hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 2193
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Blom, Anneli
    et al.
    Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg, Sverige.
    Nilson, Tomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    "En man med all världens tur": Ett biografiskt perspektiv på olyckan mellan Stockholm och Andrea Doria 19562018Inngår i: Allvarligt talat: Berättelser om livet / [ed] Maria Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 435-451Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 302.
    Blomquist, Niklas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Petersson, Håkan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    En litteraturstudie om modersmålets roll i målspråksundervisningen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 303.
    Blomquist, Niklas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Petersson, Håkan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Man vill ju inte bli en Ola-Conny": En kvalitativ intervjustudie om olika faktorerspåverkan på elevers produktion av muntligengelska.2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 304.
    Blomster, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hall, Therése
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Naturen som en resurs i den naturvetenskapliga undervisningen: -Ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.

  • 305.
    Blossing, Ulf
    et al.
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Wennergren, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Principal Leadership and Student Participation in School Improvement2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and understand the negotiation process within a professional learning community (PLC) for school improvement between principals, students and teachers; and with a particular focus on the principals and students. Wenger’s (1998) social learning theory of community of practice is used as framework in the analysis.

    Research has found that successful schools could be described as professional learning communities, PLCs.APLC is characterised by a collaborative culture in which teachers participate in a continual process of creating new knowledge where there is a collective responsibility for supporting each other to improve (Stoll et al., 2006). The principal has an important role in the shaping of this community. Studies have found that there is a need for the principal to practise a leadership which focuses on the learning of the teachers in order to improve teaching (Robinson, 2011; Timperley, 2011). However, we conclude that the students are at the most centred in teachers’ work of planning instruction (Robinson, 2011), they are seldom centred as participators in the community discussing learning matters. They do not seem to be legitimate participators, but rather peripheral to the community, using the terms from Lave and Wenger (1991).

    We find this problematic from a democratic point of view and also from the point of the learning of the students. Dysthe (1993) found a clear relationship between high academic performance and student participation and engagement among secondary schools. She also found an apparent relationship between the teachers’ knowledge and experiences in creating learning activities that involved students in meaningful interaction both about the subject matter and about the students’ participation and learning.

    PLC research does not provide a strong theory base for how to understand the descriptions and processes in the community. When Stoll et al. (2006) describe a PLC the basis for the account is the most evident data visible in interviews and observations. But how should we understand those data and what is the logic in the relations between the different data? Wenger’s (1998) theory of social learning provides an interesting framework in this respect which we intend to use. Wenger’s hypothesis is that practice cannot be distinguished from community. More accurately he means that individuals appear as actors in a collective, which constitutes the practice.Actors in a specific situation, e.g. in school, shape a community around a practical problem, which they have to solve or manage in order to obtain meaning in the practice or work. Wenger introduces the notion of reification to display how actors’ solutions, or ways of managing, materialise into new concepts, reasoning, understandings, documents, models or tools. Learning, as we interpret it from Wenger, is the negotiation of meaning that takes place among participants experiencing a practical problem. The term “peripheral” describes the condition of the individual when being part of the community but not being legitimated to negotiate the meaning of the work (Lave & Wenger, 1991). In those terms, the students were part of the classroom work but only legitimated as being active participants when invited by the teachers. And concerning the principal the work of Robinson (2011) and Timperley (2011) suggest the principal to practise a leadership which take initiative and become a participator, together with the teachers, in the negotiation of how to improve teaching. 

    Method

    The research context for the study was a compulsory school involved in a professional learning project planned for five years. The school had identified obvious needs to improve student learning and achievement. Teacher participation in the project was mandatory and decided by the local authority. Every teacher in school was supposed to take an active role in the work, in order to improve the schools’ results. The concept of professional learning was built on teachers’ engagement in collaborative learning and the central part of their actions was based on systematic inquiries in the classroom (cf. Wennergren, 2014). Primary data forming the basis for the analysis consisted of 1) field notes from informal communication during three years, 2) written accounts from two principals, 3) interviews of two principals. Secondary data consisted of observations of teachers. With our theoretical starting point in Wenger the analysis was focusing the negotiations that occurred between the principals, teachers and students. Those were the major parties in the daily school practice. From the basis of the theory of community of practice it became essential to investigate the content in the negotiations and who participated in the communication. It also was essential to assess in what degree the negotiations led to reification(s); that is a result the parties believe could improve the situation. Subsequently we have analyzed the data by identifying 1) negotiations, 2) content of the negotiations, 3) the participators in the negotiations, and 4) reifications. Those data were analyzed in relation to legitimization, that is; how active the principals, the teachers and the students could be in the negotiations and reifications of different content.

    Expected Outcomes

    We expect that the analysis will result in a description and understanding of the principals’ leadership and students’ participation in the school improvement process. The improvement process will be ununderstood as the negotiation process between the principals, teachers and students. The theoretical basis of this can contribute with an understanding of what promotes or prevents the process. Identifying the experience of being a legitimate or peripheral participator is assumed being a critical issue in the process. Finally we will suggest successful parts in an improvement process as understood as negotiations using the theoretical terms from the social theory of Wenger (1998). 

    References

    Dysthe, O. (1993). Writing and talking to learn. A theory-based interpretative study in three classrooms in the USA and Norway (Diss: Rapport nr 1 APPUs skriftserie). Tromsø: School of Languages and Literature University of Tromsø. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. Robinson, V. (2011). Student-Centered Leadership. San Fransisco, CA: Jossey-Bass. Stoll, L., Bolam, R., McMahon, A., Wallace, M. & Thomas, S. (2006). Professional learning communities: A review of the literature. Journal of Educational Change 7, 221-258. Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. Maidenhead: Open University Press. Wenger, E. (1998). Communities of practice : learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press. Wennergren, A. (2014). The power of risk-taking. In: K. Rönnerman & P. Salo (Eds), Lost in Practice: Transforming Nordic Educational Action Research (pp. 133-151). Rotterdam: Sense Publisher.

     

  • 306.
    Bondesson, Emilie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Motivationens betydelse för elevers resultat i internationella undersökningar2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ”Skolan är i kris” är ett utmyntat begrepp om dagens svenska skola i media. Begreppet har sitt ursprung från Pisa undersökningarnas försämrade resultat. Pisa provet har börjat få mer kritik och en anledning till det är att det anses vara ett low-stake prov för eleven. Ett low-stake prov innebär att det inte har någon betydelse för elevens betyg vilket då leder till att eleven inte gör sitt bästa på provet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärare och rektorers uppfattningar om Pisa provet och hur motivationen hos eleverna kan påverka resultatet. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:

    • Hur ser lärare/rektorer på möjligheten att motivera och förbättra förutsättningarna för att höja elevernas resultat i internationella undersökningar som PISA?
    • Hur ser lärare/rektorer på att media beskriver att skolan är i kris?
    • Hur uppfattar lärare/rektorer betydelsen av internationella undersökningar som PISA?

    Undersökningens metod har varit personliga intervjuer och en egen modell har konstruerats och använts som ett analysverktyg till intervjuerna. Resultatet av undersökningen är att lärare och rektorer anser att motivationen har en stor betydelse för elevers resultat på Pisa undersökningen. För att motivera eleverna till att prestera sitt bästa på Pisa provet behövs betygssättning, feedback och att eleverna förstår sitt sammanhang med Pisa provet. Undersökningen visar också att lärarna/rektorerna uppfattar Pisa som ett low-stake prov.

     

     

     

     

  • 307.
    Bondesson, Emilie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Synliggörandet av internationella kunskapsmätningars syften, möjligheter och begränsningar utifrån en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 330 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I media har internationella kunskapsmätningar uppmärktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sämre över tid i specifikt en internationell kunskapsmätning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fått en negativ inverkan på skolan är det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien är att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i främst två undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:

    • Vad är motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?
    • Hur motiveras ämnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?
    • Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?

    För att besvara ovanstående frågeställningar används en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter. Litteraturstudien använder sig av en tankemodell som ett analysverktyg för att synliggöra de internationellas undersökningars syfte, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i PISA och ICCS. Resultatet av litteraturstudien visar att varför internationella undersökningar genomförs är för att undersöka hur rustade eleverna är för att bli aktiva samhällsmedborgare men visar även att det finns ett ekonomiskt vinstintresse till att undersöka hur bra eleverna är i vissa ämnen. Motiveringen till ämnesval i dem internationella undersökningarna är nästan obefintlig i skolverkets rapporter. Orsaker till elevers resultat är komplext och litteraturstudien visar att det beror mycket på motivationen hos eleverna.  

     

     

  • 308.
    Borg, Johan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Då höll han fram sitt svärd.": En systemisk-funktionell grammatisk analys av gärningsmannens förekomst i materiella processer i svenska tidningar efter terrordåd i Sverige.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat.

    Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag.

    Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken.

  • 309.
    Borg, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Klang, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Från Lindisfarne till Uppsalablotet: En analys av stereotypisering i tv-serien Vikings2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tv-serien Vikings har blivit väldigt populär sedan den först sändes i mars 2013. Vi undrar dock hur de olika folken (nordbor och engelsmän) i serien framställs i de religiösa kontakter och konflikter som uppstår under den första säsongen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka stereotypisering av religiösa skillnader mellan fornnordiskt religiösa nordbor och kristna engelsmän i tv-serien Vikings. Vi vill också besvara frågor om hur nordbor och engelsmän framställs i tv-serien, samt hur lärare kan använda sig av mediet tv-serier och specifikt tv-serien Vikings i undervisningen för att lyfta frågor om kulturella skillnader i dåtiden och elevernas samtid med utgångspunkt i LGr 11.

    Teorin om stereotypisering grundar sig boken ​Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television ​(Edwards, Sayer och Dolski 2018). I boken beskrivs tv-serien ​The last kingdom,​ som hade sitt första avsnitt 2015. I The last kingdom får publiken se hur nordbor, ur engelsmännens perspektiv, anlände till England under början av medeltiden. Författarna berättar hur nordborna i serien framställs som blodtörstiga vildar som plundrade och våldtog allt i sin väg. Författarna menar på att detta följer en stereotyp i tidigare populärkultur,​ ViciousVikings (​1994), där nordbor framställs på liknande sätt.

    Undersökningen gjordes med grund i Andersson och Hedlings (1999) metod för filmanalys och utgår från Hedlings fyra principer. Vi har valt att ge en presentation av varje avsnitt blandat med löpande analys för att underlätta för läsare att förstå vilken del av de åtta avsnitten som analyseras istället för att ge en lång analys efter beskrivningen av empirin.

    Efter att ha analyserat de första åtta avsnitten i den första säsongen av tv-serien Vikings kom vi fram till att huvudkaraktärerna i serien inte passar in i den stereotypa bilden av vikingar. Däremot kunde vi se att många bikaraktärer och namnlösa karaktärer passar in i den stereotypa bilden genom deras handlingar.

    Vi kom även fram till att användningen av Vikings i undervisningssyfte kan vara fördelaktigt om det kombineras med övrig undervisning kring historia eller religionsämnet. Att visa bitar ur serien för att förstärka det man går igenom med eleverna kan hjälpa dem att lättare förstå en möjlig tolkning av hur fornnordisk religion utövades. Vikings kan även användas för att visa på stereotypisering inom medieprodukter inom svenskämnet i kombination med religionsundervisning. Att undervisa elever om stereotypisering av religiöst utövande i olika medieprodukter kan hjälpa elever att bättre förstå hur komplext religion kan vara.

    Utifrån denna analys har vi lärt oss på en fördjupad nivå om hur vi kan använda oss av filmmediet i det undervisade klassrummet, samt hur vi kan använda filmmediet för att nå en djupare kunskap inom det aktuella ämnet.

  • 310.
    Borglin, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    När smarta människor blir dumma: En studie av funktionell dumhet på Högskolan i Halmstad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en studie av funktionell dumhet på Högskolan i Halmstad. Studien bygger på sju intervjuer av anställda på högskolan som sedan analyserats och placerats i ett schema för funktionell dumhet. Intervjuerna, som gjordes med både chefer och ”vanliga” anställda gjorde det möjligt att konstatera att funktionell dumhet är ett fenomen som har tydliga tendenser och i vissa fall finns på Högskolan i Halmstad. I de flesta fall var chefer och anställda överens om var funktionell dumhet kan synas, medan de i vissa fall hade skilda åsikter. Resultaten presenteras genom tydliga tabeller och tillhörande motivering och kommentarer. Det faktum att den funktionella dumheten syns på organisationen påvisar att Alvesson och Spicers teori om fenomenet är värd att undersöka vidare, på olika sorters organisationer, inte bara på statliga myndigheter. Även om författarna själva menar att detta fenomen finns på alla organisationer, så ger denna undersökning en konkret bild med riktiga situationer tagna från intervjupersonernas upplevelser. 

  • 311.
    Borgman, Ebba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bengtsson, Matilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nu ska vi skriva, men hur då?: En kvalitativ studie om hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen i svenskämnet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.

  • 312.
    Borovic, Valeria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Demokratin i skymundan av filterbubblan: En kvalitativ innehållsanalys kring filterbubblor och deltagardemokrati2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis is about the phenomenon filter bubble and how it affects the participant democracy. The purpose of this thesis is to analyze how participant democracy is presented together with the filter bubbles in articles of filter bubbles. The questions that is answered inthis thesis is: In which way is filter bubble described in the Swedish newspapers “Dagens Nyheter” and “Svenska Dagbladet”? How is participant democracy presented in relation tofilter bubbles? The results show us that the Swedish newspapers DN and SvD is presenting the filter bubbles in their articles and has different arguments that goes within the participant democracy.

  • 313.
    Bosnjak, Mathilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kön, karaktär och berättare: En feministisk narratologisk undersökning av fyra Augustprisvinnande ungdomsromaner2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 314.
    Boström, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Brunner, Maja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ett otydligt läroplansmål?: Förskollärares förståelse av läroplansmålet om att motverka traditionella könsmönster och könsroller2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

  • 315.
    Bouveng, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM), Medie- och kommunikationsvetenskap.
    En studie hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke.

  • 316.
    BOZIC, CAROLINE
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vardagen i en stor barngrupp i förskolan.: - En kvalitativ studie av förskolepersonals upplevelser av stora barngrupper i förskolanIndependent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur den vardagliga pedagogiska verksamheten i förskolan påverkas av stora barngrupper. Studien grundar sig på en fenomenografisk metod där fokus genom kvalitativa intervjuer, är personalens upplevelser av stora barngrupper. För att konkretisera den pedagogiska verksamheten har den pedagogiska måltiden blivit central i studiens frågeställning.

    I studien framkom det att den medverkande personalen upplever stora barngrupper som negativt. Fokus tas från den pedagogiska verksamheten eftersom de praktiska momenten i vardagen tar mer plats. Stress och sämre möjlighet till att se varje enskilt barn är direkta följder av det stora barnantalet. Studiens resultat visar tydligt att det inte enbart är under de pedagogiska måltiderna det stora barnantalet gör sig synligt, utan hela den pedagogiska verksamheten påverkas.

  • 317.
    Brandin, Hannah
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur ska man tolka "det utmärktaste i idealisk riktning"?: En uppsats om framstående och föränderlig tematik i Svenska Akademiens prismotiveringar för Nobelpriset i litteratur2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur Alfred Nobels vilja att tilldela Nobelpriset i litteratur till ”den, som inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealisk riktning” har tolkats av Svenska Akademien genom åren. Vidare undersöker uppsatsen om och isåfall hur prismotiveringarna har förändrats genom åren. Därutöver diskuteras varför uppvisat resultat kan vara intressant att belysa inom svenskämnet på gymnasiet. För att erhålla ett resultat har en brukstextanalys genomförts av samtliga 114 prismotiveringar, vilka formulerats av Svenska Akademien mellan åren 1901-2017. Genom brukstextanalys har motiveringarnas ideationella struktur undersökts för att identifiera framstående teman i prismotiveringarna. Resultatet visar en stor variation av framstående teman i Svenska Akademiens prismotiveringar genom åren där de mest framstående är: ”Originalitet”, ”Känslosamhet och förmåga att beröra”, ”Ett författarskap uppburet av Idealitet”, ”Referens till hembygd, landområde och specifika kulturområden”, ”Människan och människovärdet i fokus” och ”Mänskligt lidande och utanförskap”. Vidare visar resultatet att tematiken i prismotiveringarna i stor utsträckning har förändrats under de år då Nobelpriset i litteratur delats ut, samtidigt som en del framstående teman varit återkommande under majoriteten av de årtionden då priset delats ut. Detta innebär att Svenska Akademiens tolkning av Nobels ord har uppnått en hög grad av både stabilitet och variation. 

  • 318.
    Brandin, Hannah
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Kunskap för framtiden?: En kvalitativ undersökning om tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen i gymnasieskolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning tidigare gymnasieelever upplever att religionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier. Vidare undersöker uppsatsen även tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen som betydelsefull och bristfällig. För att erhålla ett resultat har fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst religionskunskap 1 & 2 utefter Gy 11 gjorts. För att visa på i vilken utsträckning religionsundervisningen har varit förberedande för informanterna har insamlat material analyserats utifrån en flerdimensionell utbildningsfilosofisk karta vilken anger hur lärarens spektrum av urval och innehåll är inordnat i flera spänningsfält av huruvida undervisningen ska syfta till att förvalta en tradition, ett kulturarv, eller om den istället ska syfta framåt och förbereda för framtiden. Undersökningen visar att religionsundervisningen i stor utsträckning har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier för informanterna och att det innehåll och de undervisningsmetoder som informanterna upplevde vara bristfälliga i hög grad går att koppla till en åstundan efter en undervisning där diskussion, samtal, projekt- och temaarbeten, konfliktfyllda frågor, grupparbeten och problemlösning är centrala aktiviteter. Vidare visade undersökningen på en åstundan efter problembaserad, reflekterande, samtidsrelevant och problemlösande undervisning där elevernas erfarenheter och intressen är i fokus.

  • 319.
    Brandorf, Sten
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), Kontext & kulturgränser (KK).
    Kronotoper i Hjalmar Bergmans författarskap2009Inngår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, s. 55-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 320.
    Branzell, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Brandin, Robin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hållbarhetsutmaningen: En studie om olika faktorers samband med länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

  • 321.
    Bringsén, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. 1990.
    Ekström, Sameh
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Digitala redskap - mer än ett hjälpmedel: En litteraturstudie om betydelsen av digitala redskap i biologiundervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

  • 322.
    Brisenfeldt, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Söderstjerna, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Näckrosbarn - blommor utan rötter: En kvalitativ studie om hur pedagoger diskuterar kring modersmålsarbetet i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan är idag en arena för språklig mångfald. Studiens syfte var därför att redogöra för

    vad pedagogerna talar om i relation till sitt arbete med modersmål. Arbetet tar avstamp i ett

    socialkonstruktivistiskt perspektiv och resultatet analyseras utifrån socialkonstruktivismen.

    Anledningen till att lyfta modersmål i förskolan är att forskning, skollagen och styrdokument

    visar att ett arbete med modersmål skall utföras. Studiens forskningsfrågor utgick från att söka

    svar på vilken vetskap som florerar, vilken kunskap som förmedlas samt vilka förutsättningar

    som skapas för att kunna uppnå de riktlinjer skollag och styrdokument beskriver gällande

    modersmålsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som utfördes med

    verksamma pedagoger inom förskolan. Studiens resultat visade en rådande ovetskap kring

    vilka språk som barngruppen företräder samt en kunskapsbrist då pedagogerna inte upplevde

    sig ha tillräckligt med kunskap gällande modersmål samt att det rådde delade meningar kring

    hur pedagogerna praktiskt skapade förutsättningar som stöd i arbetet. Slutsatsen blir att de

    verksamma pedagogerna i studien förmedlar en stark önskan om kunskapsutveckling inom

    arbetet med modersmål i förskolan, de förmedlar även att det praktiska arbetet till största del

    handlar om uppmuntran. Studiens didaktiska implikationer visade att pedagogerna bör

    reflektera över modersmålsarbetet samt utföra kartläggningar över vilka behov som

    representeras i barngruppen samt tillvarata de kunskaper som finns inom avdelningarna dvs.

    det kollegiala lärandet.

    Nyckelord: Modersmål, modersmålsstöd, språkutveckling, pedagoger, förskola,

    socialkonstruktivism

  • 323.
    Brock, Veronica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Holmberg, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Dissolving Boundaries: Creative Activities in a communicative classroom2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    For a good four decades, a communicative approach has been promoted as an effective way of teaching English to Speakers of Other Languages (TESOL). In short, in a communicative classroom, learners engage in a range of interactive and creative tasks that not only encourage practice with language systems, language learning skills, and subject specific content, but which also encourage use of the whole body, and the whole classroom space with the incorporation of arts-based elements of music, poetry, drama, art etc.

    Despite the Swedish national curriculum for English also promoting a communicative approach, and despite much good practice, an analysis of trainee teacher narratives detailing personal experiences of learning English reveals that it is still not uncommon for English lessons in Swedish schools (at all levels) to be constructed in a way best described as “a painting-by-numbers” approach. The narratives depict classroom environments where learners sit in rows and work chronologically through a textbook guided by teacher instruction (often in Swedish) to turn to a specific page, read the text silently/aloud, and to write down the answers to any accompanying exercises. Typical homework exercises require the learning of a glossary of ten unconnected words for a future test.

    Thus, an aim of our teacher training programme is to encourage the adoption of a communicative approach. In doing so, an interesting phenomena has occurred in which the students consider the course in English as “more aesthetic” than courses where drama, music and dance etc. exist as independent subjects. This has given rise to a research project which explores the dissolving of boundaries between English and the Arts in Teacher Education.

    In this workshop, participants will experience how new life can be breathed into a chapter from any language text book/written or spoken text by lifting the content off the page and transforming it into a cohesive lesson complete with dynamic and integrated activities of a creative and communicative nature. 

  • 324.
    Brodin, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bångdal, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Utomhuspedagogik på förskolegården – Där inkludering är en självklarhet?: En kvalitativ studie om pedagogers samtal kring barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på förskolegården2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård?  Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.

  • 325.
    Broe, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Olsson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Ateljén i förskolan som en arena för barns inflytande: En kvalitativ studie med utgångspunkt i pedagogers samtal.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet fokuserar på barns initiativ till inflytande i förskolans ateljé. Syftet är att studera hur pedagoger i förskolans verksamhet talar om villkor för barns inflytande i den egna verksamhetens ateljé. Detta sker utifrån en socialkonstruktionistisk och diskurspsykologiskansats, genom tre fokusgruppsamtal från tre olika förskolor där det i varje samtal deltar tre till fyra pedagoger från olika avdelningar. Samtalen som uppgår till totalt 100 min, spelas in och transkriberas. Materialet kategoriseras efter vilka variationer som uppstår i samtalen genom analysverktyget retorisk organisering. Detta skapar teman där vi väljer ut representativa utdrag ur transkriberingen som sedan analyseras genom samtalsanalys och kodning, samt genom att ställa hypoteser kring funktionen med och effekten av det pedagogerna säger. I vårt resultat framgår det att tillgängligheten, både i den fysiska miljön och hur tillgänglig pedagogen är, utgör villkor som har betydelse för barns inflytande i förskolans ateljé. Det framgår också att ateljén ofta blir en miljö där pedagogerna introducerar och planerar både vilket material som ska användas och vad som ska skapas. Vi menar att barn bör ges inflytande i hela skapandeprocessen genom att till exempel vara med och planera och beställa in material. Många av pedagogerna talade också kring tid, miljöns utformning och personaltäthet som resurser som möjliggör för barns inflytande i ateljén. Vi menar därför att pedagoger i förskolan måste ges fler resurser men också finna nya sätt att använda de resurser som finns för att möjliggöra för både sitt eget inflytande och barnens.

  • 326.
    Broman, Julia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Uppkomsten av avfall ska förebyggas": En läsbarhetsstudie av passiva verb och nominaliseringar i texter från kommuners hemsidor2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.

  • 327.
    Broman Nilsson, Jannika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Stereotypa framställningar och ideologiska värden inom barnlitteratur: En kritisk diskursanalys kring framställandet av annan etnicitet än den vita västerländska2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

  • 328.
    Brooks, Eva
    et al.
    Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Sjöberg, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Evolving Playful and Creative Activities When School Children Develop Game-Based Designs2019Inngår i: Lecture Notes of the Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering, ISSN 1867-8211, E-ISSN 1867-822X, Vol. 265, s. 485-495Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The presence of digital technologies in classroom settings is relentlessly getting stronger and has shown to have powerful playful qualities. In recent years, digital game-based learning (DGBL) have been introduced in schools. In this paper we investigate an innovative approach to game-based learning, namely to use game design activities as motivators for developing children’s creative and social skills as well as other kinds of learning scenarios, e.g. computational. It is based on two cases, where game design activities by means of a narrative approach were applied in both analogue and digital form. The unit of analysis is game design activities. Hence, game design activities with the participating children (3 rd graders, 9–10 years of age), creative materials and technologies, and children’s actions as well as interactions are analyzed. The research questions posed in this study are: (1) What activities develop when school children design games in two cases, as an analogue activity, and as an activity including technology?; and (2) How do the learning environment, including the artefacts, employed mediate these activities? The outcomes of the study indicate that the game design workshop session which included both creative material and technology unfolded more combinational activities, which indicate that the inclusion of technology facilitated a more critical design decision making. However, the game design workshop session including only creative material exhibited a more thorough knowledge about what the material could do and what the children themselves could do with the material, which seemed to result in more playful interactions between the children. © 2019, ICST Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering.

  • 329.
    Brooks, Eva
    et al.
    Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Sjöberg, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Evolving Playful and Creative Activities When School Children Develop Game-based Designs2018Inngår i: Interactivity, Game Creation, Design, Learning, and Innovation: 7th EAI International Conference, ArtsIT 2018, and 3rd EAI International Conference, DLI 2018, ICTCC 2018, Braga, Portugal, October 24–26, 2018, Proceedings / [ed] Anthony Brooks, Eva Books, Cristina Sylla, Heidelberg: Springer, 2018, s. 485-495Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The presence of digital technologies in classroom settings is relentlessly getting stronger and has shown to have powerful playful qualities. In recent years, digital game-based learning (DGBL) have been introduced in schools. In this paper we investigate an innovative approach to game-based learning, namely to use game design activities as motivators for developing children’s creative and social skills as well as other kinds of learning scenarios, e.g. computational. It is based on two cases, where game design activities by means of a narrative approach were applied in both analogue and digital form. The unit of analysis is game design activities. Hence, game design activities with the participating children (3 rd graders, 9–10 years of age), creative materials and technologies, and children’s actions as well as interactions are analyzed. The research questions posed in this study are: (1) What activities develop when school children design games in two cases, as an analogue activity, and as an activity including technology?; and (2) How do the learning environment, including the artefacts, employed mediate these activities? The outcomes of the study indicate that the game design workshop session which included both creative material and technology unfolded more combinational activities, which indicate that the inclusion of technology facilitated a more critical design decision making. However, the game design workshop session including only creative material exhibited a more thorough knowledge about what the material could do and what the children themselves could do with the material, which seemed to result in more playful interactions between the children. © 2019, ICST Institute for Computer Sciences, Social Informatics and Telecommunications Engineering.

  • 330.
    Broomé, Adam
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Gemensamma värden: En kritisk diskursanalys av de gemensamma värderingarna i skolans värdegrund2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

  • 331.
    Broomé, Adam
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Världslitteraturens störste dramatikergenom tiderna föddes 1564": En sociosemiotisk analys av hur läromedel legitimerar litteratur2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen undersöker hur ett antal läromedel i svenska på gymnasienivå legitimerar den litteratur som de behandlar. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av van Leeuwens kategorier för legitimering synliggöra hur läromedlen legitimerar litteraturens plats i svenskämnet samt om legitimeringen skiljer sig åt mellan litteratur som uppfattas som kanonisk och litteratur som inte anses vara kanonisk. Undersökningen gör nedslag i läromedlen och fokuserar på ett antal utvalda författarskap. Forskningen kring begreppet kanon framhäver Shakespeare och Homeros som centrala delar och författarskapen utgör därför en stor del av resultatet. I syfte att synliggöra huruvida Shakespeare och Homeros behandlas annorlunda än den övriga litteraturen består analysens tredje del av ett potpurri av författare som inte tillskrivs samma status. Den huvudsakliga analysen har gjorts av skriften och därefter används identifierade hierarkier från en kompositionell analys som förstärkning av kategorierna för legitimering. Resultatet visar att de undersökta läromedlen behandlar Shakespeare och Homeros som om de vore en del av en kanon trots att Skolverket inte presenterar någon gemensam litteraturlista. Skolans uppdrag är bland annat att främja det kritiska tänkandet, något som läromedlen inte lever upp till.

  • 332.
    Brunke, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Nilsson, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Barns läs- och skrivlärande: En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa och skriva är betydelsefullt ur både ett samhälls- och individperspektiv där individens läs- och skrivförmåga kan möjliggöra en förändring av individens livsvillkor i samhället. Eftersom läsning och skrivning är viktigt att möta redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll och har betydelse för barns lärande och utveckling inom detta. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva kvalitativa skillnader och likheter i variationer av pedagogers uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Utifrån detta är vår forskningsfråga, vilka faktorer uppfattar pedagogerna skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan? För att få svar på vilka dessa uppfattningar är har vi inspirerats av en fenomenografisk ansats, där vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet.

    Resultatet i studien visar att pedagogerna har varierande uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan. Betydelsen av material, betydelsen av pedagogens roll och betydelsen av förskolans struktur är de faktorer som pedagogerna uppfattar skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Resultatet visar samtidigt att pedagogerna belyser olika aspekter inom dessa faktorer. Pedagogerna uppfattar förskolans material som betydelsefullt och menar att materialet ska finnas framme och tillgängligt för barnen. En uppfattning är att mängden material som finns tillgängligt på förskolan inte är så betydelsefullt och framhäver istället pedagogens roll som det som har mest betydelse. Resultatet visar vidare att pedagoger ska ta vara på barns spontana initiativ, intressen och erfarenheter och även att pedagoger ska erbjuda andra möjligheter för barnen än vad hemmiljön kan erbjuda. Rummens utformning och barngruppens storlek har betydelse, då detta försvårar möjligheten till ostörda lästillfällen där pedagogerna kan tillgodose varje barns möjlighet till läs- och skrivlärande och utveckling.  

  • 333.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Allegory, Performativity, and Intervention: The Function of Travelogues in a Contested Space. A comment on Charlotte Tornbjer2009Inngår i: Borders as experience / [ed] K G Hammarlund, Halmstad: Halmstad University , 2009, , s. 218s. 201-215Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 334.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Amateur home movies and the archive of migration: Sandhya Suri's I for India (2005)2010Inngår i: CONFERENCES, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Encompassing 40 years of immigrant life in Britain, Sandhya Suri’s filmic essay I for India (2005) is a collage of amateur home movies, British newsreels as well as film stock shot by the director herself. The home movie footage was filmed by Suri’s father who came to Britain as an immigrant doctor in the 1960s and who exchanged super8-films andaudio reels as cine-letters about his new life with his family in India. After having rediscovered the material on the attic of her family home, Sandhya Suri transformed it into her graduate thesis film at the The National Film and Television School in London. Dealing with memory, nostalgia and migrant experiences in Britain, I for India establishes a counter-history to the hegemonic national discourse in which migrant experiences are marginalized, objectified or rendered invisible.My paper is going to examine the role of the amateur footage for reflecting on the ontology of the image and the materiality of the different film formats. How does the reception of the footage change in the course of its dissemination? In what way does the filmic montage in I for India contribute to challenging the dominant media discourse on Asians in Britain? I would like to argue that the amateur footage helps to counter the ethnographic, Eurocentric gaze on the new citizens and subverts the hegemonic use of images of migrants as a means of control and classification (Alan Sekula) or as a weapon (Susan Sontag). How do the amateur images migrate into the collective (national) visual archive? Finally, the example of I for India might also show that Zygmunt Bauman’s binary opposition between tourists and nomads needs to be complicated.

  • 335.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK). Hamburg University, Hamburg, Germany.
    Amateur Home Movies and the Archive of Migration: Sandhya Suri's I for India (UK, 2005)2012Inngår i: Tourists & Nomads: Amateur Images of Migration / [ed] Sonja Kmec & Viviane Thill, Marburg: Jonas Verlag , 2012, s. 153-160Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 336.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Archiv und Gedächtnis im autobiografischen Film: Maria Langs experimentelles Home Movie Familiengruft. Liebesgedicht an meine Mutter (BRD, 1981/82)2013Inngår i: material, experiment, archiv: Experimentalfilme von Frauen / [ed] Annette Brauerhoch, Florian Krautkrämer & Anke Zechner, Berlin: b_books , 2013, 1, s. 89-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 337.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Archival practice as counter memory: Preserving the cultural heritage of independent video workshops2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 338.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Aus weiblicher Perspektive: Ein Vorwort2007Inngår i: Frauen und Apfelbäume: Roman / [ed] Moa Martinson, Zürich: Atrium-Verlag , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 339.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK). Hamburg University, Hamburg, Germany.
    Before YouTube and Indymedia: Cultural memory and the archive of video collectives in Germany in the 1970s and 1980s2012Inngår i: Studies in European Cinema, ISSN 1741-1548, E-ISSN 2040-0594, Vol. 8, nr 3, s. 171-181Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Collective film-making practice in Germany is still a blind spot in film historiography. During the 1970s and 1980s independent film and video workshops established a nationwide network to provide ‘counter information’ (Negt/Kluge) in order to challenge dominant media representations. Therefore, the works of the video collectives can become a relevant source for historians and journalists alike. While the videos can be perceived as an important contribution to left-wing cultural memory, this memory of the various media practices of the last decades is currently fading away. The videotapes slowly disintegrate and as digitization is costly and time-consuming, many video productions will not survive. This has consequences not only for historiography, but also for the visual iconography of cultural memory. This article focuses on the archival practice of three workshops in Hamburg, the stronghold for German independent film-making after 1968: the Medienpädagogikzentrum (Centre for Media Pedagogy, 1973–), bildwechsel (1979–), the umbrella organization for women in media, culture and art, and die thede (1980–), an association of documentary film-makers. The examples show how archival practice can be conceptualized not only as part of the hegemonic national archive alone, but also as an act of counter-memory. © 2011 Intellect Ltd Article.

  • 340.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Black diasporic filmmaking and the political aesthetics of anti-essentialism2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The fact that Black artists are quite often pigeonholed as spokespersons of Black experience is due to a mimetic understanding of art. Using examples from 1980s Black British diasporic filmmaking I would like to shift the analytical focus from representation and mimesis towards art as interventionist practice. The mysterious deaths of young Black men in police custody form the point of departure for an exploration of memory and mourning in Mysteries in July (Black Audio Film Collective, 1991). Additionally, the Sankofa film collective's Territories (1985) is an exploration of urban space, historiography, heterotopia and Black masculinities, while practices of surveillance and the framing of Blacks via media discourses are addressed in Handsworth Songs (Black Audio Film Collective 1986). These filmic essays, instead of looking at the black male as a given social problem, reflect on its construction through discourses of media and governmentality. Rather than creating a counter-discourse, these films abstain from trying to depict events "as they really happened". Instead, they deconstruct the hegemonic media discourse through the use of self-reflexive means. While counter practices often assume a unified essentialist stand (as in concepts of Afrocentrism and négritude, for example) I would suggest that in 1980s diasporic Black British filmmaking self-reflexivity is employed as a strategy which might be able to solve a notion of "strategic essentialism" (Spivak). Filmmaking thus serves as an epistemological tool to deal with the gaps, fissures and absences in the national visual archive and in hegemonic historiography while at the same time defying notions of homogeneity and authenticity. The use of self-reflexivity enables the films to reflect on modes of exclusion of the Black subject from hegemonic discourses on the ontology of the image and on the filmic apparatus. To sum up, my paper outlines auteurist strategies of dealing with the exclusion of both the official canon and of the collective visual archive of the nation.

  • 341.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Borderline: Ein Film von Kenneth Macpherson2009Inngår i: testcard #18: Regress / [ed] Athens, Atlanta (ed.), Behrens, Roger (ed.), Büsser, Martin (ed.), Engelmann, Jonas (ed.), Ullmaier, Johannes (ed.), Mainz: Ventil Verlag , 2009, nr 19, s. 294-295Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Review of the DVD edition of Macpherson's experimental film "Borderline", a British avant-garde classic negotiating issues of race and sexuality.

  • 342.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Cultural Memory as Counter Historiography: The Archival Practice of German Video Collectives2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 343.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Deconstructing Essentialism and Revising Historiography: The Function of Metareference in Black British Filmmaking2011Inngår i: The Metareferential Turn in Contemporary Arts and Media: Forms, Functions, Attempts at Explanation / [ed] Werner Wolf, Katharina Bantleon and Jeff Thoss, New York: Rodopi, 2011, s. 341-355Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes the function of the metareferential turn in black British filmmaking of the 1980s. Metaisation is here a result of the impact of European art cinema (Godard, Paradjanov, Kluge) as well as of Third Cinema practice and of the ‘essay film’ represented by Alain Resnais, Chris Marker and Jean-Luc Godard. Using the examples of Handsworth Songs and Seven Songs for Malcolm X by the Black Audio Film Collective, directed by John Akomfrah, as well as Isaac Julien’s Looking for Langston and The Attendant, this article outlines five functions of metareference. First, it can be regarded as a means to counter and reflect on the absences in the visual archive in Britain and of questioning the master narrative of British historiography. Second, it is used as a way of transgressing the boundaries of representation and of escaping the fruitless debate about negative and positive stereotypes. Third, metaisation is employed as an artistic strategy in order to inscribe oneself as an auteur into film historiography. Fourth, it can be regarded as a means of escaping the critical label of the social realist filmmaker who deals with the representation of black experiences. Finally, metaisation contributes to a reconceptualisation of the works in terms of both media theory and the essay film.

  • 344.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Deconstructing essentialism: metareference as aesthetic strategy in Black British filmmaking2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 345.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Deconstructing representation: ’Handsworth Songs’ as media criticism and filmic intervention2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 346.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK). Hamburg University, Hamburg, Germany.
    Der Essayfilm. Ästhetik und Aktualität2012Inngår i: Historical Journal of Film, Radio and Television, ISSN 0143-9685, E-ISSN 1465-3451, Vol. 32, nr 4, s. 637-639Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 347.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    "Die Stadt hören": Soundscapes als Archive von Gentrifizierungsprozessen2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 348.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    Don Letts: Culture Clash. Dread Meets Punk Rockers2010Inngår i: Testcard #19: Blühende Nischen / [ed] Atlanta Athens, Roger Behrens, Martin Büsser, Jonas Engelmann, Johannes Ullmaier, Tyskland: Ventil Verlag , 2010, s. 262-263Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Review of filmmaker and DJ Don Letts' autobiography

  • 349.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    "Es war ein mentaler Widerstand": Erinnerungen von Werner Krebs2002Inngår i: Getanzte Freiheit: Swingkultur zwischen NS-Diktatur und Gegenwart / [ed] Alenka Barber-Kersovan & Gordon Uhlmann, Hamburg: Dölling und Galitz , 2002, s. 119-122Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Intervju med Werner Krebs, medlem av de oppositionella s k "Swingjugend" under nazismen.

  • 350.
    Brunow, Dagmar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Kontext & kulturgränser (KK).
    "Es war nicht mein Krieg": Erinnerungen von Hans Peter Viau2002Inngår i: Getanzte Freiheit: Swingkultur zwischen NS-Diktatur und Gegenwart / [ed] Alenka Barber-Kersovan & Gordon Uhlmann, Hamburg: Dölling und Galitz , 2002, s. 104-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Intervju med Hans Peter Viau, medlem av de oppositionella s k "Swingjugend" under nazismen.

     

45678910 301 - 350 of 2193
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf