hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 2706
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Haraldsson, Caisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högt tryck på hälsan: En metasyntes om hur glaukom påverkar livet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, progressiv sjukdom som långsamt försämrar synförmågan. För att ögonsjuksköterskan ska kunna optimera och individanpassa omvårdnaden till personer som har glaukom, krävs kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar livet. Syftet med denna metasyntes är att presentera en syntes av rådande forskning av hur personer med glaukom upplever att sjukdomen påverkar livet. Metasyntesens resultat tyder på att upplevelsen av att leva med glaukom är globalt samstämmig. Glaukom har både emotionell påverkan och inverkan på upplevd autonomi medan behandlingen och de upprepade vårdkontakterna stör det dagliga livet för personen. För att förbättra upplevelsen av hälsa för personer som lever med glaukom behöver de ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och hur de ska hantera sjukdomens olika dimensioner. Om ögonsjuksköterskan mer effektivt kan identifiera de områden där patienten har omvårdnadsbehov kan upplevelsen av hälsa förbättras, besöksintervallen förlängas och vårdkostnader minskas. Ytterligare forskning behövs kring vad personer som lever med glaukom önskar från sjukvården samt samhällsekonomiska aspekter på en anpassad vård utifrån personernas egna behov och önskemål.

  • 302.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granville-Self, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård.

  • 303.
    Berglöf, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kadin Klausner, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    1177 Telefonrådgivning vid ögontillstånd - Ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 304.
    Bergman, Bodil
    et al.
    Department of Psychology, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Moving away from facades: in-depth interviews with subjectively healthy women diagnosed with distress2005Inngår i: Qualitative Research in Psychology, ISSN 1478-0887, E-ISSN 1478-0895, Vol. 2, nr 2, s. 169-183Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives:

    To gain a deeper understanding of why women, diagnosed with mental distress, reported good physical and mental health. What could the reason be and how did they feel four to five years later?

    Method:

    In-depth interviews were conducted with seven women; age 33 to 52, who worked in a Swedish male-dominated industry. The methodological approach relied on grounded theory.

    Results:

    A conceptual model was generated in the analysis, describing a temporal process of change in the women's self-image. Three core concepts illuminated this process:(1) maintaining an ideal self-image, (2) waking up/reappraising health and (3) struggling for a realistic self. The women were moving away from facades of meeting social expectations and pleasing others toward trusting and setting boundaries for themselves. Moving away from symptoms such asasthma, migraine and infections, as well as family problems, they felt and hoped that they had more control over their lives.

    Conclusions:

    A conceptual model was proposed to illustrate a temporal change in women's self-image related to their changing perception of health. Women's newway of life challenges the support system within organizations and society.

  • 305.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emmelie, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

  • 306.
    Bergman, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Blomstrand, Stina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Din dator sponsrar krig: En kritisk diskursanalys av Apples och Hewlett Packards hållbarhetsrapporter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.

  • 307.
    Bergman, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Veragua Velásquez, Dante
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vara anhörig till en patient med traumatisk hjärnskada.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med traumatisk hjärnskada kan få långvariga kroniska besvär. Anhöriga är ofta involverade i deras vård och finns med under hela vårdförloppet. Anhöriga har också en viktig roll och ansvar för det vardagliga livet i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en närstående med traumatisk hjärnskada. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där elva artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalytiskt tillvägagångssätt. Resultat: Det framkom fyra kategorier ifrån resultatartiklarna: att ta ansvar och anta olika roller, att leva i en oviss och oförutsägbar situation, att få stöd och att finna en egen inre kraft. Det var en stor påfrestning för anhöriga att anta den vårdande rollen för att stödja den traumatiskt hjärnskadade. Ovissheten kring den traumatiskt hjärnskadades prognos tillsammans med bristen på information och kunskap, satte de anhöriga i stress. Behovet av stöd till anhöriga var multidimensionellt där det initiala stödet kom främst från sjukvårdspersonalen medan det senare i förloppet övergick till familjen och samhället. Anhöriga fick använda egna resurser och egen inre kraft för att hantera sin situation. Konklusion: För att underlätta livet för anhöriga och traumatiskt hjärnskadade, behöver vården ha bättre strategier och samhället ha bättre kunskap och förståelse för sjukdomen.

  • 308.
    Bergman, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Flodin, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dagens Polis- Ros eller Ris?: En kvalitativ studie om polisers upplevelser av myndighetens omorganisation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Organisationsförändringar kan medföra risker som innefattar oro, stress och konflikter inom verksamheten. Det är inte ovanligt att ledningen förväntar sig att verksamheten ska fungera som den alltid gjort samtidigt som genomförandearbetet läggs på medarbetarna. Risken finns att en organisationsförändring kan ge konsekvenser som innebär att folk säger upp sig. Denna kandidatuppsats syftar till att ta reda på hur omorganisationen av polismyndigheten som genomfördes den 1 Januari 2015 upplevs av poliser i den ingripande verksamheten. Vi vill skapa förståelse för hur polisens arbete har påverkats i och med organisationsförändringen. Det som gör vår studie unik och egen är att den på ett nyanserat sätt belyser nya aspekter av omorganisationen ur en sociologisk synvinkel, med fokus på polisernas egna känslor och upplevelser. Teorierna vi valt att utgå ifrån behandlar organisationsförändring ur ett strukturellt perspektiv men även på individnivå. Organisationsmodellerna Lean Production, Den byråkratiska organisationsformen och Organisationsförändringsteorin har vi valt att tillämpa för att skapa förståelse för hur poliserna upplever omorganisationens verksamhetsidé i praktiken. Vi har även använt oss av teorierna Alienation och Erkännande för att få en djupare förståelse för hur poliserna upplever att omorganisationen har påverkat deras arbete och arbetsvillkor. Vår sociologiska analys kommer grunda sig i samtliga teorier, vetenskapliga artiklar och den empiriska sammanställningen genom en utförlig diskussion i förhållande till varandra. 

    Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin tillsammans med med våra teoretiska utgångspunkter lade grunden för vår analys samt avslutande reflektioner och slutsatser. Slutsatsen vi kunde dra utifrån polisernas upplevelser av omorganisationen är att det var brist på kommunikation och information under reformens genomförande, vilket i sin tur skapade motstånd och friktioner i relation till polisernas försämrade arbetsvillkor.

  • 309.
    Bergseth Bogsti, Wenche
    et al.
    Högskolan i Gjövik.
    Solvik, Elisabeth
    Högskolan i Gjövik.
    Engelien, Ragna Ingeborg
    Högskolan i Gjövik.
    Larsen Moen, Øyfrid
    Högskolan i Gjövik.
    Sønsteby Nordhagen, Siv
    Högskolan i Gjövik.
    Struksnes, Solveig
    Högskolan i Gjövik.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Styrket veiledning i sykepleierutdanningens praksisperioder2013Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 33, nr 1, s. 56-60Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A more complex and knowledge-based society has resulted in increasing specialization and greater demands on employees in the fields of practice. At Gjøvik University College, a new supervision model was tested for nursing students in practice. The main elements were: daily supervisors were given increased responsibility for assessing the students, while at the same time participating in three group counseling meetings. A portfolio contained the student’s work requirements. A weekly reflection hour was formalized. Purpose: The purpose was to elucidate how the supervision model influenced the student’s learning situation. Method: The SVIP model was evaluated by the use of focus group interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis. Findings: Three categories: structure, inclusion and self-confidence describe the students’ need for clear guidelines and objectives, as well as their need to be included and to be seen. Conclusion: Various aspects of clinical practice, including daily supervision are important for student learning. Counseling meetings where the supervisor role is recognized and developed through the tutor, and daily supervisor sharing of experiences and knowledge, should permeate the cooperation.

  • 310.
    Bergsröm, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Idoffsson, Agnes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intern employer branding: Ett verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att undersöka hur intern employer branding används och kan bidra till att attrahera och tillfredsställa befintlig personal. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka faktorer bidrar till att arbetsgivaren uppfattas som attraktiv av befintlig personal? På vilket sätt arbetar organisationen internt med employer branding för att vara en attraktiv arbetsgivare? och Hur kommuniceras arbetet med employer branding internt inom organisationen?

    För att besvara våra frågeställningar och uppnå syftet använder vi oss av en metodkombination. Dels kvantitativa enkäter, för att undersöka vilka faktorer som av personalen uppfattas som mest betydelsefulla för att arbetsgivaren ska vara attraktiv och dels en kvalitativ intervju med en arbetsgivarrepresentant, för att ta reda på hur arbetsgivaren arbetar med sin interna employer branding och hur kommunikationen ser ut.

    Resultatet visar att den sociala delen i arbetet, med gemenskap och stöd av kollegor är mest betydelsefullt för att arbetsgivaren ska anses attraktiv. Även intressant och meningsfullt arbete anses också vara av stor vikt för respondenterna. Att som arbetsgivare kartlägga medarbetarnas behov och förväntningar kan vara väldigt bra och att jobba internt för att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära en fördel på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Kommunikationen i en organisation är också oerhört betydelsefull och en central del i hur medarbetarna uppfattar sin arbetsgivare. 

  • 311.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jonkoping Univ, Sch Hlth Sci, Jonkoping.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom.
    Fridlund, Bengt
    Jonkoping Univ, Sch Hlth Sci, Jonkoping.
    Alfredsson, Lars
    Karolinska Inst, Inst Environm Med, S-10401 Stockholm.
    Berglund, Anita
    Karolinska Inst, Inst Environm Med, S-10401 Stockholm.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Petersson, Ingemar
    Univ Lund Hosp, Dept Rheumatol, S-22185 Lund.
    Patterns of background factors related to early RA patients conceptions of the cause of their disease2011Inngår i: Clinical Rheumatology, ISSN 0770-3198, E-ISSN 1434-9949, Vol. 30, nr 3, s. 347-352Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to identify patterns of background factors related to the early RA patients' conceptions of the cause of the disease. Conceptions from a qualitative study formed the basis for the stratification of 785 patients from the Swedish EIRA study answering a question about their own thoughts about the cause to RA. Logistic regression analyses were used to explore the associations between patients' conceptions and relevant background factors: sex, age, civil status, educational level, anti-cyclic citrullinated peptide antibody (anti-CCP) and smoking habits. The results were presented as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI). A conception of family-related strain was strongly associated with being young (OR 0.50; 95% CI 0.33-0.78 for age 58-70 vs. 17-46), female (OR 0.38; 95% CI 0.25-0.60 for male vs. female) and having a high level of education (OR 2.15; 95% CI 1.54-3.01 for university degree vs. no degree). A conception of being exposed to climate changes was associated with being male (OR 1.99; 95% CI 1.24-3.22 for male vs. female), having a low level of education (OR 0.33; 95% CI 0.18-0.58 for university degree vs. no degree) and positive Anti-CCP (OR 1.72; 95% CI 1.03-2.87 for positive vs. negative Anti-CCP). Linking patients' conceptions of the cause of their RA to background factors potentially could create new opportunities for understanding the complexity of the aetiology in RA. Furthermore, this information is important and relevant in the care of patients with early RA.

  • 312.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Alfredsson, Lars
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Berglund, Anita
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patients’ conceptions of the cause of their Rheumatoid Arthritis: A qualitative study2009Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 7, nr 4, s. 243-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 313.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    “Delivering knowledge and advice”: Healthcare providers’ experiences of their interaction with patients’ management of rheumatoid arthritis2011Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 6, nr 4, artikkel-id 8473Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rheumatic diseases are often chronic and involve a lifetime of suffering. The focus of rheumatology care is to support patients to manage their lives and master their disease. Healthcare providers and patients have different views on the consequences of living with rheumatic diseases and patients are reporting unmet healthcare needs. There is a need to integrate providers’ perspective to develop the quality of rheumatology care. The aim was to explore healthcare providers’ experiences of their interaction with patients in their management of RA. Interviews with 18 providers from different clinical settings were analysed in accordance with the grounded theory method. A core category; Delivering knowledge and advice was found to be the most important task and involved providing the patient with information about the disease and appropriate forms of treatment. Healthcare providers’ attitudes and patients’ responses influenced the outcome of the delivery of knowledge and advice and three dimensions emerged; completed delivery, adjusted delivery and failed delivery. There were differences in the providers’ experiences in their interaction with patients as well as in reflections on their role as the delivering part. There could be difficulties in the interaction when patients’ expectations and preferences were not taken into account when giving advice. These findings highlight the importance of developing rheumatology care, as no provider or patient benefits if the delivery of knowledge and advice becomes a failed delivery. The healthcare organization must acknowledge the difficulties involved in the interaction with patients in their management of RA and find methods to develop a more person-centred approach to care.

  • 314.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hospital, Oskarström, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Striving for a good life" - the management of reumatoid arthritis as experienced by patients2011Inngår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 5, s. 95-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:

    To generate a theoretical model how patients experience their management of rheumatoid arthritis (RA) in everyday life.

    Method:

    An explorative design with the grounded theory approach was used by interviewing 16 informants with RA.

    Results:

    The generated theoretical model emerged in a core category-Striving for a good life with two categories; making use of personal resources and grasping for support from others, which formed the base of managing RA. When relating these categories together, four dimensions emerged which characterised patients' different ways of managing RA: mastering, relying, struggling and being resigned.

    Discussion:

    The management of RA incorporated the use of personal resources and the grasping for support from others. Both self-management strategies and patients' need of support were highlighted as aspects that were of importance when managing RA. Patients' experiences of their need of support to manage RA give extended knowledge that is of importance for nurses and other healthcare providers. The relationship between patients and healthcare providers is always the key to a good encounter. Interventions to increase self-management in RA have to incorporate this knowledge when trying to increase patients' self-efficacy and with their experience of support.

  • 315.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Perception of tactile massage as a complement to other forms of pain relief in rheumatic disease2005Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 3, nr 3, s. 157-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate how patients with rheumatic disease perceive tactile massage as a complement to other pain alleviation methods.

    Methods: A phenomenographic approach with semi-structured interviews was employed on a strategic sample of 14 patients with various rheumatic diseases, both inflammatory and non-inflammatory, who had been admitted to Spenshult Rheumatic Hospital.

    Results: Three descriptive categories with a total of nine conceptions emerged. The descriptive categories were: experiencing alleviation, experiencing trust, and gaining insight. Experiencing alleviation described how patients experience relaxation, pleasure and respite. Experiencing trust described how patients experience a sense of security, confirmation and inner peace. Gaining insight described how patients get to know themselves, see possibilities, and experience wholeness.

    Conclusions: When caring for patients who have a chronic illness involving considerable changes to their lives, it is important for health professionals not only to be aware of their physical needs but also to take account of the whole person. This study demonstrates the importance of offering patients a complement to conventional treatment. Tactile massage is a method that promotes a holistic view of patients with chronic pain as well as allowing them to find a new focus in terms of the disease and how they cope with it in their daily lives.

  • 316.
    Bergström, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theandersson, Tina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "En väg in": En socialpsykologisk studie om de anställdas upplevelser kring organisationsförändringen "En väg in"2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra.

  • 317.
    Bergström, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lärare eller medarbetare?: En kvalitativ studie om professionstillhörighetens kraft i en stor organisation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet.

    Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll.

  • 318.
    Bergström-Wuolo, Maya
    et al.
    Public Health Center, Norrbotten County Council, Luleå, Sweden.
    Dahlström, Josefin
    Health Counselor in Luleå, Luleå, Sweden.
    Hertting, Krister
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Kostenius, Catrine
    Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    My heart has no hurt: The health of young immigrants2018Inngår i: International Journal of Migration, Health and Social Care, ISSN 1747-9894, E-ISSN 2042-8650, Vol. 14, nr 3, s. 290-304Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to explore health from the perspective of young immigrants in Sweden.

    Design/methodology/approach: A total of 25 newly arrived young immigrants attending Swedish language classes in northern Sweden participated by drawing and writing open letters. They continued the open-ended sentence “Now I’ll draw and describe a day when I was feeling good, that was […].”

    Findings: The phenomenological analysis resulted in three themes: longing to be in control for a better life, searching for power in the good and the bad, and striving for a sense of belonging in the new society. The findings illuminate young immigrants’ perspectives of a health-promoting everyday life consisting of agency, reflection and a sense of community. The findings also highlight the young immigrants’ experiences when health-promoting aspects are lacking, characterized by disillusionment, anxiety and loneliness. The findings are discussed with health promotion, health literacy and young immigrants in mind.

    Practical implications: According to young immigrants, meeting basic needs such as food, sleep and housing is health promoting but easily taken for granted. Being able to have a say in matters concerning everyday life, social inclusion and finding power in memories – positive and negative – can promote health in young immigrants.

    Originality/value: The young immigrants were able to communicate via drawings and words to overcome language barriers. © 2018, Emerald Publishing Limited.

  • 319.
    Bergvall, Emil
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Kristofer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sverigedemokraterna och medias objektivitet: En kvalitativ innehållsanalys av två dagstidningar kring valet 20142015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier. Kvalitativ innehållsanalys används på tidningsartiklar i Dagens Nyheter och Hallandsposten under en tvåveckorsperiod kring valet. Det framkommer att 30 % av DN-artiklarna och 21 % av HP-artiklarna var helt objektiva enligt Westerståhls definition, att Dagens Nyheter bättre uppfyllde tre av fyra kategorier, och att relevans och neutralitet är avgörande för nyhetsartikelns totala objektivitet.

  • 320.
    Bergén, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Björk, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att vara syskon till ett långvarigt sjukt barn: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos.

  • 321.
    Berisha, Lendita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindhe Escobar, Jessika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Det är väldigt många bollar i luften": - Kvalitativ studie med fokus på hur socialsekreterare resonera kring arbetsbelastningen på deras arbetsplats.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade.

  • 322.
    Berndtsson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lekman, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag är unik men ändå som alla andra: En litteraturstudie om att vara ung och leva med en kronisk sjukdom2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom.

  • 323.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Die Reform der "Gymnasiesärskola" in Schweden2015Inngår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 258-265Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [de]

    Im Zuge der schwedischen Gymnasialreform wird derzeit auch die so genannte „Gymnasiesärskola“, die gymnasiale Sonderschule für Jugendliche mit geistiger Behinderung umgestaltet. Diese Schulform soll stärker mit der allgemeinen gymnasialen Stufe zusammenarbeiten. Auch sollen mehr Berührungs­punkte zwischen Schule und Arbeitsleben geschaffen werden, um den Übergang der Jugendlichen in die Berufswelt zu erleichtern. Im Beitrag wird die Schulreform diskutiert, wobei eine stärkere Betonung der Qualifizierungsfunktion von Bildung deutlich wird.

  • 324.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Stand und Perspektiven des Krankenhausunterrichts in Schweden2013Inngår i: Sonderpädagogische Förderung heute, ISSN 1866-9344, Vol. 58, nr 3, s. 323-326Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 325.
    Bernhardsdottir, Johanna
    et al.
    Department of Nursing University of Iceland Reykjavik Iceland & Landspitali-The National University Hospital of Iceland Reykjavik Iceland .
    Dimmit Champion, Jane
    School of Nursing The University of Texas at Austin Austin, TX USA .
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The Institute of Health and Care Science Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    The experience of participation in a brief cognitive behavioural group therapy for psychologically distressed female university students2014Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 21, nr 8, s. 679-686Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the experience of participation in four sessions of cognitive behavioural group therapy for psychological distress for female university students' (n = 19), aged 22–45 years. Data were gathered with semi-structured interviews during March and April 2008 and analysed according to thematic content analysis. The results identified four themes: ‘Gaining knowledge and understanding’, ‘Becoming more balanced and positive in thinking’, ‘Feeling more self-confident and in control’ and ‘Opportunities for practice and in-depth reflections’. Future recommendations include an increase in sessions from four to five, with one booster session to follow-up on newly acquired skills. © 2013 John Wiley & Sons Ltd.

  • 326.
    Bernson, Jenny M.
    et al.
    Department of Behavioral and Community Dentistry, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Elfstrom, Magnus L.
    Department of Psychology, School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden.
    Hakeberg, Magnus
    Department of Behavioral and Community Dentistry, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    'Making dental care possible - a mutual affair'. A grounded theory relating to adult patients with dental fear and regular dental treatment2011Inngår i: European Journal of Oral Sciences, ISSN 0909-8836, E-ISSN 1600-0722, Vol. 119, nr 5, s. 373-380Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Dental fear is a common and widespread problem, which can cause severe stress. Even so, most patients with dental fear undergo regular dental treatment in spite of their fear and many enjoy good oral health. The aim of this study was to obtain a deeper understanding of how patients with dental fear manage to undergo dental treatment. Fourteen patients with dental fear, who undergo regular dental care, were interviewed. Qualitative analysis of the transcribed interviews was performed according to the principles of grounded theory. A conceptual framework was generated, and the main concern was identified as 'making dental care possible - a mutual affair'. Four additional categories explained how patients handled their dental fear and how dental care became possible. The strategies were labelled 'taking part in a mental wrestling match', 'trust-filled interaction with dental staff', 'striving for control' and 'seeking and/or receiving social support'. The results showed that making dental care possible for patients with dental fear is a mutual challenge that requires interplay between dental staff and patients, involving verbal and non-verbal communication reflecting respect, attention, and empathy. Moreover, a balance between nearness and distance and between professional and personal treatment is required.

  • 327.
    Berntsen, Hedda
    et al.
    Norwegian School of Sport Sciences, Oslo, Norway.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Kristiansen, Elsa
    School of Business, University of South-Eastern Norway, Drammen, Norway.
    Need-supportiveness and athlete well-being: Coaches’ competence-support at risk in the elite sport context throughout the season2019Inngår i: Current Issues in Sport Science, E-ISSN 2414-6641, Vol. 4, artikkel-id 010Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore how perceptions of coaches’ behaviour affected athletes’ wellbeing, by examining: (a) the potential change in perceptions of need-support from the coach (over an academic year), and (b) the within-person relationship between the three aspects of need-supportiveness and subjective vitality at the end of the winter sport season. Elite student athletes (N = 102, M age = 17.04) completed a questionnaire three times. Bayesian growth curve analyses showed that perceptions of relatedness and autonomy support were stable and high throughout the year. In contrast, perceptions of competence support decreased during the season. In addition, the results showed a credible positive within-person relationship between changes in all three facets of needsupportiveness from the coach and vitality measured at the end of the season, which supports SDT tenets. These findings reveal the importance of need-support for athletes’ well-being, and show that competence support needs extra attention in the elite sport context where competence satisfaction is constantly challenged.

  • 328.
    Berntsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvick, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig, inte min cancer!: Upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och det är av intresse försjukvården att veta hur sjukdomen påverkar kvinnans välmående. Syftet med dennastudie var därför att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor medbröstcancer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där de sökordsom användes utgick från syftet. Vid databearbetningen, vilken utfördes som eninnehållsanalys, framkom tre teman: fysiska förändringar, känslomässiga reaktionersamt betydelsen av stöd. Kvinnorna upplevde fysiska reaktioner som fatigue,sömnsvårigheter och smärta vilka påverkade deras livskvalitet negativt. Livskvalitetenförsämrades också av den förändrade självbild som kunde uppkomma i samband medbehandlingen. Många kvinnor upplevde rädsla vilken resulterade i oro och ångest.Den information kvinnorna fick från hälso- och sjukvården upplevdes oftaknapphändig vilket minskade kvinnornas livskvalitet. De betonade vikten av godarelationer och att socialt stöd var något som kunde höja livskvaliteten. Det är viktigtatt hälso- och sjukvårdspersonal ser hur livskvalitet påverkas av flera aspekter ikvinnans liv för att hjälpa henne att bibehålla sin livskvalitet. Mer kvalitativ forskningom livskvalitet vore önskvärt för att få en djupare inblick i hur bröstcancer upplevspåverka kvinnans livskvalitet.

  • 329.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vård i hemmet - kroniskt sjuka äldre personers upplevelser2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt. Samhörighet i ömsesidiga relationer med anhöriga och vårdgivare gav en positiv upplevelse av att vårdas i hemmet. Äldre som vårdades helt eller delvis av anhöriga upplevde att de fick hjälp av någon som kände deras rutiner och önskemål. Det upplevdes naturligt att vårdas av anhöriga, men gav också en känsla av oro och rädsla att vara en börda. Hemmet var en viktig plats för den äldre kroniskt sjuka personen, eftersom hemmet representerar identitet, integritet och historia och gav en känsla av inre lugn. Studien visade att det behövs mer tid, personal och kunskap i hemsjukvården för att tillgodose äldres behov och minska känslan av utanförskap. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa upplevelsen av att vårdas i hemmet och därmed öka kunskapen om hur vårdgivare kan bemöta äldre kroniskt sjuka i hemmet.

  • 330.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Inngår i: Forskningsseminarium 11 november 2010 Kunskapscentrum Prehospen, Högskolan i Borås.: Vårdande möten-möjligheter och hinder, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 331.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationens sakaspekt -skapar förutsättningar för att förstå och tillgodose personens behov2013Inngår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: To be able to further develop the pre-hospital emergency care from a nursing perspective, both in the clinical setting and in the educational setting, it is important to get a better understanding and clarification of the pre-hospital nurse-patient relationship. Therefore, a study was conducted (Berntsson and Hildingh, 2012) to explore how the phases of the pre-hospital nurse–patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students (SANs) descriptions of ambulance missions. 

    Methods: The study has a descriptive design and uses a qualitative research method. An analysis method, qualitative content analysis with a directed approach, was used. A directed approach means that the analysis is based on existing theory or prior research (Hsieh and Shannon, 2005). In this study we decided to use Suserud’s description (Dahlberg et al., 2003) of the phases of the prehospital nurse–patient relationship to govern the analysis and the identification of categories. 

    Results: In the orientation phase of the pre-hospital nurse–patient relationship, there was an ongoing analysis process in which the SANSs were seeking to obtain an initial picture of the situation, this was made by: understand the situation with support from the EMD team, from a collegial discussion, from one’s own first assessment, from the patients and relatives or witnesses description, from the colleague’s actions, from some other health-care professional’s assessments and actions. 

    In the identification phase of the nurse–patient relationship, the SANSs made an extended assessment of the situation to understand the patient’s current needs, this was made by; assess the airway, the breathing, the circulation, the consciousness, the level and experience of pain, perform a head to toe assessment, collecting the patients’ health history and note aggravating environmental factors for care and transfer. 

    In the exploitation phase of the pre-hospital nurse–patient relationships, the SANSs focus was on the hands-on care of the patient, this was made by; provide care by managing ABC problems, assessing the cause for the disability problem, managing head-to toe problem, performing actions to prevent hypothermia, creating an intravenous access, managing pain problems, transferring the patient to the stretcher and the ambulance, assessing the patient’s vital signs and by selecting appropriate driving speed.

    In the resolution phase the SANSs targeted their attention towards the receiving care unit and the forthcoming care, this was made by; pre-warn or speak with the receiving unit, inform the patient about the continuing care in the receiving care unit, transfer the patient from the ambulance stretcher on the receiving unit, report to the receiving care unit, finish the nurse–patient relationship and follow up the patient’s condition.

    Conclusion: The results of the study show that the phases in the nurse–patient relationship, as described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), appeared in the SANSs descriptions of ambulance missions. Furthermore, the study reveals that each phase of pre-hospital nurse–patient relationship includes several parts; these findings extend Suserud’s (Dahlberg et al., 2003) description.

  • 332.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency care: form the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students2013Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 4, s. 257-263Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The development of the Swedish ambulance service has resulted in three different competence levels in Swedish ambulance teams: specialist ambulance nurses, registered nurses and emergency medical technicians. A nursing scientific model developed by Peplau (Peplau, H., 1991. Interpersonal Relations in Nursing. Springer Publishing Company, New York.) breaks down the nurse-patient relationship into a number of phases: an orientation, an identification, an exploitation and a resolution phase. This model has then been adapted to the pre-hospital emergency care by Suserud (Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., Fagerberg, I., 2003. Att förstå vårdvetenskap [To Understand Caring Science]. Studentlitteratur, Lund.). The purpose of this study was to explore, by direct content analysis, how the phases of the pre-hospital nurse-patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students descriptions of ambulance missions. The results show that the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship could be identified and each phase includes several different parts. Furthermore, the results show that the parts of each phase can vary depending on the patient's condition and the environmental circumstances of the ambulance mission. This improved understanding of the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship, and their parts, could be used by ambulance team members as a support during the pre-hospital caring process in ambulance missions. This new knowledge could also be used in education. © 2012 Elsevier Ltd.

  • 333.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wallinvirta, Eivor
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Nyström, Patrik
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Patientsäkerhet och vårdandets etik2013Inngår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: An international collaborative project has been ongoing since 2009 between the Ambulance training program in Nursing at the University of Halmstad and the program in Emergency Care at Arcada University of Applied Sciences. The purpose is to jointly develop knowledge about patient safety and caring ethics, through participation in experiential skills development in innovative environments. The focus areas of collaboration are: 1) To learn safety by preventing and creating resistance to human errors and malpractices in health care 2) To become aware of the outer and inner ethics, as a basis of use of the self 3) To create conditions for inner leadership and personal responsibility in health care. The course content planning is guided by an integrative pedagogy, which contains an active simulation exercise.

    Methods: Simulation exercises are given to interdisciplinary student teams at a one week exchange program in Helsinki in spring and in Halmstad in autumn. The assessment is a written work, and the student deepens understanding in evidence-based research.

    Results: Simulation has given students opportunities for an active and motivational approach to learning, where a high degree of knowledge, creativity and reflection co-exist. Students have expressed that they have learned to think and act in terms of patient safety and ethics. The concepts have been concrete and visibly demonstrated by simulating everyday prehospital emergency situations: e.g. a situation in which the patient refuses to be transported. The simulation exercises have explained theory and built bridges to practice.

    Conclusions: The discussions of reflection in interdisciplinary groups and after the simulations have been fruitful, due to students´ different experiences, but also because of awareness of cultural similarities and differences. Students have adopted permanent values of concrete models for how to act safely and ethically at the individual, community and organizational level.

  • 334.
    Bexell, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sarman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

  • 335.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Inngår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 336.
    Bittlingmayer, Uwe H.
    et al.
    Freiburg University of Education, Freiburg im Breisgau, Germany.
    Harsch, Stephanie
    Freiburg University of Education, Freiburg im Breisgau, Germany.
    Hertting, Krister
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Kostenius, Catrine
    Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Lindgren, Eva-Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Pelters, Pelle
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health Promotion of Refugees – Empirical Evidence from Approaches in two European Countries2019Inngår i: 9th Nordic Health Promotion Research Conference: June 12 - 14 2019 at Roskilde University. Book of abstracts, 2019, s. 39-40Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The migration of many people to European countries in the last years created various challenges and evoked diverse responses. But rarely, lessons learned and good practice for health promotion interventions are exchanged between countries nor common solutions sought. In this workshop, we will shed light on the health situations of refugees in Sweden and Germany, and present four research projects regarding the health of refugees.

    Initially, we will outline the situation for refugees in the two countries generally, provide ample evidence on the health needs and particular burden of refugees, and discuss the increasing influence of racism. Finally, we will discuss the issue health promotion of refugees, needs, approaches, limitations.

  • 337.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Sect Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Clin Res Sormland, Uppsala, Sweden..
    Jansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wadensten, Barbro
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Engström, Gabriella
    Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA..
    Pöder, Ulrika
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Prevalence and quality of clinical pathways in Swedish intensive care units: a national survey2014Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 20, nr 1, s. 48-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectivesTo identify the prevalence of clinical pathways (CPs) in Swedish intensive care units (ICUs) and to explore the quality, content and evidence base of the documents. MethodsA descriptive and explorative survey of all Swedish ICUs (N84) and a review of submitted examples of CPs (n12) were conducted. ResultsCPs were in use at 20% of the Swedish ICUs. There was a significant geographic variation but no relationship between the use of CPs and category of hospital, type of ICU, size of ICU or type of health record applied. In total, 56 CPs were reported within a range of scopes and extensions. The content of the ICUs' CPs, as well as the degree to which they were interprofessional, evidence based, and renewed varied. ConclusionsProgress has been made in relation to CPs in recent years, but there is potential for further improvements. None of the ICUs had CPs that contained all key characteristics of a high-quality, interprofessional and evidence-based CP identified in the literature. Greater knowledge sharing and cooperation within the field would be beneficial, and further research is needed.

  • 338.
    Bjurwill, Christer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Read and react: The football formula1993Inngår i: Perceptual and Motor Skills, ISSN 0031-5125, E-ISSN 1558-688X, Vol. 76, nr 3_suppl, s. 1383-1386Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay is focused on the problem of vision and intelligence in football (soccer). One-touch play is the type of football that we are to see more often in the future. To prepare the players for such play, both managers and coaches must notice the importance of technical speed and tactical creativity. © Perceptual and Motor Skills 1993 

  • 339.
    Bjärbo, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barn som anhöriga i ett västsvenskt ambulansområde: En pilotkartläggning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen.

    Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien.

    Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom.

    Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd.

  • 340.
    Bjärne, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thulin, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård: En allmän litteratudstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.

  • 341.
    Björk, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Haag, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykologin bakom skadeprevention inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning.: En Kvalitativ studie ur coachers perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt coacher inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning implementerar preventiva strategier designade för att förebygga skador genom inverkan på psykologiska riskfaktorer. Vidare var det av intresse att undersöka vilka personlighetsdrag hos en idrottare som coacher upplevde ökade risken för skador. Ett ytterligare syfte var att studera coachernas erfarenheter av relationen mellan idrottares stressnivå och skaderisk. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med coacher på distrikt till internationell nivå lokaliserade i Sverige. Samtliga coacher hade tidigare erfarenhet med skadade idrottare. Resultatet sammanställdes genom en deduktiv innehållsanalys. Under intervjuerna identifierades flera interventionsstrategier som kunde relateras till Williams och Andersens (1998) stress­skademodell. Det framgick att coacherna i studien fokuserar mycket på fysiologiska och stressrelaterade aspekter och inte personlighetsdrag när de implementerar interventioner för att förebygga skador. Implikationer för skadeförebyggande träning samt förslag på framtida forskning ges.

  • 342.
    Björk, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fred, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Whistleblowing- "En livlina att grabba tag i": En studie om rapportörers möjligheter att rapportera2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Whistleblowing är en möjlighet för en person att anonymt rapportera om en oegentlighet som förekommer inom organisationen. Studien har undersökt organisatoriska faktorer som påverkar denna möjlighet för den anställda, där fokus legat på vilka effekter rapporteringsstrukturen och organisationskulturen har för möjligheterna att rapportera. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer med fackliga företrädare har genomförts. Undersökning visade att det viktiga för att en whistleblowing-funktion ska ha en fungerande rapporteringsstruktur var kunskap om att funktionen finns, annars är det svårt att förvänta sig att få in rapporter. Vidare är det viktigt med tydliga rapporteringskanaler och riktlinjer där det framgår vad som är angeläget att rapportera om. Gällande organisationskulturen så var vikten av ett bra ledarskap det som framträdde tydligast. Har man ett ledarskap som tillåter en öppen kultur med högt i tak så skulle man inte vara i behov av funktionen i samma grad som om det vore lågt i tak. Är situationen sådan att man har anställda som använder sig av funktionen är det viktigt att man skapar en kultur där man som chef ser rapportörens handling som en förbättringsmöjlighet och därmed inte tilltar repressalier eller efterforska rapportören. Överlag var inställningen till funktionen att det vara bra att den fanns som ett alternativ, men att det primära borde vara att sträva mot en kultur där man kan ha dialoger på arbetsplatsen.

  • 343.
    Björk, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindholm, Alina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att respektera varandras kompetenser: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i interprofessionella team2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning. Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar där resultaten bearbetades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys och fyra kategorier av erfarenheter kunde skapas. De fyra kategorier som framkom var att respektera varandras kompetenser, att ha en tydlig arbetsfördelning, att arbeta med olika personligheter och att arbeta för gemensamma mål. Sjuksköterskor erfor att klinisk kompetens, social kompetens, respekt, kommunikation, tillit, utbildning, rollförståelse och gemensamma mål var grundläggande för en fungerande samverkan. För att förbereda sjuksköterskestudenter för interprofessionell samverkan rekommenderas såväl teoretisk som praktisk utbildning tillsammans med andra vårdaktörer under utbildning. Även gemensam utbildning för befintlig hälso- och sjukvårdspersonal anses värdefull. Ytterligare forskning kring sjuksköterskors erfarenheter av interprofessionell samverkan är angeläget för att öka sjuksköterskors kompetens i samverkan i team.

  • 344.
    Björk, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skär, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Cia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med fekal inkontinens: Ett begränsat liv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. 

  • 345.
    Björklund, M.
    et al.
    Centre for Health Promotion Research, Halmstad University, Halmstad and the Ear Clinic, Nordvastra Skanes Sjukvardsdistrikt, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Cancer patients' experiences of nurses' behaviour and health promotion activities: a critical incident analysis1999Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 8, nr 4, s. 204-212Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with head and neck cancer report several disease- and health-related problems before, during and a long time after completed treatment. Nurses have an important role in educating/supporting these patients about/through the disease and treatment so that they can attain well-being. This study describes the cancer patients' experiences of nurses' behaviour in terms of critical incidents after nurses had given them care to promote health. The study had a qualitative, descriptive design and the method used was the critical incident technique. Twenty-one informants from the Nordic countries diagnosed with head and neck cancer were strategically selected. It was explained to the informants what a critical incident implies before the interviews took place; this was defined as a major event of great importance, an incident, which the informants still remember, due to its great importance for the outcome of their health and well-being. The nurses' behaviour was examined, and critical incidents were involved in 208 cases-150 positive and 58 negative ones-the number of incidents varying between three and 20 per informant. The nurses' health promotion activities or lack of such activities based on the patients' disease, treatment and symptoms, consisted of informing and instructing the patients as well as enabling their participation. Personal consideration and the nurses' cognisance, knowledge, competence, solicitude, demeanour and statements of understanding were found to be important. Continuous health promotion nursing interventions were of considerable value for the majority of this group of cancer patients. Oncology nurses could reconfirm and update the care of head and neck cancer patients by including health promotion activities in individual care plans. By more frequent use of health promotion models, such as the empowerment model, the nurses could identify and focus on those individuals who needed to alter their Life-style as well as tailor their approach towards these patient by setting goals for well-being and a healthy life-style.

  • 346.
    Björkqvist, Kornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svantesson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården.

  • 347.
    Björn, Wihlborg
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malin, Yderhag
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ledarskap: en viktig nyckel till hälsa i arbetslivet: En litteraturstudie om transformativt ledarskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.

    Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

    Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.

    Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter.

  • 348.
    Björnerhag, Linette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kärrbrand, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar

    bemötandet av närstående i sorg.

    Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation.

    Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg.

  • 349.
    Björnström, Klara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fredman, Lina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rollen i beredskap: En kvalitativ studie om mellanchefers upplevelse av sin yrkesroll och skiftet mellan yrkesroll och privatliv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle har gränserna mellan arbete och privatliv suddats ut. Den nya tekniska utvecklingen har lett till att individer kan vara tillgängliga för arbete när som helst. Arbetslivet präglas således av ett gränslöst arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006). Med det gränslösa arbetet som bakgrund syftar denna studie till att undersöka upplevelsen av yrkesrollen för mellanchefer i offentlig förvaltning. Det studeras även skiftet mellan deras yrkesroll och privatliv. För att förstå frågeställningen från ett makroperspektiv används teorin om Gränslöst arbete (Allvin et al. 2006) samt begreppen den inifrånstyrda och gruppstyrda karaktärstypen (Riesman, 1999). För att även förstå frågeställningen från ett mikroperspektiv används Goffmans (2004) teori om roller. Studien är kvalitativ och utgår från en hermeneutisk metodansats. För att få kunskap om hur mellancheferna upplevelser sin yrkesroll och skiftet mellan yrkesroll och privatliv har nio mellanchefer i offentlig förvaltning intervjuats. Studien visar att mellancheferna går in en roll på jobbet och att det påverkar deras privatliv. Mellancheferna har således svårt att sätta en gräns mellan arbete och privatliv. Det framkommer även att mellancheferna försöker skapa en gränsdragning mellan arbete och privatliv med hjälp olika strategier.

  • 350.
    Björsing, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Casparson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olofsson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet.

45678910 301 - 350 of 2706
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf