I detta arbete kommer fyra pamfletter, och fyra kungliga påbud, från den senare delen av Sveriges tryckfrihetstid (1770­­–1772), att analyseras stilistiskt. Arbetet fokuserar på att ställa pamfletter och kungliga påbud mot varandra, för att genom stilistisk analys undersöka om det finns stildrag som, trots de båda texttypernas olikheter, ändå förenar dem. Arbetet tar även kortfattat upp den inverkan som tidens censur, social tillhörighet, och stilmönster hade på pamflettförfattarna.

Analysen visar på att pamfletterna har en ledigare stil än de kungliga påbuden, men att de trots det ändå uppvisar stildrag som i hög grad är förknippade med myndighetstexter. En möjlig bidragande orsak till detta kan vara att pamflettförfattarna utövade sina färdigheter som skribenter redan innan tryckfrihetstiden inleddes, och att det kanske inte var helt lätt att släppa tankarna på den föregående tidens hårda publiceringsregler.

This essay explores how the reader cognitively reacts to reading H. P. Lovecraft’s horror story “The Shadow Out of Time” (1936). I analyse the text to see how it invites readers to beaffected by it. I specifically look at invitations to envisionment, subjective experience andintersubjectivity. The literary horror terms uncertainty and uncanniness are used inconjunction with cognitive theory to explain how the readers may react to readingLovecraft’s stories. These are in turn reinforced by the reader's ongoing envisionment of thestory, and their sharing of the character’s experiences via subjective experience. For example,the separation between the mind and body of the protagonist creates an uncanny dissonanceto his own identity, which disrupts the reader’s understanding of the character. This maycause distress in the reader due to the subjective experience that connects the reader to thecharacter. Additionally, the disrupted sense of reality in the book affects the narrator'sperceptions of both his surroundings and his own mental faculties. Subsequently, the reader’sunderstanding of the text is also in a state of flux which affects their envisionment of thestory. This disrupts understanding and may enhance feelings of unease. My theory istherefore that unease is invited by certain horror techniques, such as uncertainty anduncanniness, which in turn influence the reader specifically through subjective experienceand envisionment.

”Terrorism” is a term widely used today. It and its effects are portrayed and discussed innewspapers, in movies, on TV. Seeing as it seems to be present in most media, it appears quite inevitable that terrorism has also found its way into literature. Two examples of novels dealing with terrorism are the American novel Terrorist, written by John Updike in 2006 and Bernard MacLaverty's Northern Irish novel Cal, written in 1983. The novels have their similarities. They share terrorism as a major theme, and both of them have a young man as a protagonist. However, they differ in both time and place. Updike's novel is set in a post-9/11 New Jersey, while Cal takes place in a Northern Ireland divided by The Troubles. Furthermore, Updike's main character is a dedicated Muslim, while the main character of Cal is a not as dedicated Catholic. Indeed, the novels might seem similar at first, but the differences are significant.The perspective to be used in this essay is ethnic. Various theories on terrorism, manipulation and race will be used with said perspective in mind. The aim is to, with the help of relevant theories, examine and analyse the terrorism and its connection to religion and ethnicity in the two novels, in order to compare them and find out whether they portray these things in a different way or not. The question I will be asking, and thus the purpose of this essay, is whether the terrorismand its reasons, organisation – including influence by others – and connection to religion and ethnicity in the two novels mentioned above are similar or not. It is my belief that a comparative analysis of the novels will show that the terrorism and its connection to religion and ethnicity will not be the same in Cal as in Terrorist. One of the reasons for this is that they are set in environments that differ from each other not only geographically and chronologically, but also politically. Thus it seems likely that the reasons for and organisation of the terrorism will differ as well. Another reason is that the characters in Terrorist are more diverse than the ones in Cal, both in terms of religion and ethnicity. General theories dealing with reasons for terrorism, such as Kristopher K. Robison, Edward M. Crenshaw, and Craig J. Jenkins's theory on Islamist terrorism, according to which terrorism performed by Islamists is a reaction to the secular West (p. 2012), and Jeff Victoroff's rational choice theory, which suggests that terrorists are rational (p. 14), will be used to examine whether the characters of the two novels have different reasons for their terrorism or not.The next set of theories that will be used deal with influence, manipulation and brainwashing. Austin T. Turk suggests that a terrorist organisation often isolates its members inorder to ensure that they only have the required knowledge (p. 276), and since this can be used as a tool of manipulation, his theory will be used to examine, and compare, the level of influence and manipulation on the two protagonists. For similar reasons, I. E. Farber, Harry F. Harlow, Louis Jolyon West and Joel Rudinow's theories on manipulation, with and without deception, will be used in the comparative analysis. Finally, racial theories, like the theory of signs, which suggests that people have a tendency to divide others into categories based on their racial differences, along with theories on imperative patriotism and the Arab American stereotype will be used. According to Steven Salaita's imperative patriotism, only those who act and look American can be truly American (p. 154), and Jack G. Shaheen suggests that Arab Americans are, by many, thought to be violent Muslims (p. 23). Furthermore, analysts Mita Banerjee and Pamela Mansutti both suggest that there is in fact a connection between religion and race in Updike's novel (p. 16, p. 108). These theories and ideas will be used to analyse the connection between terrorism, ethnicity and religion, and then to compare the two novels, whereupon a conclusion will be drawn. I believe that this conclusion will indeed confirm my thesis.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet

har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att

undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på

könsuppdelningen i de båda nämnderna.

Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas

utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn

på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.

Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.

Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta del av den erfarenhet som lärare har kring hur de bedriver undervisningen i läsförståelse. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex lärare som är aktiva i verksamheten intervjuades. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna kommunicerar att desynliggör strategier för eleverna och sedan vägleder dem i användningen. Det framkom även att lärarna använder sig av högläsning för att bredda elevernas ordförråd samt att de kommunicerar attde tar till vara på elevernas förförståelse och arbetar utifrån den, vilket förenklar förståelseprocessen. Lärarna belyser vikten av att samtala , då synliggörs det om eleven skapat förståelse för innehållet och strategin. Texten och nivån på texten påverkar elevens engagemang, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av läsförmågan. Under studiens arbetsgång har det synliggjorts att lärarna kommunicerar att de bedriver en läsförståelseundervisning som har en balans mellan innehåll och strategi. En medveten läsförståelseundervisning är relativt nytt för lärare i verksamheten. För att få en god kvalité på undervisningen bör mer forskning bedrivas i svenska skolor. En framtida forskning kan vara att genomföra en aktionsforskning för att undersöka om lärarna har en balans mellan strategi och innehåll i läsförståelseundervisning i samtliga ämnen i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssätt och verktyg motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivkunskaper. De arbetssätt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning är socialt samspel, IKT och läsförståelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande både kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. Utifrån artiklarna har vi uppmärksammat att IKT, läsförståelsestrategier och det sociala samspelet är stöttning för eleverna. Stöttningen krävs för att motivera eleverna att klara av de alltför svåra uppgifterna som de annars känt olust inför. Vi kan genom studien konstatera att stöttning kan bli den länk mellan den nya svåra kunskapen och den kunskap som eleven redan har. Stöttningen i form av IKT, socialt samspel och läsförståelsestrategier leder till att motivera eleverna att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Resultatet av studien bör få en positiv inverkan på lärare ute på fältet, men även en bra grund för lärarstudenter ute för att göra de mer medvetna om olika arbetssätt och verktyg som motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivförmågan. Under arbetets gång kring denna kunskapsöversikt har det synliggjorts hur IKT och läsförståelsestrategier var för sig påverkar och motiverar elevers utveckling av sin läs- och skrivförmåga. En framtida forskning kring hur varierande lärmiljöer, t.ex. flippat klassrum motiverar eleverna i deras utveckling av läs- och skrivförmåga vore av stort värde.

Den kubanska turismen blir ofta sammanlänkad med ett antal ofördelaktiga påföljder med olika utspel. Trots dessa problem förblir Kuba en exotisk lockelse med sina vita stränder, färgsprudlande kulturarv, unika politiska situation och vänliga befolkning. Syftet med denna studie är att undersöka hur turismen påverkar lokalbefolkningens livssituation och hur stadsdelen Havana Vieja har påverkats av den ökande turistströmmen. Studien genomfördes genom en komparativ insamlingsmetod där intervjuer och enkätundersökning kombinerades.

Utifrån undersökningen har ett flertal negativa och positiva aspekter med turism identifierats och sedan analyserats genom turismvetenskapliga teorier samt jämförts med tidigare forskning. För att kunna analysera lokalbefolkningens svar fastställdes var destinationen befinner sig i TALC- och Irritation Index modellerna. Då ett fåtal respondenter inte kan representera en hel befolknings åsikter användes mallar från tidigare forskning vid utformningen av intervjufrågor samt enkäter för att få ett så representativt svar som möjligt.

Resultatet visar att individer lägger vikt vid olika aspekter beroende på vilket förhållande de har till turismen. Det empiriska materialet går i linje med vad som gick att förvänta utifrån teorier och tidigare forskning, som är genomförd till viss del på Kuba men även på andra destinationer. Svaren från respondenterna tyder på att de inte påverkats negativt eller upplevt att deras levnadsstandard har kontaminerats i och med den växande besöksnäringen. Stadsdelen Havana Vieja har enligt insamlat material genomgått en kraftig materiell och immateriell förändring till det positiva under de senaste fem åren

The ongoing debate whether cyberwar exists or not is odd and to large extent based on an Industrial age view of the definition of war. The ongoing digital revolution ends the industrial age and it was in the context of the industrial age that the Clausewitzian theories of war were defined. The industrial age was built upon machines and physical objects, and the theories of war in this era were also based on these elements. However, when the importance of physical values is vanishing and replaced by other values, as information and knowledge, the fundamental elements of war in the industrial age becomes week. An extension of the theories of war in the information age is that destruction of digital assets is representing the same element of violence, if it potentially cripples an enemy to defeat. When a society’s valuable assets are in the digital form and not necessarily even present within the geographical area of a sovereign state one maybe have to reconsider the understanding of war. This paper explores the discourse framing war in the information age, and conducts a discussion on how to define peace and war in cyberspace, especially in the context of digital violence.

Vi har genomfört en intervjustudie där elever från årskurs 2 och 3 intervjuats om deras upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Syftet med studien är att utifrån en intervjustudie genomförd i två klasser studera och analysera elevers inställning till utomhuspedagogik som en undervisningsmetod för lärande. Den forskningsfråga som studien ställer sig är: Hur upplever elever i årskurs F-3 undervisning utomhus i biologi? Intervjuerna är semistrukturerade och genomförs i par på två olika skolor i Sverige. För att få fram ett resultat är empirin analyserad med en induktiv analysmetod. Resultatet visar att eleverna upplever att undervisning utomhus i biologi är bra och roligt. De vill gärna lära sig om djur och växter i bland annat skog eller på en bondgård. När de har biologiundervisning utomhus vill de gärna arbeta tillsammans med andra klasskompisar. Slutsatsen som vi drar genom att ha genomfört studien är att eleverna upplever utomhuspedagogik som en rolig arbetsmetod, men gärna kopplar det till lek istället för undervisning. Det synliggörs även att elever föredrar att ha biologiundervisning inomhus om det regnar och vill vara utomhus vid solsken och värme.

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Varje elev ska inhämta och utveckla kunskaper i de naturorienterade ämnena för att kunna vidareutbilda sig och skaffa sig en framtid inom ämnena. Studier visar att elever brister i förståelsen av naturvetenskapliga begrepp och saknar helhetsförståelse i ämnena. Samtalets betydelse i naturvetenskapsundervisningen är avgörande för vad eleverna lär sig. Ansatsen är baserad på aktionsforskning för att kunna utveckla praktiken i verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka hur samspel och kommunikation mellan elever, genom ett undersökande arbetssätt, kan stötta elevers förståelse i kemi. Frågan som studien baseras på är: Hur samtalar elever i årskurs tre om kemi med stöd av experiment? Studien är utförd i två klasser i årskurs tre där totalt 28 elever deltog. Empirin samlades in med hjälp av videoupptagning och loggboksskrivande som sedan analyserades. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: eleverna samtalar genom att använda vardagsspråket, eleverna samtalar med och om begrepp, eleverna använder hypoteser och eleverna associerar till egna erfarenheter. Studiens centrala slutsats är att samspelet mellan eleverna i meningsfulla kontexter, möjliggjorde att eleverna kunde stötta varandra till att förstå naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

Denna Kandidatuppsats kommer ta upp det ständigt växande fenomenet massturism och hur den påverkar turister både när de är ute och reser och i deras vardagliga liv. För att få en generell bild av hur fenomenet påverkar turister har vi gjort en enkätundersökning som besvarats av ett hundratal personer som fått beskriva om och hur de upplevt massturism. För att få en djupare förståelse av hur massturism påverkar en destination specifikt har intervjuer utförts med tio personer som alla besökt Venedig, som är staden som vi har utfört en fallstudie om.

I inledningen presenters och förklaras massturism. I metod och teori förklaras de metoder som kommer att användas samt en förklaring varför vi tror att de passar vår undersökning. Tidigare forskning tar upp forskning som redan gjorts om massturism generellt och massturismen i Venedig. I ramverk för fortsatt forskning förklaras de begrepp som sedan analyserats i resultat. I resultatet kommer empirin läggas fram och analyseras utifrån vår enkätundersökning och intervjuer. Diskussionskapitlet diskuterar våra resultat för att slutligen leda fram till vår slutsats.

Våra frågeställningar har varit: På vilka sätt anser turister generellt att massturismen har påverkat deras besök på en destination? Och Hur upplever besökare i Venedig dess massturism och på vilket sätt har fenomenet påverkat deras besök?  

Studiens syfte är att utveckla vårt arbetssätt i musik och hem- och

konsumentkunskap samt öka förutsättningarna för elevers förmåga att

kombinera teori och praktik. Forskning om lärande i

utbildningssammanhang visar stort intresse för begrepp som teori och

praktik, vilket vi tar fasta på i föreliggande studie. Studien har en

aktionsforskande ansats där vi för in aktioner i både musik- och hem- och

konsumentkunskapsundervisning. Aktionerna har genomförts i årskurs

åtta och nio. De valda aktionerna gick ut på att synliggöra hur eleverna

utifrån valda aktioner arbetade med och kombinerade teori och praktik i

våra ämnen. Vi har genom att vi filmat eleverna under deras arbete och

sedan analyserat materialet fått fram tre huvudteman: elever visar, elever

använder begrepp och elever visar och använder begrepp. Eleverna

uttryckte sig i vissa situationer enbart teoretiskt och i andra situationer

enbart praktiskt. I resultatet tycker vi oss se att om eleverna använder sig

av begrepp de är vana vid i ämnet samt får möjlighet att använda redskap

för att förtydliga vad de menar, bidrar det till att lärandet går djupare.

Samlärande, vilket aktionerna uppmuntrade, tycks också fungera bättre när

eleverna både visar praktiskt och beskriver vad de gör med kända begrepp.

Implikationerna för vår fortsatta undervisning är att det behövs ett aktivt

arbete både från lärarens och elevens sida för att kunna koppla samman det

teoretiska med det praktiska arbetet. Det är även viktigt att eleverna

känner till och kan använda ämnesspecifika begrepp.

Den här uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades årligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen är att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras även festivalen utifrån teoretiska begrepp från brittisk ungdomskulturforskning. Källmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen är att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sägas ha haft tvåsidor: dels en innehållslig och dels en formmässig. Festivalen överensstämde på det sättet med de två ”progressiva” ambitioner som fanns inom proggmusikrörelsen på 1970-talet. Utifrån det material som undersökningen bygger på framstår Alternativfestivalen som en motkultur snarare än en subkultur.

Kapitlets syfte är att beskriva och analysera aktuella politiska tendenser och ideologiska strömningar, vilka på ett eller annat sätt förespråkar ett "återupprättande" av traditionella förhållanden mellan kategorierna "barn" och "vuxna", men också att lyfta fram några av de motsägelser och paradoxer som ryms inom och mellan dessa diskurser.

Texten innehåller några reflektioner på Säkerhets- och sårbarhetskonferensen vid Högskolan i Halmstad den 17 april 2008. Syftet är att lyfta fram och diskutera en aspekt av problematiken i forsknings- och utvecklingsarbetet kring krisberedskap och krishantering; nämligen de diffusa och komplexa gränserna mellan å ena sidan en moralisk och å andra sidan en konstruktiv form av kritik.

Rapporten redovisar resultatet från en utvärdering av projektet "Regional samverkan för distansstudier i Entreprenörsregionen" som, med stöd av Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL), pågick mellan våren 2003 och våren 2005. Utvärderingen genomfördes inom ramen för ämnet Statsvetenskap vid Sektionen för Hälsa och Samhälle på Högskolan i Halmstad, på uppdrag av projektets ledare vid Entreprenörsregionen.

Syftet med detta paper är att diskutera Dorothy Smiths kunskapsteoretiska ställningstagande och dess relation till Emilé Durkheims klassiska tes om sociala fakta. Vid en första betraktelse kan det förefalla som om Smiths uppfattning innebär ett definitivt avståndstagande från den samhällsvetenskapliga syn som Durkheim på sin tid stod för. Vi menar dock att kunskapssyn som Dorothy Smith företräder mycket väl går att förena med Durkheims "sociala fakta".

Sammanfattning Praktiska övningar är självklara inslag i naturvetenskaplig undervisning och skrivs också fram i styrdokumenten. Deras betydelse för elevers lärande är dock något som ibland ifrågasätts och problematiserats. Tidigare forskning visar att en förutsättning för effektivt lärande är att elever har en tydlig uppfattning av målen med de praktiska övningar som genomförs, men att detta sällan är fallet. De studier där elever intervjuats om sin uppfattning kring mål med praktiska övningar är dock relativt få.

Detta arbete syftar till att undersöka och jämföra vilka mål som uttrycks av lärare respektive elever, både när det handlar om en specifik övning i biologi, men också om praktiska övningar i biologi i allmänhet. Tre lärare på tre olika gymnasieskolor och deras elever i årskurs ett på det naturvetenskapliga programmet deltog i vår studie, och det empiriska materialet har främst inhämtats genom enskilda intervjuer med lärarna samt fokusgruppintervjuer med eleverna. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys.

Vårt resultat visar att eleverna har många tankar kring och tydliga uppfattningar om mål med praktiska övningar i biologi i allmänhet. När det gäller de huvudsakliga målen för de specifika övningarna så visar vårt resultat att elevernas uppfattningar stämmer väl överens med lärarnas. När man tittar på mål med praktiska övningar i allmänhet och jämför respektive lärares svar med respektive elevers så är överensstämmelsen sämre, främst hos två av lärare/elevgrupperna. Vad detta beror på är svårt att säga så mycket om, lärarna och eleverna har inte känt varandra så länge eftersom eleverna går första terminen på gymnasiet, kanske blir korrelationen högre ju längre tid läraren undervisar eleverna?

Ett mål som både lärare och elever lyfter med praktiska övningar är att tillgodose olika elevers sätt att lära genom variation i undervisningen. Vissa lär sig lättare när de arbetar praktiskt och vissa föredrar att läsa i boken. Detta är ett mål som inte framkommit i tidigare genomförda studier.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ur ett genusteoretiskt perspektiv hur kvinnors inträde i de olympiska spelen såg ut. Jag har undersökt Dagens Nyheters arkiv för att se hur de uppmärksammar kvinnliga idrottare gentemot manliga samt även tittat på en stor del forskning som jag har jämfört mina resultat med. Min ambition har även varit att ta reda på orsaker till varför kvinnor inte fick tävla i de olympiska spelen till en början för att sedan släppas in successivt i den olympiska sfären.

Teorin som jag använt till min studie är Yvonne Hirdmans genusteori om dikotomi och hierarki. Dessa teorier har jag använt för att applicera på mitt arbete för att hitta svar på mina frågeställningar. En avgränsning var tvungen att göras då det fanns exceptionellt mycket information om detta ämne jag valt.

Jag valde att begränsa mig till att själv undersöka de olympiska spelen år 1928 i Amsterdam då kvinnor för första gången fick tävla i friidrott. Resultatet jag fick fram var att kvinnor i början av 1900-talet hade ett stort motstånd inom idrottsvärlden. Kvinnor skulle inte utöva fysiska aktiviteter för det kunde skada reproduktionsförmågan hävdade vissa forskare. Successivt suddades dessa åsikter ut och kvinnor vann mer mark inom tävlingsidrotten. Media valde att kraftigt trivialisera och infantilisera kvinnliga idrottare gentemot de manliga idrottsutövarna under första halvan av 1900-talet. Min studie visar på att detta förekommer inte idag i lika stor utsträckning där jag belyser hur synen på kvinnliga idrottare har förändrats över tid i rapporteringen i media.

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem. 

This paper shows how Cather parallels Thea's chronological development with a discourse on the pathology of voice, hinted at in the first chapter in Dr Archie's treatment of Thea's respiratory organ and then made evident towards the end when Thea's success is rendered in terms of mechanical sound. Thea lacks autonomy, becomes a specimen to be examined through a lens. The keen interest in her throat resembles the 19^th century urge for documenting the prostitute's body. If Cather is a female bildungsroman, it leaves us with fragments as from a dissection.

Writing a life necessarily means that the dichotomy public/private is actualised. Even the most private matters are made public as soon as they are put into the public medium of writing. As is a well-known fact, for a woman writing in the 19^th century this transition from private to public was particularly problematic. In order to handle it, many female writers adopted a male pseudonym in order to gain acceptance in the public arena. What was more unusual for a woman was to keep up a male persona in private correspondence.

In 1910 the Australian novelist Henry Handel Richardson (pseudonym for Ethel Lindsay Richardson) was contacted by the French man of letters Paul Solanges whose aim was to translate her first novel Maurice Guest (1908). In the ensuing correspondence spanning almost four years she never dropped the male mask. In the proposed paper I want to demonstrate the complex web of gendered position-taking in the letters they exchanged, which in the end proved that both their lives were entrapped in writing.

Judging from sales figures, the popularity of the audiobook is more than a passing trend. While everyone seems to have an opinion on the topic, either one listens avidly or one refuses to abandon the ingrained habit of print, the aesthetic dimension of the listening experience has long been underexplored. Recently, however, producers and researchers have started to show a growing interest in the actual voicing of a text and its aesthetic effect and, consequently, readers are becoming less categorical. Reading with one’s ears is neither inferior nor superior to reading with one’s eyes; it is quite simply a different experience.

My talk is founded on the assumption that this difference is related to double voicing which can be studied through the theoretical lens of audionarratology. What happens when the metaphorical voice goes physical in the performing act of narration? My focus is on the materiality of voice, what Roland Barthes famously termed its “grain.” A key argument is the recorded voice as a facilitator for an empathetic stance. In my study of the shift to the listening mode with its affective potential, previous research findings on readers’ emotional responses to print texts based on such parameters as story type (descriptive, emotional) and set (sympathetic spectator, identification) will be used as a reference point.

In this article, Carl Czerny’s Letters to a Young Lady on the Art of Playing the Pianoforte (1837) is studied as a machine manual within the cybernetic economy of James Watt’s governor. It is argued that while the young pupil is encouraged to subject herself to a strict discipline of physical deportment at the piano, this activity is in conflict with her own desire to become a self-regulated learner. The key claim made is that although Czerny’s surveillance strategy prevents Miss Cecilia from breaking with the cybernetic ideal and appropriating the pianistic technology for purposes of virtuosic self-expression, she becomes aware of her latent agency and its potentially subversive implications for gendered music making. As such, Czerny’s piano manual addressed to the stereotypical nineteenth-century piano girl anticipates the pianistic discourse associated with the invention of the player piano at the turn of the twentieth century. © The Author(s) 2018.

Readers’ emotional engagement with fiction is a busy research area situated at the intersection of cognitive, affective and narrative theory. Perspective taking is a feature that cuts across the disciplines since the narrative situation is crucial for communicating experiences of narrators and characters in literary texts. However, what has been explored in less detail is how the vocalisation of print text facilitates an empathetic response due to the expressive impact of the human voice so that narratives may be visualised and experienced in a variety of ways. Within audionarratology, the concept of voice is undergoing a redefinition since it ceases to be textually mediated and can be experienced directly. Audiobook narration is a case in point. In the present study it is argued that empathy is a mediating agency that resides in the vocalisation of text rather than in the text itself. For the purpose of exploring this phenomenon, a pilot study was carried out. Three canonical English texts that had previously been studied in their entirety in print by a group of students were accessed in part in a remediated audio format. The listening experiment showed that the individual voice profile of each of the narrating actors had a significant impact on perspective taking and emotional engagement. 

Being immersed in narratives is often said to be a means of making readers forget the passing of time. As such they may have a beneficial impact on our wellbeing not least due to our capacity to empathise with fictional characters. Poetry, by contrast, forces us to pause. Lyric poetry in particular tends to focus on states and stasis. Thus, while we naturalise texts by narrativising them, we struggle with the “unnaturalness” of poems that force us to pay attention to friction, to see, hear and voice it. This methodology helps us engage in a continuous process of understanding not only ourselves but the experiences of other people and cultures and, paradoxically, to find new narratives while doing so.

 Creative friction is explored in the Poetry Lab (Lyriklabbet), set up jointly by Halmstad city library and Halmstad university in the spring of 2017. Here poetry’s artifice and segmentivity – as opposed to naturalness and flow – is taken as a starting-point for slowing down time and dwelling on emotions and mental states. The main object is to promote a sense of wellbeing through an experimentation with words and the embodiment of voice. Existing poems are studied as well as fresh poems composed by lab members out of material that comes their way in everyday situations. In this presentation, we will be demonstrating how we work in the poetry lab. An important aspect is the use of sound technology as an instrument for challenging the naturalness of the poetic text. By manipulating, rearranging and recontextualising the text through the recorded voice the multidimensionality of the poetic material is foregrounded. The creation of such a sound archive is quite simply a means of staying sound.

The player piano was an invention which revolutionised music making around the turn of the century 1900. This machine/instrument served to blur the sharp dividing-lines between social classes and between art and entertainment. As a consequence, it became an extremely popular artefact. However, as was reflected in the Edwardian debate on music, the mechanical dimension tainted the perception of virtuosity. As a consequence, the player piano became the material repository of the problematic phenomenon of virtuosity, which long before the invention of musical mechanisation had foregrounded the excess and materiality of showy pianistic technique.

In my paper I will not confine the discussion of the player piano to the musical sphere but will situate it in a wider material framework. Taking my starting-point in political economy, I will argue that the significance of the player piano may be understood within the context of the theory of labour and value. This approach fits into a general energy conservationist model of mechanical work in which the human motor is to be understood within the frame of thermodynamics. The player piano is thus, I claim, an innovation firmly grounded in an engineering tradition but linked to the medical discourse as a means of combating fatigue, which since the 1870s had been recognized as a growing medical problem.

The picture of the bourgeois woman seated at the piano is a familiar one. It has been reproduced in countless paintings, photographs and fictional accounts. Piano playing was one of the accomplishments to be displayed by the nineteenth-century young lady in the private sphere. Today we tend to regard this woman as a decorative relic, who was engaged in an unsystematic leisure activity, victimised by lacking career opportunities and far removed from the realities of industrial life in mid-nineteenth-century England. In fact, her pleasant music-making could be considered the antithesis of factory discipline, according to which time was strictly regulated by the demands of making a profit. During long working hours in the factory, the mechanistic principle disciplined the body; the movement of hands and legs, for instance, was subject to surveillance. As late as the early twentieth century, Havelock Ellis described how foremen were encouraged to monitor young women seated at sewing machines in order to prevent sexual excitement as a result of the wrong positioning of their legs. In comparison, solitary music-making in a secluded home appears to be the very epitome of harmony and freedom. However, I argue that the similarities between female factory workers and amateur lady pianists were greater than our construction of the Victorian period may lead us to believe. Factory discipline was implemented in bourgeois homes all over England. The standard piano practise for young women restricted physical freedom to such an extent that, like factory workers, they were fettered to a machine, the pianoforte. This mechanisation of music was established through the musical institution of the conservatory. Due to the emergence of conservatories all over Europe, the virtuoso became the norm for all pianists. The repertoire was standardised as was the recommended hours of practise. Thus, the distinction previously made between a professional pianist and an amateur disappeared. In addition, the more sophisticated the pianoforte became, the more it turned into a machine that had to be controlled. More often than not, though, the woman was controlled by the machine. Hand gymnastics was introduced as one means of preparing the fingers for the machine-like activity of performing almost impossible pianistic feats without wasting any time. Thus engaged in the virtuoso factory at home, the lady pianist would have no time for such potentially subversive activities as day-dreaming. Ironically, not until piano playing was in actual fact mechanised due to the launching of the player piano, were women freed from their musical servitude. In 1901 they had access to 6,000 music rolls, which they could operate at their own liberty without previous practise. What is more, while doing so they were at leisure to make the music accompany their own thoughts and desires.

To judge from literature produced in England around the turn of the twentieth century, the Edwardian period was a noisy one. The development of the player piano and the possibility provided by piano rolls for storing more music than previously helped introduce classical music to the masses. However, this process of democratisation resulted in confusion between music and noise. By analysing five Edwardian novels influenced by the player piano discourse, this article will argue that dealing with music in fiction was a means of disposing of musical waste.

Launched at the turn of the twentieth century, the semi-mechanical player piano opened up canonical music to new audiences by sidestepping musical literacy. In contrast to other more or less contemporary technical appliances for recording and reproducing sound, the player piano granted its operator the freedom of individual expression. While the machine produced the notes, the performer was at liberty to modify the tempo and the expression. Due to this manipulation of the original score, it became a gender-political instrument. As such, it had a significant effect on the perception, performance and appreciation of music, and thus implicitly on the fictional treatment of these phenomena.

The argument in this paper is built on the notion that the composer’s script as encapsulated in the piano roll could be subjected to such a highly individual treatment that almost a new composition emerged in the process. My first fictional example is from E. M. Forster’s posthumously published Maurice (1971) in which the potential for new gender perspectives that the player piano could provide is glimpsed but rejected. It is argued that it was as great an anomaly to break against heteronormativity as to distort sonata form in Edwardian society. My next two examples demonstrate how the player piano facilitated self-expression and individuality for women performers. Both Lucy Honeychurch in Forster’s A Room with a View (1908) and Miriam Henderson in Dorothy Richardson’s Pointed Roofs (1915) challenge Beethoven’s iconic status and musical form by manipulating the male script and exploring a new pianistic behaviour informed by the mechanical discourse. In my concluding discussion, I will illustrate how the player piano was also a tool for a masculinisation of Chopin’s music. Here I will be referring to Henry Handel Richardson’s Maurice Guest (1908) and James Huneker’s Melomaniacs (1902). 

Seamless Fiction or Noisy Friction?: Audiobook Narration and the Grain of the Voice

In the past few decades fiction has become increasingly accessible through the audio medium due to the rapid development of sound technology from CD discs to Mp3 players. More recently, the technical sophistication of smartphones has greatly contributed to the creation of a culture of ubiquitous listening. We may allow ourselves to be swayed by spatialised sound reverberating through our bodies or we may decide to indulge in an interiorised experience of headphone listening that seems to make the cranium itself resound. Either way, the digitized voice has a powerful effect on our emotions.

However, enjoying fiction in this form also causes friction. The voice narrating the text is not infrequently perceived as a noisy machine. Arguably, twenty-first-century sonic friction of this kind is reminiscent of the controversy surrounding the nineteenth-century virtuoso, a figure that embodied the problem of mediation even before sound media existed and was often accused of tainting high art with commodified entertainment. In this paper I will move beyond simplistic value judgments that tend to polarise print text and audiobook format. Instead I wish to close the gap by exposing a behaviour associated with print culture through the agency of the recorded voice of narration. Subvocalisation is one case in point. In the reading of print text, the reader more or less unconsciously activates the vocal chords thus producing a rich and fully embodied experience of the text. Another example is the fairly recent Whispersync technology combining Kindle text, headphone listening and a spatialised sound experience. A main argument in my paper is that literary texts may contain audiophonic traces long before the technology as such exists.

Sound technology was a means of giving expression to new patterns that were emerging in Edwardian society. These changes were reified in the early unsophisticated piano roll which was an odd mixture of decorative Victorian arabesques and functional machine code. As the traditional music score was run through the paper-punching machine, the composer’s intentions were often deleted in the process and replaced with rudimentary tempo instructions in stencil. What remained was a script of telegraphic code to be deciphered at will, not least by the many women who had previously felt their subjectivity stifled in gendered music making.

E. M. Forster's A Room with a View (1908) is a charming novel with a charming heroine. Lucy Honeyworth comes across as a conventional young Edwardian woman whose great musical talent as a performer of canonical piano music redeems her from the epithet "commonplace." Scholars have placed her within the framework of Victorian performance culture to prove that music renders her original and interesting. She acts out the expected role of the entertaining middle-class woman as well as redefines that role through her individual interpretation of the repertoire, in particular Beethoven's opus 111, a sonata demanding great technical skill. In this double role the piano is instrumental for lending originality to the character.

This picture tallies badly with that of Edwardian critics, who did not seem to think that music had a catalytic function on Lucy but saw her as an original young woman incapable of storing any cultural information, let alone memorising a complicated piano score. These critics may have considered the possibility that Lucy is operating a mechanical piano, a pianola.  I argue, therefore, that the music-making in Forster's novel must be studied at the intersection of the classical romantic discourse and the discourse network of 1900. Lucy is to be understtod against the background of sound technology and applied physiology. The mechanical discourse, and more specifically, the pianola discourse, opens up new possibilities for the female performer to express herself thus wreaking havoc with the heavily gendered traditional music discourse.

In her study of music making in the Edwardian novel, Cecilia Björkén-Nyberg argues that the invention and development of the player piano had a significant effect on the perception, performance and appreciation of music during the period. In contrast to existing devices for producing music mechanically such as the phonograph and gramophone, the player piano granted its operator freedom of individual expression by permitting the performer to modify the tempo. Because the traditional piano was the undisputed altar of domestic and highly gendered music making, Björkén-Nyberg suggests, the potential for intervention by the mechanical piano’s operator had a subversive effect on traditional notions about the status of the musical work itself and about the people who were variously defined by their relationship to it. She examines works by Dorothy Richardson, E.M. Forster, Henry Handel Richardson, Max Beerbohm and Compton Mackenzie, among others, contending that Edwardian fiction with music as a subject undermined the prevalent antithesis, expressed in contemporary music literature, between a nineteenth-century conception of music as a means of transcendence and the increasing mechanisation of music as represented by the player piano. Her timely survey of the player piano in the context of Edwardian commercial and technical discourse draws on a rich array of archival materials to shed new light on the historically conditioned activity of music making in early twentieth-century fiction.

In 1910, Paul Solanges wrote to Henry Handel Richardson, author of Maurice Guest (1908), offering to translate the novel into French. Solanges had been deeply moved by the music novel recounting the story of a piano student’s attraction to a femme fatale. Throughout the translation process, which went on for over three years and was never completed due to the translator’s death, Richardson and Solanges exchanged some 300 letters. Initially Solanges was unaware that he was corresponding with a woman and although he soon began to suspect that this was the case, he never confronted her with his suspicion. Instead, the correspondents were in implicit agreement that they were setting traps for each other, a feature that has been given some scholarly attention in the study of Richardson’s creation of her male persona. However, in the present article, the ‘story of traps’ is approached primarily from the point of view of Solanges’s life-writing project. It is claimed that due to its liminal character, the correspondence sits neatly within the trickster genre. The argument is built on Jacques Derrida’s notion of the archive as a phenomenon to be understood from a point in the future. As such, the existence today of the meticulously edited correspondence testifies to the triumphant outcome of Solanges’s painful suffering from archive fever. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

This article explores the therapeutic potential of the performing audiobook voice. It takes its point of departure in the view that the audiobook negotiates the semantics of a text and its vocal manifestation. A key idea is that the performing voice is an affordance for creating a salutogenic sense of coherence in the listener. The argument is theoretically situated within the context of the psychology and sociology of music with affect regulation and ‘health-musicking’ as significant elements. The British actress Juliet Stevenson’s reading of Virginia Woolf’s second novel Night and Day (1919) will be approached as a case of ‘health-musicking’ and an event-based appreciation of sonic culture. This discussion will focus on the listeners’ appropriation of the sound object for their own empowering purposes.

The purpose of this article is to conceptualise voice as vocalisation. Taking a multidisciplinary approach to the concept of voice, the study is informed by theoretical considerations pertaining to audionarratology, voice semiotics, and cognitive science. It is argued that the physical articulation of voice reinforces metaphorical implications. Through the illustrative example of the audiobook version of the bestselling thriller The girl on the train (2015) by Paula Hawkins, the metaphorical overtones of voice quality are discussed. In addition, the vocal impact on mental imagery, daydreaming, and phenomenal consciousness is analysed. Based on data collected from the Audible website for listener reviews, it is concluded that voice performance has an impact on the way in which both plot and discursive features are perceived. Importantly, the study shows that the gendered theme of motherhood, foregrounded in Hawkins’s novel, takes on new dimensions when the text is vocalised.

Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs. Vidare delas de icke-europeiska kulturerna upp i Afrika och Asien. Resultatet visar att båda läromedlen, i olika grad, förmedlar en eurocentrisk utformning som skapar och befäster redan existerande fördomar om den Andre.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"

I denna studie undersöks anknytning relaterat till flerspråkighet då vi har upplevt att det är svårt för förskollärare att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen då kommunikationen inte fungerar. Forskning belyser att det är viktigt för barn att ha en trygg relation till pedagogerna och att en bra kommunikation dem emellan kan dämpa faktorer som gör att dessa barn inte lyckas så bra socialt och kunskapsmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare, genom fokusgruppssamtal, resonerar kring språkets och kommunikationens betydelse för att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. Följande forskningsfrågor har utifrån syftet konkretiserats: Vilka tolkningsrepertoarer kring flerspråkiga barns trygga anknytning ger förskollärarna uttryck för? Vilka kategoriseringar av barn och vuxna framträder i förskollärarnas diskussioner och vad kännetecknar dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och som analysmetod används diskurpsykologi vars analysverktyg: tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har hjälpt oss att besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppssamtal där tolv förskollärare från tre förskolor i södra Sverige deltog. De tolkningsrepertoarer som framkommer i resultatet är att en god relation till vårdnadshavarna, barns personlighet, språkets betydelse och pedagogers förhållningssätt är viktiga för att möjliggöra en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. De kategoriseringar som framkommer i vår studie är vi, de, dem, de barnen, dessa barn, barn med annat modersmål samt föräldrarna. Retoriken blir synlig när förskollärarna för varandras talan samt när de använder sig av extremisering och förminskning i sina uttalanden. Slutsatsen i studien är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.

Denna uppsats är en teoristyrd litteraturstudie om japansk nationalism under perioden 1853-1939. Syftet med studien är att tillämpa fyra nationalismteorier på utvecklingen av nationalismen i Japan, för att undersöka vilken av de fyra nationalismteorierna som bäst stämmer överens med det japanska exemplet.