hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bengtsson, Eva Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Biondic Rosander, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Storn, Bibbi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer av betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske patientsäkert.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar.

  • 252.
    Bengtsson, Filippa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fagerström, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lundahl, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Förutsättningar för kompetensutveckling ur ett medarbetarperspektiv: En kvalitativ studie på en kommunal kostenhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv studera arbetsplatslärande på en kommunal kostenhet i Sverige. Syfte: Syftet var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka anställdas upplevelser av arbetsplatslärande på individ- och gruppnivå. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Totalt medverkade nio personer från den kommunala kostenheten. Studiens resultat har analyserats abduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundade sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande och friskfaktorer. Den pedagogiska ansatsen innefattade erfarenhetsbaserat lärande. Studien berör friskfaktorer som begrepp och tillvägagångssätt, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. Slutsats: Studiens resultat visar betydelsen av sociala samspel och att ta del av varandras erfarenheter för lärande på arbetsplatsen. Grupperna indikerar på att arbetsplatslärande upplevs ske i det dagliga arbetet på en gruppnivå, dock upplevs ingen större satsning gällande detta. Skapas förutsättningar för detta skulle utveckling på både grupp- och individnivå främjas. Ur ett hälsofrämjande perspektiv kan samtliga ovan nämnda lärande faktorer gynna personalens välmående och kontinuerliga utveckling.

  • 253.
    Bengtsson, Hans
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Dagens och morgondagens LSS-boende: Rapport från en FoU-cirkel i Skåne2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar frågor som rör dagens och morgondagens boende för målgrupper inom LSS. Handläggare och chefer från åtta kommuner i Skåne som arbetar med dagens boende eller ansvarar för planering och utveckling av boendeformer har i en FoU-cirkel diskuterat problem och möjligheter inför framtiden. Deltagarna har identifierat och lyft viktiga frågeställningar att arbeta vidare med ute i kommunerna för att möta brukarnas behov och önskemål

  • 254.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson Zaheri, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att uppleva meningsfullhet som äldre vid depression: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

  • 255.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palmgren, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. 

  • 256.
    Bengtsson, Margareta
    et al.
    Hallands Sjukhus, Halmstad.
    Kvarnhäll, Jennie
    Hallands Sjukhus, Halmstad.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Svenska sjuksköterskors upplevelse av handledningsprocessen vid sjuksköterskestudenters verksamhetsförlagda utbildning2011Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, nr 4, s. 47-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A central part of the nursing profession is the supervision in clinical practice of nursing students and a consequence of this is that the nurse needs to be prepared and have sufficient knowledge to support student's learning process. The aim of this study was to gain a deeper understanding of nurses' experiences of the supervision of nursing students in clinical practice. Fifteen nurses with experience of being supervisor were interviewed and the data material was analyzed with a Grounded Theory approach. The results comprise a core category “supervision was perceived as developing and stimulation” and four categories; to have sufficient with time, to have a working co-operation, to have sufficient knowledge and to get confirmation. These categories formed a conceptual model explaining the nurse’s experiences of the process of supervision and their needs of time, co-operation, knowledge and confirmation if the supervision should be perceived as developing and stimulating. More research needs to be conducted to expand the perspective on how supervision education and opportunities for reflection during the clinical education contribute to the student's learning process.

  • 257.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjelin, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykosocial arbetsmiljö på gruppboenden inom funktionshinderverksamhet: Hur krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen upplevs av de anställda2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 258.
    Bengtsson, Sverker
    et al.
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Johnson, Urban
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Gruppen för forskning om Idrott, Hälsa och Fysisk aktivitet.
    Time, Money and Support: Student-Athletes Transition to High Achivement Sport2012Ingår i: Athletic Insight: The Online Journal of Sport Psychology, ISSN 1536-0431, E-ISSN 1947-6299, Vol. 4, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine the perceptions of within-career transition, as experienced by student-athletes striving to reach the international level. Interviews were used to examine the perceptions of 26 Swedish student-athletes with a mean age of 22.5 years practicing individual sportsatthe national elite level, involved in a career assistance program. Categories identified through thematiccontent analysis were changes experienced in the transition, the career assistance program, resources to adjust to the new level in sport, satisfaction with their current situation, and strategies to adjust to the new level in sport. The athletes highlighted the value of interpersonal support and commitment, and recognized the need to develop further coping strategies, such as stress and time management. Practical implications for promoting successful within-career transitions are discussed. © 2012 Athletic Insight, Inc.

  • 259.
    Bengtsson, Veronika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindälv, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. 

  • 260.
    Bengtsson, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pettersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikintervention: Att använda musik för att lindra smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. 

  • 261.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boklund, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Törnkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigvårdare till demenssjuk i hemmet - Erfarenhet av e-hälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den åldrande befolkningen ökar i flera länder i världen, vilket visar sig ge en ökning av personer med en demenssjukdom. Det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra vården i hemmet, så att den demenssjuke kan bo kvar i sitt hem. För anhörigvårdaren som lever med en demenssjuk förändras livet och den nya förändringen kan bli väldigt krävande, vilket leder till en psykisk och fysisk belastning. Idag erbjuds olika e-hälsobaserade lösningar i vården. Lösningarna presenteras som ett komplement till sjukvården, då vården kan bedrivas i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av e-hälsa i samband med vården till en demenssjuk i hemmet. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger en djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso- och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fem teman: förbättrad livskvalitet, emotionellt stöd, ökad kunskap, enklare vardag och tekniska utmaningar. E-hälsa visar sig ha en positiv inverkan på livskvaliten, anhörigvårdaren kände sig tryggare och hittade en bättre balans för att fungera i vardagslivet. Anhörigvårdaren beskrev också att e-hälsa var ett effektivt sätt att få ny kunskap och att det var bekvämt eftersom de sparade resurser och energi jämfört med ett besök på en klinik. Trots att tekniska utmaningar uppstod var anhörigvårdarna nöjda med e-hälsobaserade lösningar.

  • 262.
    Bennefors, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bergström, Debbie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mötet efter suicidförsöket: Sjuksköterskans kunskapsbehov vid bemötande av patienter som försökt begå suicid2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården.

  • 263.
    Bensvik, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leuchovius, Richard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att främja fysisk aktivitet hos inaktiva barn i åldrarna 9-13 år: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje.

  • 264.
    Berg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dödshjälp eller livshjälp?: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor.

  • 265.
    Bergenholtz, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gustafsson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Det fysiska rummets betydelse för samhörighet och identitet hos studenter på Högskolan i Halmstad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

  • 266.
    Berger, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att behandlas med medicinsk cannabis vid kronisk smärta: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas.

  • 267.
    Berggren, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Zlojutro, Alexandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Drogmissbrukare faller mellan stolarna": En kvalitativ studie om polis och socialtjänstens åsikt kring Sveriges lagreglering i hanteringen av missbrukare2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 268. Berggren, Ulf
    et al.
    Hägglin, Catharina
    Hallberg, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychological and Quality of Life Aspects of Edentulousness and Treatment with Dental Implants2005Ingår i: The osseointegration book: from calvarium to calcaneus, Berlin: Quintessence Publishing , 2005, s. 157-172Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 269.
    Bergh, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Skogman, Eva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Vågar lite mer: Studerandes erfarenheter av längre folkhögskolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Myndigheten arbetar med olika insatser och stöd för att fullgöra detta uppdrag. Den här rapporten handlar om folkhögskolor som får vissa statsbidrag från myndigheten, för att ge stöd till att personer med funktionsnedsättning ska kunna studera där. Myndigheten har till uppgift att följa upp och utvärdera effekter av de statsbidrag som ges.

    Den här rapporten handlar om betydelsen av studier på folkhögskola för personer med utvecklingsstörning. Det är deltagarnas egna erfarenheter och bedömningar av kursernas påverkan på kunskapsutvecklingen, sociala relationer, personlig utveckling och effekter för sysselsättningen som är i fokus. Intervjuer har genomförts med personer som studerar och med personer som tidigare har studerat på folkhögskola.

    I rapportens inledning redogörs för folkbildningens och folkhögskolornas grundläggande karaktär och uppdrag. Några slutsatser som studien visar på är att de studerande är nöjda med sina studier och att den personliga och sociala utvecklingen är i centrum. De flesta har sysselsättning inom daglig verksamhet efter genomförda studier. En slutsats som redovisas i studien är att folkbildningen har betydelse för att öka förutsättningar till ett aktivt liv i gemenskap med andra. Studien pekar även på behov av ökade och fördjupade studier av folkhögskolors betydelse för personer med utvecklingsstörning.

     

  • 270.
    Bergholtz, Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vilson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av livskvalitet vid palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede.

  • 271.
    Bergholtz, Peter
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kalajdzic, Bianca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Oro hos den perioperativa patienten: Bakomliggande faktorer och anestesisjuksköterskans åtgärder2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omvårdnadsforskningen har visat att en majoritet av de perioperativa patienterna upplever oro som är direkt kopplad till anestesi och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna litteraturstudie var att genom integrativ metod beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra den perioperativa oron. I studien ingick 11 artiklar och under granskningen framkommer två tema som ligger till grund för resultatet: Faktorer som skapar oro samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för anestesisjuksköterskan för att bättre kunna bemöta oro hos den perioperativa patienten och ge en god omvårdnad. Något som främjar patientens delaktighet, patientsäkerheten och som i förlängningen kan leda till kortare vårdtider.

  • 272.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Haraldsson, Caisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högt tryck på hälsan: En metasyntes om hur glaukom påverkar livet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, progressiv sjukdom som långsamt försämrar synförmågan. För att ögonsjuksköterskan ska kunna optimera och individanpassa omvårdnaden till personer som har glaukom, krävs kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar livet. Syftet med denna metasyntes är att presentera en syntes av rådande forskning av hur personer med glaukom upplever att sjukdomen påverkar livet. Metasyntesens resultat tyder på att upplevelsen av att leva med glaukom är globalt samstämmig. Glaukom har både emotionell påverkan och inverkan på upplevd autonomi medan behandlingen och de upprepade vårdkontakterna stör det dagliga livet för personen. För att förbättra upplevelsen av hälsa för personer som lever med glaukom behöver de ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och hur de ska hantera sjukdomens olika dimensioner. Om ögonsjuksköterskan mer effektivt kan identifiera de områden där patienten har omvårdnadsbehov kan upplevelsen av hälsa förbättras, besöksintervallen förlängas och vårdkostnader minskas. Ytterligare forskning behövs kring vad personer som lever med glaukom önskar från sjukvården samt samhällsekonomiska aspekter på en anpassad vård utifrån personernas egna behov och önskemål.

  • 273.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granville-Self, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård.

  • 274.
    Berglöf, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kadin Klausner, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    1177 Telefonrådgivning vid ögontillstånd - Ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 275.
    Bergman, Bodil
    et al.
    Department of Psychology, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Moving away from facades: in-depth interviews with subjectively healthy women diagnosed with distress2005Ingår i: Qualitative Research in Psychology, ISSN 1478-0887, E-ISSN 1478-0895, Vol. 2, nr 2, s. 169-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives:

    To gain a deeper understanding of why women, diagnosed with mental distress, reported good physical and mental health. What could the reason be and how did they feel four to five years later?

    Method:

    In-depth interviews were conducted with seven women; age 33 to 52, who worked in a Swedish male-dominated industry. The methodological approach relied on grounded theory.

    Results:

    A conceptual model was generated in the analysis, describing a temporal process of change in the women's self-image. Three core concepts illuminated this process:(1) maintaining an ideal self-image, (2) waking up/reappraising health and (3) struggling for a realistic self. The women were moving away from facades of meeting social expectations and pleasing others toward trusting and setting boundaries for themselves. Moving away from symptoms such asasthma, migraine and infections, as well as family problems, they felt and hoped that they had more control over their lives.

    Conclusions:

    A conceptual model was proposed to illustrate a temporal change in women's self-image related to their changing perception of health. Women's newway of life challenges the support system within organizations and society.

  • 276.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emmelie, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

  • 277.
    Bergman, Erika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Blomstrand, Stina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Din dator sponsrar krig: En kritisk diskursanalys av Apples och Hewlett Packards hållbarhetsrapporter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.

  • 278.
    Bergman, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Flodin, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dagens Polis- Ros eller Ris?: En kvalitativ studie om polisers upplevelser av myndighetens omorganisation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Organisationsförändringar kan medföra risker som innefattar oro, stress och konflikter inom verksamheten. Det är inte ovanligt att ledningen förväntar sig att verksamheten ska fungera som den alltid gjort samtidigt som genomförandearbetet läggs på medarbetarna. Risken finns att en organisationsförändring kan ge konsekvenser som innebär att folk säger upp sig. Denna kandidatuppsats syftar till att ta reda på hur omorganisationen av polismyndigheten som genomfördes den 1 Januari 2015 upplevs av poliser i den ingripande verksamheten. Vi vill skapa förståelse för hur polisens arbete har påverkats i och med organisationsförändringen. Det som gör vår studie unik och egen är att den på ett nyanserat sätt belyser nya aspekter av omorganisationen ur en sociologisk synvinkel, med fokus på polisernas egna känslor och upplevelser. Teorierna vi valt att utgå ifrån behandlar organisationsförändring ur ett strukturellt perspektiv men även på individnivå. Organisationsmodellerna Lean Production, Den byråkratiska organisationsformen och Organisationsförändringsteorin har vi valt att tillämpa för att skapa förståelse för hur poliserna upplever omorganisationens verksamhetsidé i praktiken. Vi har även använt oss av teorierna Alienation och Erkännande för att få en djupare förståelse för hur poliserna upplever att omorganisationen har påverkat deras arbete och arbetsvillkor. Vår sociologiska analys kommer grunda sig i samtliga teorier, vetenskapliga artiklar och den empiriska sammanställningen genom en utförlig diskussion i förhållande till varandra. 

    Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin tillsammans med med våra teoretiska utgångspunkter lade grunden för vår analys samt avslutande reflektioner och slutsatser. Slutsatsen vi kunde dra utifrån polisernas upplevelser av omorganisationen är att det var brist på kommunikation och information under reformens genomförande, vilket i sin tur skapade motstånd och friktioner i relation till polisernas försämrade arbetsvillkor.

  • 279.
    Bergseth Bogsti, Wenche
    et al.
    Högskolan i Gjövik.
    Solvik, Elisabeth
    Högskolan i Gjövik.
    Engelien, Ragna Ingeborg
    Högskolan i Gjövik.
    Larsen Moen, Øyfrid
    Högskolan i Gjövik.
    Sønsteby Nordhagen, Siv
    Högskolan i Gjövik.
    Struksnes, Solveig
    Högskolan i Gjövik.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Styrket veiledning i sykepleierutdanningens praksisperioder2013Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 33, nr 1, s. 56-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A more complex and knowledge-based society has resulted in increasing specialization and greater demands on employees in the fields of practice. At Gjøvik University College, a new supervision model was tested for nursing students in practice. The main elements were: daily supervisors were given increased responsibility for assessing the students, while at the same time participating in three group counseling meetings. A portfolio contained the student’s work requirements. A weekly reflection hour was formalized. Purpose: The purpose was to elucidate how the supervision model influenced the student’s learning situation. Method: The SVIP model was evaluated by the use of focus group interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis. Findings: Three categories: structure, inclusion and self-confidence describe the students’ need for clear guidelines and objectives, as well as their need to be included and to be seen. Conclusion: Various aspects of clinical practice, including daily supervision are important for student learning. Counseling meetings where the supervisor role is recognized and developed through the tutor, and daily supervisor sharing of experiences and knowledge, should permeate the cooperation.

  • 280.
    Bergsröm, Patrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Idoffsson, Agnes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intern employer branding: Ett verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning är att undersöka hur intern employer branding används och kan bidra till att attrahera och tillfredsställa befintlig personal. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka faktorer bidrar till att arbetsgivaren uppfattas som attraktiv av befintlig personal? På vilket sätt arbetar organisationen internt med employer branding för att vara en attraktiv arbetsgivare? och Hur kommuniceras arbetet med employer branding internt inom organisationen?

    För att besvara våra frågeställningar och uppnå syftet använder vi oss av en metodkombination. Dels kvantitativa enkäter, för att undersöka vilka faktorer som av personalen uppfattas som mest betydelsefulla för att arbetsgivaren ska vara attraktiv och dels en kvalitativ intervju med en arbetsgivarrepresentant, för att ta reda på hur arbetsgivaren arbetar med sin interna employer branding och hur kommunikationen ser ut.

    Resultatet visar att den sociala delen i arbetet, med gemenskap och stöd av kollegor är mest betydelsefullt för att arbetsgivaren ska anses attraktiv. Även intressant och meningsfullt arbete anses också vara av stor vikt för respondenterna. Att som arbetsgivare kartlägga medarbetarnas behov och förväntningar kan vara väldigt bra och att jobba internt för att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära en fördel på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Kommunikationen i en organisation är också oerhört betydelsefull och en central del i hur medarbetarna uppfattar sin arbetsgivare. 

  • 281.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jonkoping Univ, Sch Hlth Sci, Jonkoping.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom.
    Fridlund, Bengt
    Jonkoping Univ, Sch Hlth Sci, Jonkoping.
    Alfredsson, Lars
    Karolinska Inst, Inst Environm Med, S-10401 Stockholm.
    Berglund, Anita
    Karolinska Inst, Inst Environm Med, S-10401 Stockholm.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Petersson, Ingemar
    Univ Lund Hosp, Dept Rheumatol, S-22185 Lund.
    Patterns of background factors related to early RA patients conceptions of the cause of their disease2011Ingår i: Clinical Rheumatology, ISSN 0770-3198, E-ISSN 1434-9949, Vol. 30, nr 3, s. 347-352Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to identify patterns of background factors related to the early RA patients' conceptions of the cause of the disease. Conceptions from a qualitative study formed the basis for the stratification of 785 patients from the Swedish EIRA study answering a question about their own thoughts about the cause to RA. Logistic regression analyses were used to explore the associations between patients' conceptions and relevant background factors: sex, age, civil status, educational level, anti-cyclic citrullinated peptide antibody (anti-CCP) and smoking habits. The results were presented as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI). A conception of family-related strain was strongly associated with being young (OR 0.50; 95% CI 0.33-0.78 for age 58-70 vs. 17-46), female (OR 0.38; 95% CI 0.25-0.60 for male vs. female) and having a high level of education (OR 2.15; 95% CI 1.54-3.01 for university degree vs. no degree). A conception of being exposed to climate changes was associated with being male (OR 1.99; 95% CI 1.24-3.22 for male vs. female), having a low level of education (OR 0.33; 95% CI 0.18-0.58 for university degree vs. no degree) and positive Anti-CCP (OR 1.72; 95% CI 1.03-2.87 for positive vs. negative Anti-CCP). Linking patients' conceptions of the cause of their RA to background factors potentially could create new opportunities for understanding the complexity of the aetiology in RA. Furthermore, this information is important and relevant in the care of patients with early RA.

  • 282.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Alfredsson, Lars
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Berglund, Anita
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patients’ conceptions of the cause of their Rheumatoid Arthritis: A qualitative study2009Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 7, nr 4, s. 243-255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 283.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    “Delivering knowledge and advice”: Healthcare providers’ experiences of their interaction with patients’ management of rheumatoid arthritis2011Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 6, nr 4, artikel-id 8473Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rheumatic diseases are often chronic and involve a lifetime of suffering. The focus of rheumatology care is to support patients to manage their lives and master their disease. Healthcare providers and patients have different views on the consequences of living with rheumatic diseases and patients are reporting unmet healthcare needs. There is a need to integrate providers’ perspective to develop the quality of rheumatology care. The aim was to explore healthcare providers’ experiences of their interaction with patients in their management of RA. Interviews with 18 providers from different clinical settings were analysed in accordance with the grounded theory method. A core category; Delivering knowledge and advice was found to be the most important task and involved providing the patient with information about the disease and appropriate forms of treatment. Healthcare providers’ attitudes and patients’ responses influenced the outcome of the delivery of knowledge and advice and three dimensions emerged; completed delivery, adjusted delivery and failed delivery. There were differences in the providers’ experiences in their interaction with patients as well as in reflections on their role as the delivering part. There could be difficulties in the interaction when patients’ expectations and preferences were not taken into account when giving advice. These findings highlight the importance of developing rheumatology care, as no provider or patient benefits if the delivery of knowledge and advice becomes a failed delivery. The healthcare organization must acknowledge the difficulties involved in the interaction with patients in their management of RA and find methods to develop a more person-centred approach to care.

  • 284.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hospital, Oskarström, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Striving for a good life" - the management of reumatoid arthritis as experienced by patients2011Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 5, s. 95-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim:

    To generate a theoretical model how patients experience their management of rheumatoid arthritis (RA) in everyday life.

    Method:

    An explorative design with the grounded theory approach was used by interviewing 16 informants with RA.

    Results:

    The generated theoretical model emerged in a core category-Striving for a good life with two categories; making use of personal resources and grasping for support from others, which formed the base of managing RA. When relating these categories together, four dimensions emerged which characterised patients' different ways of managing RA: mastering, relying, struggling and being resigned.

    Discussion:

    The management of RA incorporated the use of personal resources and the grasping for support from others. Both self-management strategies and patients' need of support were highlighted as aspects that were of importance when managing RA. Patients' experiences of their need of support to manage RA give extended knowledge that is of importance for nurses and other healthcare providers. The relationship between patients and healthcare providers is always the key to a good encounter. Interventions to increase self-management in RA have to incorporate this knowledge when trying to increase patients' self-efficacy and with their experience of support.

  • 285.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Perception of tactile massage as a complement to other forms of pain relief in rheumatic disease2005Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 3, nr 3, s. 157-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate how patients with rheumatic disease perceive tactile massage as a complement to other pain alleviation methods.

    Methods: A phenomenographic approach with semi-structured interviews was employed on a strategic sample of 14 patients with various rheumatic diseases, both inflammatory and non-inflammatory, who had been admitted to Spenshult Rheumatic Hospital.

    Results: Three descriptive categories with a total of nine conceptions emerged. The descriptive categories were: experiencing alleviation, experiencing trust, and gaining insight. Experiencing alleviation described how patients experience relaxation, pleasure and respite. Experiencing trust described how patients experience a sense of security, confirmation and inner peace. Gaining insight described how patients get to know themselves, see possibilities, and experience wholeness.

    Conclusions: When caring for patients who have a chronic illness involving considerable changes to their lives, it is important for health professionals not only to be aware of their physical needs but also to take account of the whole person. This study demonstrates the importance of offering patients a complement to conventional treatment. Tactile massage is a method that promotes a holistic view of patients with chronic pain as well as allowing them to find a new focus in terms of the disease and how they cope with it in their daily lives.

  • 286.
    Bergström, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theandersson, Tina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "En väg in": En socialpsykologisk studie om de anställdas upplevelser kring organisationsförändringen "En väg in"2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra.

  • 287.
    Bergström, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lärare eller medarbetare?: En kvalitativ studie om professionstillhörighetens kraft i en stor organisation2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet.

    Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll.

  • 288.
    Bergström-Wuolo, Maya
    et al.
    Public Health Center, Norrbotten County Council, Luleå, Sweden.
    Dahlström, Josefin
    Health Counselor in Luleå, Luleå, Sweden.
    Hertting, Krister
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Kostenius, Catrine
    Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    My heart has no hurt: The health of young immigrants2018Ingår i: International Journal of Migration, Health and Social Care, ISSN 1747-9894, E-ISSN 2042-8650, Vol. 14, nr 3, s. 290-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to explore health from the perspective of young immigrants in Sweden.

    Design/methodology/approach: A total of 25 newly arrived young immigrants attending Swedish language classes in northern Sweden participated by drawing and writing open letters. They continued the open-ended sentence “Now I’ll draw and describe a day when I was feeling good, that was […].”

    Findings: The phenomenological analysis resulted in three themes: longing to be in control for a better life, searching for power in the good and the bad, and striving for a sense of belonging in the new society. The findings illuminate young immigrants’ perspectives of a health-promoting everyday life consisting of agency, reflection and a sense of community. The findings also highlight the young immigrants’ experiences when health-promoting aspects are lacking, characterized by disillusionment, anxiety and loneliness. The findings are discussed with health promotion, health literacy and young immigrants in mind.

    Practical implications: According to young immigrants, meeting basic needs such as food, sleep and housing is health promoting but easily taken for granted. Being able to have a say in matters concerning everyday life, social inclusion and finding power in memories – positive and negative – can promote health in young immigrants.

    Originality/value: The young immigrants were able to communicate via drawings and words to overcome language barriers. © 2018, Emerald Publishing Limited.

  • 289.
    Bergvall, Emil
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Kristofer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sverigedemokraterna och medias objektivitet: En kvalitativ innehållsanalys av två dagstidningar kring valet 20142015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier. Kvalitativ innehållsanalys används på tidningsartiklar i Dagens Nyheter och Hallandsposten under en tvåveckorsperiod kring valet. Det framkommer att 30 % av DN-artiklarna och 21 % av HP-artiklarna var helt objektiva enligt Westerståhls definition, att Dagens Nyheter bättre uppfyllde tre av fyra kategorier, och att relevans och neutralitet är avgörande för nyhetsartikelns totala objektivitet.

  • 290.
    Bergén, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Björk, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att vara syskon till ett långvarigt sjukt barn: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos.

  • 291.
    Berisha, Lendita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindhe Escobar, Jessika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Det är väldigt många bollar i luften": - Kvalitativ studie med fokus på hur socialsekreterare resonera kring arbetsbelastningen på deras arbetsplats.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka aspekter i socialsekreterarnas yrkesutövning iorganisationen som de upplever bidrar till hög arbetsbelastning, hur de beskriver att de hanterarden och eventuellt förbättrar sin egen arbetssituation och vilka arbetsfaktorer de upplever sommeningsfulla och som gör att de fortfarande arbetar kvar inom socialtjänsten. För att besvarastudiens syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktureradeintervjuer. Dessa intervjuer har sedan tolkats för att hitta likheter och skillnader som sedananalyserats med hjälp av sociologiska teorier om organisationens roll, krav och kontroll ochkänsla av sammanhang. Studiens resultat visar att socialsekreterarna i perioder upplevde högarbetsbelastning. I resultatet redogörs det även för olika strategier som socialsekreterarnaanvände sig av för att kunna hantera detta. Resultatet visade också att socialsekreterarna upplevdeatt det finns en hel del belöningar och att de ändå ser sitt arbete som meningsfullt. Vår slutsatsblev att arbetsbelastningen inte behöver vara ett problem så länge som samarbetet mellan ledningoch anställda fungerade.

  • 292.
    Berndtsson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lekman, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag är unik men ändå som alla andra: En litteraturstudie om att vara ung och leva med en kronisk sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom.

  • 293.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Die Reform der "Gymnasiesärskola" in Schweden2015Ingår i: Die UN-Behindertenrechtskonvention und ihre Umsetzung: Beiträge zur Interkulturellen und International vergleichenden Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Annette Leonhardt, Katharina Müller & Tilly Truckenbrodt, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2015, s. 258-265Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Im Zuge der schwedischen Gymnasialreform wird derzeit auch die so genannte „Gymnasiesärskola“, die gymnasiale Sonderschule für Jugendliche mit geistiger Behinderung umgestaltet. Diese Schulform soll stärker mit der allgemeinen gymnasialen Stufe zusammenarbeiten. Auch sollen mehr Berührungs­punkte zwischen Schule und Arbeitsleben geschaffen werden, um den Übergang der Jugendlichen in die Berufswelt zu erleichtern. Im Beitrag wird die Schulreform diskutiert, wobei eine stärkere Betonung der Qualifizierungsfunktion von Bildung deutlich wird.

  • 294.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Barow, Thomas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Stand und Perspektiven des Krankenhausunterrichts in Schweden2013Ingår i: Sonderpädagogische Förderung heute, ISSN 1866-9344, Vol. 58, nr 3, s. 323-326Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 295.
    Bernhardsdottir, Johanna
    et al.
    Department of Nursing University of Iceland Reykjavik Iceland & Landspitali-The National University Hospital of Iceland Reykjavik Iceland .
    Dimmit Champion, Jane
    School of Nursing The University of Texas at Austin Austin, TX USA .
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The Institute of Health and Care Science Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    The experience of participation in a brief cognitive behavioural group therapy for psychologically distressed female university students2014Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 21, nr 8, s. 679-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the experience of participation in four sessions of cognitive behavioural group therapy for psychological distress for female university students' (n = 19), aged 22–45 years. Data were gathered with semi-structured interviews during March and April 2008 and analysed according to thematic content analysis. The results identified four themes: ‘Gaining knowledge and understanding’, ‘Becoming more balanced and positive in thinking’, ‘Feeling more self-confident and in control’ and ‘Opportunities for practice and in-depth reflections’. Future recommendations include an increase in sessions from four to five, with one booster session to follow-up on newly acquired skills. © 2013 John Wiley & Sons Ltd.

  • 296.
    Bernson, Jenny M.
    et al.
    Department of Behavioral and Community Dentistry, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Elfstrom, Magnus L.
    Department of Psychology, School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden.
    Hakeberg, Magnus
    Department of Behavioral and Community Dentistry, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    'Making dental care possible - a mutual affair'. A grounded theory relating to adult patients with dental fear and regular dental treatment2011Ingår i: European Journal of Oral Sciences, ISSN 0909-8836, E-ISSN 1600-0722, Vol. 119, nr 5, s. 373-380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dental fear is a common and widespread problem, which can cause severe stress. Even so, most patients with dental fear undergo regular dental treatment in spite of their fear and many enjoy good oral health. The aim of this study was to obtain a deeper understanding of how patients with dental fear manage to undergo dental treatment. Fourteen patients with dental fear, who undergo regular dental care, were interviewed. Qualitative analysis of the transcribed interviews was performed according to the principles of grounded theory. A conceptual framework was generated, and the main concern was identified as 'making dental care possible - a mutual affair'. Four additional categories explained how patients handled their dental fear and how dental care became possible. The strategies were labelled 'taking part in a mental wrestling match', 'trust-filled interaction with dental staff', 'striving for control' and 'seeking and/or receiving social support'. The results showed that making dental care possible for patients with dental fear is a mutual challenge that requires interplay between dental staff and patients, involving verbal and non-verbal communication reflecting respect, attention, and empathy. Moreover, a balance between nearness and distance and between professional and personal treatment is required.

  • 297.
    Berntsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvick, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig, inte min cancer!: Upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och det är av intresse försjukvården att veta hur sjukdomen påverkar kvinnans välmående. Syftet med dennastudie var därför att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor medbröstcancer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där de sökordsom användes utgick från syftet. Vid databearbetningen, vilken utfördes som eninnehållsanalys, framkom tre teman: fysiska förändringar, känslomässiga reaktionersamt betydelsen av stöd. Kvinnorna upplevde fysiska reaktioner som fatigue,sömnsvårigheter och smärta vilka påverkade deras livskvalitet negativt. Livskvalitetenförsämrades också av den förändrade självbild som kunde uppkomma i samband medbehandlingen. Många kvinnor upplevde rädsla vilken resulterade i oro och ångest.Den information kvinnorna fick från hälso- och sjukvården upplevdes oftaknapphändig vilket minskade kvinnornas livskvalitet. De betonade vikten av godarelationer och att socialt stöd var något som kunde höja livskvaliteten. Det är viktigtatt hälso- och sjukvårdspersonal ser hur livskvalitet påverkas av flera aspekter ikvinnans liv för att hjälpa henne att bibehålla sin livskvalitet. Mer kvalitativ forskningom livskvalitet vore önskvärt för att få en djupare inblick i hur bröstcancer upplevspåverka kvinnans livskvalitet.

  • 298.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vård i hemmet - kroniskt sjuka äldre personers upplevelser2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt. Samhörighet i ömsesidiga relationer med anhöriga och vårdgivare gav en positiv upplevelse av att vårdas i hemmet. Äldre som vårdades helt eller delvis av anhöriga upplevde att de fick hjälp av någon som kände deras rutiner och önskemål. Det upplevdes naturligt att vårdas av anhöriga, men gav också en känsla av oro och rädsla att vara en börda. Hemmet var en viktig plats för den äldre kroniskt sjuka personen, eftersom hemmet representerar identitet, integritet och historia och gav en känsla av inre lugn. Studien visade att det behövs mer tid, personal och kunskap i hemsjukvården för att tillgodose äldres behov och minska känslan av utanförskap. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa upplevelsen av att vårdas i hemmet och därmed öka kunskapen om hur vårdgivare kan bemöta äldre kroniskt sjuka i hemmet.

  • 299.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Ingår i: Forskningsseminarium 11 november 2010 Kunskapscentrum Prehospen, Högskolan i Borås.: Vårdande möten-möjligheter och hinder, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationens sakaspekt -skapar förutsättningar för att förstå och tillgodose personens behov2013Ingår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: To be able to further develop the pre-hospital emergency care from a nursing perspective, both in the clinical setting and in the educational setting, it is important to get a better understanding and clarification of the pre-hospital nurse-patient relationship. Therefore, a study was conducted (Berntsson and Hildingh, 2012) to explore how the phases of the pre-hospital nurse–patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students (SANs) descriptions of ambulance missions. 

    Methods: The study has a descriptive design and uses a qualitative research method. An analysis method, qualitative content analysis with a directed approach, was used. A directed approach means that the analysis is based on existing theory or prior research (Hsieh and Shannon, 2005). In this study we decided to use Suserud’s description (Dahlberg et al., 2003) of the phases of the prehospital nurse–patient relationship to govern the analysis and the identification of categories. 

    Results: In the orientation phase of the pre-hospital nurse–patient relationship, there was an ongoing analysis process in which the SANSs were seeking to obtain an initial picture of the situation, this was made by: understand the situation with support from the EMD team, from a collegial discussion, from one’s own first assessment, from the patients and relatives or witnesses description, from the colleague’s actions, from some other health-care professional’s assessments and actions. 

    In the identification phase of the nurse–patient relationship, the SANSs made an extended assessment of the situation to understand the patient’s current needs, this was made by; assess the airway, the breathing, the circulation, the consciousness, the level and experience of pain, perform a head to toe assessment, collecting the patients’ health history and note aggravating environmental factors for care and transfer. 

    In the exploitation phase of the pre-hospital nurse–patient relationships, the SANSs focus was on the hands-on care of the patient, this was made by; provide care by managing ABC problems, assessing the cause for the disability problem, managing head-to toe problem, performing actions to prevent hypothermia, creating an intravenous access, managing pain problems, transferring the patient to the stretcher and the ambulance, assessing the patient’s vital signs and by selecting appropriate driving speed.

    In the resolution phase the SANSs targeted their attention towards the receiving care unit and the forthcoming care, this was made by; pre-warn or speak with the receiving unit, inform the patient about the continuing care in the receiving care unit, transfer the patient from the ambulance stretcher on the receiving unit, report to the receiving care unit, finish the nurse–patient relationship and follow up the patient’s condition.

    Conclusion: The results of the study show that the phases in the nurse–patient relationship, as described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), appeared in the SANSs descriptions of ambulance missions. Furthermore, the study reveals that each phase of pre-hospital nurse–patient relationship includes several parts; these findings extend Suserud’s (Dahlberg et al., 2003) description.

3456789 251 - 300 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf