hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Brogren, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Björn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande: En studie av det kulturella kapitalets inverkan på elevinflytande hos elever på tre gymnasiskolor2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Ett aktuellt ämne i skoldebatten är omfattning och former för elevinflytande. I Lpf-94 står det att skolan skall sträva mot att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier samt aktivt utöva inflytande på utbildningen. Har då alla elever samma förutsättningar för att göra detta? Utifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital studerade vi i dennna uppsats, med hjälp av en enkätundersökning till 191 elever på tre gymnasieskolor i Halmstad och Falkenberg, vilken inverkan det har för inställning leer inte. I andra avseenden har det visat sig att “social snedrekrytering” är vanligt, till exempel så läser barn till akademiker i högre utsträckning vidare än andra. Uppsatsen studerade också vilken inverkan variabler som program (teoretiskt och praktiskt), kön, förtroendeuppdrag och etnicitet har i förhållande till elevinflytande. De främsta resultaten var att olika grupper av elever hade ett större intresse av elevinflytande än andra elever men uttryckte sina åsikter mer sällan. Detta gällde för kvinnor och elever utan förtroendeuppdrag samt elever till föräldrar som inte akademisk utbildning utövade ett större mått av inflytande stämmer med Bourdieus teori om kulturellt kapital. Våra resultat visade att elever med invandrarbakgrund var mer intresserade och tog också tillvara på detta intresse. Vi har således i vår undersökning kunnat konstatera att det finns en rad orättvisor och problem när elever skall utöva det elevinflytande de är intresserade av att ha. Dessa resultat skall has i beaktande medan diskussionen och utvecklingen av elevinflytande fortsätter.
  • 252.
    Broman, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Det är inne att vara ute: En studie som belyser vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

  • 253.
    Brorsson, Mats
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Joakim
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pedagogisk anpassning för elever med ADHD inom ämnet idrott och hälsa - med fokus på inkluderande anpassningar2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.

     

  • 254.
    Brunnhage, David
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    I döda kungars sällskap: Historiebruk och historiemedvetande kopplat till Sverigedemokratisk ungdom på Facebook mellan 2010-20142014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 255.
    Brusewitz, Oskar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Identification: Problem or opportunity?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Brusewitz, Oskar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Aspergers syndrom i skolan: En kvalitativ studie om gymnasielärares förståelse, kunskap och motivation till att undervisa elever med Aspergers syndrom.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att med hjälp av

    implementeringsteorin ta reda på huruvida

    lärare i gymnasieskolan

    förstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever med

    Aspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.

    Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksamma

    lärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimera

    inlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna har

    genomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassad

    gymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stor

    motivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finns

    brister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar även

    att det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen.

  • 257.
    Bryntorp, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dahlgren, David
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Litteraturläsning och recensionskrivande: En studie om variationen av elevers uppfattningar samt uppgiftens lärandepotential2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet. Utöver detta har vi även analyserat de instruktioner eleverna arbetat utifrån, då dessa i viss mån ligger till grund för elevernas uppfattning av uppgiften. Resultatet kopplas därefter till Ference Martons teori om yt- och djupinriktat lärande, alltså är det mot bakgrund av denna teori som lärandepotentialen granskas.
  • 258.
    Bryntorp, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dahlgren, David
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Litteraturläsning och recensionsskrivande - En studie om variationen av elevers uppfattningar samt uppgiftens lärandepotential2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet. Utöver detta har vi även analyserat de instruktioner eleverna arbetat utifrån, då dessa i viss mån ligger till grund för elevernas uppfattning av uppgiften. Resultatet kopplas därefter till Ference Martons teori om yt- och djupinriktat lärande, alltså är det mot bakgrund av denna teori som lärandepotentialen granskas.

  • 259.
    Brynå, Maya
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    THE GRUNDGY PROJECT: The transfer from the compulsory school to the upper secondary school in the subject of English – what it looks like according to students and their teachers.2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]
    This essay looks at the transfer from the latter part of the Swedish compulsory school to the Swedish upper secondary school in the subject of English. The essay discusses a current ongoing project in the municipality of Halmstad, the Grundgy project. The project aims at individualizing the education for the students. This study of the project in the subject of English has been made by making examinations among students at the upper secondary school in order to receive their point of view and opinion of the project. Furthermore, examinations have been made to find out if the project leaders’ goal with the project has been achieved. In addition to this various literatures have been looked into to see if a project like this has any support in curriculum and in literature. The project meets the demands of the curriculum and the project will be extended into a conversation course in English during the spring term 2003. A majority of the students state that they are very satisfied with the venture of the project as are the project leaders.
  • 260.
    Brädde, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dyskalkyli: 1+1=32002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Intentionen med detta arbete är att ge fördjupande kunskaper om inlärningssvårigheter inom området matematik. Vi försöker att ta reda på vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Detta har gjorts genom att ta del av litteratur där olika forskare presenterar sina olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Dessutom har en intervjustudie gjorts med syftet att kartlägga kunskpaer och tankar om inlärningssvårigheter i matematik med lärare, specialpedagoger, rektorer samt psykologer . Syftet med arbetet är att ge en fördjupad insikt av ett vanligt förekommande problem samt öka kunskapsnivån för dyskalkyli. Vi kommer fram till att det finnsolika fomer av inlärningssvårigheter inom matematiken och att det finns betydligt fler barn som lider av allmänna matematiksvårigheter än dyskalkyli. Genom att tillföra mer resurser till skolorna kan fler barn hjälpas i tid.
  • 261.
    Buhre, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Tjusarkonungen - Studie kring hur Gustav III har framställts i skolans läroböcker 1902 - 20052007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005. Dessa har detaljstuderats för att ta reda på hur historieskrivningen rörande kungen har sett ut och förändrats. Resultatet av uppsatsen visar att framställningen av kungen har varierat genom den dryga hundraårsperioden med olika sorters texttyper där både beskrivande och berättande texter har förekommit. Vidare har även resultatet visat att det förekommit texter som varken har kunnat karakteriseras som beskrivande, berättande eller argumenterande, och som därför har blivit tilldelade en egen kategori. Inga argumenterade texter har funnits i de undersökta läroböckerna. Gustav III har i huvudsak framställts som en intelligent och upplyst regent som var influerad av den franska kulturen.

  • 262.
    Buhre, Helena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Hur man bemöter varandra i skolan är samma sätt som man bemöter varandra i samhället": En studie kring rektorers inställning och attityd till ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan.2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.

  • 263.
    Burbuqe, Berisha
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Zarife, Latifi
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Shpresa, Meholli
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Tvåspråkighet och utveckling2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med det arbete har varit att undersöka tvåspråkighet och dess utveckling i det nya svenska samhället. Vår arbete kan vara som en vägvisare för de som vill hjälpa elever med invandrar bakgrund till aktivt tvåspråkighet. Arbetet består av en litteraturstudie och fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet och modersmålets roll för andra språksutvecklingen. Fältarbetet är förlagt till två skolor. Vi har gjort intervjuer med klasslärare, modersmålslärare och sv-2 lärare samt intervjuer med invandrarelever och svenska elever. Enkätundersökningen med invandrar föräldrar är gjorda i två olika kommuner. Vi har kommit fram till att för att lära sig ett nytt språk på ett effektivare sätt är följande faktorer viktiga : • språkbegåvningen • omgivningen och • inställningen till språk Vi har genom vår studie verkligen förstått och sett språkets två funktioner: - samtal och - inlärning. På vårt modersmål kan vi samtala om allt, men när vi talar svenska begränsas vår samtals frihet till en språklig inlärnings- situation.
  • 264.
    Börjesson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Socialtanter och paragrafryttare: Synen på polisen och sociala myndigheter i Magdalena Graafs Det ska bli ett sant nöje att döda dig2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.

         Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare görs en redogörelse för hur forskning påvisar att de stereotypa föreställningar som finns i faktionslitteratur kan bidra till att ovana, okritiska läsare för sina fördomar bekräftade och betraktar faktionen som en ren faktatext.

  • 265.
    Börjesson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Farah, Amina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Zlatan Ibrahimovic: En studie av gymnasieelevers och mediers bild av Zlatan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna. Det har också framkommit att artiklarnas och elevernas bild av Zlatan är väldigt samstämda.

  • 266.
    Börjesson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hassan, Sawsen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En fallstudie om hur lärare arbetar med läs- och skrivsvårigheter: Diagnosens betydelse2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

  • 267.
    Börjesson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindehoff, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Att vara eller icke vara, det är frågan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.

  • 268.
    Börjesson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Matematiksvårigheter - ämnesdidaktikens betydelse för elever i matematiksvårigheter2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.

    Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen. Vidare diskuteras elever i matematiksvårigheters möjlighet att nå målen i år 5. Samtliga pedagoger i undersökningen är också överrens om vikten av lärarens ämnesdidaktiska kunskap.

  • 269.
    Caliskan, Narin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Magnusson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dramapedagogik: - möjligheter i läsundervisningen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar noggrant analyserades. Endast artiklar som uppfyllde vårt syfte inkluderades i resultatet. Resultatet utgjordes av fyra kategorier där möjligheterna och effekterna av dramapedagogiken beskrivs: Läsintresse, Läsförståelse, Läsflyt och Att läsa med kroppen. I resultatet framkom det att dramapedagogik har effekt för elever i svårigheter. Dramapedagogik kan även bidra till att elever får en större motivation till att läsa, bättre självförtroende samt en mer positiv inställning gentemot läsningen. Dramapedagogiken kan innebära goda möjligheter till en undervisning där elever utvecklar sitt läsflyt och får bättre läsförståelse. Vi efterlyser forskning som går vidare in på djupet om dramapedagogikens effekter på läsundervisningen och framförallt elevers läsförståelse.

  • 270.
    Callenberg, Nina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson Andersson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Math trail: Enstudie om elevers uppfattningar av mathtrail i matematikundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik. Många av dessa tidigare studier är gjorda utifrån lärares eller forskares perspektiv och därför väljer vi ett elevperspektiv. Syftet med studien är att beskriva elevers uppfattningar av att använda math trail i matematikundervisningen. Undersökningen görs kvalitativt där det empiriska materialet samlas in genom fokusgruppsamtal med elever från två högstadieklasser som genomfört ett math trail vi konstruerat. Materialet analyseras utifrån den fenomenografiska metoden och ger sex beskrivningskategorier: yttre omständigheter inverkar, lärares närvaro påverkar, gynnar samarbete, utmanande uppgifter, har nytta av samt variation från det ”vanliga”. Slutsatser som dras är kopplade till de tre aspekterna av matematikundervisning. Eleverna har uppfattningen att de får öva på alla fem förmågorna i ett math trail. Eleverna har uppfattningen att math trail grundas i verkligheten, visar på en nytta av matematiken och leder till en insikt att matematik kan finnas överallt. Math trail, uppfattar eleverna, påverkar deras motivation genom att det är en variation från deras ”vanliga” lektioner, eleverna vill bidra till att gruppen klarar uppgifterna och de ser en användning av matematiken. Eleverna uppfattar även math trail som ett praktiskt inslag.

  • 271.
    Candefors, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Olausson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Laborativ matematik: en metod för att öka elevers matematikkunskaper2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    I rapporter och nyheter på TV har framkommit att svenska grundskoleelevers matematikkunskaper ständigt försämras. Intresset väcktes därför för hur man skall kunna utveckla matematikundervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att undersöka om laborativ matematik kan vara ett bra komplement till läromedlen och om det kan öka elevernas matematikkunskaper.
  • 272.
    Cardell, Eric
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Plåt, Richard
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Passivhus - En undersökning om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made. The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.

  • 273.
    Carlander, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Några vuxna skilsmässobarns upplevelser av nära relationer sedan tiden för skilsmässan2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ”äktenskap/skilsmässa”, ”bilda familj/skaffa barn”, ”nära relationer/tillit”,”separationssvårigheter” samt ”förebilder/substitut”. Resultatet visade att samtligaintervjupersoner, på ett eller annat sätt, och i större eller mindre utsträckning, upplevde attskilsmässan mellan föräldrarna har haft en negativ påverkan på dem. Bland annat visade detsig att flera var negativt inställda till att själva ingå äktenskap och rädda för att skaffa barn.Majoriteten av dem uppgav även bristande tillit till det motsatta könet, separationssvårigheterfrån nära anknytningspersoner, behov av förebilder samt ett stort behov av förståelse försituationen kring föräldrarnas skilsmässa. Diskussionen berörde äktenskap och barn, kärlekoch tillit, förebilder och substitut samt ålderns betydelse och vikten av förståelse.

  • 274.
    Carlander, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Snuskig, utmanande eller erotisk En studie i elevers, lärares och föräldrars attityd till och reaktioner på en novell2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att tonåringar på väg in i vuxenvärlden intresserar sig för det som hör vuxenvärlden till, exempelvis kärlek och sex, är inget nytt. Detta ser man inte minst på den litteratur som många ungdomar konsumerar. Jag har läst en stor mängd böcker genom åren, både ungdoms- och vuxenlitteratur, och jag kan bara minnas ett fåtal som inte tar upp dessa teman. Vissa författare låter dock läsaren mer ana vad som händer, medan andra skriver ocensurerat och naket.

  • 275.
    Carlander, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Zlojutro, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    ”…och sedan händer ingenting”: En kvalitativ studie om några elevers upplevelseav elevinflytande och ansvarstagande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”.

    Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska

  • 276.
    Carlquist, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Larsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    I en grupp eller som en grupp? - Lärares intentioner och förberedelser inför grupparbete.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete. Problemet vi ser med detta är att intentionen och genomförandet inte går hand i hand och därför inte uppfyller lärarnas syfte med grupparbete.

  • 277.
    Carlsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Matematisk problemlösning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen när

    tekniska hjälpmedel, som miniräknare och datorer, kan utföra många beräkningar.

    Undersökningens syfte är att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som påverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svårt för. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola I Halmstad där atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingående redogjorde för hur de tänkte och gick tillväga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn på problemlösning, modeller för hur problemlösning går till och faktorer elever besitter som påverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjälp av dessa modeller och påverkansfaktorer analyserat eleverna

    lösningar enligt en modell bestående av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften. Jag har kommit till de slutsatser att det viktigaste för att kunna lösa en uppgift är att eleven förstår uppgiften och texten i uppgiften. Undersökningen visar också att eleverna har svårt för att sätta upp ekvationer och använda ekvationslösningar för att lösa problem.

  • 278.
    Carlsson, Annica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Upplevelser av prestationskrav, en fråga om genusordning?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna. Vidare visar undersökningen att det i skolan finns en tänkbar genusordning men att ingen av Wernerssons sex olika diskurser är mer framträdande och påverkar elevernas prestationer. Däremot kan det tolkas som att det är en kombination av dessa som ger konsekvenser för eleverna och då framförallt tjejerna, det är kaos i genusbalansen.

  • 279.
    Carlsson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fotbollsspelares uppfattning om ledarbeteende och dess koppling till spelares motivation2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syfet med studien var att undersöka fotbollstränares ledarbeteende och dess förhållande till fotbollsspelares motivation. Studien använde Leadership Scale of sport (LSS) (Chelladurai, 1999) och Task and Ego Orientation in Sport Questionnarie (TTOSQ) (Duda & Whitehead, 1998). Totalt ingick 86 (n=86) manliga seniorfotbollsspelare i åldern 18-31 år, samt nio (n=9) seniortränare. Paired sample test visade skillnad mellan vilket ledarbeteende fotbollsspelare föredrar och vad de upplever att deras nuvarande tränare uppvisar. Tränarna ansåg att de gav mer träning och instruktion, socialt stöd, postiv feedback och var mindre autokratiska än vad spelarna upplevde. Spelarna upplevde också sina tränare som mer demokratiska än vad tränarna själva ansåg. Spelarna föredrog också mer socialt stöd, både autokratisk och demokratiskt beteende samt mindre positiv feedback än vad tränarna ansåg att de gav. Korrelationstest (Pearsons r) visade att spelare med hög uppgiftsorienterad motivation i stor utsträckning föredrog positiv feedback. Vidare upplevde spelare med hög egoinriktad motivation sin nuvarande tränare som demokratisk. Spelare som uppvisade hög motivation föredrog också mer socialt stöd än vad spelare med låg motivation. Resultaten kan tyda på att spelarna är med grupper som inte presterar optimalt och att spelarnas egenskaper och erfarenhet präglar deras önskan av ledarbeteende.
  • 280.
    Carlsson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Starck, Mårten
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gymnasieelevers upplevelser av stress: en studie om stressorsaker, stressymton och stresshantering2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med studien var att undersöka upplevelser i orsaker till stress, stressymton och stresshantering hos gymnasieelever. Studien avsåg även att undersöka om det finns skillnader i dessa element kontra elevernas inriktning gällande program, befintlig årskurs samt kön. Data samlades in genom enkätundersökning där gymnasieelever utgjorde urvalet. Eleverna var uppdelade enligt tre variabler; Kön, Programminriktning samt Årskurs. Den insamlade datan bearbetades i en envägs variansanalys, ANOVA. Resultatet visade att det finns signifikant skillnad mellan stressorsaker, stressymtom samt stesshantering uppfattas och upplevs inom de tre variablerna. Resultaten pekar mot att de elever som läser studieförberedande program upplever en högre grad av stress än de elever som läser yrkesförberedande program. Vidare tenderar elever i årskurs tre att uppleva högre grad av stress än elever i årslurs två. Även sinsemellan könen är det skillnad, där upplever kvinnorna generellt en högre grad av stress än vad männen gör.
  • 281.
    Carlsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Haraldsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Motorikens sociala dimension - En studie om lärares i Idrott och hälsa uppfattningar om barns motorik i anknytning till sociala relationer2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer. Metoden utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa varav två även är specialidrottslärare. Könsfördelningen är två män och fyra kvinnor. Resultatet visar att lärarna i Idrott och hälsa uppfattar en viss anknytning mellan motorik och sociala relationer då god motorik kan skapa förutsättningar för sociala relationer. Dock belyser intervjupersonerna inte motoriken som den enda faktorn. Barnets personlighet, föräldrarnas stöd och uppmuntran, lärarens arbete i klassen samt tolerans från klasskamrater är andra faktorer som kan ha en anknytning till barns sociala relationer.

    Nyckelord: barn, Idrott och hälsa, motorik, sociala relationer.

  • 282.
    Carlsson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Bilden i lärobokenen studie av hur två läroböcker i Svenska använder sig av bilder.2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Jag har jämfört två läroböcker på gymnasienivå i ämnet svenska: Texter & tankar, litteraturen 1900-talet (Skoglund, 1999) och Språk, litteratur & samhälle, Läroboken i svenska för gymnasiet (Danielsson & Siljeholm, 1999). Syftet med undersökningen var visa hur bilden används i de två läroböckerna och att göra läromedelsinköpare medvetan om bildens betydelse. Jag har räknat ut bildläsbarhetsindex (BLIX) enligt Bilder i läromedel (Pettersson, 1991, s97). Avsikten med att räkna ut var att få en uppfattning om hur lätt-/ svårtolkad bilden var. Arbeter kompletterades med en bildanalys utifrån frågorna: Är bilden placerad i anslutning till relevant text? Finns det någon bildhänvisning i löptexten? Är bilden i färg eller svart-vitt? Är det en traditionell eller en ovanlig bild? Vad är det för motiv? Ställs det några frågor om bilden? Vilken är bildens funktion (att illustrera löptext, att tillföra nytt stoff, att lätta upp layouten)? Är det en yttre eller en inre verklighet som skildras? Får vi några upplysningar om bilden (vilka personerna/platsen är, årtal, konstär etc.)? Resultatet redovisas i tabellerna 1-4, med kommentarer till de mest svårtolkade bilderna, vilka medföljer i bilaga 1 (enbart svart-vita bilder) och bilaga 2 (både svart-vita och färgbilder). Jag gjorde även ett illustrationsindex som visar antalet illustrationer per 100 sidor. Bortsett från illustrationsindex, som baseras på samtliga bilder och sidor i respektive bok, har undersökningen begränsats till 100 sidor per bok. Bildernas motivval har inte granskats. Undersökningen visar att de två böckerna innehåller ett stort antal bilder, att bilden i de två undersökta böckerna oftast är varken svår- eller lättläst alternativt lättläst, att den (med något undantag) är placerad i anslutning till relevant text, att både färg- och svart-vita bilder använts, att traditionella bilder dominerar, att många bilder inte åtföljs av en bildtext, att inga frågor ställs om bilderna, att bildens huvudsakliga funktion är att illustrera löptexten och att det oftast är en yttre verklighet bilden skildrar.
  • 283.
    Carlsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Henriksson, Christine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Samuelsson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Läslust: Lärarens, klassrumsklimatet och den fysiska miljöns betydelse i skapandet av läslust2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Hur skapar skolan läslust? Vi har valt att inrikta vårt examensarbete utifrån denna frågeställning. Orsaken till detta val är dels att vi anser att läslust i skolan är något som vi blivande svensklärare vill arbeta med samt något som intresserar oss. Ytterligare en orsak till vårt val är att området kring barns och läsintresse och läsmotivation är forskningsmässigt ett mycket outvecklat ämne. Vidare har vi undersökt hur lärarens roll påverkar läslusten? Vilken betydelse har den fysiska miljön och den sociala miljön för läslusten? Våra frågeställningar besvaras, förklaras och analyseras i uppsatsen utifrån tidigare forskning, teorier och intervjuer. Vi framkommer även med konkreta förslag för att stimulera till ökad läslust, detta för att uppsatsen ska komma till nytta i undervisningssituationer. Vår slutsats är att läraren har en angörande roll i skapandet av läslust. Likaså finner vi att miljön, både den fysiska och sociala miljön, har en stor betydelse för läslusten. Uppsatsen är skriven utifrån den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik, datainsamlingen är uppbyggd efter den kvalitativa undersökningsmetoden.
  • 284.
    Carlstedt, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Spånberg, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hållbar utveckling inom ekologi: Fyra verksamma förskolepedagogers uppfattningar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrån två kvalitativa gruppintervjuer på två slumpmässigt utvalda förskolor, där syftet är att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hållbar utveckling inom ekologi. Ett problem är att det enligt forskningen finns en osäkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De är frågetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i är exempel på vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är och hur de ser på sitt arbete i ämnet.

     Eftersom studien fokuserar på pedagogernas uppfattningar är den fenomenografisk, men tar även avstamp i hermeneutiken eftersom den utgår från vår förförståelse och tidigare erfarenhet om problemet med ämnet.

     

    Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är. Enligt pedagogerna är hållbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt ämne, som barnen ska få ta del av redan i tidig ålder. De handlar om att värna om vår jord och att ge barnen möjligheter att vistas i och uppleva naturen.           

  • 285.
    Cassel, Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Uppfattningar om utomhuspedagogik hos lärare i grundskolans årskurs 4-62009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The use of out-door pedagogy in the school has been frequently high-lighted during recent years. To which extent out-door education was practised in the school depends on the opinions among the active teachers. The aim of this study was to examine the opinions on out-door pedagogy among teachers in classes 4-6 of the elementary school and to find out to which extent the teacher used out-door teaching. The study was based on qualitatively structured interviews with 4 teachers having different lenght of teaching experience. The results of the interviews showed that the teachers had different opinions on the definition of out-door pedagogy. They claimed that out-door pedagogy was a way to explore nature, to link the out-door environment to theoretical subjects and to give the children an increased understanding on nature. In daily teaching, out-door pedagogy was practiced to a varying extent depending on weather, season, schedule and the teacher´s own experience of out-door teaching. The teachers stressed that out-door pedagogy was an interdisciplinary teaching method that offered a possibility to integrate different subjects.

  • 286.
    Castro, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Johansson, Birgitta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vi kan väl träffas och fika: Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola.2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Institution: Högskolan i Halmstad

    Titel: Vi kan väl träffas och fika.

    Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av

    kontakten och samarbetet med svensk skola.

    Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson

    Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.

    Sidantal: 53

    Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg

    Examinator: Anders Persson

    Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson

    Slutseminarium: 2007-01-10

    Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och

    kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och

    skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel

    för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats

    intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av

    kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa

    upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.

    I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av

    kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare

    och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt

    stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som

    förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna

    framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i

    barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras

    upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning.

    Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.

  • 287.
    Cederblad, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ivansson, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    IKT: Lärares skilda tolkningar av ett gemensamt begrepp2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

  • 288.
    Cederblad, Simon
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ivansson, Viktor
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jag kunde gjort det bättre, men du vad duktig!: en aktionsforskningsstudie kring elevers själv- och kamratbedömning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fått de möjligheterna till att reflektera över sitt lärande så ofta som det är nödvändigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom själv-och kamratbedömning leder till att eleverna får möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lärande. Den formativa bedömningen går hand i hand med den summativa och de är beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att främja elevers lärande genom att undersöka och erbjuda tillfällen för själv- och kamratbedömning. Vi har genomfört två aktioner med tre delmoment. Delmomenten bestod av att eleverna fick öva, spela in och bedöma sina egna och deras kamraters insatser. Den slutsats vi kom fram till är att elevernas sätt att bedöma sig själva och sina kamrater skiljer sig åt både muntligt och skriftligt. Eleverna bedömer sina egna presentationer som förbättringsbara, med fokus på kritik, och kamraternas presentationer som förändringsbara, med fokus på beröm. Vi vill lyfta att detta är ett sätt att låta elever reflektera över sitt lärande. För att främja denna reflektion är det viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är reflektionen som ska stå i fokus. Därför behöver eleverna få den tid som de behöver till att reflektera.

  • 289.
    Cederholm, Eva Wetterlund
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Skolår 6 till "högstadiet"2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    I denna uppsats har stadieövergången mellan skolår F-5 och skolår 6-9 undersökts. De frågor som styrt arbetet har varit; vilka förändringarna sett ur elevens perspektiv, om övergången markerar en gräns mellan barndom och ungdom samt hur det sociala spelrum som eleven vistas i förändras i samband med övergången? Det empiriska materialet har samlats in på två sätt varav det ena är intervjuer med tio elever i skolår sex och det är en ambivalent bild av förändringar som framträder i intervjuerna med eleverna. Ömsom upplevs stadieövergången som positiv och som ett efterlängat miljöombyte för att i nästa stund framstå på ett mer negativt sätt. Den andra undersökningsmetoden utgörs av observationer av elever under den fria tiden. Observationerna som gjorts har varit dolda och passiva. Som hjälp att tolka det empiriska materialet har Anders Garpelins studie Ungdomar möter högstadiet varit värdefullt samt även begrepp som socialisation och symbolisk interaktionism har använts. Goffmans teatermetafor har använts för att tolka några av observationerna som ett skådespel i hur man kan styra intrycket andra skall få av en själv. Normer och värderingar samt regler för passande uppförande i olika situationer lär vi oss genom socialisation. I samband med övergången prövas situationer på ett nytt sätt. Övergången från skolår fem till skolår sex markerar en övergång mellan barndom och ungdom. Jag fann med hjälp av båda undersökningsmetoderna det tydligt att eleverna befinner sig i två skilda sociala rum. Från att i femman tillhört barnsfären tillhör de nu från och med sexan den sfär som tillhör ungdomarna.
  • 290.
    Cederholm, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Möjligheter och hinder med utomhuspedagogik2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet.

    Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

  • 291.
    Cedervall, Emilie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Kallfeldt, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Subtraktionsstrategier: En kvalitativ studie om pedagogers och elevers subtraktionsstrategier2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.

    Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.

    I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever.

     

    Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader. De strategier eleverna valde att använda sig av för att lösa uppgifterna visade sig ha stor betydelse för om eleverna skulle lyckas lösa uppgifterna. I vårt resultat framkom även tydliga samband mellan elevernas val av subtraktionsstrategier och de strategier som deras pedagoger valde att använda sig av i sin undervisning.

  • 292.
    Christensen, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Forskardebatten kring 1809 års regeringsform- Forskares påverkan av rådande historie- och statsvetenskapliga paradigm2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskardebatten kring 1809 års regeringsform har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet, och då har det varit en snäv fokusering kring forskningen kring regeringsformens ursprung. Uppsatsens syfte var att belysa debatten i ett bredare perspektiv, där såväl debatten kring regeringsformens ursprung som dess följder lyfts fram. Syftet var också att placera forskarna inom historievetenskapliga och statsvetenskapliga paradigm. Utifrån delar av Törnebohms och Odéns byggstenar analyserades avhandlingar och artiklar för att kunna placera forskarna inom de olika paradigmen. Undersökningens källmaterial utgjordes av åtta forskares avhandlingar, och i vissa fall artiklar. Resultatet visade att forskarna, med ett undantag, kan placeras in i de rådande normerna inom statsvetenskapen. Historievetenskapligt visade det sig att forskarna inte enhetligt kunde placeras inom ett paradigm. Därför lämpar det sig kanske bättre att prata om mindre paradigm inom den stora disciplinen.

  • 293.
    Christersson Vigert, Gunilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Det reflekterande samtalets inre liv: Aktionsforskningsstudie om verksamhetsutveckling2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet.

    Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling.

    Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken?

    Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag. Inslag som handlade om att beskriva vad man upptäckt i inspelningen, om att förklara och förstå det man uppmärksammat, om att föreslå hur man skulle kunna undersöka sin frågeställning vidare utifrån vad man sett, samt inslag som handlade om att föreslå hur man skulle kunna förändra för att utifrån detta förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Det var en mängd faktorer som påverkade huruvida det reflekterande samtalet ledde till nya gränsöverskridande insikter eller inte. Deltagarnas dialog- och analyskompetens var exempelvis av avgörande betydelse för utfallet.

    De autentiska exemplen från videofilmerna som pedagogerna utgick ifrån i sina reflekterande samtal hade en samlande effekt. De hjälpte pedagogerna att fokusera och att mötas i dialogen. De inspelade exemplen fyllde en rad funktioner som bidrog till samtalets kvalité.

    Avslutningsvis förs ett resonemang kring pedagogiska implikationer ut ett skolledarperspektiv.

  • 294.
    Christiansson, Emmie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hallner, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Alternativa verktyg: Lärarens användning av IT i undervisningen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för lärarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara påfrågeställningarna riktades undersökningen till lärarna på en skola ur ettbekvämlighetsurval. Metodvalet är baserat på undersökningens kvalitativakaraktär och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav två avinformanter. Resultatet visade att lärarnas individuella inställning ochattityd är lika avgörande som den gemensamma idé skolans personal och ledningdelar. Det är viktigt att de tillsammans vet vad de vill och att de kan samtatt de förstår vad skolan har som plikt att behandla och arbeta med. Deviktigaste och mest avgörande faktorerna vid implementering är; tid, material, utbildning,kompetens och skyldigheter.

  • 295.
    Christiansson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Björkman, Luisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation: Hur synliggör pedagoger från en förskola barns matematiska lärprocesser?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.

  • 296.
    Christiansson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pettersson, Dennis
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fysisk aktivitet i förskolan: En studie om förskollärares uppfattningar av begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar om vilka förutsättningar det finns till att utöva fysisk aktivitet i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. 

    Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär. Det synliggörs även att förskollärarna uppfattar att barnen har olika förutsättningar för att utöva fysisk aktivitet på de olika förskolorna. Vidare framkommer likväl att det är upp till var och en som förskollärare att skapa förutsättningar samt att göra vad man kan av de resurser man har. Emellertid framgår att förskollärares kunskap kring fysisk aktivitet anses vara lågprioriterad samt att det förekommer en brist på personal vilket är en säkerhetsfråga i utförandet av fysisk aktivitet.

  • 297.
    Christiansson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd: En studie utifrån specialpedagogiska perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Presentationen av resultatet har redogjorts tillsammans med vår tolkning av data. Resultatet är indelat i tre centrala teman,

    Undervisningens organisation, Specialundervisning och Möjligheter/Begränsningar/Vision. Resultatet av studien visar att undervisningen är mer eller mindre inkluderande/exkluderande beroende på undervisningsform. Vår slutsats av studien är att pedagogerna organiserar undervisningen annorlunda beroende på om de arbetar ensamma med sin klass eller om resurser är inblandade. Studien påvisar också att respondenterna uttrycker mer begränsningar än möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tanken med studien är att synliggöra pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd och inspirera pedagoger att utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

  • 298.
    Claesson, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur fungerar en glaselektrod?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att förstå hur glaselektroden fungerar krävs kunskap från mer än ett plan. Glaselektrodenskonstruktion är en del, glasets kemiska struktur en annan. Nernst ekvationen spelar en viktig roll,men även felkällorna i de analyser som görs med glaselektrod, (vanligtvis pH-mätning), samtkalibreringen av glaselektroden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur glaselektroden faktisktfungerar och hur Gibbs fria energi gör potentialen beroende av koncentrationen vätejoner och tillförlogaritmen i funktionen för glaselektroden. Nikolskii's ion exchange theory påbörjar förklaringen avpotentialens uppkomst och Baucke's dissociation mechanism gör den tydligare. Skillnaden mellanrespektive teori och dess matematiska funktion är konstantens innebörd och betydelse, men för denpraktiska användningen av glaselektroden till analyser är detta av mindre vikt då konstantens värdefås genom kalibrering. Detta är dock ingen ursäkt för det faktum att the dissociation mechanism geren mer fullständig förklaring och ökad förståelse för hur glaselektroden fungerar än the ionexchange theory.

  • 299.
    Clarin, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Alla elever har särskilda behov: En kvalitativ studie med fokus på lärares upplevelser av att motivera elever med hög potential2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.

  • 300.
    Clarke, Philip
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Dominant Language in Two Television Shows2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]
    The aim of this report is to study whether there are differences between how men and women use linguistic strategies in conversation and interviews on two American television shows and to relate any differences to previous studies concerning gender, power, dominance and language use in conversations. Several episodes from two American television shows are examined in the study. The two television shows are the Oprah Show and the Dr Phil Show. Analysis of an all-female conversation, an all-male conversation and mixed gender conversations are made. The results indicate that some aspects of the strategies are possibly gender linked. This is especially so with minimal responses. However, the data tends to suggest that dominance in conversation and interviwes is not gender based.
3456789 251 - 300 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf