hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Brink, Eva
    et al.
    West University, Vänersborg, Sweden .
    Karlson, Björn W.
    AstraZeneca R&D, Mölndal, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R-M
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self2006Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 53, nr 4, s. 403-411Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    This paper reports on an interview study exploring the self-regulation process in women and men, 5 months after a first-time myocardial infarction.

    Background

    Somatic, psychological and social factors affect readjustment after a first-time myocardial infarction, and studies have demonstrated substantial rates of depression in patients after myocardial infarction Women report poorer mental health and physical condition than do men. Reconstruction of the self begins when disease poses novel problems and is more likely to occur in cases of long-lasting and disruptive illnesses. Experiencing myocardial infarction is likely to alter a person's mental representation of self. However, the self-regulation process following first-time myocardial infarction is not yet fully understood.

    Method

    Twenty-one people (11 women, 10 men) were interviewed 5 months after first-time myocardial infarction. The grounded theory method provided the strategies for data collection and analysis.

    Findings

    Interviewees' definition of themselves as active was threatened by fatigue and other health problems that kept them from taking part in activities as they had done before the heart attack. Although reorienting the active self was central to the process of recovery from myocardial infarction, reorienting was restricted by illness perception and coping.

    Conclusion

    Participants had not established a stable health condition 5 months after first-time myocardial infarction. They mainly preferred to moderate rather than radically change their daily life activities. They needed more knowledge and support. Nurses can help with information and advice on managing daily life activities, including dialogue about lifestyle changes at this phase of readjustment.

  • 252.
    Brissmyr Andrén, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivarsson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sporre, Linnea
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors sårbarhet, vanmakt och arbetsglädje inom palliativ vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård förekommer på olika arbetsplatser för sjuksköterskor. Av den anledningen var det angeläget att genom en allmän litteraturstudie av vetenskapligt granskade originalartiklar undersöka vilka känslor sjuksköterskor påverkas av inom palliativ vård. Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskor påverkas av i arbetet inom palliativ omvårdnad. Resultatet resulterade i tre kategorier Sårbarhet, Vanmakt och Arbetsglädje. Sjuksköterskors sårbarhet utgjordes av känslor av osäkerhet, okunskap och sorg kring arbetet inom palliativ vård och de upplevde bristande stöd i känslorna som uppstod. Sjuksköterskors vanmakt utgjordes av känslor av frustration och hjälplöshet kring att inte kunna tillgodose god omvårdnad eller värdig död samt när de inte kunde tillmötesgå krav som patienters närstående hade som ansågs gå emot patienters intresse. Sjuksköterskors arbetsglädje utgjordes av känslor av tillfredsställelse kring att veta att de utförde ett värdefullt arbete och att patienter och patienters närstående var i centrum samt ett välfungerande team i vården. Resultatet visar att det behövs vidare forskning för att tydliggöra arbetsglädjen inom palliativ vård och sjuksköterskeutbildningen behöver vara mer omfattande för att förbereda sjuksköterskor på känslor de kan påverkas av i arbetet inom palliativ vård. 

  • 253.
    Brobeck, Elisabeth
    et al.
    PhD Student, Department of Research, Development and Education, Hospital of Halland, Halmstad.
    Odencrants, Sigrid
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Bergh, Håkan
    GP, Department of Research, Development and Education, Hospital of Halland, Varberg, Sweden .
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health promotion practice and its implementation in Swedish health care2013Ingår i: International Nursing Review, ISSN 0020-8132, E-ISSN 1466-7657, Vol. 60, nr 3, s. 374-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Health promotion practice is an important work assignment within the entire health and medical care sector. Nurses are important for the development and implementation of health promotion in clinical practice. Aim The aim was to describe how district nurses view health promotion practice and how it was implemented in clinical practice following a training initiative. Design The study has a descriptive design and a qualitative method. Methods The sample consisted of three focus groups with 16 participants. The interviews were conducted as a conversation with focus on the district nurses view of health promotion and its implementation in clinical practice. The data have been processed using manifest qualitative content analysis. Results Three categories, titled Training as motivation, Lack of grounding and Lack of scope were identified. The result demonstrated that training provides motivation, but also the importance of grounding in the organization and the need for scope in performing health promotion practice. Discussion Our results show that the training initiative has contributed positively to the district nurses' view of health promotion practice, but that they also feel that there are obstacles. The district nurses in our study suggest that health promotion practice should be more visible, and not something that is done when time permits. Conclusion The district nurses feel motivated and have an enthusiasm for health promotion practice but more time and resources are required to design successful health-promoting initiatives. Before implementing a major training initiative for healthcare personnel in health promotion, it is essential to examine whether the conditions for this exist in the organization

  • 254.
    Brockington, Ian
    et al.
    University of Birmingham, Birmingham, United Kingdom.
    Butterworth, Ruth
    University of Birmingham, Birmingham, United Kingdom.
    Glangeaud-Freudenthal, Nine
    Paris Descartes University, Paris, France.
    Skärsäter, Ingela
    An international position paper on mother-infant (perinatal) mental health, with guidelines for clinical practice2017Ingår i: Archives of Women's Mental Health, ISSN 1434-1816, E-ISSN 1435-1102, Vol. 20, nr 1, s. 113-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to set out informal, provisional and comprehensive but concise guidelines for mother-infant (perinatal) mental health (psychiatry), as an area of specialisation. It is informal in the sense that the authors are clinicians and researchers from many different nations, who share a common goal and vision, speaking on their own behalf and not with the backing of any authority or society. It is provisional in the expectation that it can be improved by criticism and new research findings. It is a comprehensive summary of the development of the specialty, its core knowledge and recommended investigations and interventions. It is concise (under 6,000 words, taking less than an hour to read) in order to increase readership and facilitate translation. No attempt has been made to parade the evidence for these suggestions, because the document would have been too long to translate, and for many to read. Instead, drafts were circulated for criticism by those included in the authorship, resulting in a consensus (finalised by the three principal authors), providing a framework to guide service provision, clinical practice and research. The full list of authors, from 33 nations, is given in the postscript. They include mother-infant (or parent-infant) and perinatal adult or child psychiatrists and those with a special interest; mother-infant, perinatal and forensic psychologists; psychiatric nurses; the founders of Postpartum Support International and the Association for Postnatal Illness; representatives of social work and obstetrics and the management of these services, and research scientists working in the field. © 2016 The Author(s)

  • 255.
    Brooks, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att få ett prematurbarn påverkar hela familjen: En litteraturstudie om syskonens upplevelse2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. 

  • 256.
    Broqvist, Johannes
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gustafsson, Dan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den utsatta sjuksköterskan: Att vårda den brännskadade2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet utgjordes av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet. Fem teman som belyser sjuksköterskans upplevelser framkom i resultatet; att känna sårbarhet, att ge patienten stöd, kommunikationen en del av stödet, att få stöd i yrkesrollen och arbetsmiljöns påverkan. Konklusion. Sjuksköterskor upplever en emotionell och psykisk utsatthet i vården av brännskadade och behöver stöd från flera håll för att behålla sin självständighet, samt kunna se till patientens behov av vård. Implikation. Vi anser att resultatet kan appliceras på sjuksköterskor i Sverige då vi belyser sjuksköterskors upplevelser. Ytterligare forskning rekommenderas då forskningen kring sjuksköteskors upplevelser med brännskadade patienter är begränsad.

  • 257.
    Brosché, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahlén, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livet efter en brännskada: - ett individperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individer som blivit brännskadade upplever både fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lång tid. Under rehabiliteringsprocessen på sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vårda brännskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brännskada för att sjuksköterskan ska få en ökad kunskap och därigenom kunna ge en god omvårdnad. Sjutton vetenskapliga artiklar bearbetades för att sedan sammanställas till ett resultat med olika teman. Resultatet visade fem teman; Upplevelsen av stöd, upplevelsen av att hantera brännskadan, upplevelsen av smärta och klåda, upplevelse av livskvaliteten efter brännskadan samt upplevelsen av vården. Brännskadade individer behöver stöd från om-vårdnadspersonal och närstående. Copingstrategier användes för att utstå både fysisk och psykisk smärta. Livskvaliteten kunde både försämras och förbättras efter en brännskada. Att vårda patienter med brännskador kräver goda kunskaper inom omvårdnad då den omfattar många delar. Mer forskning inom området behövs för att sprida kunskap. Även en stödgrupp för brännskadade patienter borde etableras för att kontakt mellan brännskadade individer ska upprättas.

  • 258.
    Brosché, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kalajdzic, Bianca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patienters upplevelser av att vara vaken under operation när pacemaker anläggs2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. 

  • 259.
    Brun, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hansson, Clara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Munvård - Den lågt prioriterade omvårdnadsåtgärden: Vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utförandet av munvård hos äldre är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för människan och dess helhet, trots vetskap om detta har munvård kommit att vara den del inom vården som ofta bortprioriteras. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård för att förstå varför munvård negligeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre. En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultatet beskrivs i fem olika teman: Upplevelser av rädsla och känslor av obehag, komplex omvårdnadsåtgärd som väcker etiska dilemman, upplevelser av rutiner och ansvarsområden, en lågt prioriterad omvårdnadsåtgärd och vårdpersonalens behov av kunskap. Resultatet visar vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård i sammanhang som färgas av vårdmiljö, kompetens och attityder. Resultatet belyser bland annat vårdpersonalens egen tandvårdsrädsla som påverkar munvården de erbjuder. Utförandet av munvård ansågs som en komplex uppgift, så vida att omvårdnadsåtgärder som involverade inkontinensskydd föredrogs. Om vårdpersonal erhåller mer tid och kunskap kring utförandet av munvård kan upplevelsen av omvårdnadsåtgärden förändras. Därför bör ytterligare forskning kring upplevelser och utbildning appliceras inom vårdområdet.

  • 260.
    Bryfalk, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hvalgren, Therése
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Om hjärtat slutar slå: Patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskor har en nära relation till patienter och anhöriga och bör efter bästa förmåga möjliggöra deras delaktighet i vården. Trots att riktlinjer om hjärt-lungräddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid så i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor få svårt att hantera situationer som uppstår kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR påverkas av olika faktorer så som patienters livskvalité, information om sjukdom, prognos och HLR. Anhöriga vill och får ofta möjlighet att delta i ett beslut om ej-HLR. Anhörigas möjlighet till delaktighet beror främst på patienters beslutskompetens och det är läkare som möjliggör patienters och anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR. Sjuksköterskors samarbete med läkare i diskussionen om ej-HLR kan underlätta beslutsprocessen för samtliga parter. För att patienters och anhörigas delaktighet ska främjas bör riktlinjerna för beslut angående HLR ses över och möjligen uppdateras.

  • 261.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Department of Health and Caring Sciences, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Ivarsson, Bodil
    Department of Cardiothoracic Surgery, Lund University and Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Nilsson, Ulrica G.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Thylén, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden.
    Sexual Knowledge in Patients With a Myocardial Infarction and Their Partners2014Ingår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 29, nr 4, s. 332-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Sexual health and sexual activity are important elements of an individual's well-being. For couples, this topic is often affected after a myocardial infarction (MI). It has become increasingly clear that, after an MI, patients are insufficiently educated on how to resume normal sexual activity. However, sufficient data on the general knowledge that patients and partners have about sexual activity and MI are lacking.

    OBJECTIVE: The aims of this study were to explore and compare patients' and partners' sexual knowledge 1 month after a first MI and 1 year after the event and to compare whether the individual knowledge had changed over time. A second aim was to investigate whether patients and their partners report receiving information about sexual health and sexual activity from healthcare professionals during the first year after the event and how this information was perceived.

    SUBJECTS AND METHODS: This descriptive, comparative survey study enrolled participants from 13 Swedish hospitals in 2007-2009. A total of 115 patients with a first MI and their partners answered the Sex After MI Knowledge Test questionnaire 1 month after the MI and 1 year after the event. Correct responses generated a maximum score of 75. RESULTS:: Only 41% of patients and 31% of partners stated that they had received information on sex and relationships at the 1 year follow-up. The patients scored 51 ± 10 on the Sex After MI Knowledge Test at inclusion into the study, compared with the 52 ± 10 score for the partners. At the 1-year follow-up, the patients' knowledge had significantly increased to a score of 55 ± 7, but the partners' knowledge did not significantly change (53 ± 10).

    CONCLUSIONS: First MI patients and their partners reported receiving limited information about sexual issues during the cardiac rehabilitation and had limited knowledge about sexual health and sexual activity.

  • 262.
    Bräutigam-Ewe, Marie
    et al.
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Lydell, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Månsson, Jörgen
    The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Johansson, Gunnar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dietary Advice on Prescription: Experiences with a Weight Reduction Programme2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 5-6, s. 795-804Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To describe overweight persons' experiences with weight reduction and participation in the dietary advice on prescription.

    Background: Approximately 20% of overweight individuals are able to successfully lose weight. Experiences from earlier weight reduction programmes indicate that those who succeed typically manage to avoid overeating to handle stress and have high motivation to lose weight. Those who fail have low self-control and engage in negative health behaviours such as eating when experiencing negative emotions and stress.

    Design: The study used adescriptive qualitative design and was conducted at a Primary Health Care Centre in south-west Sweden.

    Methods: The first nineteen study participants who completed the weight reduction programme in two years responded in writing to five open questions about their experiences with the programme. Data were analysed using inductive content analysis.

    Results: The participants appreciated the face-to-face meetings with the nurse because they felt seen and listened to during these sessions. They also felt their life situations and self-discipline had an impact on how well they were able to follow the programme. Dietary advice on prescription advice was considered to be helpful for achieving behavioural changes and losing weight. People who succeeded in sustainably losing weight described the importance of support from partners or close friends.

    Conclusions: To achieve sustainable weight reduction, it is important to individualise the programme in order to address each person's life situation and the unique difficulties they may encounter.

    Relevance to clinical practice: Motivational interviewing appears to be a good technique for developing a successful relationship between the nurse and the patient. The dietary advice on prescription advice was perceived to be a good way to improve food habits and can easily be used at many Primary Health Care Centres. Patient's partners should also be offered the opportunity to participate in the programme.

    © 2016 John Wiley & Sons Ltd.

  • 263.
    Buchebner, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Helt slut men kvar i livskampen: Upplevelser av fatigue hos patienter med hjärtsvikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård.

  • 264.
    Bui, Hang
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bermhed, Emellie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En förlorad maskulinitet: Mäns upplevelser efter behandling av prostatacancer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

  • 265.
    Bundesen, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Natural rubber latex: a matter of concern for nurses2008Ingår i: AORN Journal, ISSN 0001-2092, E-ISSN 1878-0369, Vol. 88, nr 2, s. 197-210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the past 20 years, the use of protective gloves in health care has increased, as have hypersensitivity reactions to the natural rubber latex (NRL) used in glove manufacture. A study was conducted to determine what nurses who work in environments in which NRL is commonly used know about NRL, including their education about and experience with NRL-related allergies. Nurses replied to a questionnaire with 20 statements pertaining to NRL and NRL-related allergies. The results showed that the nurses had inadequate knowledge about NRL, but nurses in a specialty training program scored significantly higher than professionally active nurses.

  • 266.
    Bussler, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gotthardsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rydiander, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Du får inte köra!: Ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det ingår i ögonsjuksköterskans arbetsuppgifter att mäta synfunktioner och att informera om undersökningsresultat. Det kan kännas svårt att lämna information om att patientens syn inte uppfyller gällande synkrav för körkort, då informationen kan påverka patientens livskvalité negativt. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås. En intervjustudie genomfördes där nio ögonsjuksköterskor medverkade. En kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan på insamlad data. Tre kategorier framkom: personcentrering vid informationstillfället, patientreaktioner påverkar informationstillfället samt omständigheter påverkar informationstillfället. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna var djupt involverade i körkortsärenden och de flesta kände ansvar att informera patienten när synkraven för körkort inte uppnåddes. Genom ett personcentrerat förhållningsätt försökte ögonsjuksköterskorna skapa de bästa förutsättningarna för att göra patienten delaktig. Informationstillfället påverkades av patientens reaktioner samt andra omständigheter så som vilken diagnos patienten hade och vilka konsekvenser informationen skulle kunna innebära för patienten. Det visade sig vara av betydelse att ögonsjuksköterskorna hade goda kunskaper i handhavande och bedömningar i körkortsfrågor varför sådan utbildning rekommenderas. Oftalmologiska verksamheter bör avsätta tillräckligt med tid till dessa patientbesök då även detta visade sig vara viktigt. För att ytterligare förbättra den oftalmologiska omvårdnaden är det angeläget att i kommande studier belysa patientens upplevelse av informationstillfället.

  • 267.
    Byhlin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzén, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att belysa familjeförhållandena i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. 

  • 268.
    Bylander, Mårten
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Duphorn, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att möta det outtalade svåra: Inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen. 

  • 269.
    Bäcklund, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Näslund, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Torebrink Hylander, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Uttryck för lidande inom omvårdnad2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ”Existentiellt lidande”, ”Livslidande”, ”Sjukdomslidande”, ”Vårdlidande”, ”Den vårdande personalens upplevelser av lidande” och ”Socioemotionellt lidande”. Studien visar att forskning i nutid på många sätt beskriver uttryck för patientens lidande i liknande former som det lidande som beskrivits i forskning tidigare. Utöver detta framkommer även beskrivningar av lindrande av lidande inom omvårdnad. Det framkommer att fokus i vården tenderar att ligga främst på att behandla fysiska symptom. En helhetssyn, där även existentiella, psykologiska, kulturella och sociala dimensioner uppmärksammas, är nödvändig för att förbättra patientens hälsa och minska patientens lidande.För att kunna möta patienten i lidandet krävs medvetenhet hos sjuksköterskan kring egna upplevelser av lidande. Fortsatt forskning samt belysning av området i sjuksköterskeprogrammet är betydelsefullt.

  • 270.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the care for persons with dementia in Sweden2013Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 17, nr Suppl. 1, s. S369-S370Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Dementia implies progressive loss of mental and physical functions during the trajectory of the disease (Porter & Kaplan, 2012). Persons with dementia need involvement of various and several care providers throughout the stages of dementia, and more knowledge is needed about best practice strategies in this complexity of care (Gurner, 2001). The aim of the study was to explore professional care providers and stakeholders’ views of best practice in concepts of information, collaboration and communication in the care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

    On the behalf of RightTimePlaceCare consortium. http://www.righttimeplacecare.eu.

  • 271.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the chain of care for persons with dementia in Sweden2013Ingår i: Nordic Advances in Health Care Sciences Research: Abstract Book, 2013, s. 98-98Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: To meet the increasing needs for persons with dementia and their relatives a well-functioning health care system in which resources are used optimally is needed. For this to be achieved requires strategy and planning of synergies between the different cares providers. This study will explore professional caregivers’ and stakeholders’ views of best practice in terms of information, collaboration and communication in dementia care.

    Aim: The aim of the study was to explore professional care providers’ and stakeholders' views of best practice in concepts of information, collaboration and communication throughout the trajectory of care from diagnosis to end of life care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

  • 272.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Best practice and needs for improvement in the chain of care for persons with dementia in Sweden: a qualitative study based on focus group interviews2014Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 14, nr 1, artikel-id 596Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia receive health care and social services from a wide range of professional care providers during the disease trajectory, presenting risks of miscommunication, duplication and/or missed nursing interventions. Accordingly, the aim of this study was to investigate professional care providers' views on conditions for best practice in terms of collaboration and improvement needs in the chain of care from early to end-of-life stage for persons with dementia in Sweden.

    Methods: The study had a qualitative design based on three focus group interviews. A strategic sample of 23 professional care providers was included. Data were subjected to content analysis based on the three stages of dementia (early, moderate, end-of-life).

    Results: The results were divided into five categories: Diagnosis is a prerequisite for specialized dementia care, Creating routines in the chain of care, Competent staff a prerequisite for high-quality care, Day care facilitates transition in the chain of care and Next-of-kin participation is a prerequisite for continuity in the chain of care. It was clear that, according to the participants, best practice in dementia care in Sweden is not achieved in every respect. It appeared that transitions of care between different organizations are critical events which need to be improved. The further the disease progresses, the less collaboration there seems to be among professional care providers, which is when the next of kin are usually called upon to maintain continuity in the chain of care.

    Conclusions: The results indicate that, according to the care providers, best practice in terms of collaboration is achieved to a higher degree during the early stage of dementia compared with the moderate and end-of-life stages. Lack of best practice strategies during these stages makes it difficult to meet the needs of persons with dementia and reduce the burden for next of kin. These are experiences to be taken into account to improve the quality of dementia care. Implementation research is needed to develop strategies for best practice on the basis of national knowledge-based guidelines and to apply these strategies in the moderate and end-of-life stages. ©  Bökberg et al.; licensee BioMed Central Ltd. 2014

  • 273.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Older People's Health and Person-centred Care & Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health (SWEAH), Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Finland & Turku University Hospital, Finland.
    Soto-Martin, Maria
    Gerontopôle Alzheimer´s Disease Research and Clinical Center, Toulouse University Hospital, France.
    Cabrera, Esther
    School of Health Sciences, TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Mataró (Barcelona), Spain.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, Maastricht University, The Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Stephan, Astrid
    School of Nursing Science, Witten/Herdecke University, Germany.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, School of Nursing, Midwifery, and Social Work, University of Manchester, England.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Care and Service at Home for Persons With Dementia in Europe2015Ingår i: Journal of Nursing Scholarship, ISSN 1527-6546, E-ISSN 1547-5069, Vol. 47, nr 5, s. 407-416Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized formal care and service at home for persons with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries.

    Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project RightTimePlaceCare.

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect country-specific information concerning dementia care and service system. The mapping system consists of 50 types of care and service activities. Sixteen of the 50 predefined activities concerning care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Findings: Availability was reported to be higher than utilization, and the findings indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of "basic care and services" and "healthcare interventions," they were utilized by few in most countries. Furthermore, "specialized dementia care and services" were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The findings indicated that persons with dementia in Europe received formal care and service on a general, basic level but seldom adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study describes the gap between service provision and utilization enabling nurses to develop individually adjusted care plans for persons with dementia during the progress of the disease. The findings do not include matters of quality of care or how to best organize effective care and services. However, the activities of care and services presented here should shed light on what room there is for improvement when it comes to enabling persons with dementia to go on living at home. © 2015 Sigma Theta Tau International.

  • 274.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Leino-Kilpi, Helena
    Soto-Martin, Maria E.
    Cabrera, Esther
    Verbeek, Hilde
    Saks, Kai
    Stephan, Astrid
    Sutcliffe, Caroline
    Karlsson, Staffan
    Care and Service at Home for People With Dementia in Europe2015Ingår i: Abstractbook Nordic Conference on Advances in Health Care Sciences Research, 2015, s. 22-22Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized professional care and service at home for people with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries. Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project, RightTimePlaceCare (RTPC).

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect countryspecific information on a general level concerning dementia care and service system. The mapping system consisted of fifty types of care and service activities. Sixteen of the fifty predefined activities concerning professional care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Results: Availability was reported to be higher than utilization and the results indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of Basic care and services and Health care interventions they were utilized by few in most countries. Furthermore, Specialized care and services for people with dementia were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The results indicated that people with dementia in Europe received professional care and service on a general, basic level but seldom received care and service adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study highlights available and utilized types of care and service activities enabling nurses to develop individually adjusted care plans for people with dementia during the progress of the disease. Knowledge of care and services in other countries provides nurses with an important tool for the improvement of dementia care. However assessing the quality of care requires an indication of informal care provision in different countries.

  • 275.
    Börjesson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Göransson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vestberg, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvård: Faktorer som påverkar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

  • 276.
    Cabrera, Esther
    et al.
    School of Health Sciences TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Barcelona, Spain.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Soto-Martin, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, INSERM 1027, University Hospital de Toulouse, Toulouse, France.
    Meyer, Gabriele
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin-Luther-University Halle-Wittenberg, Germany.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Non-pharmacological interventions as a best practice strategy in people with dementia living in nursing homes: A systematic review2015Ingår i: European Geriatric Medicine, ISSN 1878-7649, E-ISSN 1878-7657, Vol. 6, nr 2, s. 134-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Two-thirds of nursing home residents suffer from dementia and there is a need for effective and efficient interventions with meaningful outcomes for these individuals. This study aims to identify current best practices in non-pharmacological interventions in nursing homes.

    Methods: A systematic literature review was conducted, following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) declaration guideline. Studies and Randomized Controlled Trials (RCT) evaluating non-pharmacological interventions focused on improving the Quality of Care (QoC) and/or Quality of Life (QoL) of people with dementia (PwD) living in nursing homes were included. For individual study evaluation, the Cochrane Collaboration risk of bias assessment tool was used.

    Results: A total of 31 articles were included and five main categories emerged: psychosocial and educational, physical activity, sensorial therapies, staff-focused interventions and complex interventions. Psychosocial interventions were the most exhaustively studied and evaluated interventions. Few studies related to physical therapy were identified and they did not provide enough evidence of their effectiveness. Therapeutic touch was revealed to have positive effects on residents with dementia.

    Conclusion: Psychosocial interventions have been shown to have the potential to improve the QoL and QoC of people with dementia in nursing homes. Before implementation of the intervention, it is recommended that activities are adjusted according to residents' characteristics and external factors controlled to achieve effectiveness and to structure a well-designed intervention. However, there is not enough evidence to support the effectiveness of non-pharmacological interventions in general. Further well-designed research is needed on non-pharmacological interventions in nursing facilities. (C) 2014 Elsevier Masson SAS and European Union Geriatric Medicine Society. All rights reserved.

  • 277.
    Calais, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holm, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med åldersrelaterad makuladegeneration: En systematisk litteraturstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD.

    Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra. Flera skapade olika strategier för att klara av vardagssysslor. Utmaningarna för dessa patienter ledde till en mångfald av emotionella reaktioner, många accepterade sin situation men levde ändå med en alltid närvarande rädsla för ytterligare försämring av synen. En tredjedel visade på depressiva symptom. Hälso- och sjukvården bör identifiera individers förmåga att kunna delta i aktiviteter som de tycker om, med hjälp av den informationen kan hälso- och sjukvården få ett hjälpmedel till att finna personer med risk för depression. Det är av vikt att hälso- och sjukvården fångar upp dessa individer för att kunna erbjuda dem hjälpmedel och stöd för att klara sin vardag.

  • 278.
    Calebrant, Honey
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vätskebehandling är en kontroversiell fråga inom den perioperativa vården. Studier visar olika metoder för behandling, bland andra restriktiv och liberal vätskebehandling dock menar vissa att ingen metod är rätt utan behandlingen måste vara individ anpassad. Sexton anestesisjuksköterskor intervjuades med ett syfte att undersöka anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder. Tre kategorier uppstod genom innehållsanalys: Självständigt beslutsfattande, Stöd i beslutsfattande och Osäkerhet i beslutsfattande. Den första kategorin innefattade subkategorierna Preoperativt beslutsfattande och Kontinuerligt beslutsfattande. I kategorin Stöd i beslutsfattande ingick subkategorierna Stöd av anestesiolog samt Stöd av andra i teamet. I kategorin Osäkerhet i beslutsfattande framkom subkategorierna Saknar riktlinjer, Saknar utvärdering/respons samt Svårbedömd patient. Det finns motstridiga åsikter angående tillvägagångssätt för bedömning av patientens vätskebehov samt om det ska användas riktlinjer för vätskebehandling. Riktlinjer på arbetsplatsen skulle kunna förenkla anestesisjuksköterskans vätskebehandling samt tydliggöra detta ansvarsområde. Betydelsen av denna studie kan vara att anestesisjuksköterskans tillvägagångssätt för att bedöma patientens intraoperativa vätskebehov uppmärksammas i klinisk verksamhet samt att riktlinjer utformas som stöd för anestesisjuksköterskans bedömning och val av åtgärder.

  • 279.
    Calebrant, Honey
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sandh, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jansson, Inger
    Institutet för hälsa och vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademi, Göteborg, Sweden.
    How the Nurse Anesthetist Decides to Manage Perioperative Fluid Status2016Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 31, nr 5, s. 406-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    To determine the factors that affect how nurse anesthetists in a county in Sweden decide how to manage perioperative fluid status.

    Design

    A cross-sectional qualitative study was conducted at two surgical wards in a county hospital.

    Methods

    Sixteen nurse anesthetists were interviewed to explore how nurse anesthetists assess patients' intraoperative fluid requirements and the subsequent measures adopted.

    Finding

    Three categories emerged through content analysis: clinical criteria and the thought process that drives decision making, interdependence in decision making, and uncertainty in decision making.

    Conclusions

    This study revealed differences with regard to fluid management among nurse anesthetists in a county in Sweden. For the assessments and subsequent measures that are carried out to ensure optimal fluid therapy, more research is needed to provide evidence, and evidence-based guidelines need to be developed in Sweden. © 2016 American Society of PeriAnesthesia Nurses.

  • 280.
    Camilla, Bomgren
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Karlson
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors hantering av yrkesrelaterad stress2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många sjuksköterskor utsätts för stress på grund av yrkets höga arbetskrav. Stress i hälso- och sjukvården kan leda till negativa konsekvenser när det kommer till sjuksköterskors hälsa. De negativa följderna påverkar deras arbetsprestation samt medför en sämre kvalité i omvårdnaden för patienterna. Detta problem medför att en bristande säkerhet för både patient och sjuksköterskor uppstår. En långvarig stress ökar risken till utbrändhet, vilket leder till stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor hanterar yrkesrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tre kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades och resultaten kodades till fyra kategorier som svarade till studiens syfte. Resultat: Studiens resultat skapade fyra kategorier vilka var genom optimism, genom självkontroll, genom avslappning samt genom stöd. Slutsats: Resultatet visar på att sjuksköterskor har olika strategier för att hantera yrkesrelaterad stress. Studien belyser vikten av att hantera yrkesrelaterad stress för att undvika de negativa följderna av stress. Ytterligare forskning behövs med fokus på hur man minimerar samt hanterar stress på arbetsplatser för sjuksköterskor.

  • 281.
    Cardell, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn: - En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta i samband med venpunktion är en vanlig smärtsam procedur som barn utsätts för inom sjukvården. Avledning handlar om att rikta barnets uppmärksamhet från proceduren och på så sätt minska smärtupplevelsen.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn i åldrarna 2-5 år.

    Metod: Utifrån en kvalitativ design genomfördes en intervjustudie. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med 13 sjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvården. Dataanalysen genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Positiva erfarenheter av avledning. Förutsättningar för en effektiv avledning och Metoder för avledning vid venpunktion. Sjuksköterskorna arbetade för att avledningen skulle anpassas efter barnet och därmed bidra till positiva erfarenheter av sjukvården.

    Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn. Erfarenheten var att det bidrog till en lugn och trygg situation för såväl barnet, föräldrar, närstående som sjuksköterskan. Vidare forskning hade kunnat öka kunskapen om avledning och därmed skapa en bättre sjukvård för barn och ungdomar.

  • 282.
    Carlson, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna.  

  • 283.
    Carlson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cejku, Egzona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad vid missfall: En utmaning för sjuksköterskor2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall. I denna litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar framkom följande begrepp enligt VIPS-modellen som kan användas: information/undervisning, stöd, skötsel, smärta/sinnesintryck, observation/övervakning, läkemedelshantering, psykosocialt och samordning. Ett annat bra redskap för sjuksköterskor är Swansons omvårdnadsteori, som ger insikt i optimala omvårdnadsåtgärder vid missfall och som kan integreras i VIPS-modellen. Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap om missfall för att kunna möta parets behov av omvårdnad med ett holistiskt synsätt och säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning.  Därför behövs vidare forskning för att utveckla sjuksköterskans omvårdnad vid missfall.

  • 284.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tellberg, Christel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distrikssköterskans preventiva åtgärder - att förebygga fotsår hos patienter med diabetes - en observationsstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 285.
    Carlsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nguyen, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Effekterna av akupunktur, kognitivbeteendeterapi och ljusterapi hos vuxna med insomni2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården.

  • 286.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Att söka förlossningsvård i tidigt förlossningsskede2008Ingår i: Forskningskonferens: Konferens med fokus på forskning inom omvårdnad/vård, folkhälsovetenskap, handikapp, socialt arbete och idrottspsykologi, 2008, s. 16-16Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 287.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Att träda in i förlossningen: kvinnors tillit till sin egen förmåga att hantera förlossningen och deras upplevelse av det tidiga förlossningsarbetet2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 288.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Dagen då allt rasade samman: att bli anmäld som vårdpersonal2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 289.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 290.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Födandets rum: förlossningsrummet2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. This recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications, than women who remain at home until the active phase of labour. The objective of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to delivery ward.

    Method: In-depth interviews were conducted with nineteen women after they had given birth to their first child.

    A constructivist grounded theory method was used.

    Findings:Maintaining power” was identified as the core category, explaining the women’s experience of having enough power to deal with the situation, when labour started. Four related categories; “to share the experience with another”, “to listen to the rhythm of the body”, “to distract oneself” and” to be encased in a glass vessel”, explained how the women coped and thereby maintained power.

    Conclusions: The women in this study had a sense of power that was expressed as a driving

    force towards the birth, a bodily and mental strength linked to the conviction that they had the right to decide over their own bodies. This implies that women have the ability to make choices during the birth process that enable them to maintain their power.  The professionals need to be sensitive, supportive and respectful of women’s own preferences in the health care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process.

  • 291.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Förlossningens latensfas2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 292.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Maintaining power; an asset during early labour process2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 293.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Berg, Marie
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Adolfsson, Annsofie
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Reprioritizing life: A conceptual model of how women with type 1 diabetes deal with main concerns in early motherhood2017Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikel-id 1394147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Becoming a mother is related to increased demands for women with type 1 diabetes mellitus, and more research is needed to identify their needs for support in everyday living. Thus, the aim of this study was to explore the main concerns in daily life in early motherhood for women with type 1 diabetes and how they deal with these concerns. Method: A grounded theory study was conducted in which 14 women with type 1 diabetes were interviewed individually 7 to 17 months after childbirth. Results: A conceptual model was identified with the core category “reprioritizing life”, and three related categories: adjusting to motherhood, taking command of the diabetes, and seeking like-minded women. Becoming a mother was a turning point towards a greater awareness and acceptance of prioritizing diabetes management and health, and thus, life. There was a gap in provision of diabetes care after birth and during the time of early motherhood compared with during pregnancy. Conclusions: Healthcare contacts already planned before delivery can promote person-centred care during the whole period from pregnancy to motherhood. Moreover, providing alternative sources for health information and peer support could improve the life situation during early motherhood. © 2017 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 294.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ethical and methodological issues in qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions: a critical review2017Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr Sup. 2, artikel-id 1368323Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Undertaking research studies in the field of mental health is essential in mental health nursing. Qualitative research methodologies enable human experiences to become visible and recognize the importance of lived experiences. This paper argues that involving people with schizophrenia in research is critical to promote their health and well-being. The quality of qualitative research needs scrutinizing according to methodological issues such as trustworthiness and ethical standards that are a fundamental part of qualitative research and nursing curricula. The aim of this study was to critically review recent qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions, regarding descriptions of ethical and methodological issues in data collection and analysis. A search for relevant papers was conducted in three electronic databases, in December 2016. Fifteen qualitative interview studies were included and reviewed regarding methodological issues related to ethics, and data collection and analysis. The results revealed insufficient descriptions of methodology regarding ethical considerations and issues related to recruitment and sampling in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness, putting trustworthiness at risk despite detailed descriptions of data analysis. Knowledge from the perspective of individuals with their own experience of mental illness is essential. Issues regarding sampling and trustworthiness in qualitative studies involving people with severe mental illness are vital to counteract the stigmatization of mental illness.

  • 295.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Odberg Pettersson, Karen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Vad gör vi med latensfasen?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 296.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Länssjukhuset i Halmstad, Halmstad, Sverige.
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Odberg-Pettersson, Karen
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Kvinnor som söker vård i tidigt förlossningsskede och deras upplevelse av latensfasen2007Ingår i: Reproduktiv Hälsa, Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet , 2007, s. 21-21Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 297.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patient participation, a prequisite for care: A grounded theory study of healthcare professionals’ perceptions of what participation means in a paediatric care context2018Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 5, nr 1, s. 45-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims

    To explore healthcare professionals’ perceptions of what patient participation means in a paediatric care context.

    Design

    A qualitative explorative design with grounded theory.

    Methods

    Fifteen healthcare professionals who worked in paediatric care settings were either interviewed or asked open-ended questions in a survey, during December 2015–May 2016. Grounded theory was used as a method.

    Results

    The study results provide a theoretical conceptualization of what patient participation meant for healthcare professionals in paediatric care and how participation was enabled. The core category “participation a prerequisite for care” emerged as the main finding explaining the concept as ethical, practical and integrated in the care givers way of working. However, the concept was implicit in the organization. Four additional categories illustrated the healthcare professionals’ different strategies used to enhance patient participation; “meeting each child where the child is,” “building a relationship with the child,” “showing respect for each individual child” and “making the most of the moment.” © 2017 The Authors. Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd

  • 298.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Sahlberg-Blom, Eva
    Hälsoakademin, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Nissen, Eva
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Maintaining power: Women's experiences from labour onset before admittance to maternity ward2011Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 28, nr 1, s. 86-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: in Sweden pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. Recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications than women who remain at home until the active phase of labour. The aim of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to labour ward. Method: interviews were conducted with 19 women after they had given birth to their first child. A Constructivist Grounded theory method was used. Findings: 'Maintaining power' was identified as the core category, explaining the women's experience of having enough power, when the labour started. Four related categories: to share the experience with another', to listen to the rhythm of the body', to distract oneself and to be encased in a glass vessel', explained how the women coped and thereby maintained power. Conclusions: the first time mothers in this study, who managed to stay at home during the latent phase of labour, had a sense of power that was expressed as a driving force towards the birth, a bodily and mental strength and the right to decide over their own bodies. This implies that women who maintain power have the ability to make choices during the birth process. The professionals need to be sensitive, supportive and respectful to women's own preferences in the health-care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process. © 2010 Elsevier Ltd.

  • 299.
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livslidande hos kvinnor med endometrios2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd.

    Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor.

  • 300.
    Carlsson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Evers Persson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid ett traumalarm: En intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter bearbetning av data framträdde tre kategorier: krav på kunskap, krav på arbetssätt i akutrummet och möjlighet till utveckling. En rad specifika förutsättningar krävs för att anestesisjuksköterskan ska kunna arbeta evidensbaserat i samband med ett traumalarm. Det krävs att anestesisjuksköterskan har erhållit kunskap genom förvärvad erfarenhet i sina vardagliga anestesiologiska arbetsuppgifter, ett giltigt TNCC certifikat, delaktighet vid traumaövningar, debriefing efter traumalarm samt ges möjlighet till utveckling. Resultatet kan bidra till ökad medvetenhet hos anestesisjuksköterskor som medverkar i traumaomhändertagande att arbeta evidensbaserat, vilket i sin tur kan bidra till en ökad patientsäkerhet med förhoppningsvis minskat lidande för den enskilda patienten samt i förlängningen minskade kostnader för samhället.

3456789 251 - 300 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf