hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1942
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wallinvirta, Eivor
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Nyström, Patrik
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Patientsäkerhet och vårdandets etik2013Inngår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: An international collaborative project has been ongoing since 2009 between the Ambulance training program in Nursing at the University of Halmstad and the program in Emergency Care at Arcada University of Applied Sciences. The purpose is to jointly develop knowledge about patient safety and caring ethics, through participation in experiential skills development in innovative environments. The focus areas of collaboration are: 1) To learn safety by preventing and creating resistance to human errors and malpractices in health care 2) To become aware of the outer and inner ethics, as a basis of use of the self 3) To create conditions for inner leadership and personal responsibility in health care. The course content planning is guided by an integrative pedagogy, which contains an active simulation exercise.

    Methods: Simulation exercises are given to interdisciplinary student teams at a one week exchange program in Helsinki in spring and in Halmstad in autumn. The assessment is a written work, and the student deepens understanding in evidence-based research.

    Results: Simulation has given students opportunities for an active and motivational approach to learning, where a high degree of knowledge, creativity and reflection co-exist. Students have expressed that they have learned to think and act in terms of patient safety and ethics. The concepts have been concrete and visibly demonstrated by simulating everyday prehospital emergency situations: e.g. a situation in which the patient refuses to be transported. The simulation exercises have explained theory and built bridges to practice.

    Conclusions: The discussions of reflection in interdisciplinary groups and after the simulations have been fruitful, due to students´ different experiences, but also because of awareness of cultural similarities and differences. Students have adopted permanent values of concrete models for how to act safely and ethically at the individual, community and organizational level.

  • 252.
    Bertilsson, Lovisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Problematiska användanden av hälsokunskap": Hälsoutbildades uppfattningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

  • 253.
    Bexell, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sarman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

  • 254.
    Bigelius, Ulla
    et al.
    Kalmar County Hospital, Kalmar, Sweden.
    Eklund, Mona
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden & Faculty of Health and Society, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    The value and meaning of an instrumental occupation performed in a clinical setting2010Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, nr 1, s. 4-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate how patients in a clinical setting, combining acute stroke care and rehabilitation, perceived the value and meaning attached to a commonly used instrumental occupation, namely "Brewing coffee and making an open-face cheese sandwich with sliced vegetable". Another aim was to validate the ValMO model, proposing that value and meaning are related phenomena. Upon performing the occupation, 38 participants answered questionnaires concerning perceived meaning and occupational value. The results showed that the occupation was highly valued by the participants and that it was perceived as meaningful. No age or gender differences were found. The findings confirmed the proposed link between value and meaning. In conclusion, a commonly used and supposedly meaningful occupation was indeed found to be valued and meaningful by the patients and the findings validated the targeted aspects of the ValMO model. This study was unique in its focus on value and meaning in a clinical context. Futures studies should clarify if the link between meaningful occupation and well-being, which has been shown in many studies of everyday situations and is another of the assumptions in the ValMO model, can be proved in clinical contexts as well. © 2010 Informa UK Ltd.

  • 255.
    Billsten, Johan
    et al.
    Department of Psychology, Linnaeus University, Sweden.
    Fridell, Mats
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Holmberg, Robert
    Department of Psychology, Lund University, Sweden.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study2018Inngår i: Journal of Substance Abuse Treatment, ISSN 0740-5472, E-ISSN 1873-6483, Vol. 84, s. 9-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017

  • 256.
    Birgersson, Rikard
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Eliasson, Eric
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Unilateralt och bilateralt genomförande av bänkpress och dess påverkan på varandra sett till muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det har studerats huruvida styrkeövningar genomförda med två armar (bilateralt) leder till bättre prestation i jämförelse med övningar genomförda med enbart en arm (unilateralt), och det har visat sig att båda genomförandena resulterar i liknande resultat efter en kortare träningsperiod. Samtidigt visar forskning på att blandade resultat mellan olika genomföranden sett till muskelaktivering och kraftutveckling existerar.

    Syfte: Huvudsyftet med denna studie var att se effekten av unilateral eller bilateral uppvärmning i bänkpress och dess påverkan på efterföljande unilaterala och bilaterala genomföranden i bänkpress, i faktorerna muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling. Dessutom var syftet att relatera resultaten i studien till bilateralt index för att se om bilateralt underskott eller bilateral facilitering dominerade.

    Metod: Styrketränade män (n = 13, ålder 25 ± 3 år) värmde upp med två olika genomföranden (unilateralt eller bilateralt) och efter varje individs uppvärmning utfördes tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bänkpress. Muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling, uppmättes i musklerna pectoralis major, främre deltoideus, och triceps brachii, efter varje individs uppvärmning under tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bänkpress.

    Resultat: Signifikanta resultat hittades vid unilateral prestation i effekt och kraftutveckling efter unilateral uppvärmning (184 ± 36 W och 164 ± 31 W; 416 ± 76 N och 412 ± 74 N), jämfört med bilateral uppvärmning (p = 0,05). Vid bilateral prestation hittades ingen signifikant skillnad mellan de olika genomförandena. Ingen signifikant skillnad hittades heller i muskelaktivering i något av genomförandena. I studien hittades även bevis på skillnad mellan testdeltagare gällande bilateralt underskott och bilateral facilitering sett till effekt och kraftutveckling, där större delen av testdeltagarna hade bilateral facilitering.

    Slutsats: Oberoende av uppvärmning kunde ingen skillnad ses i styrketränade män gällande muskelaktivering i bilateral eller unilateral bänkpress, däremot hade uppvärmningen betydelse för prestationen. Därför ska unilateral uppvärmning appliceras inför unilateral prestation, då detta visade på signifikant förbättring. Trots ingen signifikant förbättring bör även ett bilateralt genomförande efterfölja en bilateral uppvärmning.

  • 257.
    Bjur, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sangüesa, Paloma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olausson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning är en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrådgivning inom ögonsjukvård är begränsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av användandet av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav huvudkategorierna kunskapskälla vid behov, stöd i yrkesrollen, brister i beslutsstödet och god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Ögonsjuksköterskorna var positiva till användandet av beslutsstöd vid oerfarenhet av arbetsuppgiften samt vid sällan förekommande och komplexa situationer. Användandet av beslutsstöd upplevdes underlätta prioritering och samordning av vårdinsatser vilket upplevdes leda till god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och en känsla av trygghet. Beslutsstödet underlättade kommunikationen med andra vårdenheter och vårdsökande. Det upplevdes inte täcka alla situationer utan uttrycktes behövdes utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Aktivt lyssnande och tänkande i kombination av erfarenhet och kunskap ansågs vara viktiga komponenter vid telefonrådgivning. Vidareutveckling och förbättring av de beslutsstöd som används idag är av betydelse.

  • 258.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Sect Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Clin Res Sormland, Uppsala, Sweden..
    Jansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wadensten, Barbro
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Engström, Gabriella
    Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA..
    Pöder, Ulrika
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Prevalence and quality of clinical pathways in Swedish intensive care units: a national survey2014Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 20, nr 1, s. 48-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectivesTo identify the prevalence of clinical pathways (CPs) in Swedish intensive care units (ICUs) and to explore the quality, content and evidence base of the documents. MethodsA descriptive and explorative survey of all Swedish ICUs (N84) and a review of submitted examples of CPs (n12) were conducted. ResultsCPs were in use at 20% of the Swedish ICUs. There was a significant geographic variation but no relationship between the use of CPs and category of hospital, type of ICU, size of ICU or type of health record applied. In total, 56 CPs were reported within a range of scopes and extensions. The content of the ICUs' CPs, as well as the degree to which they were interprofessional, evidence based, and renewed varied. ConclusionsProgress has been made in relation to CPs in recent years, but there is potential for further improvements. None of the ICUs had CPs that contained all key characteristics of a high-quality, interprofessional and evidence-based CP identified in the literature. Greater knowledge sharing and cooperation within the field would be beneficial, and further research is needed.

  • 259.
    Bjurwill, Christer
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Read and react: The football formula1993Inngår i: Perceptual and Motor Skills, ISSN 0031-5125, E-ISSN 1558-688X, Vol. 76, nr 3_suppl, s. 1383-1386Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay is focused on the problem of vision and intelligence in football (soccer). One-touch play is the type of football that we are to see more often in the future. To prepare the players for such play, both managers and coaches must notice the importance of technical speed and tactical creativity. © Perceptual and Motor Skills 1993 

  • 260.
    Bjärbo, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barn som anhöriga i ett västsvenskt ambulansområde: En pilotkartläggning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen.

    Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien.

    Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom.

    Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd.

  • 261.
    Bjärne, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thulin, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård: En allmän litteratudstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.

  • 262.
    Björck, Carolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Organisationsfaktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades. Fem kategorier framkom Stöd och kommunikation, Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, Sjuksköterskans upplevelse av resurstilldelningens inverkan, Sjuksköterskans utökade arbetsbörda och Förändrade villkor för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Resultatet visade att när ledaren delade ansvaret med sjuksköterskan, kommunicerade och gav stöd så skapades en större möjlighet för sjuksköterskan att förmedla en adekvat omvårdnad. Ledaren påverkade sjuksköterskans arbetstillfredsställelse vilket även gynnade patient tillfredsställelsen. Det ansågs vara betydelsefullt att sjuksköterskan kände kontroll över arbetssituationen och gavs tillräckligt med resurser för att kunna utföra en adekvat omvårdnad. Den tekniska utvecklingen kunde öka arbetsbördan och leda till nedskärningar i omvårdnaden. Slutsatserna var att arbetsbördan kunde minska patientsäkerheten, samt att ledaren kunde åstadkomma utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskan och skapa en mer patientfokuserad vård genom att exempelvis öka samarbetet i personalgruppen. Framtida forskning bör inriktas på organisationsförändringar ur ett patientperspektiv, sjuksköterskans upplevelse före, under och efter förändring samt för- och nackdelar med befintliga organisationsformer.

  • 263.
    Björk, Anders
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Haag, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Psykologin bakom skadeprevention inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning.: En Kvalitativ studie ur coachers perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt coacher inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning implementerar preventiva strategier designade för att förebygga skador genom inverkan på psykologiska riskfaktorer. Vidare var det av intresse att undersöka vilka personlighetsdrag hos en idrottare som coacher upplevde ökade risken för skador. Ett ytterligare syfte var att studera coachernas erfarenheter av relationen mellan idrottares stressnivå och skaderisk. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med coacher på distrikt till internationell nivå lokaliserade i Sverige. Samtliga coacher hade tidigare erfarenhet med skadade idrottare. Resultatet sammanställdes genom en deduktiv innehållsanalys. Under intervjuerna identifierades flera interventionsstrategier som kunde relateras till Williams och Andersens (1998) stress­skademodell. Det framgick att coacherna i studien fokuserar mycket på fysiologiska och stressrelaterade aspekter och inte personlighetsdrag när de implementerar interventioner för att förebygga skador. Implikationer för skadeförebyggande träning samt förslag på framtida forskning ges.

  • 264.
    Björk, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skär, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Cia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med fekal inkontinens: Ett begränsat liv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. 

  • 265.
    Björk, Oscar
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Post-activation Potentiation in Moderately Heavy Squats following a Heavy Pre-load Squat2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Post-activation potentiation (PAP) is a phenomenon where force output is acutely enhanced

    following muscular contraction. Previous research has documented enhanced performance in

    power-type light exercise following a heavy pre-load, such as vertical jumps following heavy

    squats. To date, the effect of PAP on moderately heavy exercise following a heavy pre-load

    has not been investigated. Purpose: The purpose was to examine whether PAP could be

    elicited in moderately heavy squats following a heavy squat pre-load, and if so, what intensity

    (as percentage of one repetition-maximum [1RM]) of pre-load elicited the highest PAP effect

    (measured as mean power, mean force and number of repetitions performed). Subjects:

    Seventeen resistance-trained males (age 24±2 years, length 182±8 cm, body mass 84.7±13.1

    kg, squat 1RM 147.6±29.6 kg) with at least 2 years of experience of the squat exercise.

    Methods: After testing parallel squat 1RM at a separate session, subjects performed three

    testing sessions in a randomized order in a cross-over design; performance test at 80% of

    parallel squat 1RM (control), one repetition at 85% of 1RM followed 8 minutes later by the

    same performance test (PAP85), and one repetition at 93% of 1RM followed 8 minutes later

    by the same performance test (PAP93). Sessions were separated by six days. Force and power

    output was recorded using a linear encoder. Friedman’s test was used to reveal differences

    between conditions, and a Wilcoxon signed rank test was used to identify these differences.

    Results: There was an increase in number of repetitions performed for PAP85 (p=0.009) and

    PAP93 (p=0.001) compared to control, but not for mean power or mean force. There was no

    significant difference between PAP85 and PAP93 for number of repetitions (p=0.091).

    Conclusion: PAP can be elicited to improve performance in moderately heavy squats

    following a heavy squat pre-load in trained subjects, but only measured as number of

    repetitions performed, not force or power. PAP could therefore be useful not only for

    designing power training, but also for strength and hypertrophy training.

    KEYWORDS: squat, post-activation potentiation, PAP, strength, power, hypertrophy.

  • 266.
    Björkegren, Adam
    Högskolan i Halmstad.
    Mindfulness2015Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 267.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Division of Health and Rehabilitation, Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Lilja, Margareta
    Division of Health and Rehabilitation, Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Gard, Gunvor
    Division of Health and Rehabilitation, Department of Health Sciences, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Temporal patterns of daily occupations related to older adults' health in northern Sweden2014Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 22, nr 2, s. 127-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low subjective health among older adults in Northern Sweden. A cross-sectional design imprinted by time-geographic methodology was used and participants 70 years and older were purposively selected and divided into groups of high and low health using the SoC-29 and SF-36 questionnaires. Daily occupations data were registered and analysed using VISUAL Time-PAcTS and related to health conditions using SPSS. The results showed that the participants in the high- and low-health groups showed similar patterns of participation in occupations during the 24-hour sequences describing their daily routines. Some differences in patterns of frequency and duration of occupations were shown between health groups during the 24-hour sequences as well as within six intervals. The low-health group showed higher frequencies and longer durations for “care for oneself” and “reflection and recreation” occupations and lower for “house-keeping” and “procure and prepare food” occupations compared to the high-health groups. There were few significant differences between the high- and low-health groups' mean durations for occupations. The results of this study could contribute to the support and assistance of occupations of older adults in society. © 2014 The Journal of Occupational Science Incorporated.

  • 268.
    Björkqvist, Kornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svantesson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården.

  • 269.
    Björn, Wihlborg
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malin, Yderhag
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ledarskap: en viktig nyckel till hälsa i arbetslivet: En litteraturstudie om transformativt ledarskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.

    Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

    Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.

    Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter.

  • 270.
    Björnell, Rebecha
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Kristensson, Michaela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Kan ett 5-veckors hembaserat träningsprogram förbättra smärtan hos personer med fibromyalgi?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett 5-veckors enkelt styrketräningsprogram i hemmet minskar den upplevda smärtan hos personer med fibromyalgi.

    Metod: Antal deltagare med fibromyalgi var 10 stycken som rekryterades för att genomföra ett 5 veckors träningsprogram med fokus på styrka i buk-, rygg- och magmuskulatur. Före och efter träningsprogrammet mättes styrka (rygg, mage och ben – 3 tester) och smärta (Visual Analog Skala - VAS). Fyra frågor kring smärta besvarades med VAS-skala. Skillnad mellan undersökning före påbörjad träning (pretest) till undersökning efter avslutad träning (posttest) analyserades. Wilcoxons rangtest användes för att undersöka om där fanns en signifikant skillnad mellan pretest och posttest.

    Resultat: Efter avslutat träningsprogram hade inte smärtan förbättrats. I styrketesterna framkom signifikant förbättrad benstyrka medan rygg- och magstyrka var oförändrad. För sju av tio av deltagarna förbättrades styrkan i magtestet utan signifikant skillnad och för fem av tio deltagare förbättrades styrkan i ryggtestet utan signifikant skillnad. Smärtan var efter avslutad träning förbättrad, dock ej signifikant skillnad.  

    Slutsats: Det studerade styrketräningsprogrammet under 5 veckor ledde inte till en minskning av smärta.

  • 271.
    Björnerhag, Linette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kärrbrand, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar

    bemötandet av närstående i sorg.

    Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation.

    Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg.

  • 272.
    Björnstad, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larynxmask: - en metod för att möjliggöra fri luftväg och adekvat ventilation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer. Litteraturstudiens resultat visar att LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Framtida studier skulle kunna belysa om LMA kan användas vid kirurgi till patienter med ökad aspirationsrisk, till exempel vid sectio och obesitaskirurgi. Studier skulle också kunna fokuseras på patienternas postoperativa upplevelser av att ha haft LMA jämfört med trakeal intubation.

  • 273.
    Björsing, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Casparson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olofsson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet.

  • 274.
    Bladh, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Norrström, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att våga tala om sexualitet: en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades för att finna hämmande och främjande faktorer. Dessa faktorer låg sedan till grund för resultatet. I resultatet framgick att sjuksköterskans utbildning, ålder, kön, yrkeserfarenhet och känslor inför sexualitet var faktorer som både kunde hämma och främja sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetsplatsen har också en betydelse för huruvida sjuksköterskan samtalar med patienten om ämnet. Även kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient påverkade samtal om sexualitet. Sexualitetens inverkan på hälsan bör belysas redan i grundutbildningen och sedan genom fortbildning på arbetsplatsen. Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och mer djupgående forskning krävs för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna tala mer öppet om sexualitet.

  • 275. Blickander, Jacob
    Post Activation Potentiation – Effects onNumber of Repetitions and Average ForceOutput in Moderately Heavy Overhead Press2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 276.
    Blidell, Ylwa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kaire, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelser av att leva med astma: När livet begränsas2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma, vilket gör att sjukdomen klassas som en folksjukdom. Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med olika svårighetsgrader som medför konsekvenser i det vardagliga livet. Syfte: Att belysa vuxna personer upplevelser av att leva med astma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Samtliga artiklar har sökts fram i Cinahl, pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsbärande enheter framkom tre huvudkategorier: Begränsningar i vardagen, Att förhålla sig till sjukdomen och Behov av kunskap och stöd. Under Begränsningar i vardagen framkom subkategorierna: Fysiska begränsningar, Sociala begränsningar och Emotionella begränsningar. Under Att förhålla sig till sjukdomen framkom subkategorierna: Inte kunna acceptera sjukdomen och Lära sig leva med sjukdomen. Under Behov av kunskap och stöd framkom subkategorierna: Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Socialt stöd. Slutsats. Svårigheter att andas medförde känslor som oro, rädsla, nedstämdhet och frustration hos personer med astma. Vardagslivet påverkades negativt i form av att undvika sociala tillställningar och ledde till en stor påverkan emotionellt. Personer med astma upplevde brist på information och därmed avsaknad av kunskap om sin sjukdom. Det fanns svårigheter att acceptera sin astma vilket ledde till att personerna förnekade att de var sjuka och skämdes när symtomen uppkom oförutsägbart. För att få kontroll över sin sjukdom och att lära sig leva med astma krävdes det acceptans och att lära känna sina symtom samt begränsningar.

  • 277.
    Blizniuk, Viktoryia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Health literacy among young people in Sweden: Qualitative study of the school-based health education2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The basic components of the health literacy are ability to get access to the health-related informationand understand it. For the young people the most appropriate source of information, including abouthealth, is school. Studies on health education showed that there are some problematic issues in thehealth education in the schools in Sweden which result in non-application of the knowledge by thestudents.Thus, the aim of this study was to explore and analyze school-based health education in Sweden fromthe youth perspective. The purpose of the study was to indicate the best practices of health educationwithin schools in Sweden and reveal the most problematic fields and gaps in it from the point of viewof the youth.Qualitative research was conducted for exploring the research problem. Therefor semi-structuredinterviews were held with young people aged 18-25 having studied in the schools in Sweden. The datawas analyzed within social learning theory with application of thematic analysis methodology. Besides,literature and previous researches review has been conducted as a background study.In the result of this research it was revealed that although young people are satisfied with the resultsof the health classes and show trust to the school as a source of information, some information lacksin the health education, e.g. mental health education. Besides, some issues have been noticed as to theschool environment around health education which can impede application of the health knowledge.

  • 278.
    Blom, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fossheimer Stillfors, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Self-management i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom - en begreppsanalys2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Previous research indicates that elderly people want to be independent and have the opportunity to stay in their own homes for as long as possible despite chronic disease. The district nurse can, by promoting the persons ability to self-management, create conditions for the elderly to be able to live at home. In this study, a conceptual analysis of self-management was done. Self-management is a term that has no clear definition and is under development. There is no matching swedish word. The purpose was to illustrate how self-management is used in relation to elderly people living with chronic disease. The study has an inductive approach. The method is based on Rodgers' evolutionary concept analysis, a valid method for developing knowledge in nursing science. The result shows that self-management in relation to elderly people with chronic disease can imply both benefits and risks. The benefits can be increased confidence in their own ability as well as increased knowledge about the disease. The risks may be loneliness and anxiety. In summary, the study shows that research should focus on how the district nurse can contribute knowledge in order for older people to adopt self-management, but also the importance of including the negative aspects that self-management can cause.

  • 279.
    Blom, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Koobs Hultberg, Alice
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i särskilt boende och hospice: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede.

  • 280.
    Blomberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Öhmark, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malnutrition hos äldre patienter: Hur kan det förebyggas?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland äldre som är inneliggande på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos äldre. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillståndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vården med hjälp av information, att involvera anhöriga, struktur i vårdteamet, att använda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjälper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krävs även en struktur i vårdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna. Patienternas delaktighet är en viktig faktor för att öka deras motivation, även anhörigas involvering lyfts fram. I framtiden behövs det fler studier på svenska förhållanden och mer uppmärksamhet till patienter som trots övervikt kan bli malnutrierade. Till sist måste information om äldre som aktivt väljer att sluta äta framarbetas, både till sjukvårdspersonal och anhöriga.

  • 281.
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarenheter hos barn till förälder med psykisk ohälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I EU har man uppskattat att 27 % av de vuxna lider av minst en psykisk sjukdom och det är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Omkring 36% av patienterna inom psykiatrisk vård har minderåriga barn. Det är känt att barn till förälder med psykisk ohälsa har större risk att drabbas av olika svårigheter, men det finns många skyddande faktorer som kan hjälpa dessa barn. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktigar professionella inom vuxenpsykiatrisk vård att uppmärksamma dessa barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos barn till patienter inom vuxenpsykiatrin relaterat till förälderns sjukdom och belysa vårdpersonalens betydelse. I studien granskades och analyserades tio artiklar som var publicerade i vårdvetenskapliga tidskrifter och resultaten belyser minderåriga och vuxna barns erfarenheter och omvårdnadspersonalens betydelse. Det finns behov för fortsatt omvårdnadsforskning och utveckling inom klinisk praxis.

  • 282.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Experiences of data collection issues in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia2016Inngår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 41-41Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness are crucial for the development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with schizophrenia is primarily established in dialogue with individuals with experience of the phenomenon investigated. Attaining trustworthiness in the findings in qualitative studies is of great importance and the interview approach used should assure trustworthiness in the data collection at different levels with regard to the perspectives of the individual, which is essential for developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss the issues related to data collection in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia.

    Method: Six qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people diagnosed with schizophrenia were reflected on and discussed in terms of issues related to data collection involving people with severe mental illness such as schizophrenia (N=75).

    Results: The discussions that generated the results revealed three topics in qualitative studies involving individuals diagnosed with schizophrenia: 1) Selection of research context with respect to participants’ different aspects of life, 2) Sampling issues with regard to judgements of participants’ ability to contribute with information and 3) Choice of data collection methods to meet the aim of the enquiry.

    Conclusion: Three crucial areas in data collection in qualitative studies with individuals diagnosed with schizophrenia were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 283.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    How to facilitate healthy living described by persons with persistent psychiatric disorders in psychiatric out-patient settings – challenging health care professionals2016Inngår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 13-13Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Over the previous decades, scientific research has demonstrated that people with persistent mental illness like schizophrenia and other psychotic disorders have a reduced life expectancy and have a higher risk of being affected of preventable physical illnesses such as developing metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. Additionally it have made evident for lower quality of life as well. These risk factors make health promoting essential in the care providing and therefore it ́s important for the health professionals to have a deeper knowledge about the facilitating factors to healthy living described by persons themselves.

    Aim: The aim of this qualitative study was to describe the experiences of persons affected by persistent mental illness such as schizophrenia or other psychotic disorders what facilitates healthy living in their everyday life. The presentation has the focus on the facilitative factors applying health professionals when providing care for persons in psychiatric out-patient settings.

    Method: The study was carried out in three different psychiatric out-patient settings in the southern Sweden. The data was collected through qualitative interviews (N= 16) and analyses by qualitative, inductive approach abased on Granheim and Lundmans ́ conceptualization of content analysis.

    Results: First, it is essential for persons with persistent and severe mental illness that they get support to bring out their needs to healthier living by having a dialogue about the issues of healthy living in their everyday life. In this dialog they may also need support to reflect and find out their own motivating factors to healthier living. Additionally, in this dialogue it is important to be aware of that they will be regarded as a whole person and include many areas of life like daily structure and social life. The professionals should show a truly involvement and active interest to persons when increasing healthy living.

    Conclusion: Many persons with persistent mental illness need practical support in their everyday life to maintaining healthier living. This requires the close cooperation between psychiatric out-patient settings, the housing support professionals from municipalities and the social services.

  • 284.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Center for Collaborative Palliative Care , Department of Health and Caring Sciences, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Health Risks among People with Severe Mental Illness in Psychiatric Outpatient Settings2018Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 7, s. 585-591Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Life expectancy is greatly reduced in patients with schizophrenia, and cardiovascular diseases are a leading cause of mortality. The aim of this cross-sectional study was to investigate the prevalence of overweight, obesity, and cardiovascular disease (CVD) risk and to investigate the relationships between self-rated health, sense of coherence, CVD risk, and body mass index (BMI) among people with severe mental illness (SMI) in psychiatric outpatient settings. Nearly 50% of the participants were exposed to moderate/high risk of CVD and over 50% were obese. The results showed no statistically relationships between the subjective and objective measures (Bayes factor <1) of health. The integration of physical health into clinical psychiatric nursing practice is vital. © 2018 Taylor & Francis Group, LLC

  • 285.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Experiences of methodological issues in qualitative studies involving people with severe mental illness such as schizophrenia2016Inngår i: Programme: Second Nordic Conference in Nursing Research, 2016, s. 60-60Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness is crucial in development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with severe mental illness is primarily established in dialog with individuals experienced in the phenomenon investigated. To reach trustworthiness of findings in qualitative studies is central and the interview approach used should assure trustworthiness in data collection regarding perspectives of the individual essential in developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss methodological issues related to research interviews involving people with severe and persistent mental illness.

    Method: Five qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people with severe mental illness were reflected and discussed regarding methodological issues related to the interview situation involving people with severe and persistent mental illness (N=51).

    Results: The discussions forming the results revealed three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness. Use previous experiences of interactions with persons with mental disabilities with an open mind without prejudices. Balance the interviewee’s need of support and encouragement during the interview without manipulating contents of statements. Comprehend the essential meaning in the interviewee’s statements even when statements are short and narrow.

    Discussion: Three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 286.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Enabling healthy living: Experiences of people with severe mental illness in psychiatric outpatient services2018Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 1, s. 236-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is well known that people with severe mental illness have a reduced life expectancy and a greater risk of being affected by preventable physical illnesses such as metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. There are still, however, only a few published studies focusing on what enables healthy living for this group. This study thus aimed to describe what enables healthy living among people with severe mental illness in psychiatric outpatient services. The data were collected in qualitative interviews (n = 16) and content analysis was used to analyze the data. The interviews resulted in an overall theme "Being regarded as a whole human being by self and others", which showed the multidimensional nature of health and the issues that enable healthy living among people with severe mental illness. Three categories emerged: (i) everyday structure (ii), motivating life events and (iii) support from significant others. The results indicate that a person with severe mental illness needs to be encountered as a whole person if healthy living is to be enabled. Attaining healthy living requires collaboration between the providers of care, help and support. Health care organizations need to work together to develop and provide interventions to enable healthy living and to reduce poor physical health among people with severe mental illness. © 2017 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

  • 287.
    Blomster, Carola
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kvinnors erfarenheter av våld i en nära relation: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera. Sexuellt våld kan vara misshandel vid samlag och tvång till olika sexuella handlingar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och barn drabbas direkt eller indirekt av våld i nära relationer. Regeringen har presenterat en handlingsplan med åtgärder och insatser för att bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor. Polisen utbildas för att bättre kunna bemöta och hjälpa utsatta kvinnor. Ideella organisationer finns där kvinnor och barn kan få stöd och hjälp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av våld i en nära relation. Metod: Metoden som användes var litteratur-studie. Databaser som användes var Academic Search Elite och PsycINFO. Resultat: Den trevlige och charmige mannen som kvinnor mött visade sig efter hand vara en våldsam man. Våldet kom smygande och ökade sedan successivt i förhållandet. Kvinnor skuldbelade sig själva för våldet. De skämdes över sin situation och de höll upp en fasad utåt. Graviditet sågs inte som något skydd mot våldet. Kvinnor upplevde både att det fanns stöd runt omkring och att stödet inte kom dem till gagn. Skyddad identitet blev ett alternativ för några. Implikation: Det komplexa och ökande problemet Våld i nära relationer behöver komma upp mer på dag-ordningen. Det är av stor vikt att vidare forskning bedrivs i Sverige inom området och att kunskapen omvandlas till praktiska redskap i samhället.

  • 288.
    Bodell Pettersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gyrling, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    När stöttepelaren inte håller: Erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter. Resultatet gav fem teman: bedömningar av skadan, medpatienter som hjälp och tröst, stöd från omgivningen, kämparglöd och hopp om framtiden och finna mening och gå vidare med livet. Det är av vikt att sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter känner till hur andra gjort för att gå vidare, för att på så sätt kunna hjälpa och stödja patienter, vid såväl rehabilitering som vid senare vårdtillfällen. Mer forskning behöver göras på hur god omvårdnad kan ges till personer som drabbats av en ryggmärgsskada.

  • 289.
    Bogren, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Westberg, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva ett förändrat liv: Mäns upplevelse av att leva med prostatacancer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad.

  • 290.
    Bohäll, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malmström, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö: En kvalitativ studie inom offentlig och privat sektor2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö.

    Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. 

  • 291.
    Bokström, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tröst till personen med cancer som vårdas av sjuksköterska i livets slut: En begreppsanalys2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tröst har en central del i omvårdnaden. Begreppet tröst har ifrågasatts om det är relevant för omvårdnaden. Tröst förknippas med lidande och betydelsen av begreppet tröst är individuellt, kroppsligt, mentalt och andligt. Syftet med studien var att undersöka begreppet tröst utifrån ett omvårdnadsperspektiv i livet slutskede. Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökningar genomfördes i 4 databaser. 14 artiklar blev det slutgiltiga urvalet. Där synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, exempel och konsekvenser av tröst identifierades. Resultatet visar att det finns vissa gemensamma faktorer som främjar tröst. Faktorer som framkom var relationen till sjuksköterskan, familjerelationer och religiös eller andlig tro. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar trösten till den enskilde personen då tröst upplevs individuellt. Resultatet diskuterades mot Ruland och Moores omvårdnadsteori Peaceful End-Of- Life Theory och vidare analysfasen. Det behövs mer forskning för att vidareutveckla begreppet tröst i livets slutskede.   

  • 292.
    Bokström, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Högskolan i Halmstad.
    Törnquist, Malin
    Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    För patientens bästa: kommunikation mellan sjuksköterska och läkare2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten. För att främja kommunikationen professionerna emellan krävs god kvalitet av information och att informationen är relevant. Humor, empati, förståelse och öppenhet är faktorer i beteendet som främjar en god kommunikation. Hierarkin som fortfarande råder i sjukvården påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och läkaren negativt. Att höja rösten, nedvärdera varandra och att uppvisa ett respektlöst beteende är också faktorer som hindrar kommunikationen. Fler kurser behöver införas i sjuksköterskan och läkarens utbildning för att främja kommunikationen dem emellan. Ett förslag kan vara att införa en gemensam kurs där professionerna kan öva och även få en inblick i varandras arbetsuppgifter.

  • 293.
    Bolanca, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kjellström, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter ett trauma2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma är något som uppenbarar sig oväntat och kan leda till omfattande konsekvenser för patienter som drabbas. Eftersom patienter själva inte kan påverka situationen fullt ut, är det viktigt att sjuksköterskan besitter kompetens för att erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter att ha drabbats av trauma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kritisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar inom det valda ämnet. Totalt användes nio resultatartiklar. Resultat: Patienters upplevelser kunde delas in i tre teman: delaktighet, trygghet och hopp. I resultatet framkom det att patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningar efter ett trauma växlade mellan positiva och negativa upplevelser. Delaktighet var något som varierade och påverkade patienters upplevelse kring omvårdnaden. Att tilldelas information och relevant fakta stillade oron och medförde en känsla av trygghet. Hopp skapades genom omvårdnad av god kvalitet medan brist på hopp ledde till en minskad vilja till att kämpa. Slutsatser: Ökad kunskap redan i sjuksköterskeutbildningen kring traumavård på akutmottagningar kan ge större medvetenhet om patienters upplevelser av omvårdnaden, vilket i sin tur kan leda till en bättre vård. Forskning för att öka insikten om patienters upplevelser av omvårdnaden efter ett trauma bör utföras.

  • 294.
    Bolling, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahl, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahlbäck, Archie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att förstå varandra: Kommunikation i omvårdnaden trots demenssjukdom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till följd av en framtid med ökad livslängd förväntas fler människor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svårigheter. För att främja god omvårdnad är det viktigt att använda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsättningar som personer med demens har. Fokus bör ligga på personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvårdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier. Verbal kommunikation bestod bland annat av att vårdgivare använde röstens tonläge samt uppmuntrande kommentarer i omvårdnaden. Det ansågs också viktigt att vårdgivare gav den tid i omvårdnaden som behövdes för att personer med demens skulle kunna kommunicera utifrån sina förutsättningar. Icke verbal kommunikation bestod bland annat av ögonkontakt samt fysisk beröring. Sång och musik som kommunikation ansågs på olika sätt påverka kommunikationen i omvårdnaden av personer med demens. Ytterligare forskning om olika kommunikationsstrategier vid specifika demenssjukdomar som stärker evidens för sjuksköterskors möjlighet att ordinera oberoende omvårdnadsåtgärder inom omvårdnad anses angeläget. Utbildningen av sjuksköterskor bör inkludera kurser i kommunikationsstrategier för specifika demenssjukdomar.

  • 295.
    Bolse, Kärstin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Caring for Patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator Experiences of Patients and Healthcare Professionals2009Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: An Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) is a technical device used in the treatment of ventricular arrhythmias. After the implantation of an ICD the entire life situation can be affected with psychological and social consequences for the patient and his/her next of kin. The healthcare professionals play a vital role in providing educational information, support, and technical follow-up of the device. During recent years more and more hospitals have introduced a more team based organisation where the physicians collaborate with specialised ICD nurses.

    Aim: The overall aim of the thesis was to explore how patients with an ICD experienced their life situation and howhealthcare professionals described their experiences of delivering care to ICD patients.

    Methods: The design was descriptive, combining both quantitative and qualitative approaches, and the data was collected from Sweden and the USA. The Uncertainty of Illness Scale (MUIS-C) and Quality of life Index (QLI) instruments were used to determine the level of uncertainty and satisfaction with life (I), in-depth interviews with a phenomenographic approach was used to describe how Swedish and US patients living with an ICD conceived their life situation (II, III) and how healthcare professionals’ experienced delivering care to patients with an ICD, (IV). Finally, to explore clinical aspects of ICD care in Sweden, the Delivery of ICD Questionnaire (DOIQ) was used to describe the healthcare professionals’ experiences and a content analysis was used to describe the written educational information material provided to patients (V).

    Results: There were no differences in uncertainty between pre and post ICD implantation either in Swedish or the US patients. Satisfaction with life was significantly higher among US patients compared to Swedish patients both before and after ICD implantation within the health-functioning, socio-economic and psychological-spiritual domains. The Swedish ICD patients experienced a significantly higher satisfaction with life within the socioeconomic domain after 3 months. (I). The patients felt safe in having an ICD implanted, but the conceptions varied from seeing the device as a life saver to being worried about what could happen. Gratitude at having an ICD varied from happiness at being alive to something that was alien and disturbed the patient. Being more or less dependent included how patient experienced feelings from well-being to grief. Having a network varied from having sufficient support to loneliness. Having a belief in the future ranged from having confidence to look forward to resignation. Gaining awareness described patients’ adaptation to living with an ICD and limitations due to the ICD (II). The patients also underwent a transition from becoming aware of the restriction in the life situation through a process of adaption and having trust in the ICD. This phase was followed by a reorientation phase where they adapted to their life situation and the patient and his/her family regained of their lives (III). The healthcare professionals strove to provide competent and individualised care and infuse confirmation to the patients in form of information, education and support. They gave the patients tools to handle their life situation, through existential support and mediating security (IV). Half of the hospitals had nurse-based clinic and others planned to introduce them. Three hospitals performed follow-up in the form of remote home monitoring. The nurse had specific ICD education from ICD companies and/or various university courses. In the educational information material the biophysical dimensions dominated while the emotional dimension was scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all (V).

    Conclusions: This thesis offers a further contribution to the scholarly discussion about the relationship between technology and human existence and how to cope with this transition. Our studies revealed that the embodiment of the ICD reflects a merger of experiences about its presence and potential from both patients’ and healthcare professionals’ perspective. This research hopefully encourages healthcare professionals to carefully reflect on what it is like to live with an ICD and to consider practice improvement for the patients’ and the next of kin.

  • 296.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Flemme, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Ivarsson, Anita
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Jinhage, Britt-Marie
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Carroll, Diane
    Massachusetts General Hospital, Boston.
    Edvardsson, Nils
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Hamilton, Glenys A.
    Massachusetts General Hospital, Boston.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Life situation related to the ICD implantation: self-reported uncertainty and satisfaction in Swedish and US samples2002Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 1, nr 4, s. 243-251Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe changes in the life situation related to the ICD implantation of Swedish and US samples with regard to uncertainty and satisfaction. The life situation was measured by reference to the uncertainty caused by the condition and satisfaction with the life situation. Inferential statistics were used to analyse changes within and between the Swedish and US samples. Uncertainty showed a statistically significant difference between the Swedish and US samples before as well as after the ICD implantation. A higher level of uncertainty was indicated for the US sample prior to the ICD implantation and for the Swedish sample following the implantation. In the Swedish sample, satisfaction with life showed a statistically significant difference within the socio-economic domain, indicating a higher degree of satisfaction 3 months after implantation. Satisfaction within the domains of health and functioning, socio-economics and psychological-spiritual showed a statistically significant difference between the Swedish and US samples both before and after ICD implantation, indicating a higher degree of satisfaction in the US sample. The previous study shows that the ICD-patient's life situation is changed after the implantation and that it is necessary to provide the patient with information and education based on their own preconditions. The fact that US sample was investigated at a later stage after ICD implantation than the Swedish sample may have influenced the results of the study.

  • 297.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Strömberg, Anna
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Organisation of care for Swedish patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator, a national survey2011Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, nr 17-18, s. 2600-2608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim.

    To describe the clinical aspects of implantable cardioverter defibrillators care in Sweden with focus on organisation, the role and education of nurses, patient information and education and areas in need of improvement.

    Background.

    Implantable cardioverter defibrillators implantations have developed rapidly in recent years and are now an established arrhythmia treatment. The expanding indication for implantable cardioverter defibrillators implantation demands new competencies and resources in the implantable cardioverter defibrillators team members.

    Methods.

    Participants were recruited among physicians and nurses in all of the hospitals implanting implantable cardioverter defibrillators (n = 16). Data were collected by a questionnaire. Additionally, all written educational materials provided to patients pre- and postimplant were collected from all 16 hospitals. Deductive content analysis using Sarvimäki and Stenbock-Hult's five holistic dimensions was employed to ascertain how information was provided in brochures and information materials.

    Results.

    Half of the hospitals (n = 8) had nurse-based outpatient clinics and several others planned to introduce them. Three hospitals carried out distance follow-ups by means of tele-monitoring. The nurses had received specific implantable cardioverter defibrillators education from implantable cardioverter defibrillators companies and/or various university courses. The biophysical dimension dominated in the information material, while the emotional, intellectual and socio-cultural dimensions were scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all.

    Conclusion.

    Holistic care of implantable cardioverter defibrillators patients can be achieved by means of a multidisciplinary implantable cardioverter defibrillators team and more patient-centred educational strategies. In Sweden, the organisation of implantable cardioverter defibrillators care and follow-up is developing towards more nurse-based clinics.

    Relevance to clinical practice.

    Development and implementation of structured care programmes with a more holistic approach can improve future implantable cardioverter defibrillators care. The content of the written educational materials need to be more holistic, rather than mainly focusing on the biophysical and technical aspects of living with an implantable cardioverter defibrillators.

  • 298.
    Boman, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tryggvesson, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder för barn med funktionell obstipation: En allmän litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Funktionell obstipation är ett vanligt problem hos barn runt hela världen. Funktionell obstipation definieras som hård avföring, känsla av ofullständig tarmtömning och svårigheter med att tömma tarmen. Upplevd smärta i samband med tarmtömning är den vanligaste orsaken till att barn drabbas av funktionell obstipation, av denna anledning håller barnet inne avföringen. Trots att laxantia kan leda till flertalet biverkningar är det ofta den första behandlingen som åtas vid obstipation, därav var syftet i föreliggande studie att undersöka vilka oberoende omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i behandlingen av funktionell obstipation hos barn i åldrarna 1-18 år. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden av funktionell obstipation, därför krävs kunskap om problemet. Studien är genomförd som en allmän litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har bearbetats och presenteras i tre teman. Det framkommer att undervisning, uppmuntran och uppföljning är delar som har stor betydelse i behandlingen av funktionell obstipation hos barn. Sjuksköterskan bör etablera en stöttande och uppmuntrande relation till barnen och föräldrarna för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat. Mer forskning inom området är nödvändigt för att utveckla sjuksköterskors kunskaper kring oberoende omvårdnadsåtgärder vid funktionell obstipation.

  • 299.
    Bonafé, Fatima
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Donovan, Annie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I samhället råder ett genussystem som särhåller män och kvinnor och detta skapar genusskillnader där mannen är normen och kvinnan den avvikande. Genus är det människan formas till genom kultur och tänkande. Smärta är ett problem för patienter och omvårdnad av patienter med smärta är en viktig del av sjuksköterskeprofessionen. Omvårdnad av patienter med smärta baserat på inbillningar om genus kan skapa felaktig bedömning och behandling och kan leda till fara för patienten. Syftet med studien var att undersöka omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och etikgranskning. En kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats genomfördes utifrån sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar och presenteras i två kategorier; bedömning av patienter med smärta och behandling av patienter med smärta. Sjuksköterskor bedömer manliga patienters smärta som mer intensiv och trovärdig än kvinnliga patienters smärta som också rekommenderas mer psykologisk hjälp än manliga patienter. Resultatet visar också att sjuksköterskor kan låta egna fördomar påverka smärtbedömningen. Litteraturstudien både bekräftar och dementerar att det finns genusskillnader mellan manliga och kvinnliga patienter i farmakologisk smärtbehandling. Genuspåverkan kan ses genomgående från utbildningen som student till arbetsplatsen som sjuksköterska. För att skapa en mer personcentrerad omvårdnad av patienter med smärta är kunskap om genus något som behövs prioriteras, förslagsvis genom reflektion och utbildning, både i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatsen. Ytterligare forskning om genusskillnader i andra delar av vården är önskvärt.

  • 300.
    Borcak Walder, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av utmattningssyndrom: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Om en människa länge utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning kan utmattningssyndrom utvecklas. Diagnosen utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos i Sverige, diagnosen accepterades formellt år 2005. Syfte: Med denna litteraturstudie avses att belysa utmattningssyndrom från patientens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes och sökningar med noga utvalda sökord utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sökningarna i denna litteraturstudie resulterade i att tio resultatartiklar inkluderades, genom innehållsanalys strukturerades och analyserades resultatartiklarna. Resultat: Resultaten presenteras under fem teman: Att släppa taget, insikt balans och självbild, upplevelser av varningssignaler och symtom, stöd och support samt tillfrisknande. Resultatet av litteraturstudien lyfter fram vikten av patienters upplevelse att komma till insikt om orsaken till varför de drabbats av utmattningssyndrom, inte förrän då kunde patienterna påbörja sin resa mot tillfrisknande. Tydligt var även att patienterna genom att arbeta med sitt beteendemönster fick sin självkänsla och självrespekt tillbaka. Genom att lära sig strategier för att hantera stress lärde sig patienterna att känna igen kroppens signaler. Vidare forskning om patienters upplevelser är av vikt då effekter av rehabiliteringsmetoder för utmattningssyndrom är bristfällig.     

3456789 251 - 300 of 1942
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf