hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 4780
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Eriksson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    “...den har satt sina spår”: En fusions konsekvenser på organisationskultur2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Denna kvalitativa undersökning ger genom ett processperspektiv insikt i vad som händer med två dataföretags organisationskulturer när de fusioneras. Genom att tillämpa Bourdieu handlingsfilosofi på organisationsnivå skapar det ett nytt sätt att betrakta organisationskultur på. För att förstå processen används sociologerna Berger & Luckman samt organisationsteoretikern Silverman. Under processen inträffade ett antal händelse som kom att prägla den nya organisationen. En konsekvens av fusion blev att ett företag dominerar idag. I samhällsreflektionen förs ett resonemang kring det nya företagets position på marknaden utifrån Bourdieus begrepp det sociala rummet.
  • 252.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nydahl, Kjell
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sörell, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Yngvesson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Zander, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ungdomar & Internet: vanor och attityder1997Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 253.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rosander, Niklas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ledarskap och träningsfilosofi relaterade till idrottsskador: En kvalitativ studie om tio fotbollstränares uppfattningar1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsen fokuserar på tio fotbollstränares uppfattningar om hur en tränares agerande, på och utanför planen, kan påverka förkomsten av idrottskador. Fem av de tio försökspersonerna var herrtränare och de resterande fem var damtränare. Därför undersöktes även skillnader och likheter i åsikter dem emellan. Tidigare forskning visade på att kvinnor skadade sig mer än män och att skadefrekvensen inom fotbollen ökade. Källor visade även att ledarskapet och ledarfilosofier i idrotten och i samhället har många likheter. Denna kvalitativa undersökningen utfördes med hjälp av den fenomografiska metoden. Uppsatsen ville främst beskriva uppfattningar och innebörder. Dam- och herrtränares uppfattningar varierade endast i fråga om allsidig träning och vem som behöver mest socialt stöd vid idrottskada. Tränarna påvisade en bred medvetenhet om skadeförebyggande träning och dess förtjänster. Den forskning som finns inom området idrottsskador tycks dock inte nå ut eller inte användas på gräsrotsnivå i önskad utsträckning.
  • 254.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Stjernsten, Jon
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Experters och novisers hågkomst av ett brott1999Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 255.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sörell, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nikita v. Nina: Kulturella skillnader i gestaltning av karaktärer i fransk och amerikansk film.1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vi har gjort en innehållsanalys av den franska filmen Nikita och dess amerikanska nyinspelning Point of no return. För att försöka finna hur skiljaktigheter i de olika kulturerna återspeglas i gestaltningen av karaktärerna. Till vår hjälp har vi använt oss av ett kritiskt teoretiskt perspektiv för att hitta eventuella underliggande ideologiska faktorer som kan tänkas påverka gestaltningen av karaktärerna. Vi har även använt oss av ett semiotiskt perspektiv. Våra frågeställningar har varit om det fanns kulturella skillnader som återspeglas i gestaltningen av karaktärerna och om det fanns faktorer som stärkte vår förståelse om fransk film som mer representativt för finkultur än amerikansk film. Vi har kommit fram till att det finns kulturella skillnader som gör att karaktärerna gestaltas på olika sätt. Dessa skillnader ligger framförallt på det sociala, religiösa samt politiska planet. Dock kom vi fram till att det inte fanns faktorer som stärkte vår förförståelse om fransk film som mer representativt för finkultur än amerikansk film.
  • 256.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Claesson, Emely
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Förkväll - Så konstruerar språket kvinnlighet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför.

    Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.

    Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest.

    Teori Vi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil.

    Metod Med hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter.

    Nyckelbegrepp Kvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.

  • 257.
    Andersson, Jessika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Så som vi ska uppföra oss: - elevers uppfattningar av etik och moral i skolan2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att ge beskrivningar av elevers uppfattningar av etik och moral i skolan.

  • 258.
    Andersson, Jessika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ekeroth, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Marte Meo- metodens betydelse för pedagogen: en kvalitativ studie2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Arbeten med inslag av stress och tidspress har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet, särskilt bland kvinnor. Situationen i skolor och förskolor blir allt tuffare. Detta innebär en stressad miljö för både lärare och barn. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskríva pedagogers uppfattning av en pedagogisk metod kallad Marte Meo och dess betydelse i det pedagogiska arbetet. Resultatet visade att informanterna tyckte att Marte Meo var ett hjälpmedel och verktyg. Övervägande andelen av de tillfrågade upplevde att de med metodens hjälp fick bekräftelse i sin yrkesroll. Alla intervjuade såg tydliga skillnader mellan Marte Meo och andra pedagogiska metoder. Användandet av metoden medförde ett visst mått av merarbete, men samtliga ansåg det värt det och skulle gärna använda sig av den igen.
  • 259.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Katja
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bamse och kvinnorna: En analys ur ett feministiskt perspektiv2001Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vårt syfte med denna uppsats har varit att studera och analysera serietidningen Bamses bild av det patriarkala samhället. Vi har genom kvalitativ metod analyserat tolv nummer av Bamse och från dessa dragit slutsatsen om vilken bild som förmedlas av könens roll i samhället och jämställdheten. Efter att kvalitativt ha studerat serierna och vägt in den förförståelse vi har efter många år med tidningen har vi kunnat konstatera att bilden som förmedlas stärker patriarkatet. Det är helt klart att kvinnan i de flesta fallen i serien framställs som den som har ansvaret för hem och barn medan mannen har en friare roll som ger honom möjlighet att slippa uppträda som vuxen. Han kan forsätta att uppleva äventyr och leka lekar. Den vuxna kvinnan visas som svagare än mannen och är oftare orolig och ängslig medan det är mannen som tar tag i problemen. I endast en av de tidningar vi har studerat så är det annorlunda och i det fallet rör det sig om ett specialbeställt nummer.
  • 260.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersson, Katja
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    ICA:s reklamfilmer: en retorisk studie2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsen huvudsakliga syfte är att från ett retoriskt perspektiv studera varumärkeskommunikationen i ICA:s reklamfilmsserie och se hur denna förmedlar varumärkets fem kärnvärden, enkelhet, personlighet, modernitet, trygghet och inspiration. Det andra delsyftet är att studera huruvida dessa kärnvärden når fram genom reklamfilmerna och hur tittaren uppfattar att varumärket presenteras och kommuniceras. Metoden är kvalitati retorisk innehållsanalys- och receptionsanalys som baseras på fyra av de aktuella filmerna. Som ett komplement görs även fokusgruppsintervjuer. Analysen visar att filmerna. Som ett komplement görs även fokusgruppsintervjuer. Analysen visar att filmerna i olika grad förmedlar de fem kärnvärdena genom olika former av retoriska figurer och troper. Framförallt koncentreras filmerna på det personliga kärnvärdet men det finns exempel på samtliga kärnvärden i filmerna. Dessa visas genom en kombination av stilfigurer och olika former av ethos-, logos- och pathosargument. I intervjuerna nämns dock inte de retoriska verktygen och stilfigurerna i så stor utsträckning utan fokusgrupperna fokuserar till stor del på filmerna som fenomen och därigenom är det mestadels kärnvärdena personlighet och trygghet som tas upp till diskussion. Analysen visar att det går att tillämpa sotra delar av den retoriska läran på reklamfilm men att det dock krävs att man delvis anpassar den då alla delar inte går att använda. Samma sak gäller figurer och troper där det bara är ett mindre antal som används genom filmerna.
  • 261.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hansson, Per
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dokusåpor: Spelet bakom rubrikerna2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vi har i denna uppsats valt att framhålla hur dokusåpadeltagare har upplevt sin tid som förmedlare av sin personlighet under deltagandet och om den bild de förmedlat överens-stämmer med den bild de uppfattar att de förmedlat. Här gör vi ett försök att påvisa om deltagare i dokusåpor vill vara något som de inte är till vardags, är det i så fall möjligt att deras identitet förändras i och med kamerans inverkan, och har detta i sådant fall ett samband med konstruktionen av dokusåpan? Vetenskapligt föredrar vi ett hermeneutiskt synsätt för att skapa förståelse för de sociala fenomen som uppstår, därtill använder vi oss av kvalitativa djupintervjuer som ger närhet och personlig information. De teoretiska utgångspunkterna är individens rolltagande och identitetssökande samt dokusåpans institutionella utformning.
  • 262.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Helgesson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Risktagande bland män och kvinnor1996Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 263.
    Andersson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skolpersonals syn på Hälsofrämjande skolutveckling: - en kvantitativ studie2009Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolpersonals syn på Hälsofrämjande skolutveckling i en kommmun i Sydvästra Sverige. Ansatsen som valdes ...

  • 264.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den man älskar agar man : – en litteraturstudie där behandlingsmetoder för förövaren i nära relationer beskrivs2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Våld i nära relationer är ett allvarligt, utbrett och till stora delar dolt brott som ofta upprepas. För att förhindra att våldet upprepas måste mer insatser riktas mot förövaren. Syftet med studien var att beskriva faktorer som genererar uppkomsten av våld och kartlägga redan befintliga behandlingsmetoder för förövaren i nära relationer. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie där sökning av vetenskapliga artiklar skedde i databaser. Resultatet visade att det inte fanns någon enskild faktor till uppkomsten av våld, men att det fanns fler faktorer, så som alkohol, som var mer bidragande än andra. Den behandlingsmetod som visade sig vara mest effektiv var den kognitiva beteende modellen som syftade till att förändra förövarens beteende. Slutsatser som dragits från studien är att det är att svårt att finna en universell behandlingsmetod, då alla förövare har olika orsaker till användandet av våld. Det är därför av största vikt att fortsätta forskningen kring förövaren för att effektivisera fler behandlingsmetoder.
  • 265.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wändesjö, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kvinnor och karriär2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnors karriärmöjligheter ser ut i dagens samhälle. Uppsatsen studerar vilka olika faktorer som bidrar och samverkar till denna möjlighet dels på det samhälleliga planet och dels ur “karriärkvinnornas” eget perspektiv. En utgångspunkt har varit föreställningen att det finns vissa hinder som kvinnor motarbetas av i sin karriärsträvan. Dessa hinder har antagits bestå av familjeförhållanden på så sätt att kvinnor tar större ansvar för barn och hushåll vilket gör att de inte kan lägga ner den tid på sitt arbete i den utsträckning som krävs för att kunna ha höga positioner, diskriminering vid rekrytering och avancemang. Uppsatsen diskuterar om dessa hinder överhuvutaget existerar och, om så är fallet, hur kvinnor som är i karriären har hanterat dessa. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer och underlaget består av intervjuer med sju kvinnor i olika åldrar, med varierande bakgrund i olika typer av organisationer- både mans och kvinnodominerande organisationer- men med det gemensant att de alla befinner sig på chefsnivå. Glastaket och kvinnors och mäns relationer är de begrepp som utgör den teoretiska referensramen. Resultatet som presenteras visar att det finns vissa faktorer som försvårar kvinnors karriärmöjligheter, krav som kommer både utifrån och från kvinnorna själva, men också att de hinder som diskuteras går att rasera.
  • 266.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hellsten, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Individuella idrottares upplevda källor till self-efficacy2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa. "Prestationsångest" och "press på mig själv" utryckdes bland intervjupersonerna i det känslomässiga tillståndet som var den största källan vid lågt self-efficacy. I sambandet mellan self-efficacy och prestation kan ett mönster presenteras, högt self-efficacy ger framgångsrik prestation och lågt self-efficacy ger misslyckad prestation.

  • 267.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Eskilsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Att lyckas": En resa från periferin till praktikens mitt: En studie om ungdomsproffs i fotboll och deras erfarenheter och upplevelser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

  • 268.
    Andersson, Jonna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gaviola Poblete, Marianne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Volioti, Christina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Migrän: En osynlig sjukdom: En litteraturstudie om icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Migrän är en återkommande, anfallsvis huvudvärk som räknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i världen. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsan hos patienter med migrän genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrän. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migränanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförändringar är bra behandlingsalternativ i det hälsofrämjande arbetet vid migrän, då metoderna visade på signifikant minskning av migränanfall. För att bevisa om metoderna är tillförlitliga behövs ytterligare forskning angående icke-farmakologiska metoder vid migrän. Utformning av riktlinjer gällande migrän och adekvata behandlingsmetoder ute i vårdverksamheten vore betydelsefullt. Utökad utbildning om migrän i sjuksköterskeutbildningarna är av stor vikt.

  • 269.
    Andersson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    ”Att räcka till, prestera, verkligen ta till vara utbildningen, göra alla glada och nöjda och vara vacker” - Upplevelser och konsekvenser kring kvinnlig stress2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad.

    Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress.

    De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar. Således verkar den kanske största stressen för kvinnor idag vara att inte veta vilken som är deras roll, och därför måste de istället vara duktiga på allt. Konsekvenserna av stressen blir bland annat att kvinnor ständigt går runt och känner sig otillräckliga – i sin yrkesroll, i sina relationer och i kontrollen av den egna kroppen.

    När det gäller stress ur ett jämställdhetsperspektiv så brukar man tala om att man går in i väggen, men när det gäller jämställdhetsutvecklingen idag så verkar det istället som om att många kvinnor snarare slår huvudet i det berömda taket i sin iver att bli jämställda med männen. Kvinnor blir stressade för att jämställdhet inte råder i dagens samhälle, men de verkar bli ännu mer stressade av sin iver att försöka bli jämställda.

  • 270.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lundberg, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kost och motion för patienter med typ två diabetes: Litteraturstudie2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Typ två diabetes är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Aktuella livsstilsinterventioner är näringsriktig kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskans omvårdnad till diabetikern innebär information och stöd. Syftet var att beskriva välbefinnande och fysiologiska effekter, av förändrad kost och regelbunden motion hos individer med typ två diabetes. Metoden var en litteraturstudie. Vid kostterapi och alternerande måltidsfrekvenser med ett lika högt kaloriinnehåll, visade resultat liknande effekter. Det visade att ett individuellt val av måltidsfrekvens ökade välbefinnande. Effekterna av kostterapi blev en förbättrad blodsockernivå, minskning i blodtryck och vikt. Fysisk aktivitet kunde vara svårt att komma igång med. När typ två diabetiker hade sett och känt effekterna av regelbunden motion, blev det lättare att känna motivation. Effekterna blev en stabilare balans i blodsockret och ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att rätt sorts kost och regelbunden motion fungerar som behandlingsmetoder hos typ två diabetiker. Stöd och information är centrala delar omvårdnaden. Förslag på kurser som kan användas i praktisk vårdverksamhet kan vara livsmedelskunskap och introduktion till aktivitet.
  • 271.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barisa, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevelser av trygghet och tillit i personcentrerad vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2014, analyserades utifrån en induktiv metod. I resultatet framkom faktorer som påverkade trygghet och tillit för patienten vid personcentrerad vård vilka delades in i tre kategorier: vårdrelationen, informations- och kunskapsutbytet samt organisatoriska faktorer. Resultatet visar att person-centrerad vård bidrar till att skapa trygghet och tillit för patienten. Förutsättningarna är en ömsesidig, respektfull relation, att patienten får kunskap och information om sin sjukdom för att vara delaktig och medbestämmande i vård och beslut. En kompetent sjuksköterska som bidrar till kontinuitet och tillgänglighet i vården skapade trygghet och tillit. För att utvärdera effekterna av personcentrerad vård krävs ytterligare forskning kring införande i klinisk verksamhet. Kännedom om vad som påverkar skapandet av trygghet och tillit för patienten kan bidra till kvalitetsförbättring vid utvecklandet av personcentrerad vård. 

  • 272.
    Andersson, Karina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöholm-Olsson, Agneta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Närståendes situation på en intensivvårdsavdelning ur ett omvårdnadsperspektiv2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med studien var att belysa närståendes situation på en intensivvårdsavdelning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade fyra kategorier av behov, kognitiva, emotionella, fysiska och närståendes omvårdnadsbehov sett ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det mest framträdande kognitiva behovet var information. Det fanns ett behov av att informationen ska vara individuellt anpassad, lättillgänglig, lättförstålig och ärlig. Ett centralt emotionellt behov var en trygg relation till vårdpersonalen. De fysiska behoven hade ingen framträdande roll, det var dock viktigt att fysiskt få delta i patientvården, vilket gav en känsla av att återfå kontroll över situationen hos de närstående. Sjuksköterskor tillsammans med läkare ansågs mest lämpade för att tillmötesgå en majoritet av behoven. Det vore önskvärt med ytterligare forskning kring hur sjuksköterskan bör bemöta närståendes behov, även inom olika kulturer.
  • 273.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nordén., Filiz Mataraci
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Leva Vidare: Några anhöriga berättar om sin sorg2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med studien var att försöka förstå hur sorgen upplevdes och hanterades vid förlust av en nära anhörig hos några vuxna män och kvinnor. De frågeställningar som var i fokus var följande; Hur påverkas livsinställningen efter dödsfallet; Vilken betydelse har det för sorgebearbetningen att få se den döde innan begravningen; Vilken betydelse har gravplatsen för sorgeprocessen; samt vilka aspekter underlättar respektive försvårar sorgeprocessen? I studien utfördes semistrukturerade intervjuer med åtta personer och de teman som presenterades var; Omständigheter, avskedet, relationen, känslor, upplevelsen, hantering av sorgen samt livsinställningen. Resultatet visade att synen på livet förändrades genom att de intervjuade numera levde mer “i nuet”. De flesta anståg att de hade förändrats som person, exempelvis att de blivit mer ödmjuka och värdesatte livet annorlunda. Resultatet visade även betydelsen av att få närvara vid dödsögonblicket och att få se den döde efteråt. Det framkom även att gravplatsen upplevdes som en betydelsefull beöksplats. Det sociala stödet uppfattades också som en viktig del i sorgarbetet. Diskussionen kring resultatet berörde de intervjuades upplevelser av sorgen, avskedet, livsinställningen efter förlusten, samt det sociala stödets vikt.
  • 274.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    När kroppen talar och ingen lyssnar2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella. Förtroendefull och öppen kommunikation mellan vårdpersonal och patient krävdes för att kunna upptäcka psykosomatiska symtom och var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav dem. På grund av att psykosomatiska symtom är ett utbrett problem idag, behövs det mer kvalitativ forskning om vad som påverkar dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge bättre stöd åt denna patientgrupp.

  • 275.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Häggh, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Handhygienens betydelse för att förhindra smittspridning av MRSA2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Spridning av MRSA är ett stort problem som måste lösas för att förhindra fortsatt okontrollerad utbredning. en orsak till den ökande förekomsten av MRSA på sjukhus kan vara bristande hygienrutiner bland vårdpersonalen. Därför var syftet med litteraturstudien att undersöka handhygienens betydelse för att förhindra smittspridning av MRSA på sjukhus. Studien baseras på 20 stycken vetenskapliga originalartiklar som sökts i databasen Medline. resultatet visar att handtvätt är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning av MRSA på sjukhus och att vårdpersonal ofta underlåter att följa gällande handtvättsrutiner. Författarna anser att detta inte beror på bristande kunskap om handhygienens betydelse, utan snarare om personalens beteende och attityd gentemot handtvätt. För att bryta detta mönster bör dagens sjuksköterskor se Nightingale som förebild och återta hennes roll som undervisare och kunskapsförmedlare gällande hygien. Framtida forskning inom detta område bör således fokuseras på att förändra vårdpersonalens beteende och attityder gälland handhygien.
  • 276.
    Andersson, Kristian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensk elitfotboll och idrottspsykologi: Hinder och möjligheter för tillämpad verksamhet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.

  • 277.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Danielsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kroppsuppfattning hos ungdomar och unga vuxna : en litteraturstudie2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Kroppsuppfattning är ett omtalat fenomen i dagens samhälle där begreppet definieras som en subjektiv upplevelse av kroppen och det yttre utseendet. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar kroppsuppfattningen bland ungdomar och unga vuxna i höginkomstländer. Datainsamling till litteraturstudien genomfördes via databassökning och litteratursökning. Det har blivit ett ideal att vara smal i västvärlden där missnöjet med kroppen kan börja redan vid femårsåldern och anses vara vanligare hos flickor än bland pojkar. Resultatet visade att media, familj, kön, etnicitet och kulturella faktorer påverkar ungdomar och unga vuxnas syn på kroppen. Media är den mest betydande faktorn, vilket visar sig i samhället där det smala idealet dagligen exponeras via TV, tidningar och reklam. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka skillnader kring missnöje med kroppen mellan de individer som tränar mer regelbundet och de individer som tränar endast för att bibehålla hälsan.
  • 278.
    Andersson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Faktorer som påverkar compliance till hjärtmedicinering2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Compliance är en patients förmåga att följa en given ordination. Medicinering vid hjärtsvikt syftar till att hålla tillbaka symtomen. Tablettintaget är komplicerat och är ofta korrelerat med otillräcklig följsamhet till läkemedelsordinationer. Compliance är ett viktigt problem vid kroniska sjukdomar generellt och därmed relevant hos patienter med hjärtsvikt. En mängd olika faktorer kan påverka följsamheten, men det har visat sig att patienter är mer benägna till att följa ordinationer om de har anpassat sig till sitt sjukdomstillstånd. Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar patienten att följa eller inte följa rekommenderat intag av sina hjärtmediciner. Informanter som ingått är de som angivit att de inte följt medicineringen vid något tillfälle eller där det stod dokumenterat att läkaren misstänkte att man inte följt ordinationen. Informanterna har intervjuats och intervjuerna har sedan analyserats genom en kvalitativ analys inspirerad av Burnards modell. I resultatet framkom olika kategorier som påverkade patienten att följa eller inte följa rekommenderat intag av sina mediciner; Att få information, Att använda dosett, Att ha fasta rutiner, Att ha förtroende för sjukvården, Att ha vetskap om läkemedelseffekt, Att få biverkningar, Att påverka själv. Så gott som samtliga av informanterna ansåg att de inte fått någon information om sin hjärtsviktsmedicinering förutom den skriftliga läkemedelslistan. Användandet av dosett sågs underlätta att man kommer ihåg att ta sina mediciner. Flera av informanterna upplevde biverkningar av sin medicinering men kunde inte sätta dessa i samband till något specifikt läkemedel. Att apoteket byter ut till billigare generika kan försvåra för patienten. Alla informanterna trodde att de skall äta sina mediciner en längre tid, kanske hela livet, men då det inte har någon kunskap om vad läkemedlet har för verkan eller varför man äter dessa så ställer de sig undrande om de inte följde läkemedelsordinationen trodde vissa att läkemedelseffekten skulle minska och att man troligen försämras i sina symtom till att vissa inte trodde att det skulle hända någonting alls. Informanterna uppgav att de hade stort förtroende för behandlande läkare. Att hjälpa och tipsa patienternas om hur de enkelt kan knyta ihop medicintag med någon rutin påverkade följsamheten. Flera studier i ämnet behöver genomföras för att kunna få svar på vilka faktorer som påverkar patienten att följa eller inte följa rekommenderat intag av sina hjärtmediciner.
  • 279.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dalebro, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kronblad, Lena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnadsåtgärder vid hypotermi i den akuta och perioperativa vården2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Hypotermi är ett vanligt förekommande men ouppmärksammat symtom hos patienter, som råkat ut för trauma likväl som patienter i den perioperativa vården. Människokroppen är beroende av att kroppstemperaturen är normoterm, det vill säga ligga mellan 36 och 37,5 C, för att organ och systemfunktion ska fungera normalt. Henderson skriver i sin behovsteori att sjuksköterskan skall upprätthålla normal kroppstemperatur hos patienten, då denne saknar egna resurser att bibehålla kroppstemperaturen. Orlando menar att god omvårdnad innebär att sjuksköterskan lyckas se situationen ur patientens perspektiv och tillfredsställa dennes omedelbara behov av hjälp. Benner beskriver i omvårdnadsarbetets domäner att sjuksköterskan ska förekomma problem, tänka framåt och förstå de speciella krav och erfarenheter som ett tillstånd eller sjukdom ger upphov till, för att förutse patientens behov av omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans möjliga omvårdnadsåtgärder för att förhindra hypotermi eller åtgärda befintlig hypertomi. Arbetet består av facklitteratur och 27 artiklar. Resultatet har delats in i passiva omvårdnadsåtgärder såsom varm omgivningstemperaturm, varm bäddning och varm beklädnad, vilka bevarar kroppsvärmen, samt i aktiva omvårdnadsåtgärder såsom varma infusions vätskor, yttre värmekällor, varmluftstäcke och värmemadrasser, vilka tillför värme. Bäst resultat uppnås genom att använda flera omvårdnadsåtgärder samtidigt. Endast varmluftstäcket, som går under benämningen Bair-Hugger, kan som enskild omvårdnadsåtgärd hålla patienten normoterm. Omvårdnadsåtgärderna behöver prövas i empiriska studier i det verkliga arbetet på kliniken och dokumenteras väl.
  • 280.
    Andersson, Li
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Rundqvist, Minda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.

  • 281.
    Andersson, Lillemor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hagberg, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    KOSTSJUKDOMARNA ANOREXIA & BULIMIA NERVOSA: En allmän belysning av sjukdomarna1988Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med detta arbete är att belysa kostsjukdomarna Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa i ett allmänt perspektiv. Författarna vill få fram en bild av hur vanliga de är hos gemene man och om de har någon koppling till idrotten.
  • 282.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Effekter av Förnedrings-tv i empatisk förmåga och sinnesstämning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.

    Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury. Detta tillsammans med försökspersonernas genus ger totalt åtta grupper att undersöka.

    Resultatet visade att den totala empatin ökade när försökspersonerna fick se en kvinna få förnedrande feedback men minskade i de tre andra filmsekvenserna. Vidare ökade sinnesstämningarna glädje, skam och ilska efter att försökspersonerna såg filmsekvenserna med förnedring. En ökning i förvåning oavsett filmtyp uppmättes.

  • 283.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Steen, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Betydelsen av klinisk handledning för sjuksköterskor: en litteraturstudie1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Möten med döende patienter, sorg och lidande väcker många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Klinisk handledning är en process där handledaren och en eller flera sjuksköterskor diskuterar händelser och känslor som uppkommit i det dagliga arbetet. Handledningen gör att sjuksköterskan kan bearbeta sina tankar och känslor och använda dem på ett konstruktivt sätt i vårdandet och därmed förbättra omvårdnaden. Palliativ vård innebär att patientens sjukdom är obotbar. Vården övergår från att ha varit botande till lindrande. Palliativ vård ställer stora krav på sjuksköterskan eftersom hon ständigt konfronteras med döden. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av klinisk handledning för sjuksköterskor generellt inom sjukvården och mer specifikt för sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård. Material till studien söktes i tre databaser och resultatet blev 16 artiklar som analyserades med syftet som utgångspunkt. Resultatet visade på flera positiva effekter av handledning. Exempelvis förbättrades problemlösningsförmågan och yrkesidentiteten stärktes. Självkänslan och självkännedomen ökade hos sjuksköterskan. Handledningen upplevdes som ett stöd där sjuksköterskan kunde bearbeta sina tankar och känslor. Implikationer för vidare forskning kan vara kvalitativa studier med fler informanter för att få kunskap om betydelsen av klinisk handledning för sjuksköterskor inom palliativ vård. Av intresse för fortsatt forskning kan också vara att undersöka om klinisk handledning ger bestående resultat för sjuksköterskor.
  • 284.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Therese, Edberg
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fyra väggar och jag: Patienters erfarenheter av smittskyddsisolering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön. Resultaten visade att smittskyddsisolerade patienter blir ensamma. Ensamheten berodde främst på brist på besök från närstående och vårdpersonal. Många saknade också möjligheten att umgås och prata med andra patienter. Patienter hade otillräcklig kunskap om sin situation eftersom informationen från vårdpersonalen varit knapphändig. Bristen på kunskap orsakade förvirring hos patienter, dessutom uppstod ilska gentemot vårdpersonalen. Vårdmiljön ledde till begränsningar både fysiskt och psykiskt. Det ledde också till minskad grad av självbestämmande. Vid smittskyddsisolering behöver patienter få mer social stimulans. Vårdpersonal bör vara mer närvarande och bli bättre på att informera patienter.

  • 285.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Håkansson, Dan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ivansson, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Långvarig smärta - en ständig plåga? - kan den påverkas av sjuksköterskans omvårdnad2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem. Den är svårbehandlad på grund av att uppkomsten är oklar och att själva smärtupplevelsen består av många olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan påverka patienter med långvarig smärta med särskilt fokus på patienternas upplevelser. Metod: För att få fram ett resultat bearbetades och sammanställdes 10 artiklar utifrån problemområdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svårigheter att bedöma patienter med smärta då det fanns många faktorer som påverkade. Om sjuksköterskan intog ett aktivt

    förhållningssätt mot patienten blev omvårdnaden hälsofrämjande, det gjorde det även lättare att tillmötesgå patienten då varje patient hade olika strategier för att hantera smärtan. Sjuksköterskans stöd till patienten var en central del i omvårdnaden, även stödet från organisationen i form av

    utbildning och riktlinjer gentemot sjuksköterskan hade betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Långvarig smärta

    är en komplex situation. Den individuella upplevelsen kräver en flexibilitet från sjuksköterskan för att kunna anpassa vården utifrån patienten med hjälp av ett multidimensionellt team. Implikation: Det behövs mer forskning inom området för att hitta effektivare behandlingar och utveckla kunskapen angående långvarig smärta. Mer undervisning både inom vårdverksamhet och utbildning krävs för att åstadkomma attitydförändringar kring fenomenet långvarig smärta.

  • 286.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ivansson, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans erfarenhet av kommunikation inom omvårdnadsteamet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar att

    bristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterska

    och omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var att

    beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföring

    inom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer. Hög kontinuitet mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet ger förutsättningar för ett effektivt samarbete vilket ökar patientsäkerheten. Organisationen var en betydande påverkansfaktor. Förbättringsarbete inom klinisk verksamhet kan uppnås genom att uppmärksamma kommunikation som ett komplext område. Vidare forskning krävs om kommunikation mellan distriktssköterskan och omvårdnadsteamet.

  • 287.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Samuelsson, Sarah
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lagsammanhållning hos handbollsspelare: Herr- och damlags uppfattning om sammanhållning samt ledarens uppfattning om team buildning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är främst att studera sammanhållning hos herr- respektive damlag samt undersöka eventuella skillnader/likheter. Författarna avser vidare att undersöka ledares uppfattningar om sin egen roll för sammanhållningen i ett lag samt deras uppfattningar om hur sammanhållning skapas och bibehålls. Totalt deltog 96 manliga och kvinnliga handbollsspelare, från division 1 och 2, i åldrarna 16-34 i den kvantitativa undersökningen och 4 tränare deltog i den kvalitativa undersökningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan sammanhållningen i dam- respektive herrlagen då kvinnor upplevde en högre grad av sammanhållning. Resultaten visade vidare att tränarna ansåg att sammanhållningsarbetet bör se olika ut för kvinnor och män då kvinnor lägger större vikt vid att känslan i gruppen var bra och män fokuserar mer på prestation. Slutligen visade resultatet att sammanhållning ständigt bör underhållas för att uppnå bästa resultat. Resultaten diskuteras i relation till olika teoretiska perspektiv.

  • 288.
    Andersson, Lisbeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Personlighet kontra position inom damfotboll1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 289.
    Andersson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malmberg, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Feedback inom dam- och herrfotboll1997Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 290.
    Andersson, Liza
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kristiansson, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Delat ledarskap från ett interorganisatoriskt perspektiv: En kvalitativ undersökning om relationen mellan konsultchefer vid bemanningsföretag och deras kontaktperson vid kundföretaget2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att studera och öka förståelsen för relationen mellan bemanningsföretagens konsultchefer och deras kontaktpersoner vid kundföretagen. Genom att beskriva och analysera hur kontakten mellan konsultchefer och kundföretag ser ut är målet att besvara följande frågor: vem som ansvarar för vad, hur ser konsultchefen respektive kundföretaget på sin och den andra partens roll samt hur de ser på den överlappning som uppstår i ansvar och ledning av konsulterna.

    Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har används för att samla in empiri. Fem personer intervjuades: tre konsultchefer på bemanningsföretag och två kontaktpersoner på kundföretag som hyr in personal av bemanningsföretag.

    I intervjuerna framkom att faktorer som har betydelse för hur relationen mellan konsultchef och hans eller hennes kontakt vid kundföretaget utvecklas är tid och volym på antalet konsulter som hyrs in. I vilken utsträckning konsultchef och kontaktpersonen vid kundföretaget delar ledarskap tycks hänga samman med om relationen över tid förblir formell eller om det tillkommer mer informellt utbyte. Undersökningen visar att när kundföretagen hyr in konsulter från samma bemanningsföretag under längre tid eller hyr in många konsulter finns större möjlighet till ömsesidigt utbyte i betydelsen att de kan diskutera fram beslut, dela på arbetsuppgifterna och ansvaret gentemot konsulterna samt byta erfarenheter som ökar lärandet.

  • 291.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kamberi, Besarta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nutritionens betydelse för palliativa patienter: Ur patientens och sjuksköterskans perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

  • 292.
    Andersson, Madelene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Iversen, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Elefantgraviditet: En socialpsykologisk studie om adoptivföräldrars upplevelser av adoptionsprocessen2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp. Materialet analyserades utifrån tre teoretiska utgångspunkter, normer enligt M. Foucualt, T. Scheffs begrepp skam och stolthet samt S. Freuds försvarsmekanismer. Med hjälp av dessa teorier kom vi fram till att adoption som familjebildning ses som normbrytande då dessa föräldrar väljer att inte skaffa biologiska barn, vårt resultat visade även att föräldrarna använde sig av försvarsmekanismer för att försvara sig mot ångest och depressiva känslor i olika delar av adoptionsprocessen samt att föräldragruppen hade en stor betydelse.

  • 293.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gustavsson, Christer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Klas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    BÅGSKYTTE “En sport med spända strängar”1987Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsen har tilkommit för att få förståelse för elitbågskyttars uppträdande och agerande i en tävlingssituation och för att få en inblick i deras inställning och utövande av mental träning.
  • 294.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den psykosociala arbetsmiljön hos ett företag i Halland1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 295.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Falkservice: en verksamhet där individens kunskap om vardagliga rutiner, självvärdering och identitet kan utvecklas2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsen belyser Falkservice betydelse för skapande av vardagliga rutiner, självvärdering och identitet. Verksamheten handlar om att arbetsträna före detta missbrukare, upptäcka ett dolt missbruk, utvärdera prestationen hos långtidssjukskrivna samt i viss mån erbjuda arbetstillfälle åt långtidsarbetslösa. Idag består verksamheten av en blandad målgrupp, men eftersom denna ändå till största delan utgörs av personer med ett före detta missbruk, är det dessa som utgör grunden för uppsatsen. Intervju- och verksamhetspresentationen samt analysdelen belyser kort tiden innan och i missbruket för att på så sätt senare se vilken påverkan tiden på Falkservice har haft. Uppsatsens intervju- och verksamhetspresentation har analyserats med teorier som förklarar människans konstruktion av sig själv, självbild, avvikelse och stigmatisering samt teorier som förklarar övergången från en roll till en annan. I samtal med intervjupersonerna har det framkommit att gemenskapen varit det avgörande för individens skapande av vardagliga rutiner, självvärdering och identitet samt att denna gemenskap varit betydelsefull för skapande av ett positivare förhållningssätt till den tidigare stigmatiserade rollen.
  • 296.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Inhyrd personal: individers upplevelser och ett företags förväntningar2000Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    DNE (Distribution, Norra Europa), IKEA, har under en längre period haft stora flödesskiftningar, vilket gjort det svårt att strategiskt göra rekryteringar inom lagerområdet. Uppsatsen, som är ett uppdrag syftar därför till att undersöka vilka tänkbara problem och konsekvenser som kan uppstå då stationär och inhyrd personal möts samt vad man bör tänka på för att skapa ett fungerande socialt samspel här emellan. Uppsatsen utgår från två frågeställningar, dels hur situationen är för de som är anställda i ett bemanningsföretag och dels vad det skulle innebära för DNE att använda sig av inhyrd personal. Intervjuer har utförts med dels personer på DNE och dels med personer på ett bemanningsföretag. I intervjuerna med DNE:s personal har det bl a framkommit att den kända IKEA-kulturen inte är så uttalad på lagret som man önskar. Vidare har det påpekats både av de uthyrda och personalen på DNE brister vad gäller åtekoppling. Behovet och betydelsen av återkoppling är emellertid något samtliga intervjupersoner poängterar vikten av. De uthyrda anser också att utbildning är något man både har behov av som människa och som även har stor betydelse för företaget. Enligt branschorganisationen SPUR ska emellertid inte utbildning av den inhyrde behövas. Företagskulturen kommer vid användandet av inhyrd personal troligtvis påverkas, men behöver därmed inte ses som negativt eftersom den bärs upp av individer, vilka är produkter av ett ständigt föränderligt samhälle. Förändras individen som bär upp företagskulturen kommer även den att påverkas och förändras. Uppsatsen är inte första hand ämnad till att ge ett svar på hur vida man bör eller inte bör använda sig av inhyrd personal, utan avser i stället att väcka nya tankar, funderingar och idéer kring användandet av detta.
  • 297.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lydnad: en undersökning om varför ungdomar lyder1996Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 298.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vilka är Friskis & Svettis motionärerna?: En studie av deltagandemotivation1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 299.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gustafson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Idrottsledares attityder till anorexi1997Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
  • 300.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dafteke, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det hälsofrämjande ledarskapets samband med medarbetarnas välbefinnande inom hälso- och sjukvården2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen. Resultatet är i linje med tidigare forskning om positiv korrelation mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Framtida forskning bör fokusera på att tydliggöra sambandet mellan hälsofrämjande ledarskap och välbefinnande hos medarbetare för att få ytterligare förståelse för sambandet.

3456789 251 - 300 av 4780
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf