hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2761
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Banemark, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Eliasson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hidradenitis suppurativas påverkan på livet: En allmän litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hidradenitis suppurativa är en kronisk hudsjukdom som drabbar ca 1-4% av befolkningen. Trots att sjukdomssymtomen varit kända sedan mitten av 1800-talet är patofysiologin ännu inte klarlagd och patientgruppen är svårbehandlad. Syfte: Syftet var att undersöka hur livet påverkas av att leva med hidradenitis suppurativa. 

    Metod: Ansatsen som användes var allmän litteraturöversikt. Kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes ut inom ämnet och analyserades för att sedan utgöra grunden i studien. Resultat: Resultatet delades in i följande kategorier: fysiska symtom, psykiska konsekvenser samt betydelsen av stöd. Att leva med hidradenitis suppurativa medför ett lidande som påverkar livskvaliteten i varierande omfattning. Prevalensen för psykiska sjukdomar är större hos patienter med hidradenitis suppurativa och de fysiska symtomen orsakar extensiva besvär som vidare kan leda till låg självkänsla och isolering. Slutsatser: Studiens resultat synliggör att det finns kunskapsluckor kring bemötande, omvårdnad och behandling av patienter med HS och många patienter lider av smärtproblematik relaterat till sjukdomen. På grund av de ofta omfattande fysiska symtomen hamnar den psykiska hälsan i skymundan och kan orsaka extensiva nedsättningar i patienternas liv. Behov av stöd från såväl närstående och sjukvård är en önskvärd tillgång för patienter med HS, som på grund av bristande kunskap i dagsläget inte tillräckligt tillgodoses. Med ökad kunskap om sjukdomsbilden blir sjuksköterskan bättre rustad att ge en hälsofrämjande och personcentrerad vård ur ett holistiskt perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Barnes, Colin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Barker, Clare
    University of Birmingham, UK.
    Book reviews: Arguing about disability: philosophical perspectives2010Ingår i: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 25, nr 1, s. 123-127Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 253.
    Barnes, Colin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sheldon, Alison
    Centre for Disability Studies, School of Sociology and Social Policy, The University of Leeds, Leeds, UK.
    Disability, Politics and Poverty in a Majority World Context2010Ingår i: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 25, nr 7, s. 771-782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper argues that the spread of free market economics throughout the world has generated unprecedented inequalities within and between nation states. This has led to the systematic exclusion of people with perceived impairments from the mainstream of economic and community life in almost all societies, the generation of an international disabled people’s movement, and their demand for legal frameworks with which to address the multiple deprivations encountered by people viewed as ‘disabled’. It is argued that the poverty and exclusion encountered by disabled people and other oppressed groups in all societies will not be eliminated without fundamental structural change at the international level

  • 254.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Die Entwicklung einer inklusiven Schule – das Beispiel Essunga, Schweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Informelles und formelles Lernen betrifft nicht nur die Schülerinnen und Schüler im Unterricht, sondern auch die Schule als lernendes System. In dem Symposiums-Beitrag wird die Schulentwicklungsarbeit in der schwedischen Gemeinde Essunga dargestellt und analysiert. In den dortigen Schulen konnten unterdurchschnittliche Leistungen in nationalen Rankings innerhalb weniger Jahre in Toppositionen gewandelt werden. Die Ausführungen basieren auf einer schwedischen Studie (Persson/Persson 2012), in der pädagogisches und administratives Personal, Schülerinnen und Schüler sowie Eltern zu den Wandlungen in Essunga interviewt wurden; zudem wurden teilnehmende Beobachtungen durchgeführt. Die Untersuchung ist an Ludwik Flecks wissenschaftstheoretische Überlegungen zur Ergänzung, Erweiterung und Umwandlung von Denkstilen angelehnt (Fleck 2012). Kennzeichnend für die Veränderungsprozesse in Essunga waren insbesondere die Auflösung gesonderter Fördergruppen, eine autoritative pädagogische Leitung und auf wissenschaftlichen Erkenntnissen aufbauende Lehrerfortbildungen. In der Fallstudie wird unterstrichen, dass Inklusion und hohe Leistungsfähigkeit keinen Widerspruch darstellen, sondern sich ergänzen.

  • 255.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Inklusive Bildung im schwedischen Bildungssystem auf der kommunalen Ebene: Chancen, Spannungen, Hindernisse2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 256.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Inklusive Bildung in Kenia zwischen politischer Rhetorik und pädagogischer Realität2013Ingår i: Sonderpädagogische Förderung heute, ISSN 1866-9344, Vol. 58, nr 3, s. 262-273Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper presents and discusses the discrepancies between the declared education policy and everyday implementation of inclusive education in Kenya. On the policy level orientation towards the aim of inclusion can be observed. However, this concept of inclusion is fragmented and rooted in a deficit-oriented model of disability. On the level of educational practice major problems in realisation of inclusion exist. These can be explained by lack of acceptance and prejudices, unadjusted didactics, and practical difficulties such as lack of resources and over-crowded classrooms. Considering this situation, the improvement of education opportunities and life chances of persons with disability in Kenya forms an enormous challenge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Lernen im Schatten der Gymnasialreform in Schweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    In den letzten Jahren hat sich das schwedische Bildungswesen grundlegend gewandelt. So wurde 2011 eine Gymnasialreform durchgeführt, die unter anderem striktere Aufnahmekriterien vorsieht. Zugleich wurden fünf Einführungsprogramme implementiert, die Schülern den Übergang in ein Nationales Programm oder in den Arbeitsmarkt ermöglichen sollen. Im Beitrag wird deutlich, dass die Schülerzahl in speziellen Programmen zunimmt, ohne dass bislang eine verbesserte Eingliederung in den Arbeitsmarkt zu erkennen ist.

  • 258.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mångfald, differentiering, inkludering – en introduktion2013Ingår i: Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning / [ed] Thomas Barow, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 17-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 259.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mångfald och differentiering : Inkludering i praktisk tillämpning2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 260.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Mångfaldens didaktik2013Ingår i: Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning / [ed] Thomas Barow, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 107-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Stationslärande, verkstäder och expertsystemet2013Ingår i: Mångfald och differentiering: Inkludering i praktisk tillämpning / [ed] Thomas Barow, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 253-266Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 262.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Vår rädsla för "de andra"2013Ingår i: Intra, ISSN 1102-4143, nr 4, s. 12-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Övergång från skola till arbete i ett historiskt perspektiv: den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft2015Ingår i: Vägval i skolans historia, ISSN 2002-0147, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 264.
    Barow, Thomas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Bernhard, Dörte
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Lernen im Schatten der Gymnasialreform in Schweden2015Ingår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 266-272Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    In den letzten Jahren hat sich das schwedische Bildungswesen grundlegend gewandelt. So wurde 2011 eine Gymnasialreform durchgeführt, die u.a. striktere Aufnahmekriterien vorsieht. Zugleich wurden fünf Einführungsprogramme implementiert, die Schülern den Übergang in ein Nationales Programm oder in den Arbeitsmarkt ermöglichen sollen. Im Beitrag wird deutlich, dass die Schülerzahl in speziellen Programmen zunimmt, ohne dass bislang eine verbesserte Eingliederung in den Arbeitsmarkt zu erkennen ist.

  • 265.
    Bartuma, Ilona
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gill, Gagan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Unga män med utländsk härkomst och gängkriminalitet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den organiserade brottsligheten i dagens Sverige bedrivs ofta av gäng. Studier visar att dessa gäng till största delen utgörs av yngre män och där utrikesfödda personer är överrepresenterade. Vi har båda vuxit upp och levt i delar av Göteborg där en majoritet av människorna har utländsk härkomst, där det förekommer organiserad brottslighet och kriminella gäng av yngre utrikesfödda män. Vi vill undersöka orsakerna till detta fenomen och vill förklara varför unga män med utländsk bakgrund söker sig till gäng. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med ungdomar på en gymnasieskola i Göteborg, genom intervjuer med två tidigare medlemmar inom den brottsförebyggande verksamheten Lugna Gatan, en livsberättelse samt intervjuer med två före detta gängmedlemmar. Resultatet av intervjuerna har därefter satts i kontext till de valda teoretiska utgångspunkterna om sociala band, självuppfyllande profetia och strainteorin. Resultatet av intervjuerna visar att en stor förklaring är ekonomiska och sociala vinster, snabba pengar och en tydlig gruppidentitet. Samtidigt uppgav flera av de tillfrågade att de ville skydda sig och familjen från andra kriminella gäng. Resultaten visar också att det finns en frustration som har analyserats med strainteorin och visar att det är dels på grund av avsaknaden av sociala band som man väljer att ingå och förbli gängmedlem. ”Lojalitet” och ”brödraskap” är begrepp som flera personer anger som viktiga faktorer till varför man stannar i gänget. Nyckelord: organiserad brottslighet, gäng, gängkriminalitet, ungdomar, ungdomsbrottslighet

  • 266.
    Battochio, Randy C.
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Schinke, Robert J.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Career barriers in the National Hockey League: An inductive thematic analysis of first-hand data from Canadian professional ice hockey players2019Ingår i: International Journal of Sport Psychology, ISSN 0047-0767, Vol. 50, nr 5, s. 448-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objectives of the study were: (a) to examine the Canadian National Hockey League (NHL) players’ internal and external barriers associated with the demands at each NHL career stage and status together with across-career barriers, and (b) to feature the Canadian NHL players’ barriers in the empirical career model. Five rookies, five veterans, and 13 retirees agreed to participate in conversational interviews before their transcripts underwent an interpretive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects face draft year pressure and team camp anxiety. Rookies and sophomores deal with insecurity with teammates and roster spot uncertainty. Prime veterans have to manage ruminating over missed chances while seasoned veterans struggled with social connections. Across career stages and statuses, NHL players deal with career threatening injuries and conflicts with head coach. After discussing how these results contribute to the empirical career model of Canadian NHL players and also extend the career transition and maladaptation literatures, delimitations and future directions are proposed for sport psychology researchers. 

  • 267.
    Battochio, Randy C.
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Schinke, Robert J.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Coping strategies and resources in the National Hockey League: An inductive thematic analysis with Canadian professional ice-hockey players2017Ingår i: Conference Abstracts: 32nd Annual Conference AASP2017, Orlando, FL, October 18-21, Indianapolis: Association for Applied Sport Psychology , 2017, s. 17-18Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Canadian ice-hockey players must overcome numerous stressors throughout their National Hockey  League (NHL) careers. Though sport psychology researchers have conducted preliminary studies, theoretical restrictions, small participant numbers, and the use of a structured interview guide have limited breadth of knowledge. Our authors constructed a comprehensive empirical career model by eliciting 23 Canadian NHL players. The intent in the presentation is to feature the stressors, barriers, coping strategies and resources utilised at each status and career stage. Five rookies, five veterans, and 13 retirees agreed to participate in conversational interviews before their transcripts underwent an interpretive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects seeking to gain entry into the NHL needed (a) realistic expectations of draft pressures, (b) training camp expectations, (c) identify the team’s needs, and (d) if demoted, readjust their expectations. Rookies developing  as NHL p layers needed a high compete level when called-up while sophomores developed by (a) knowing their opponents, (b) generating role player production, and (c) made friendships. Veterans seeking to be All-Stars coped by (a) practicing scoring and creating scoring chances, and (b) showing Stanley Cup determination. Seasoned veterans extended their careers by preserving their physique. The authors will discuss the practical applications for sport psychology consultants tasked with ensuring that professional ice-hockey players move effectively through career transitions including entering the NHL, developing as an NHL players, reaching the NHL elite, and maintaining NHL play involvement. The authors will also speak about teammates, coaches, and support staff hoping to be effective resources to their players’ career progression. © 2017 by the Association for Applied Sport Psychology 

  • 268.
    Battochio, Randy C.
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Idrott, hälsa och fysisk aktivitet.
    Schinke, Robert J.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stages and demands in the careers of Canadian National Hockey League players2015Ingår i: Journal of Sports Sciences, ISSN 0264-0414, E-ISSN 1466-447X, Vol. 34, nr 3, s. 278-288Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Researchers have identified some demands of Canadian National Hockey League (NHL) players, yet there is little direction for players hoping to reach the lucrative league. The objectives of this study were to identify the stages, statuses and demands in Canadian NHL players’ careers and propose an empirical career model of Canadian NHL players. In total, 5 rookies, 5 veterans and 13 retirees had their interviews undergo an interpretive thematic analysis. Prospects face the NHL combine, training camp and minor league assignment. While developing into NHL players, rookies deal with NHL call-ups, team competition and formative production while sophomores seemed preoccupied by the opposition. Prime veterans become All-Stars by garnering point production and challenging for the Stanley Cup while seasoned veterans remain relevant through training camps. A discussion about the model’s viability is followed by applications for sport psychology researchers and practitioners. © 2015 Taylor & Francis

  • 269.
    Battochio, Randy
    et al.
    Laurentian University, Sudbury, Canada.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Coping resources and strategies of Canadian ice-hockey players: An empirical National Hockey League career model2019Ingår i: International journal of sports science & coaching, ISSN 1747-9541, E-ISSN 2048-397X, Vol. 14, nr 6, s. 726-737Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sport psychology researchers have studied careers of Canadian ice hockey players in the National Hockey League (NHL) and devised an empirical NHL career model (Authors, 2015; in press). The model was comprised of career stages, statuses, demands and barriers to career progression without any indication of coping. The intent in the present article is to feature coping resources and strategies utilized by players during each status and career stage within the empirical model. Five rookies, five veterans, and 13 retirees participated in conversational interviews and the data underwent a deductive thematic analysis (Braun & Clarke, 2012). Prospects seeking to gain entry into the NHL set controllable expectations rather than playing to impress coaches and staff. Most prospects played in the minor leagues where they adjusted their expectations to accept roles that they were likely to have during an NHL call-up. The career stage of developing as an NHL player was about rookies producing immediately in their role while holding off internal competition for their roster spot. In the same stage, sophomores were in their second full NHL season and they studied their opponents to avoid the sophomore slump. The stage of reaching the NHL elite involved constant pressure for point production and winning playoff games. The final stage was about seasoned veterans maintaining NHL play involvement by preserving their physique despite being worn down from long careers in a contact sport. The authors will discuss the significance of the model for sport psychology researchers and practitioners, and NHL stakeholders. © The Author(s) 2019.

  • 270.
    Bauhn Eriksson, Janet
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivansson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Varför avböjer föräldrar att vaccinera sina barn: En integrativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Vaccinationstätheten har minskat i samhället. Främst omtalat är kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Att avböja vaccinationer leder till att mässling åter etableras i samhället. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar som existerar, där risken för följdsjukdomar är stor och drabbar 20 % av de smittade. Om vaccinationstätheten sjunker under 95 % finns risk att mässling åter får fäste i samhället. Metod:En integrativ litteraturstudie med artikelsökningar utförda i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, PubMed och Social Service Abstract som resulterade i 13 relevanta artiklar. Resultat:Studien visar att de flesta föräldrar upplevde att de fick för lite information från hälso- och sjukvården avseende vaccinationer. De sökte sin information via webbsidor eller sökte råd hos andra föräldrar. Därför behöver trovärdig information ges när föräldrar besöker barnhälsovården och informationshäfte delas ut på olika språk för att nå de med olika kulturer. Konklusion och implikation:Studien visar vikten av trovärdig information om vaccinationer för att föräldrar ska kunna ta ställning. Kunskap gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonalen att lägga upp strategier för att undervisa och informera tveksamma föräldrar. Ökad kunskap fås vid fortsatt forskning i ämnet, vilket ökar möjligheterna att WHO når sitt mål om eliminering av mässling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 271.
    Bean, Corliss
    et al.
    School of Health and Exercise Sciences, University British Columbia, Kelowna, Canada.
    Solstad, Bård Erlend
    Department of Coaching and Psychology, Norwegian School of Sport Sciences, Oslo, Norway.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Forneris, Tanya
    School of Health and Exercise Sciences, University British Columbia, Kelowna, Canada.
    Longitudinal associations between perceived programme quality, basic needs support and basic needs satisfaction within youth sport: A person-centred approach2020Ingår i: International Journal of Sport and Exercise Psychology, ISSN 1612-197X, E-ISSN 1557-251X, Vol. 18, nr 1, s. 76-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Acknowledging the importance of longitudinal data to test process-based psychological theories of motivation is critical. The purpose of this study was to use a person-centred approach to identify unique subgroups (i.e. profiles) of youth athletes based on their level of self-reported programme quality (PQ) and basic needs support mid-way through their sport season and investigate potential differences between the subgroups on their self-reported basic needs satisfaction at the end of the sport season. The current study involved 541 Canadian youth athletes (males n = 289; females n = 250; gender-fluid n = 2) within 52 sport programmes over the course of 18 months. Youthathletes ranged in age from 8 through 19 (M = 13.76, SD = 2.61). A latent profile analysis (LPA) in Mplus 8.0 was used to carry out the analyses. The LPA revealed three distinct profiles based on youth athletes’ levels of self-reported PQ and basic needs support. Specifically, athletes who perceived their sport experience to be of higher quality and supported their basic psychological needs midway through the sport season also reported higher levels of basic needs satisfaction at season end. Results from this study contribute to the field of sport psychology through understanding how basic needs theory contributes to the dimensions of programme quality and by informing recommendations for future coach education on how to satisfy youth athletes’ basic psychological needs for autonomy, competence, and relatedness through programmedelivery. © 2018 International Society of Sport Psychology

  • 272.
    Becker-Larsen, Astrid
    et al.
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott. University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    “Organizing for Excellence”: Stress-Recovery States in the Danish National Orienteering Team during a Training Camp and the 2015 World Championship2017Ingår i: Scandinavian Sports Studies Forum, ISSN 2000-088X, Vol. 8, s. 87-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elite athletes push themselves physically and psychologically to their limits in order to develop as athletes and to deliver top performances. To succeed, the athletes must manage their energy. This is particularly important in the periods of high demand on the athletes’ resources (Kellmann, Altenburg, Lormes, & Steinacker, 2001). These include training camps and competitions, because such events are generally intense and likely to induce increased stress, and their schedules often do not allow sufficient time for recovery (Elbe & Kellmann, 2007; Foster, Snyder, & Welsh, 1999). In 2015, the Danish national orienteering coach decided, as a new initiative, to include a three-week training camp in their preparation for the World Championship. The coach was aware that such a long period of intense focus on orienteering would require efficient energy management in the athletes. Therefore, the coach supported the research team in this study aimed at monitoring the athletes’ stress-recovery states during the preparatory camp and the World Championship, with further exploration of the athletes’ perceived sources of stress and recovery during the same period. From a research perspective, the present study is exclusive because of monitoring world-class athlete-participants during their preparation and participation in their most important event. From an applied perspective, searching for efficient processes for energy management during long-term training camps and competitions might become a frontier for improvement of athletes’ preparation and performance.

  • 273.
    Becker-Larsen, Astrid
    et al.
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    Stambulova, Natalia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Henriksen, Kristoffer
    University of Southern Denmark, Odense, Denmark.
    "Organizing for excellence": stress-recovery states in the Danish national orienteering team during a training camp and the 2015 World Championship2017Ingår i: Sport psychology: Linking theory to practice: Proceedings of the 14th ISSP World Congress of Sport Psychology / [ed] G. Si, J. Cruz and J.C. Jaenes, 2017, s. 639-640Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elite level athletes are under considerable pressure to perform, why energy management is a natural part of the life of elite athletes. Energy management is particularly important during periods of high demand on their resources, such as during training camps and competitions, which are often intense and do not allow sufficient time for recovery. Research on recovery has mainly focused on individual physical and physiological strategies. In the 2015 World Championship, the Danish national orienteering team was the best nation, winning four gold medals. In the present study we examined: (a) the stress-recovery states of the Danish orienteers during a three-week preparatory training camp and the following 2015 World Championship, and (b) their perceived sources of stress and recovery during the two events. The study was designed as mixed-method with the RESTQ-sport questionnaire, semi-structured interviews, and a coach’s journal as the data sources used longitudinally during the camp and the championship. Results revealed: (a) well-balanced stress-recovery states among all athletes during the entire period; and (b) perceived sources of stress and recovery classified into organizational, social, personal, and athletic. The athletes themselves stated that their well-balanced stress-recovery states positively affected their learning, well-being, and performance. The organizational strategies played a key role in reducing athletes’ unnecessary stress and in facilitating individual recovery. We suggest that “organizing for excellence”, keeping in mind athletes' energy management, is a special task for coaches and managers when preparing for camps and competitions. 

  • 274.
    Beganovic, Selma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nimani, Florida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Socialsekreterares handlingsutrymme: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelse av frihet och hinder till våldsutsatta barns delaktighet i barnavårdsutredningar.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar på Socialtjänstens enhet barn och unga upplever att deras handlingsutrymme påverkas av de faktorer de bör förhålla sig till vid barnavårdsutredningar samt i hur stor utsträckning barnperspektivet inkluderas i utredningsprocessen. En kvalitativ metod som utgjordes av semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta socialsekreterare. Författarna har med hjälp av empiri tolkat respondenternas uttalanden i relation till Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrater samt Shiers delaktighetsmodell om barns delaktighet. I resultatet framkom det att socialarbetaren utifrån sin position har en tendens att ‘’hamna i kläm ‘’ mellan klienten och organisationen. Slutsatsen av studien visar att socialarbetares situation kan utmärka en sorts förvirring då dem till en viss grad har ett stort handlingsutrymme där de själva kan påverka sitt arbetssätt beroende på barnet och dess situation genom att använda sig av BBIC som arbetsmetod för att på så sätt inkludera barnperspektivet i utredningsarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 275.
    Belandria, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Schagerström, Jonna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid depression2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland adolescenter i åldern 10–19 år ökar och det finns flera olika orsaker till att de drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som till exempel önskan av kroppslig förändring, press kring att passa in, utforskande av sexuell identitet, ökad tillgänglighet och användande av internet kan leda till psykisk ohälsa. Depression är en av de ledande orsakerna till att psykisk ohälsa ökar bland adolescenter. Syftet var att undersöka hur adolescenter med depression upplever sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i tre huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärden träning upplevdes stärka självbilden, Omvårdnadsåtgärden medverkan upplevdes skapa trygghet och den tredje kategorin Behandlingar med fokus på förändring av tankar och känslor upplevdes ge insikt. Det är viktigt att besitta kunskap om adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar för depression eftersom det ger en inblick i hur det tas emot av adolescenter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 276.
    Bella, Donander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Madeleine, Andersson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Den obehagliga undersökningen: Kvinnors erfarenheter av gynekologiska undersökningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den gynekologiska undersökningen praktiseras vanligtvis i syfte för att bedöma och främja kvinnans reproduktiva hälsa. Den gynekologiska undersökningen omfattas av tre moment. Inledningsvis sker en undersökning av fortplantningsorganets yttre delar, därefter sker en undersökning av de inre delarna samt över buken. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en gynekologisk undersökning. Metod: För att besvara syftet, genomfördes en allmän litteraturstudie med stöd av en enkel form av innehållsanalys. Litteraturstudien efterföljdes genom en strukturerad informationssökning i tre omvårdnadsfokuserade databaser. Efter genomförd informationssökning, genomfördes granskning samt analys av valda kvalitativa och kvantitativa artiklar samt sammanställning av resultat.Resultat: Resultatet fördelades utifrån följande huvudkategorier: (1) Erfarenheter av obehag i samband med den gynekologiska undersökningen och (2) Erfarenheter av befrämjande faktorer relaterat till upplevelsen av den gynekologiska undersökningen. Konklusion: Det framkom att många kvinnor upplevde den gynekologiska undersökningen som obehaglig, där känslor som ångest, oro, rädsla, utlämnande, maktlöshet och misstro belyste en del av obehaget. Förekomst av adekvat information, ett gott bemötande samt god kommunikation var några faktorer som framkom som befrämjande till upplevelsen. För flera kvinnor ansågs det vara betydande att en sjuksköterska närvarade i samband med den gynekologiska undersökningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 277.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ottemark, Tilly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Närståendes upplevelse vid oväntade dödsfall: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Bengtsson, Dennis
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fransson, Oskar
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Motiverad till att rehabilitera: En undersökning av relationen mellan behovsfrustration, behovstillfredsställelse och följsamhet till rehabilitering bland skadade idrottare2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka om behovsfrustration och behovstillfredsställelse hade en indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering genom graden av självbestämmande motivation under en 10 dagarsperiod bland skadade tävlingsidrottare som befann sig i början eller i mitten av sin rehabilitering. Totalt deltog 66 tävlingsidrottare som drabbats av en akut och allvarlig idrottsskada, där urvalet innehöll 19 kvinnor och 47 män (M= 21.1 SD= 5.7). Fyra mätinstrument besvarades vid två tillfällen med 10 dagars mellanrum. Resultatet redovisade att behovsfrustration hade en statistiskt signifikant negativ indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom kontrollerad motivation. Vidare visade resultatet även att behovstillfredsställelse inte har en statistiskt signifikant positiv indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom autonom motivation. Sammantaget påvisar studiens resultat att akut skadade idrottare som upplever sig behovsfrustrerade kommer också uppleva sig mer kontrollerat motiverade och ha en sämre följsamhet till rehabiliteringsprocessen över tid. Studiens resultat framhäver vikten av att skadade idrottare som genomför en rehabilitering som motverkar behovsfrustration och främjar behovstillfredsställelse, ökar möjligheten för ett följsamt beteende och slutligen ett mer lyckat rehabiliteringsutfall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gavette, Pierre
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stress, trots allt: Om till synes god psykosocial arbetsmiljö och tidigare kända salutogena faktorer och dess effekter på medarbetarens upplevelse av arbetsrelaterad stress2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillbaka till skolbänken: Vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevelser av patientundervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 281.
    Bengtsson, Eva Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Biondic Rosander, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Storn, Bibbi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer av betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske patientsäkert.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 282.
    Bengtsson, Filippa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fagerström, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundahl, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Förutsättningar för kompetensutveckling ur ett medarbetarperspektiv: En kvalitativ studie på en kommunal kostenhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv studera arbetsplatslärande på en kommunal kostenhet i Sverige. Syfte: Syftet var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka anställdas upplevelser av arbetsplatslärande på individ- och gruppnivå. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Totalt medverkade nio personer från den kommunala kostenheten. Studiens resultat har analyserats abduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundade sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande och friskfaktorer. Den pedagogiska ansatsen innefattade erfarenhetsbaserat lärande. Studien berör friskfaktorer som begrepp och tillvägagångssätt, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. Slutsats: Studiens resultat visar betydelsen av sociala samspel och att ta del av varandras erfarenheter för lärande på arbetsplatsen. Grupperna indikerar på att arbetsplatslärande upplevs ske i det dagliga arbetet på en gruppnivå, dock upplevs ingen större satsning gällande detta. Skapas förutsättningar för detta skulle utveckling på både grupp- och individnivå främjas. Ur ett hälsofrämjande perspektiv kan samtliga ovan nämnda lärande faktorer gynna personalens välmående och kontinuerliga utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dagens och morgondagens LSS-boende: Rapport från en FoU-cirkel i Skåne2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar frågor som rör dagens och morgondagens boende för målgrupper inom LSS. Handläggare och chefer från åtta kommuner i Skåne som arbetar med dagens boende eller ansvarar för planering och utveckling av boendeformer har i en FoU-cirkel diskuterat problem och möjligheter inför framtiden. Deltagarna har identifierat och lyft viktiga frågeställningar att arbeta vidare med ute i kommunerna för att möta brukarnas behov och önskemål

  • 284.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson Zaheri, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att uppleva meningsfullhet som äldre vid depression: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 285.
    Bengtsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skräddar, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anxiety as a mediating factor of perfectionism and needs thwarting in relation to exercise dependence in team sports2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan träningsberoende, de grundläggande psykologiska behoven, perfektionism och ångest. Mer specifikt var syftet att undersöka om ångest kunde mediera förhållandet mellan behovsfrustration och träningsberoende samt förhållandet mellan socialt orienterad perfektionism och träningsberoende. Deltagarna bestod av 59 lagidrottare med medelåldern 20.36 från tolv olika idrottsföreningar i Sverige. Data analyserades med PROCESS i programmet Statistical Package for the Social Science (SPSS). PROCESS analysen visade att ångest inte kunde mediera förhållandena mellan behovsfrustration och träningsberoende eller socialt orienterad perfektionism och träningsberoende. Vidare visade resultaten att behovsfrustration och perfektionism hade en direkt effekt på träningsberoende. Detta indikerar att behovsfrustration och socialt orienterad perfektionism kan vara potentiella riskfaktorer för träningsberoende inom lagidrott. Ångest kunde inte predicera träningsberoende. Baserat på resultaten så kan man dra slutsatsen att träningsberoende är en komplex process där många olika personliga och sociala faktorer interagerar. Mera forskning behövs för att öka förståelsen för potentiella riskfaktorer och medierande mekanismer som kan förklara hur träningsberoende uppstår inom lagidrott.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Bengtsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Yan, Ella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Äldres upplevelser av dagligt liv efter höftfraktur: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höftfrakturer hos äldre kommer att bli ett stort globalt hälsoproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. En höftfraktur kan medföra en rad negativa konsekvenser i det dagliga livet, därmed är det viktigt att belysa hur de äldre upplever livet efter höftfrakturen. Syftet med denna studie var att belysa de äldres upplevelse av dagligt liv efter höftfraktur. Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys och består av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: upplevda förändringar i dagligt liv, upplevelser av behov av rehabilitering, upplevelser av behov av socialt stöd. De äldre upplever förändringar i det dagliga livet efter höftfrakturen från ett fysiskt och psykiskt samt socialt perspektiv. De behöver olika former av stöd för att kunna återvända till sin fungerande vardag. Vidare forskning bör lägga fokus på könsspecifik kunskap om förändringar i det dagliga livet hos de äldre med höftfrakturer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 287.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palmgren, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 288.
    Bengtsson, Margareta
    et al.
    Hallands Sjukhus, Halmstad.
    Kvarnhäll, Jennie
    Hallands Sjukhus, Halmstad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svenska sjuksköterskors upplevelse av handledningsprocessen vid sjuksköterskestudenters verksamhetsförlagda utbildning2011Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 4, s. 47-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A central part of the nursing profession is the supervision in clinical practice of nursing students and a consequence of this is that the nurse needs to be prepared and have sufficient knowledge to support student's learning process. The aim of this study was to gain a deeper understanding of nurses' experiences of the supervision of nursing students in clinical practice. Fifteen nurses with experience of being supervisor were interviewed and the data material was analyzed with a Grounded Theory approach. The results comprise a core category “supervision was perceived as developing and stimulation” and four categories; to have sufficient with time, to have a working co-operation, to have sufficient knowledge and to get confirmation. These categories formed a conceptual model explaining the nurse’s experiences of the process of supervision and their needs of time, co-operation, knowledge and confirmation if the supervision should be perceived as developing and stimulating. More research needs to be conducted to expand the perspective on how supervision education and opportunities for reflection during the clinical education contribute to the student's learning process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 289.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjelin, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykosocial arbetsmiljö på gruppboenden inom funktionshinderverksamhet: Hur krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen upplevs av de anställda2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Bengtsson, Sverker
    et al.
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Gruppen för forskning om Idrott, Hälsa och Fysisk aktivitet.
    Time, Money and Support: Student-Athletes Transition to High Achivement Sport2012Ingår i: Athletic Insight: The Online Journal of Sport Psychology, ISSN 1536-0431, E-ISSN 1947-6299, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine the perceptions of within-career transition, as experienced by student-athletes striving to reach the international level. Interviews were used to examine the perceptions of 26 Swedish student-athletes with a mean age of 22.5 years practicing individual sportsatthe national elite level, involved in a career assistance program. Categories identified through thematiccontent analysis were changes experienced in the transition, the career assistance program, resources to adjust to the new level in sport, satisfaction with their current situation, and strategies to adjust to the new level in sport. The athletes highlighted the value of interpersonal support and commitment, and recognized the need to develop further coping strategies, such as stress and time management. Practical implications for promoting successful within-career transitions are discussed. © 2012 Athletic Insight, Inc.

  • 291.
    Bengtsson, Veronika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindälv, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 292.
    Bengtsson, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pettersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikintervention: Att använda musik för att lindra smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 293.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boklund, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Törnkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigvårdare till demenssjuk i hemmet - Erfarenhet av e-hälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den åldrande befolkningen ökar i flera länder i världen, vilket visar sig ge en ökning av personer med en demenssjukdom. Det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra vården i hemmet, så att den demenssjuke kan bo kvar i sitt hem. För anhörigvårdaren som lever med en demenssjuk förändras livet och den nya förändringen kan bli väldigt krävande, vilket leder till en psykisk och fysisk belastning. Idag erbjuds olika e-hälsobaserade lösningar i vården. Lösningarna presenteras som ett komplement till sjukvården, då vården kan bedrivas i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av e-hälsa i samband med vården till en demenssjuk i hemmet. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger en djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso- och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fem teman: förbättrad livskvalitet, emotionellt stöd, ökad kunskap, enklare vardag och tekniska utmaningar. E-hälsa visar sig ha en positiv inverkan på livskvaliten, anhörigvårdaren kände sig tryggare och hittade en bättre balans för att fungera i vardagslivet. Anhörigvårdaren beskrev också att e-hälsa var ett effektivt sätt att få ny kunskap och att det var bekvämt eftersom de sparade resurser och energi jämfört med ett besök på en klinik. Trots att tekniska utmaningar uppstod var anhörigvårdarna nöjda med e-hälsobaserade lösningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 294.
    Bennefors, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bergström, Debbie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mötet efter suicidförsöket: Sjuksköterskans kunskapsbehov vid bemötande av patienter som försökt begå suicid2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Bennike, Søren
    et al.
    Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    Storm, Rasmus K.
    Danish Institute for Sports Studies, Copenhagen, Denmark.
    Wikman, Johan Michael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ottesen, Laila S.
    Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark & Copenhagen Centre for Team Sport and Health, Department of Nutrition, Exercise and Sports, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark.
    The organization of club football in Denmark – a contemporary profile2019Ingår i: Soccer & Society, ISSN 1466-0970, E-ISSN 1743-9590Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides an understanding of the organization of Danish club football, including both grassroots and professional activities. We do this by analysing how it has developed and how it relates to four basic social orders viewed as ideal types; civil society, market, state and associations. Our study is grounded in document analysis, a questionnaire survey and existing knowledge of sports clubs and, in particular, football clubs. Our findings show how Danish football is a game that operates between these social orders. We highlight four unique traits: firstly, the existence of an overall formal, bureaucratic, non-profit, rather autonomous associative decentral democratic structure; secondly, a high number of non-profit, democratically organized grassroots clubs of different sizes spread around the country; thirdly, late professionalism; and fourthly, the creation of a certain business model of professional Danish football. © 2019 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 296.
    Bensvik, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leuchovius, Richard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att främja fysisk aktivitet hos inaktiva barn i åldrarna 9-13 år: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Berg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dödshjälp eller livshjälp?: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 298.
    Berg, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En lättnad eller en saknad?: Patienters upplevelse av att ha genomgått en benamputation orsakad av diabetes.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 299.
    Bergenholtz, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gustafsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Det fysiska rummets betydelse för samhörighet och identitet hos studenter på Högskolan i Halmstad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 300.
    Berger, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att behandlas med medicinsk cannabis vid kronisk smärta: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
3456789 251 - 300 av 2761
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf