hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1240
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bui, Hang
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bermhed, Emellie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En förlorad maskulinitet: Mäns upplevelser efter behandling av prostatacancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

  • 252.
    Bundesen, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Natural rubber latex: a matter of concern for nurses2008Inngår i: AORN Journal, ISSN 0001-2092, E-ISSN 1878-0369, Vol. 88, nr 2, s. 197-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past 20 years, the use of protective gloves in health care has increased, as have hypersensitivity reactions to the natural rubber latex (NRL) used in glove manufacture. A study was conducted to determine what nurses who work in environments in which NRL is commonly used know about NRL, including their education about and experience with NRL-related allergies. Nurses replied to a questionnaire with 20 statements pertaining to NRL and NRL-related allergies. The results showed that the nurses had inadequate knowledge about NRL, but nurses in a specialty training program scored significantly higher than professionally active nurses.

  • 253.
    Bussler, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gotthardsson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rydiander, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Du får inte köra!: Ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det ingår i ögonsjuksköterskans arbetsuppgifter att mäta synfunktioner och att informera om undersökningsresultat. Det kan kännas svårt att lämna information om att patientens syn inte uppfyller gällande synkrav för körkort, då informationen kan påverka patientens livskvalité negativt. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås. En intervjustudie genomfördes där nio ögonsjuksköterskor medverkade. En kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan på insamlad data. Tre kategorier framkom: personcentrering vid informationstillfället, patientreaktioner påverkar informationstillfället samt omständigheter påverkar informationstillfället. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna var djupt involverade i körkortsärenden och de flesta kände ansvar att informera patienten när synkraven för körkort inte uppnåddes. Genom ett personcentrerat förhållningsätt försökte ögonsjuksköterskorna skapa de bästa förutsättningarna för att göra patienten delaktig. Informationstillfället påverkades av patientens reaktioner samt andra omständigheter så som vilken diagnos patienten hade och vilka konsekvenser informationen skulle kunna innebära för patienten. Det visade sig vara av betydelse att ögonsjuksköterskorna hade goda kunskaper i handhavande och bedömningar i körkortsfrågor varför sådan utbildning rekommenderas. Oftalmologiska verksamheter bör avsätta tillräckligt med tid till dessa patientbesök då även detta visade sig vara viktigt. För att ytterligare förbättra den oftalmologiska omvårdnaden är det angeläget att i kommande studier belysa patientens upplevelse av informationstillfället.

  • 254.
    Byhlin, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzén, Linnéa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att belysa familjeförhållandena i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en sjukdom som gör att den drabbade pendlar mellan maniska och depressiva episoder. Den upplevda sjukdomen påverkar inte bara den drabbade utan även familjemedlemmar och närstående i den drabbades vardag. Arbetet för att hjälpa de drabbade familjerna är viktigt för sjuksköterskan, då ett väl fungerande stöd från sjukvården kan underlätta hälsan för de inblandade drastiskt. Syftet med studien var att belysa vad det innebär att leva i en familj där en förälder lider av bipolär sjukdom. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på̊ elva vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade analyserats framkom tre kategorier: risker, bördor samt stöd. Resultatet visade att det på många sätt behövs hjälp från sjukvården för att familjer där en vuxen lider av bipolär sjukdom ska kunna få en fungerande vardag. Det fanns många risker och de närstående bar på ett flertal bördor. Genom att stötta familjerna med samtalsstöd, information och avlastning gjorde man det dagliga livet uthärdligt. 

  • 255.
    Bylander, Mårten
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Duphorn, Elvira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att möta det outtalade svåra: Inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen. 

  • 256.
    Bäcklund, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Näslund, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Torebrink Hylander, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Uttryck för lidande inom omvårdnad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ”Existentiellt lidande”, ”Livslidande”, ”Sjukdomslidande”, ”Vårdlidande”, ”Den vårdande personalens upplevelser av lidande” och ”Socioemotionellt lidande”. Studien visar att forskning i nutid på många sätt beskriver uttryck för patientens lidande i liknande former som det lidande som beskrivits i forskning tidigare. Utöver detta framkommer även beskrivningar av lindrande av lidande inom omvårdnad. Det framkommer att fokus i vården tenderar att ligga främst på att behandla fysiska symptom. En helhetssyn, där även existentiella, psykologiska, kulturella och sociala dimensioner uppmärksammas, är nödvändig för att förbättra patientens hälsa och minska patientens lidande.För att kunna möta patienten i lidandet krävs medvetenhet hos sjuksköterskan kring egna upplevelser av lidande. Fortsatt forskning samt belysning av området i sjuksköterskeprogrammet är betydelsefullt.

  • 257.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the care for persons with dementia in Sweden2013Inngår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 17, nr Suppl. 1, s. S369-S370Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Dementia implies progressive loss of mental and physical functions during the trajectory of the disease (Porter & Kaplan, 2012). Persons with dementia need involvement of various and several care providers throughout the stages of dementia, and more knowledge is needed about best practice strategies in this complexity of care (Gurner, 2001). The aim of the study was to explore professional care providers and stakeholders’ views of best practice in concepts of information, collaboration and communication in the care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

    On the behalf of RightTimePlaceCare consortium. http://www.righttimeplacecare.eu.

  • 258.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Faculty of medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Professional care providers and stakeholders’ views of best practice in the chain of care for persons with dementia in Sweden2013Inngår i: Nordic Advances in Health Care Sciences Research: Abstract Book, 2013, s. 98-98Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: To meet the increasing needs for persons with dementia and their relatives a well-functioning health care system in which resources are used optimally is needed. For this to be achieved requires strategy and planning of synergies between the different cares providers. This study will explore professional caregivers’ and stakeholders’ views of best practice in terms of information, collaboration and communication in dementia care.

    Aim: The aim of the study was to explore professional care providers’ and stakeholders' views of best practice in concepts of information, collaboration and communication throughout the trajectory of care from diagnosis to end of life care for persons with dementia in Sweden.

    Method: The study had a qualitative approach based on three focus group interviews with a variation among participants regarding professions and workplaces to represent different types of care for persons with dementia from diagnosis to end of life care. The transcribed verbatim was analyzed with qualitative content analysis.

    Preliminary results: In early stages primary health care specialized in dementia had close collaboration, training and mentoring, with memory clinic and home care. In the later stages the person with dementia had less frequent contacts with primary health care. Day care played an important role in information delivery of the disease, in collaboration with home and institutional care. In the latest stage the family had an important role as a proxy for the person with dementia about desires in the care.

    Conclusion: A well-functioning network in professional care seems to have an impact on persons with dementia to remain at home despite loss of mental and physical functions.

  • 259.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Karlsson, Staffan
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund Univiersity, Lund, Sweden.
    Janlöv, Ann-Christin
    School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Best practice and needs for improvement in the chain of care for persons with dementia in Sweden: a qualitative study based on focus group interviews2014Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 14, nr 1, artikkel-id 596Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia receive health care and social services from a wide range of professional care providers during the disease trajectory, presenting risks of miscommunication, duplication and/or missed nursing interventions. Accordingly, the aim of this study was to investigate professional care providers' views on conditions for best practice in terms of collaboration and improvement needs in the chain of care from early to end-of-life stage for persons with dementia in Sweden.

    Methods: The study had a qualitative design based on three focus group interviews. A strategic sample of 23 professional care providers was included. Data were subjected to content analysis based on the three stages of dementia (early, moderate, end-of-life).

    Results: The results were divided into five categories: Diagnosis is a prerequisite for specialized dementia care, Creating routines in the chain of care, Competent staff a prerequisite for high-quality care, Day care facilitates transition in the chain of care and Next-of-kin participation is a prerequisite for continuity in the chain of care. It was clear that, according to the participants, best practice in dementia care in Sweden is not achieved in every respect. It appeared that transitions of care between different organizations are critical events which need to be improved. The further the disease progresses, the less collaboration there seems to be among professional care providers, which is when the next of kin are usually called upon to maintain continuity in the chain of care.

    Conclusions: The results indicate that, according to the care providers, best practice in terms of collaboration is achieved to a higher degree during the early stage of dementia compared with the moderate and end-of-life stages. Lack of best practice strategies during these stages makes it difficult to meet the needs of persons with dementia and reduce the burden for next of kin. These are experiences to be taken into account to improve the quality of dementia care. Implementation research is needed to develop strategies for best practice on the basis of national knowledge-based guidelines and to apply these strategies in the moderate and end-of-life stages. ©  Bökberg et al.; licensee BioMed Central Ltd. 2014

  • 260.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Older People's Health and Person-centred Care & Swedish National Graduate School for Competitive Science on Ageing and Health (SWEAH), Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Finland & Turku University Hospital, Finland.
    Soto-Martin, Maria
    Gerontopôle Alzheimer´s Disease Research and Clinical Center, Toulouse University Hospital, France.
    Cabrera, Esther
    School of Health Sciences, TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Mataró (Barcelona), Spain.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, Maastricht University, The Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Stephan, Astrid
    School of Nursing Science, Witten/Herdecke University, Germany.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, School of Nursing, Midwifery, and Social Work, University of Manchester, England.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Lund, Sweden.
    Care and Service at Home for Persons With Dementia in Europe2015Inngår i: Journal of Nursing Scholarship, ISSN 1527-6546, E-ISSN 1547-5069, Vol. 47, nr 5, s. 407-416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized formal care and service at home for persons with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries.

    Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project RightTimePlaceCare.

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect country-specific information concerning dementia care and service system. The mapping system consists of 50 types of care and service activities. Sixteen of the 50 predefined activities concerning care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Findings: Availability was reported to be higher than utilization, and the findings indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of "basic care and services" and "healthcare interventions," they were utilized by few in most countries. Furthermore, "specialized dementia care and services" were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The findings indicated that persons with dementia in Europe received formal care and service on a general, basic level but seldom adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study describes the gap between service provision and utilization enabling nurses to develop individually adjusted care plans for persons with dementia during the progress of the disease. The findings do not include matters of quality of care or how to best organize effective care and services. However, the activities of care and services presented here should shed light on what room there is for improvement when it comes to enabling persons with dementia to go on living at home. © 2015 Sigma Theta Tau International.

  • 261.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Ahlström, Gerd
    Leino-Kilpi, Helena
    Soto-Martin, Maria E.
    Cabrera, Esther
    Verbeek, Hilde
    Saks, Kai
    Stephan, Astrid
    Sutcliffe, Caroline
    Karlsson, Staffan
    Care and Service at Home for People With Dementia in Europe2015Inngår i: Abstractbook Nordic Conference on Advances in Health Care Sciences Research, 2015, s. 22-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe available and utilized professional care and service at home for people with dementia, from diagnosis to end-of-life stage, in eight European countries. Design: A descriptive cross-country design concerning eight European countries as a part of the European research project, RightTimePlaceCare (RTPC).

    Methods: The research team in each country used a mapping system to collect countryspecific information on a general level concerning dementia care and service system. The mapping system consisted of fifty types of care and service activities. Sixteen of the fifty predefined activities concerning professional care and service at home were selected for this study and subdivided into three categories, following the stages of dementia.

    Results: Availability was reported to be higher than utilization and the results indicated more similarities than differences among the eight countries involved. Even though there were several available activities of Basic care and services and Health care interventions they were utilized by few in most countries. Furthermore, Specialized care and services for people with dementia were sparsely available and even more sparsely utilized in the participating countries.

    Conclusions: The results indicated that people with dementia in Europe received professional care and service on a general, basic level but seldom received care and service adjusted to their specific needs.

    Clinical Relevance: This study highlights available and utilized types of care and service activities enabling nurses to develop individually adjusted care plans for people with dementia during the progress of the disease. Knowledge of care and services in other countries provides nurses with an important tool for the improvement of dementia care. However assessing the quality of care requires an indication of informal care provision in different countries.

  • 262.
    Börjesson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Göransson, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vestberg, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvård: Faktorer som påverkar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

  • 263.
    Cabrera, Esther
    et al.
    School of Health Sciences TecnoCampus, University Pompeu Fabra, Barcelona, Spain.
    Sutcliffe, Caroline
    Personal Social Services Research Unit, University of Manchester, Manchester, UK.
    Verbeek, Hilde
    Department of Health Services Research, CAPHRI, Maastricht University, Maastricht, the Netherlands.
    Saks, Kai
    Department of Internal Medicine, University of Tartu, Estonia.
    Soto-Martin, Maria
    Department of Geriatric Medicine, Gerontopole, INSERM 1027, University Hospital de Toulouse, Toulouse, France.
    Meyer, Gabriele
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin-Luther-University Halle-Wittenberg, Germany.
    Leino-Kilpi, Helena
    University of Turku, Turku, Finland/Turku University Hospital, Turku, Finland.
    Karlsson, Staffan
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University, Sweden.
    Zabalegui, Adelaida
    Nursing Hospital Clinic of Barcelona, Spain.
    Non-pharmacological interventions as a best practice strategy in people with dementia living in nursing homes: A systematic review2015Inngår i: European Geriatric Medicine, ISSN 1878-7649, E-ISSN 1878-7657, Vol. 6, nr 2, s. 134-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Two-thirds of nursing home residents suffer from dementia and there is a need for effective and efficient interventions with meaningful outcomes for these individuals. This study aims to identify current best practices in non-pharmacological interventions in nursing homes.

    Methods: A systematic literature review was conducted, following the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) declaration guideline. Studies and Randomized Controlled Trials (RCT) evaluating non-pharmacological interventions focused on improving the Quality of Care (QoC) and/or Quality of Life (QoL) of people with dementia (PwD) living in nursing homes were included. For individual study evaluation, the Cochrane Collaboration risk of bias assessment tool was used.

    Results: A total of 31 articles were included and five main categories emerged: psychosocial and educational, physical activity, sensorial therapies, staff-focused interventions and complex interventions. Psychosocial interventions were the most exhaustively studied and evaluated interventions. Few studies related to physical therapy were identified and they did not provide enough evidence of their effectiveness. Therapeutic touch was revealed to have positive effects on residents with dementia.

    Conclusion: Psychosocial interventions have been shown to have the potential to improve the QoL and QoC of people with dementia in nursing homes. Before implementation of the intervention, it is recommended that activities are adjusted according to residents' characteristics and external factors controlled to achieve effectiveness and to structure a well-designed intervention. However, there is not enough evidence to support the effectiveness of non-pharmacological interventions in general. Further well-designed research is needed on non-pharmacological interventions in nursing facilities. (C) 2014 Elsevier Masson SAS and European Union Geriatric Medicine Society. All rights reserved.

  • 264.
    Calais, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Holm, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med åldersrelaterad makuladegeneration: En systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos äldre i västvärlden. Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med syfte att beskriva upplevelsen av att leva med synnedsättning hos personer med AMD.

    Sju kategorier trädde fram: Behov av stöd och information, Förlust av självständighet, Utmaningar i vardagen, Anpassadestrategier, Påverkan på sociala livet, Rädsla och osäkerhet och Acceptans och hopp. Det visade sig att de upplevde en osäkerhet i förhållandet med hälso- och sjukvården då de kände att de inte fick tillräcklig information för att klara av sin situation. Minskad självständighet relaterat till ett ökat hjälpbehov var vanligt och att förlora möjligheten att köra bil var en viktig faktor i förlusten avsjälvständighet. AMD begränsade individens vardag på många nivåer och därmed även deras sociala aktiviteter och möjligheten att ta hand om sig själva och andra. Flera skapade olika strategier för att klara av vardagssysslor. Utmaningarna för dessa patienter ledde till en mångfald av emotionella reaktioner, många accepterade sin situation men levde ändå med en alltid närvarande rädsla för ytterligare försämring av synen. En tredjedel visade på depressiva symptom. Hälso- och sjukvården bör identifiera individers förmåga att kunna delta i aktiviteter som de tycker om, med hjälp av den informationen kan hälso- och sjukvården få ett hjälpmedel till att finna personer med risk för depression. Det är av vikt att hälso- och sjukvården fångar upp dessa individer för att kunna erbjuda dem hjälpmedel och stöd för att klara sin vardag.

  • 265.
    Calebrant, Honey
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vätskebehandling är en kontroversiell fråga inom den perioperativa vården. Studier visar olika metoder för behandling, bland andra restriktiv och liberal vätskebehandling dock menar vissa att ingen metod är rätt utan behandlingen måste vara individ anpassad. Sexton anestesisjuksköterskor intervjuades med ett syfte att undersöka anestesisjuksköterskans bedömning av patientens intraoperativa vätskebehov samt efterföljande åtgärder. Tre kategorier uppstod genom innehållsanalys: Självständigt beslutsfattande, Stöd i beslutsfattande och Osäkerhet i beslutsfattande. Den första kategorin innefattade subkategorierna Preoperativt beslutsfattande och Kontinuerligt beslutsfattande. I kategorin Stöd i beslutsfattande ingick subkategorierna Stöd av anestesiolog samt Stöd av andra i teamet. I kategorin Osäkerhet i beslutsfattande framkom subkategorierna Saknar riktlinjer, Saknar utvärdering/respons samt Svårbedömd patient. Det finns motstridiga åsikter angående tillvägagångssätt för bedömning av patientens vätskebehov samt om det ska användas riktlinjer för vätskebehandling. Riktlinjer på arbetsplatsen skulle kunna förenkla anestesisjuksköterskans vätskebehandling samt tydliggöra detta ansvarsområde. Betydelsen av denna studie kan vara att anestesisjuksköterskans tillvägagångssätt för att bedöma patientens intraoperativa vätskebehov uppmärksammas i klinisk verksamhet samt att riktlinjer utformas som stöd för anestesisjuksköterskans bedömning och val av åtgärder.

  • 266.
    Calebrant, Honey
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sandh, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jansson, Inger
    Institutet för hälsa och vårdvetenskap, Sahlgrenska Akademi, Göteborg, Sweden.
    How the Nurse Anesthetist Decides to Manage Perioperative Fluid Status2016Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 31, nr 5, s. 406-414Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To determine the factors that affect how nurse anesthetists in a county in Sweden decide how to manage perioperative fluid status.

    Design

    A cross-sectional qualitative study was conducted at two surgical wards in a county hospital.

    Methods

    Sixteen nurse anesthetists were interviewed to explore how nurse anesthetists assess patients' intraoperative fluid requirements and the subsequent measures adopted.

    Finding

    Three categories emerged through content analysis: clinical criteria and the thought process that drives decision making, interdependence in decision making, and uncertainty in decision making.

    Conclusions

    This study revealed differences with regard to fluid management among nurse anesthetists in a county in Sweden. For the assessments and subsequent measures that are carried out to ensure optimal fluid therapy, more research is needed to provide evidence, and evidence-based guidelines need to be developed in Sweden. © 2016 American Society of PeriAnesthesia Nurses.

  • 267.
    Camilla, Bomgren
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Emma, Karlson
    Högskolan i Halmstad.
    Sjuksköterskors hantering av yrkesrelaterad stress2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många sjuksköterskor utsätts för stress på grund av yrkets höga arbetskrav. Stress i hälso- och sjukvården kan leda till negativa konsekvenser när det kommer till sjuksköterskors hälsa. De negativa följderna påverkar deras arbetsprestation samt medför en sämre kvalité i omvårdnaden för patienterna. Detta problem medför att en bristande säkerhet för både patient och sjuksköterskor uppstår. En långvarig stress ökar risken till utbrändhet, vilket leder till stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor hanterar yrkesrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tre kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades och resultaten kodades till fyra kategorier som svarade till studiens syfte. Resultat: Studiens resultat skapade fyra kategorier vilka var genom optimism, genom självkontroll, genom avslappning samt genom stöd. Slutsats: Resultatet visar på att sjuksköterskor har olika strategier för att hantera yrkesrelaterad stress. Studien belyser vikten av att hantera yrkesrelaterad stress för att undvika de negativa följderna av stress. Ytterligare forskning behövs med fokus på hur man minimerar samt hanterar stress på arbetsplatser för sjuksköterskor.

  • 268.
    Cardell, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mattsson, Jennie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn: - En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta i samband med venpunktion är en vanlig smärtsam procedur som barn utsätts för inom sjukvården. Avledning handlar om att rikta barnets uppmärksamhet från proceduren och på så sätt minska smärtupplevelsen.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn i åldrarna 2-5 år.

    Metod: Utifrån en kvalitativ design genomfördes en intervjustudie. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med 13 sjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvården. Dataanalysen genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Positiva erfarenheter av avledning. Förutsättningar för en effektiv avledning och Metoder för avledning vid venpunktion. Sjuksköterskorna arbetade för att avledningen skulle anpassas efter barnet och därmed bidra till positiva erfarenheter av sjukvården.

    Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade positiva erfarenheter av avledning i samband med venpunktion på barn. Erfarenheten var att det bidrog till en lugn och trygg situation för såväl barnet, föräldrar, närstående som sjuksköterskan. Vidare forskning hade kunnat öka kunskapen om avledning och därmed skapa en bättre sjukvård för barn och ungdomar.

  • 269.
    Carlson, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna.  

  • 270.
    Carlson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cejku, Egzona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnad vid missfall: En utmaning för sjuksköterskor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall. I denna litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar framkom följande begrepp enligt VIPS-modellen som kan användas: information/undervisning, stöd, skötsel, smärta/sinnesintryck, observation/övervakning, läkemedelshantering, psykosocialt och samordning. Ett annat bra redskap för sjuksköterskor är Swansons omvårdnadsteori, som ger insikt i optimala omvårdnadsåtgärder vid missfall och som kan integreras i VIPS-modellen. Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap om missfall för att kunna möta parets behov av omvårdnad med ett holistiskt synsätt och säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning.  Därför behövs vidare forskning för att utveckla sjuksköterskans omvårdnad vid missfall.

  • 271.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Tellberg, Christel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distrikssköterskans preventiva åtgärder - att förebygga fotsår hos patienter med diabetes - en observationsstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 272.
    Carlsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Nguyen, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Effekterna av akupunktur, kognitivbeteendeterapi och ljusterapi hos vuxna med insomni2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården.

  • 273.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Att söka förlossningsvård i tidigt förlossningsskede2008Inngår i: Forskningskonferens: Konferens med fokus på forskning inom omvårdnad/vård, folkhälsovetenskap, handikapp, socialt arbete och idrottspsykologi, 2008, s. 16-16Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Att träda in i förlossningen: kvinnors tillit till sin egen förmåga att hantera förlossningen och deras upplevelse av det tidiga förlossningsarbetet2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 275.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Dagen då allt rasade samman: att bli anmäld som vårdpersonal2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 276.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 277.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Födandets rum: förlossningsrummet2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. This recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications, than women who remain at home until the active phase of labour. The objective of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to delivery ward.

    Method: In-depth interviews were conducted with nineteen women after they had given birth to their first child.

    A constructivist grounded theory method was used.

    Findings:Maintaining power” was identified as the core category, explaining the women’s experience of having enough power to deal with the situation, when labour started. Four related categories; “to share the experience with another”, “to listen to the rhythm of the body”, “to distract oneself” and” to be encased in a glass vessel”, explained how the women coped and thereby maintained power.

    Conclusions: The women in this study had a sense of power that was expressed as a driving

    force towards the birth, a bodily and mental strength linked to the conviction that they had the right to decide over their own bodies. This implies that women have the ability to make choices during the birth process that enable them to maintain their power.  The professionals need to be sensitive, supportive and respectful of women’s own preferences in the health care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process.

  • 278.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Förlossningens latensfas2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 279.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Maintaining power; an asset during early labour process2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 280.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Berg, Marie
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Adolfsson, Annsofie
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Reprioritizing life: A conceptual model of how women with type 1 diabetes deal with main concerns in early motherhood2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr 1, artikkel-id 1394147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Becoming a mother is related to increased demands for women with type 1 diabetes mellitus, and more research is needed to identify their needs for support in everyday living. Thus, the aim of this study was to explore the main concerns in daily life in early motherhood for women with type 1 diabetes and how they deal with these concerns. Method: A grounded theory study was conducted in which 14 women with type 1 diabetes were interviewed individually 7 to 17 months after childbirth. Results: A conceptual model was identified with the core category “reprioritizing life”, and three related categories: adjusting to motherhood, taking command of the diabetes, and seeking like-minded women. Becoming a mother was a turning point towards a greater awareness and acceptance of prioritizing diabetes management and health, and thus, life. There was a gap in provision of diabetes care after birth and during the time of early motherhood compared with during pregnancy. Conclusions: Healthcare contacts already planned before delivery can promote person-centred care during the whole period from pregnancy to motherhood. Moreover, providing alternative sources for health information and peer support could improve the life situation during early motherhood. © 2017 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 281.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ethical and methodological issues in qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions: a critical review2017Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 12, nr Sup. 2, artikkel-id 1368323Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Undertaking research studies in the field of mental health is essential in mental health nursing. Qualitative research methodologies enable human experiences to become visible and recognize the importance of lived experiences. This paper argues that involving people with schizophrenia in research is critical to promote their health and well-being. The quality of qualitative research needs scrutinizing according to methodological issues such as trustworthiness and ethical standards that are a fundamental part of qualitative research and nursing curricula. The aim of this study was to critically review recent qualitative studies involving people with severe and persistent mental illness such as schizophrenia and other psychotic conditions, regarding descriptions of ethical and methodological issues in data collection and analysis. A search for relevant papers was conducted in three electronic databases, in December 2016. Fifteen qualitative interview studies were included and reviewed regarding methodological issues related to ethics, and data collection and analysis. The results revealed insufficient descriptions of methodology regarding ethical considerations and issues related to recruitment and sampling in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness, putting trustworthiness at risk despite detailed descriptions of data analysis. Knowledge from the perspective of individuals with their own experience of mental illness is essential. Issues regarding sampling and trustworthiness in qualitative studies involving people with severe mental illness are vital to counteract the stigmatization of mental illness.

  • 282.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Odberg Pettersson, Karen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Vad gör vi med latensfasen?2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 283.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Länssjukhuset i Halmstad, Halmstad, Sverige.
    Hallberg, Lillemor
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Odberg-Pettersson, Karen
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Kvinnor som söker vård i tidigt förlossningsskede och deras upplevelse av latensfasen2007Inngår i: Reproduktiv Hälsa, Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet , 2007, s. 21-21Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 284.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Nygren, Jens M.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patient participation, a prequisite for care: A grounded theory study of healthcare professionals’ perceptions of what participation means in a paediatric care context2018Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 5, nr 1, s. 45-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims

    To explore healthcare professionals’ perceptions of what patient participation means in a paediatric care context.

    Design

    A qualitative explorative design with grounded theory.

    Methods

    Fifteen healthcare professionals who worked in paediatric care settings were either interviewed or asked open-ended questions in a survey, during December 2015–May 2016. Grounded theory was used as a method.

    Results

    The study results provide a theoretical conceptualization of what patient participation meant for healthcare professionals in paediatric care and how participation was enabled. The core category “participation a prerequisite for care” emerged as the main finding explaining the concept as ethical, practical and integrated in the care givers way of working. However, the concept was implicit in the organization. Four additional categories illustrated the healthcare professionals’ different strategies used to enhance patient participation; “meeting each child where the child is,” “building a relationship with the child,” “showing respect for each individual child” and “making the most of the moment.” © 2017 The Authors. Nursing Open published by John Wiley & Sons Ltd

  • 285.
    Carlsson, Ing-Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Ziegert, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsofrämjande processer.
    Sahlberg-Blom, Eva
    Hälsoakademin, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Nissen, Eva
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Maintaining power: Women's experiences from labour onset before admittance to maternity ward2011Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 28, nr 1, s. 86-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: in Sweden pregnant women are encouraged to remain at home until the active phase of labour. Recommendation is based on evidence, that women who seek care and are admitted in the latent phase of labour are subjected to more obstetric interventions and suffer more complications than women who remain at home until the active phase of labour. The aim of this study was to obtain a deeper understanding of how women, who remain at home until the active phase of labour, experience the period from labour onset until admission to labour ward. Method: interviews were conducted with 19 women after they had given birth to their first child. A Constructivist Grounded theory method was used. Findings: 'Maintaining power' was identified as the core category, explaining the women's experience of having enough power, when the labour started. Four related categories: to share the experience with another', to listen to the rhythm of the body', to distract oneself and to be encased in a glass vessel', explained how the women coped and thereby maintained power. Conclusions: the first time mothers in this study, who managed to stay at home during the latent phase of labour, had a sense of power that was expressed as a driving force towards the birth, a bodily and mental strength and the right to decide over their own bodies. This implies that women who maintain power have the ability to make choices during the birth process. The professionals need to be sensitive, supportive and respectful to women's own preferences in the health-care encounter, to promote the existing power throughout the birthing process. © 2010 Elsevier Ltd.

  • 286.
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livslidande hos kvinnor med endometrios2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd.

    Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor.

  • 287.
    Carlsson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Evers Persson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid ett traumalarm: En intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter bearbetning av data framträdde tre kategorier: krav på kunskap, krav på arbetssätt i akutrummet och möjlighet till utveckling. En rad specifika förutsättningar krävs för att anestesisjuksköterskan ska kunna arbeta evidensbaserat i samband med ett traumalarm. Det krävs att anestesisjuksköterskan har erhållit kunskap genom förvärvad erfarenhet i sina vardagliga anestesiologiska arbetsuppgifter, ett giltigt TNCC certifikat, delaktighet vid traumaövningar, debriefing efter traumalarm samt ges möjlighet till utveckling. Resultatet kan bidra till ökad medvetenhet hos anestesisjuksköterskor som medverkar i traumaomhändertagande att arbeta evidensbaserat, vilket i sin tur kan bidra till en ökad patientsäkerhet med förhoppningsvis minskat lidande för den enskilda patienten samt i förlängningen minskade kostnader för samhället.

  • 288.
    Carlstrand, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thorén, Annika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Alzheimers sjukdom: Att vara anhörig2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen.

  • 289.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Christensson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Jag kan inte sova!": -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visade att de främsta miljöfaktorer som störde patienters sömn var ljud, ljus och temperatur. Hälften av allt ljud som störde patienters sömn orsakades av sjuksköterskorna. Ljuset var ofta mycket starkt på sjukhus, och under natten var ljuset fortfarande för starkt för att främja sömn. Behaglig rumstemperatur för god sömn var individuell och handlade delvis om vad patienten var van vid från hemmet. Genom att få kunskap om de olika miljöfaktorer som stör patienters sömn, kan åtgärder vidtas som minskar vårdtiden och resulterar i en välmående patient. 

  • 290.
    Carlström, Michelle
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlgren, Rebecka
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Självskattad upplevelse av hälsa hos patienter på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsoutveckling i Sverige går framåt, men den självskattade hälsan är låg. Självskattning är ett mått som baseras på individens egen uppfattning av sin hälsa. Hälsa är en subjektiv uppskattning där varje individ har sin syn på upplevelse av hälsa. Autonomi, social gemenskap och begriplighet är olika dimensioner av hälsobegreppet som baseras på patienters upplevelse av hälsa. Många mätinstrument inom sjukvården idag har för avsikt att mäta hälsa genom frånvaro av symtom. Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning självskattar sin hälsa utifrån dimensionerna autonomi, social gemenskap och begriplighet. Metoden som användes var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkätundersökning utfördes under tre veckor. Resultatet baseras på 49 stycken enkäter. Resultatet visar att autonomidimensionen skattades lägst medelvärde samt att deltagarna skattade högst medelvärde på påståendet ”kan bry mig om andra”. Slutsatsen i denna studie visar att det låga värdet inom dimensionen autonomi kan bero på sjuksköterskornas arbetsklimat och medicinska synsätt. Implikationer i vården som fynden kan medföra kan vara en ökad medvetenhet kring självskattad hälsa både hos patienter och hos sjuksköterskor.

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 291.
    Carvell, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med självskadebeteende ur ett patientperspektiv.: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och attityd avspeglas i mötet med patienter med självskadebeteende och är avgörande för utfallet av behandlingen. Den allmänna litteraturöversikten belyser patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom hälso- och sjukvård. Sökningarna utfördes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och bearbetades med utgångspunkt från studiens syfte. I resultatet framkom tre kategorier, bli sedd, vårdmiljöns betydelse och vårdkontaktens betydelse, som visade att positiva uppfattningar av vården var känslan av att bli tagen på allvar, främjandet av integritet samt när vårdpersonal lyssnade. När patienter kände sig dömda på förhand samt upplevde bristande intresse från vårdpersonal, vilket ledde till ytterligare skuld och skam innebar negativa uppfattningar. Tidigare negativa erfarenheter under vårdkontakten ledde till att patienter undviker att söka hjälp. Litteraturöversikten visar på att det krävs mer forskning ur ett patientperspektiv för att utveckla ett bättre evidensbaserat arbetssätt för vårdpersonal som idag möter och behandlar patienter med självskadebeteende.

  • 292.
    Castenbladh Rafors, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivarsson, Madelene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Synen på livet med ett öga: En enkätstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I nuläget finns det begränsat med forskning hur det går för de personer som opererar bort ett öga. Detta kan medföra att ögonsjuksköterskan ger otillräcklig information till patient och anhöriga i samband med att det är aktuellt att bära protes. Därför var det av intresse att undersöka den synrelaterade livskvaliteten hos personer som genomgått en ögonamputation. Syftet var att belysa synrelaterad livskvalitet hos personer som genomgått en ögonamputation och har en ögonprotes. Studien är en tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Datainsamlingen omfattade frågeformuläret NEI-VFQ-25 med tilläggsfrågor, där deltagarna var vuxna personer som genomgått en ögonamputation de senaste fem åren. Resultatet visade att deltagarna hade lägre synrelaterad livskvalitet än personer i kontrollgruppen från H70-studien 2014/2015 med och utan påverkan på synförmågan. Mest besvär hade deltagarna med sidoseende och aktiviteter både på nära och långt håll. Resultatet av studien kan ge ögonsjuksköterskan fördjupad kunskap som kan användas i personcentrerad vård som stöd för att uppmuntra personen som genomgått en ögon amputation och att på bästa sätt hantera sin nya livssituation. Forskning omfattande synrelaterad livskvalitet hos samtliga vuxna personer i Sverige som genomgått en ögonamputation och har ögonprotes vore av intresse, eftersom resultatet baseras på en grupp patienter vid en ögonklinik.

  • 293.
    Castro, Claudia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Hasselquist, Molly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ögonsjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder vid åldersrelaterad makuladegeneration2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till irreversibel synnedsättning hos äldre personer i den industriella världen. Bakomliggande orsaker kan vara både genetiska och miljömässiga varför prevention och behandling av ögonsjukdomar kan öka livskvaliteten samt minska nedsatt syn och de funktionshinder som synnedsättning medför. Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som har åldersrelaterad makuladegeneration. Denna integrativa litteraturstudie visade att kunskapsnivån om AMD var låg både hos den allmänna befolkningen och patienter. Även patienter med allvarlig synnedsättning på grund av en eller flera ögonsjukdomar var omedvetna om sin diagnos. Patienter med AMD upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen, riskfaktorer, undersökningar och vilka behandlingar som fanns. Att drabbas av AMD innebar en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Det visade sig att det fanns ett starkt samband mellan förlust av synfunktionen och symtom på depression. Ingen av studierna var från Sverige eller belyste svenska förhållanden men belyser vikten av att hälsofrämjande arbete och ökad medvetenhet kring kroniska ögonsjukdomar och dess riskfaktorer är mycket viktigt. Det vore av stort intresse att undersöka de svenska förhållandena som jämförelse. 

  • 294.
    Cecilia, Johansson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kocevic, Fahira
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vägen till ändrade levnadsvanor: -erfarenheter från personer med övervikt och fetma2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor.

  • 295.
    Cederlöf, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ålenius, Piamari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades. Den genomförda innehållsanalysen resulterade i tre tydliga kategorier; självupplevd hälsovinst, säkrare omhändertagande och skadeförebyggande. Samtliga deltagare uppgav att de fick bättre ork, bättre sömn, bättre och snabbare återhämtning, mindre muskuloskeletala besvär och en positiv indirekt påverkan på patientsäkerheten.

  • 296.
    Cejku, Egzona
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boström, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården.

  • 297.
    Cervin, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Smith, Susanne
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patientsäkerhet i samband med interhospital transport av intensivvårdskrävande patient: Specialistsjuksköterskors erfarenheter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The frequency of inter-hospital transport (IHT) of intensive care patients is increasing and research shows that adverse events related to transportation are common. When transporting a critical care patient a specialist nurse often accompanies. In this complex health care environment, according to the laws, patient safe care should be conducted. Research shows that specialist nurses who accompanies IHT experiences insecurity associated to not having an overall control of the care of the patient. There are a limited number of scientific publications of specialist nurses' experiences and management of patient safety in these situations and it seems relevant to examine how specialist nurses proceed.Purpose: The purpose of this study was to describe the specialist nurses' experiences and management of patient safety associated to terrestrial inter-hospital transport of intensive care patients. Method: A qualitative method with inductive approach. Data collection was conducted through 15individual semi-structured interviews. Collected data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results revealed four main categories and twelve subcategories. The four main categories were: Clear and targeted communication is a basic requirement for patient safety., Knowledge of and adherence to routines provides equivalent patient safety., The skills of the Working Group on IHT should be composed correspondingly to the patient's care needs., The working environment can be an asset or a threat. Conclusion: To work in an environment that did not belong to routine and sometimes in a combination with unknown staff made the specialist nurses experience the mission as a solo work where patient safety was depending on his/her past experiences and expertise. Implication: An effort to achieve equivalent safe care requires a comprehensive plan for IHT and to work towards national guidelines for IHT. Since it is a rare work it means a small volume of patients per specialist nurse and year performing IHT. Work performed less frequently by a larger number can be compensated with team training and regular follow-ups.

  • 298.
    Chaudary, Mubina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dunér, Isabel
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en urinkateter: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern.

  • 299.
    Christerson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kejonen, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård.

  • 300.
    Claesson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ohlsson, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen.

3456789 251 - 300 of 1240
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf