the extent to which the disease affects activation of the flexor and extensor muscles during these hand-dexterity tasks. The purpose of this study was to compare muscle activation during such tasks in subjects with arthritis and in a healthy reference group.

    METHODS: Muscle activation was measured in m. extensor digitorium communis (EDC) and in m. flexor carpi radialis (FCR) with surface electromyography (EMG) in women with rheumatoid arthritis (RA, n = 20), hand osteoarthritis (HOA, n = 16) and in a healthy reference group (n = 20) during the performance of four daily activity tasks and four hand exercises. Maximal voluntary isometric contraction (MVIC) was measured to enable intermuscular comparisons, and muscle activation is presented as %MVIC.

    RESULTS: The arthritis group used a higher %MVIC than the reference group in both FCR and EDC when cutting with a pair of scissors, pulling up a zipper and-for the EDC-also when writing with a pen and using a key (p < 0.02). The exercise "rolling dough with flat hands" required the lowest %MVIC and may be less effective in improving muscle strength.

    CONCLUSIONS: Women with arthritis tend to use higher levels of muscle activation in daily tasks than healthy women, and wrist extensors and flexors appear to be equally affected. It is important that hand training programs reflect real-life situations and focus also on extensor strength. © 2014 Brorsson et al.; licensee BioMed Central Ltd.

  • 335.
    Brorsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Lugnet Institute of Sport Science, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Nilsdotter, Anna
    Department of Research and Education, Halmstad Central Hospital, Halmstad, Sweden.
    Thorstensson, Carina
    Research and Development Centre, Spenshult, Oskarström, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS). Research and Development Centre, Spenshult, Oskarström, Sweden.
    Hand flexor and extensor muscle activity in daily activities and hand exercises in women with rheumatoid arthritis or hand osteoarthritis2012Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 71, nr Suppl. 3, s. 754-754Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Impaired hand grip function is common and occurs early in the course of disease in patients with rheumatoid arthritis (RA) and hand osteoarthritis (HOA), affecting daily life activities and quality of life.

    Objectives: To evaluate muscle force and muscle activity in forearm flexors and extensors during daily activities and clinically well-known hand exercises in women with RA and HOA compared with healthy controls

    Methods: The RA group was consecutively included from a specialist clinic and had a disease duration of at least one year.  Women with HOA were allocated from out-patients primary health care clinics in the same area and clinically diagnosed with symptomatic HOA. The age matched control group had no history of hand/arm injuries, inflammatory or muscle disease. Full active finger extension ability was required for all subjects. Hand force (Newton) was measured with EX-it (extension) and Grippit (flexion), both validated instruments. Muscle activity was measured in m. extensor digitorum communis (EDC) and m. flexor carpi radialis (FCR) with surface EMG (S-EMG) on the dominant hand while performing four daily activities (ADL) and four hand exercises and described as percent of maximal voluntary isometric contraction (% MVIC) based on data from EX-it and Grippit. Pain was measured with Visual Analogue Scale (VAS) 0-10 (best to worst). Differences between groups were analyzed and controlled for age.

    Results: Fifty-six women were included; 20 with RA (age mean (SD) 59.2 (10.7) years, VAS pain 2.2 (1.6)), 16 with HOA (age 67.5 (9.3) years, VAS pain 4.1 (1.9)) and 20 healthy controls (age 56.0 (9.7) years). Women with RA and HOA showed decreased extension and flexion force compared with healthy women (p<0.03).There was a tendency towards higher % MVIC in all tests for women with RA or HOA compared with healthy women, with a statistically significant difference between HOA and healthy women for EDC (p<0.05).

    ADL activities “writing with a pen”, and “cutting with scissors” showed the highest % MVIC in both EDC and FCR in all groups. The exercises “isolated opposition”, and “rolling the dough with flat hands”, had high % MVIC in EDC, while “squeezing the dough” and “isolated opposition” had high % MVIC in FCR.

    Conclusions: Women with RA and HOA tend to use a higher % MVIC than healthy women in many daily activities and in hand exercises. Strengthening exercises should include both extensor and flexor specific training.

    Disclosure of Interest: None Declared

  • 336.
    Brosché, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahlén, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livet efter en brännskada: - ett individperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad. Sjutton vetenskapliga artiklar bearbetades för att sedan sammanställas till ett resultat med olika teman. Resultatet visade fem teman; Upplevelsen av stöd, upplevelsen av att hantera brännskadan, upplevelsen av smärta och klåda, upplevelse av livskvaliteten efter brännskadan samt upplevelsen av vården. Brännskadade individer behöver stöd från om-vårdnadspersonal och närstående. Copingstrategier användes för att utstå både fysisk och psykisk smärta. Livskvaliteten kunde både försämras och förbättras efter en brännskada. Att vårda patienter med brännskador kräver goda kunskaper inom omvårdnad då den omfattar många delar. Mer forskning inom området behövs för att sprida kunskap. Även en stödgrupp för brännskadade patienter borde etableras för att kontakt mellan brännskadade individer ska upprättas.

  • 337.
    Brosché, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kalajdzic, Bianca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters upplevelser av att vara vaken under operation när pacemaker anläggs2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. 

  • 338.
    Brun, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hansson, Clara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Munvård - Den lågt prioriterade omvårdnadsåtgärden: Vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utförandet av munvård hos äldre är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för människan och dess helhet, trots vetskap om detta har munvård kommit att vara den del inom vården som ofta bortprioriteras. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård för att förstå varför munvård negligeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre. En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultatet beskrivs i fem olika teman: Upplevelser av rädsla och känslor av obehag, komplex omvårdnadsåtgärd som väcker etiska dilemman, upplevelser av rutiner och ansvarsområden, en lågt prioriterad omvårdnadsåtgärd och vårdpersonalens behov av kunskap. Resultatet visar vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård i sammanhang som färgas av vårdmiljö, kompetens och attityder. Resultatet belyser bland annat vårdpersonalens egen tandvårdsrädsla som påverkar munvården de erbjuder. Utförandet av munvård ansågs som en komplex uppgift, så vida att omvårdnadsåtgärder som involverade inkontinensskydd föredrogs. Om vårdpersonal erhåller mer tid och kunskap kring utförandet av munvård kan upplevelsen av omvårdnadsåtgärden förändras. Därför bör ytterligare forskning kring upplevelser och utbildning appliceras inom vårdområdet.

  • 339.
    Bryfalk, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hvalgren, Therése
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Om hjärtat slutar slå: Patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor har en nära relation till patienter och anhöriga och bör efter bästa förmåga möjliggöra deras delaktighet i vården. Trots att riktlinjer om hjärt-lungräddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid så i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor få svårt att hantera situationer som uppstår kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR påverkas av olika faktorer så som patienters livskvalité, information om sjukdom, prognos och HLR. Anhöriga vill och får ofta möjlighet att delta i ett beslut om ej-HLR. Anhörigas möjlighet till delaktighet beror främst på patienters beslutskompetens och det är läkare som möjliggör patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR. Sjuksköterskors samarbete med läkare i diskussionen om ej-HLR kan underlätta beslutsprocessen för samtliga parter. För att patienters och anhörigas delaktighet ska främjas bör riktlinjerna för beslut angående HLR ses över och möjligen uppdateras.

  • 340.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Department of Health and Caring Sciences, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Ivarsson, Bodil
    Department of Cardiothoracic Surgery, Lund University and Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Nilsson, Ulrica G.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thylén, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden.
    Sexual Knowledge in Patients With a Myocardial Infarction and Their Partners2014Inngår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 29, nr 4, s. 332-339Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sexual health and sexual activity are important elements of an individual's well-being. For couples, this topic is often affected after a myocardial infarction (MI). It has become increasingly clear that, after an MI, patients are insufficiently educated on how to resume normal sexual activity. However, sufficient data on the general knowledge that patients and partners have about sexual activity and MI are lacking.

    OBJECTIVE: The aims of this study were to explore and compare patients' and partners' sexual knowledge 1 month after a first MI and 1 year after the event and to compare whether the individual knowledge had changed over time. A second aim was to investigate whether patients and their partners report receiving information about sexual health and sexual activity from healthcare professionals during the first year after the event and how this information was perceived.

    SUBJECTS AND METHODS: This descriptive, comparative survey study enrolled participants from 13 Swedish hospitals in 2007-2009. A total of 115 patients with a first MI and their partners answered the Sex After MI Knowledge Test questionnaire 1 month after the MI and 1 year after the event. Correct responses generated a maximum score of 75. RESULTS:: Only 41% of patients and 31% of partners stated that they had received information on sex and relationships at the 1 year follow-up. The patients scored 51 ± 10 on the Sex After MI Knowledge Test at inclusion into the study, compared with the 52 ± 10 score for the partners. At the 1-year follow-up, the patients' knowledge had significantly increased to a score of 55 ± 7, but the partners' knowledge did not significantly change (53 ± 10).

    CONCLUSIONS: First MI patients and their partners reported receiving limited information about sexual issues during the cardiac rehabilitation and had limited knowledge about sexual health and sexual activity.

  • 341.
    Brännén, Angela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bursell, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Efter hjärtinfarkt: -att lyckas med livsstilsförändringar2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många personer drabbas årligen av hjärtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförändringar i rehabiliteringsfasen. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att motivera och stödja patienten i deras strävan mot en förbättrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlättar respektive försvårar patientens livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier. Dessa var socialt stöd, professionellt stöd, rehabiliteringsprogram, självcentrerat perspektiv, existentiellt perspektiv samt miljö. I omvårdnaden är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda individen vid livsstilsförändringar, det krävs då både medvetenhet och kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal. De sex kategorier som framkom ger kunskap som underlättar arbetet med patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Beträffande framtida forskning vore det intressant att se vad som påverkar den eventuella varaktigheten av livsstilsförändringar, då följsamheten är viktig för att undvika att patienten drabbas av ytterligare hjärtinfarkter.

  • 342.
    Bräutigam Ewe, Marie
    et al.
    Department of Public Health and Community Medicine/Primary Health Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Bergh, Håkan
    Department of Public Health and Community Medicine/Primary Health Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Research and Development Unit Halland, Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    Department of Public Health and Community Medicine/Primary Health Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Research and Development Unit Halland, Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Månsson, Jörgen
    Department of Public Health and Community Medicine/Primary Health Care, Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Characteristics of patients seeking a health promotion and weight reduction program in primary care2019Inngår i: Journal of Multidisciplinary Healthcare, ISSN 1178-2390, E-ISSN 1178-2390, Vol. 12, s. 235-242Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: An important task in primary health care (PHC) is to address lifestyle-related diseases. Overweight (OW) individuals make up a large proportion of PHC patients, and they increasingly have lifestyle-related illnesses that influence their quality of life. Structured health promotion and weight reduction programs could help these patients. The objective of this study was to explore the characteristics, lifestyle habits, and health conditions of individuals seeking a health promotion and weight reduction program in PHC.

    Patients and methods: The study involved a comparative cross-sectional design performed in PHC in southwestern Sweden. The study population comprised 286 participants (231 women, aged 40–65 years, body mass index [BMI] 28–35 kg/m2) who were recruited between March 2011 and April 2014 to the 2-year program by adverts in local newspapers and recruitment from three PHC centers. Two reference populations were used: a general population group and an OW group. The study population data were collected using a questionnaire, with validated questions regarding health, lifestyle, illnesses, and health care utilization.

    Results: People seeking a health promotion and weight reduction program were mostly women. They had a higher education level and experienced worse general health than the OW population, and they visited PHC more frequently than both reference groups. They also felt more stressed, humiliated, had more body pain, and smoked less compared to the general population. However, they did not exercise less or had a lower intake of fruits and vegetables than either reference population.

    Conclusion: Individuals seeking a weight reduction program were mostly women with a higher education level and a worse general health than the OW population. They used more health care services compared to the reference groups.

  • 343.
    Bräutigam-Ewe, Marie
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Månsson, Jörgen
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dietary Advice on Prescription: Experiences with a Weight Reduction Programme2017Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 5-6, s. 795-804Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To describe overweight persons' experiences with weight reduction and participation in the dietary advice on prescription.

    Background: Approximately 20% of overweight individuals are able to successfully lose weight. Experiences from earlier weight reduction programmes indicate that those who succeed typically manage to avoid overeating to handle stress and have high motivation to lose weight. Those who fail have low self-control and engage in negative health behaviours such as eating when experiencing negative emotions and stress.

    Design: The study used adescriptive qualitative design and was conducted at a Primary Health Care Centre in south-west Sweden.

    Methods: The first nineteen study participants who completed the weight reduction programme in two years responded in writing to five open questions about their experiences with the programme. Data were analysed using inductive content analysis.

    Results: The participants appreciated the face-to-face meetings with the nurse because they felt seen and listened to during these sessions. They also felt their life situations and self-discipline had an impact on how well they were able to follow the programme. Dietary advice on prescription advice was considered to be helpful for achieving behavioural changes and losing weight. People who succeeded in sustainably losing weight described the importance of support from partners or close friends.

    Conclusions: To achieve sustainable weight reduction, it is important to individualise the programme in order to address each person's life situation and the unique difficulties they may encounter.

    Relevance to clinical practice: Motivational interviewing appears to be a good technique for developing a successful relationship between the nurse and the patient. The dietary advice on prescription advice was perceived to be a good way to improve food habits and can easily be used at many Primary Health Care Centres. Patient's partners should also be offered the opportunity to participate in the programme.

    © 2016 John Wiley & Sons Ltd.

  • 344.
    Buchebner, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Helt slut men kvar i livskampen: Upplevelser av fatigue hos patienter med hjärtsvikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård.

  • 345.
    Bui, Hang
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bermhed, Emellie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En förlorad maskulinitet: Mäns upplevelser efter behandling av prostatacancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

  • 346.
    Bundesen, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Natural rubber latex: a matter of concern for nurses2008Inngår i: AORN Journal, ISSN 0001-2092, E-ISSN 1878-0369, Vol. 88, nr 2, s. 197-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past 20 years, the use of protective gloves in health care has increased, as have hypersensitivity reactions to the natural rubber latex (NRL) used in glove manufacture. A study was conducted to determine what nurses who work in environments in which NRL is commonly used know about NRL, including their education about and experience with NRL-related allergies. Nurses replied to a questionnaire with 20 statements pertaining to NRL and NRL-related allergies. The results showed that the nurses had inadequate knowledge about NRL, but nurses in a specialty training program scored significantly higher than professionally active nurses.

  • 347.
    Bussler, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gotthardsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rydiander, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Du får inte köra!: Ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det ingår i ögonsjuksköterskans arbetsuppgifter att mäta synfunktioner och att informera om undersökningsresultat. Det kan kännas svårt att lämna information om att patientens syn inte uppfyller gällande synkrav för körkort, då informationen kan påverka patientens livskvalité negativt. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås. En intervjustudie genomfördes där nio ögonsjuksköterskor medverkade. En kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan på insamlad data. Tre kategorier framkom: personcentrering vid informationstillfället, patientreaktioner påverkar informationstillfället samt omständigheter påverkar informationstillfället. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna var djupt involverade i körkortsärenden och de flesta kände ansvar att informera patienten när synkraven för körkort inte uppnåddes. Genom ett personcentrerat förhållningsätt försökte ögonsjuksköterskorna skapa de bästa förutsättningarna för att göra patienten delaktig. Informationstillfället påverkades av patientens reaktioner samt andra omständigheter så som vilken diagnos patienten hade och vilka konsekvenser informationen skulle kunna innebära för patienten. Det visade sig vara av betydelse att ögonsjuksköterskorna hade goda kunskaper i handhavande och bedömningar i körkortsfrågor varför sådan utbildning rekommenderas. Oftalmologiska verksamheter bör avsätta tillräckligt med tid till dessa patientbesök då även detta visade sig vara viktigt. För att ytterligare förbättra den oftalmologiska omvårdnaden är det angeläget att i kommande studier belysa patientens upplevelse av informationstillfället.

  • 348.
    Byhlin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzén, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att belysa familjeförhållandena i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. 

  • 349.
    Bylander, Mårten
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Duphorn, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att möta det outtalade svåra: Inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen. 

  • 350.
    Bäcklund, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Näslund, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Torebrink Hylander, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Uttryck för lidande inom omvårdnad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ”Existentiellt lidande”, ”Livslidande”, ”Sjukdomslidande”, ”Vårdlidande”, ”Den vårdande personalens upplevelser av lidande” och ”Socioemotionellt lidande”. Studien visar att forskning i nutid på många sätt beskriver uttryck för patientens lidande i liknande former som det lidande som beskrivits i forskning tidigare. Utöver detta framkommer även beskrivningar av lindrande av lidande inom omvårdnad. Det framkommer att fokus i vården tenderar att ligga främst på att behandla fysiska symptom. En helhetssyn, där även existentiella, psykologiska, kulturella och sociala dimensioner uppmärksammas, är nödvändig för att förbättra patientens hälsa och minska patientens lidande.För att kunna möta patienten i lidandet krävs medvetenhet hos sjuksköterskan kring egna upplevelser av lidande. Fortsatt forskning samt belysning av området i sjuksköterskeprogrammet är betydelsefullt.

45678910 301 - 350 of 1942
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf