hh.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1415
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Christiansson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Björkman, Luisa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation: Hur synliggör pedagoger från en förskola barns matematiska lärprocesser?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.

  • 252.
    Christiansson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Pettersson, Dennis
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Fysisk aktivitet i förskolan: En studie om förskollärares uppfattningar av begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar om vilka förutsättningar det finns till att utöva fysisk aktivitet i förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. 

    Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär. Det synliggörs även att förskollärarna uppfattar att barnen har olika förutsättningar för att utöva fysisk aktivitet på de olika förskolorna. Vidare framkommer likväl att det är upp till var och en som förskollärare att skapa förutsättningar samt att göra vad man kan av de resurser man har. Emellertid framgår att förskollärares kunskap kring fysisk aktivitet anses vara lågprioriterad samt att det förekommer en brist på personal vilket är en säkerhetsfråga i utförandet av fysisk aktivitet.

  • 253.
    Christiansson, Sofie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Svensson, Malin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd: En studie utifrån specialpedagogiska perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Presentationen av resultatet har redogjorts tillsammans med vår tolkning av data. Resultatet är indelat i tre centrala teman,

    Undervisningens organisation, Specialundervisning och Möjligheter/Begränsningar/Vision. Resultatet av studien visar att undervisningen är mer eller mindre inkluderande/exkluderande beroende på undervisningsform. Vår slutsats av studien är att pedagogerna organiserar undervisningen annorlunda beroende på om de arbetar ensamma med sin klass eller om resurser är inblandade. Studien påvisar också att respondenterna uttrycker mer begränsningar än möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tanken med studien är att synliggöra pedagogers arbete med elever i behov av särskilt stöd och inspirera pedagoger att utveckla arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

  • 254.
    Clarin, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Alla elever har särskilda behov: En kvalitativ studie med fokus på lärares upplevelser av att motivera elever med hög potential2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.

  • 255.
    Coco, Sandra
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Engman, Mina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    App app app, är den verkligen pedagogisk?: En kvalitativ studie om barns användning av applikationer marknadsförda som pedagogiska2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.

  • 256.
    Cohen Scalie, Natalie
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Vilken matematik ligger g(l)ömd?: En studie om matematikens och de övriga ämnenas inbördes förhållande i mellanstadiets kursplaner2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”Vilken matematik ligger g(l)ömd?” är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat. För att förenkla den kontextuella insikten gjordes detta sedan överskådligt med hjälp av en matris byggd på kategorier. De fick bearbeta alla ämnena i läroplanen och utgjordes då av delarna matematiska idéer, matematisk operationalisering och matematiskt angreppssätt samt områdena algebra, geometri och analys, vilka alla ingick i vardera delen. Efter en pilotstudie användes sedan matrisen strukturanalytiskt och förde samman matematiska komponenter av samma sort grundat på beningsbärande koder. Då syntes ett mönster av återkommande matematiska bitar i de övriga ämnena som inte tycktes vara ha någon motsvarighet i matematikämnet. Men med återkoppling till litteratur och ett granskande med hänsyn till och av tolv författares särpräglade teorier utformades en ny klarläggande modell som gick ut på att man beroende på vilket problem man tar sig för får olika vetenskaplig beskaffenhet på de matematiska bitarna algebra och geometri’s teoretiska idéer och praktiska verksamheter på väg mot en lösning. Denna modell bidrog med en ny dimension av undersökningen, som till slut visade att de saknade bitarna i själva verket var av ämnesövergripande slag och att överensstämmelsen tycktes oinskränkt.

  • 257.
    Colliander, Morgan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Päivärinta, Johan
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En intervjustudie om gymnasieelevers upplevelser kring motivation och lärdomar genom ett internationellt utbyte.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Internationella utbyten är ett tämligen vanligt förekommande fenomen på svenska gymnasieskolor. Forskningsläget gällande just utbyten på gymnasienivå är dock tunt i Sverige. Utbytet sker sålunda utan att det i någon större utsträckning fastställts några egentliga resultat i vetenskapliga undersökningar. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser under ett internationellt utbyte med fokus på deras upplevelser av lärande och motivation till lärande. De resultat som framkommer är att internationella utbyten motiverar elever till lärande på så sätt att belöningen under vistelsen är den högt värderade fritiden. Sedermera är fritiden lärande i sig genom att lärdomar och erfarenheter tillskansas. Det innehåll som den italienska undervisningen baserades på visade sig vara av föga intresse för de svenska eleverna då de kunskaperna inte premierades i den svenska skolan. Således fanns enbart motivation för distansundervisningen och de lärdomar som tillskansade utanför skolan.

  • 258.
    Coxner Norman, Tova
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Man OCH förskollärare - En kvalitativ studie om fyra manliga förskollärares upplevelser om yrket2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för – eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer. Metoden jag inspirerades av och som användes i studien för att bearbeta det empiriska materialet var den fenomenografiska forskningsansatsen. Huvudsyftet inom fenomenografi är att genom första och andra ordningens perspektiv få reda på hur människor uppfattar olika aspekter av sin omvärld. Intervjuerna av de fyra förskollärarna resulterade i tre kategorier av uppfattningar. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar förskollärarnas inställning till sin yrkesroll och sitt yrkesval. De var alla överens om att det finns fler fördelar och positiva aspekter med yrket än vad det finns negativa.

  • 259.
    Cronvall, Nathali
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Larsson, Anna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Pedagogisk dokumentation: En studie om möjligheter och hinder för barns delaktighet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 260.
    Cuesta, Marta
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Feminism som pedagogiskt projekt2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att reflektera över rollen feminism(er) har på universitetsundervisningen. Målsättningen är att erbjuda en kritisk översikt över hur feministisk teori och praktik samspelar i relation till undervisning – kunskapsproduktion. Mina egna erfarenheter om att undervisa på universitet ligger som fokus på det empiriskt materialet. Ambitionen att förmedla mina egna erfarenheter kan tyckas vara en självupptagen resa, men min önskan ligger i att öppna nya diskussionskanaler kring ämnen som fortfarande kan uppfattas som känsliga, nämligen i anknytning till sexistiska och rasistiska upplevelser i lärosalar eller i undervisningssituationer.

  • 261.
    Cuesta, Marta
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Genus och den emancipatoriska pedagogiken: Undersöker motsägelser och motsättningar i den dagliga interaktionen med studenter och kollegor, ur ett feministiskt perspektiv2005Other (Other academic)
  • 262.
    Cuesta, Marta
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Social Change, Learning and Social Relations (SLSR).
    Pedagogía de Género. Conocimientos críticos: Refleccione sobre la enseñanza en la universidad de Suecia2011In: GénEros, ISSN 1405-3098, Vol. 3, no 10, p. 1-12Article in journal (Refereed)
    Abstract [es]

    Este artículo trata sobre la articulación entre “teoría y práctica” (pedagogía de género) en relación a la tarea de aulas. El material usado se basa en mis experiencias personales como profesora en las Universidades de Lund y Halmstad, Suecia. Una conclusión encontrada es que “hacer género” en aulas implica distintas interpelaciones, todas basadas en un diálogo consciente y en un intercambio de experiencias. Situaciones que revitalizan cuestionamientos y hacen necesario romper barreras de silencios y evidenciarlas. Además de que sus testimonios, representan vivencias sobre visiones y opiniones acerca de la igualdad de género.

  • 263.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Eklund, Monica
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Rydin, Ingegerd
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Witt, Ann-Katrin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Innovative Pedagogical Methods in Higher Education2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to critically reflect about the results from a pilot study, in which Facebook was used as a co-learning community. A communicative tool or arena for discussing educational matters in order to facilitate for students with diverse backgrounds to reach better understanding on academic culture and knowledge production. In the pilot study we worked with a “consciousness-raising” pedagogy for encouraging and supporting students to cooperate with each other, and by the use of Facebook as a platform. The development of these pedagogical view and method can be seen as providing equal opportunities, by generating better results in higher education studies. The project is supposed to contribute to knowledge concerning more profound issues associated to ideas of democracy and empowerment connected to change and development in academic cultures. The central questions to be answered are: What means by “co-learning community” by Facebook? How does this tool stimulate students to be more confident and as a consequence, reach a better understanding about the ways into “break down” obstacles, in terms of academic cultural codes? How does it is expressed by the students in terms of benefit?

  • 264.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI).
    Eklund, Monica
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Rydin, Ingegerd
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Witt, Ann-Katrin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Using Facebook as a Co-learning Community in Higher Education2016In: Learning, Media & Technology, ISSN 1743-9884, E-ISSN 1743-9892, Vol. 41, no 1, p. 55-72Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ cultural capital plays a major role in their success in higher education. In Sweden today, many students come from diverse cultural, social and educational backgrounds. Knowledge of requirements in academic systems differs widely. Some students feel insecure about how to interpret academic codes, thus weakening these students’ opportunities for academic success. The major goal of this project was to lay the groundwork for a more equal educational system. Using social media, in this case conversations (e.g., chats) in a closed forum on Facebook monitored by a tutor, we aimed to improve student integration into academic culture. We differentiated two central themes related to student conversations on Facebook: (1) Access to academic habituscracking codes and (2) Emancipation by co-learning – extended academic codes. It was found that students participating in study groups created on Facebook learnt to better crack and extend the codes extant in university studies. © 2015 Taylor & Francis

  • 265.
    Curcic, Andrea
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Johansson, Nathalie
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Johansson, Frida
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Innebörden av medarbetarskap samt bidragande faktorer till en lärande, attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats: En kvalitativ undersökning utförd på personalen på en mansdominerad arbetsplats2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The intention with this study was to study how the staff at a male-dominated workplace percive their employeeship, and also how what according to the staff contributes to a attractive- and healthpromotive workplace. The method for the study was of a qualitative approach with a focus on interviews. For the study nine semi-structured interviews were performed at a male-dominated workplace in Sweden, in which the interviewees were from three different departments of the leisure unit in a commune. The result for the study shows among other things that the staff viewed their employeeship as their own responsibility and that it was a contibuting factor for a attractive- and healthpromotive workplace. Furthermore there was also some uncertianties around the concept of what a health promotive workplace is and that there was different views amongst men and women regarding working at a male- dominated workplace. There was also different views amongst men and women regarding workning with the opposite sex. The conclusion for this study shows that employeeship for the involves fellowship and cooperation between coworkers but also that the employees have a responsibility of their own to contribute to an attractive and healthpromotive workplace. That learning and competence development happens between coworkers, rather that through training and courses. 

  • 266. Daher, Minerva
    et al.
    Eriksson, Marie
    "Hallå, är det min tur nu?": En aktionsforskning som undersöker talutrymmethos flerspråkiga elever2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Statistik visar att andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar. Ettproblem som synliggjorts är att de flerspråkiga eleverna inte får tillräckligstöttning i skolan för att deras språkutveckling ska gynnas. Vi har även, ute iverksamheten, uppmärksammat att det finns en bristande kunskap kring hurman stöttar de flerspråkiga eleverna. Syftet med denna studie är att undersökaflerspråkiga elevers talutrymme i gruppdiskussioner. Ansatsen för denna studieär aktionsforskning då vi initierat gruppdiskussioner i de två berörda klasserna.Aktionerna planerades och utfördes i en årskurs två och en årskurs tre.Diskussionerna dokumenterades, under tre tillfällen, via video- ochljudinspelning och observationer. Resultatet för denna studie visar att elever tarsig talutrymme på olika sätt. Den övergripande slutsatsen som dras är attmånga av de flerspråkiga eleverna tar talutrymmet i klassrummet. Dedidaktiska implikationer av studien är att hitta andra metoder för att stötta deflerspråkiga elever som inte stöttas genom gruppdiskussioner, då det är av viktför dessa elever att stöttas i sin språkutveckling.

  • 267.
    Daher, Minerva
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Eriksson, Marie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Vikten av språkutveckling hos flerspråkiga elever2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För närvarande ökar antalet flerspråkiga elever i den svenska skolan. Ute på skolorna utvecklas däremot inte kunskapen om hur man arbetar med flerspråkiga elever. Därför har en studie genomförts där syftet är att kartlägga forskning om flerspråkiga elevers språkutveckling. Vi har systematiskt sökt efter relevant forskning kring vårt problemområde. Det som belyses mest i resultat är stöttningens vikt när det kommer till språkutveckling hos flerspråkiga elever. Stöttar inte skolan de flerspråkiga eleverna kommer de inte deras språk utvecklas i den mån det behöver för att eleverna ska nå målen i skolan. De flerspråkiga elevernas modersmål har också en stor betydelse i förhållande till deras språkutveckling. För att gynna språkutvecklingen hos dessa elever är det viktigt att man stärker deras modersmål samtidigt som man arbetar med det nya språket. Vi lärarstudenter har inte den kompetens som behövs för att kunna stötta de flerspråkiga eleverna på bästa sätt. Detta är en nackdel på lärarutbildningen då dagens samhälle är mångkulturellt.

  • 268.
    Dahl, Angelica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hallin, Elin
    Frid Ekstrand, Linnea
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    På tal om (dom) nyanlända: - En diskurspsykologisk studie om förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.

  • 269.
    Dahl-Madsen, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Användandet av APU/APL uppföljningssystemet: Hur uppfattar elever, handledare och yrkeslärare att det fungerar?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.

    Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ”vart den är på väg”.

    För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.

    Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök. De önskar också att mer tid för utveckling och för att få sätta sig in i och skapa bättre matriser hade schemalagts.

  • 270.
    Dall, Marie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Bengtson, Frida
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hela kroppen behövs för att lära!: En studie om pedagogers levda erfarenheter av att stimulera barns motoriska utveckling2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator’s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner.

  • 271.
    Davidson, Linda
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lindblad, Jenny
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hur skapas skoltrivsel?: - Samtal med elever och lärare2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.

    Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.

    Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.

    För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.

  • 272.
    Davidsson, Eva
    et al.
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Granklint Enochson, Pernilla
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Jacobsson, Anders
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Approaching classroom dialogues – Using spy glasses for data collection2015In: Conference proceedings. HICE 2015, 13th Annual Hawaii International Conference on Education, 2015, p. 1035-1034Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Many studies within educational research seek to investigate students’ dialogues for studying learning situations. One difficulty is however to approach students’ discussions in action. In this paper we discuss the possibilities of using spy glasses in order to capture both students’ talk and their actions in the science classroom. This methodological approach makes it possible to come close to all students’ actions when working in small groups or doing laboratory work. This means that the spy glasses register their discussions with each other but also what they are doing with the laboratory equipment, what they write or what they focus on in a written text. This methodological approach provides a very rich data material and many hours of recordings for one single lesson. In order to approach the comprehensive data material we suggest clear analytic foci and iterated analytic phases. The preliminary results show that spy glasses can be an important analytic tool for capturing student dialogues and studying learning situations in the classroom.

  • 273.
    Davidsson, Johan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Dufva, Sarah
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Matematiskt lärande: En kvalitativ studie om förskollärares upplevelse av matematikundervisningen i lärmiljön med fokus på hallen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av matematikundervisningen i lärmiljön med fokus på hallen. Med fenomenologiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt genomför vi hermeneutisk tolkning av empirin utifrån intervjuer med förskollärare. För att kunna svara på vår forskningsfråga “Hur upplever förskollärare att de arbetar med matematikundervisning i hallen?” använde vi en halvstrukturerad kvalitativ intervju med temainriktad intervjuguide där sammanlagt sex kvinnliga förskollärare i åldern 35–45 år deltog. I tolkningarna gav kompetens, otydlighet och trygghet uttryck för hur matematiken i lärmiljöerna framträddes då den är förknippad med rutiner och förutbestämda regler. Det kunde således påverka barnens intresse och lust att lära sig matematik. I tolkningarna synliggjordes brister i arbetssätt, förhållningssätt och redskap i de planerade och oplanerade situationerna för hur de erbjöd samtal och upplevelser för barns matematiska lärande. I resultatet framträdde det även behov av variation och mer spontanitet hos förskollärarna för att låta barns intresse, nyfikenhet och sökande efter kunskap stimuleras.

  • 274.
    Delerud, Dennis
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Öhlander, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Svenskhet i läroböcker: En studie om svenskhet i läroböcker för ämnet historia skrivna efter läroplanen för gymnasieskolorna 20112014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas. I läroplanen 2011 står det att eleverna ska ges möjlighet att lära sig om det svenska kulturarvet, vilket inkluderar svenskhet. Vi har därför studerat vad som presenteras som svenskhet i läroböcker i historia skrivna efter den nya läroplanen. Uppsatsen utgår från följande frågeställning:

     

    Hur konstrueras samt hur presenteras svenskhet i läroböcker i historia 1b skrivna för Lgy11?

     

    Vi har gjort en jämförande studie där vi ställer vårt resultat mot en tidigare studie av hur svenskhet presenterats i läroböcker skrivna efter äldre läroplaner. Vidare försöker vi förklara vad det är som gör att det läroböckerna lyfter fram som svenskhet kan betraktas som svenskhet. Slutligen har vi kopplat samman resultatet med det som skrivs i läroplanen gällande det svenska kulturarvet. 

  • 275.
    Derehed, Linus
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Talängslan hos elever: En kvalitativ studie gällande 5 gymnasieelevers upplevelser av att tala inför klassen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöktes elevers upplevelser av att tala inför sin klass. Studien grundar sig på 5 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från en skola i sydvästra Sverige. Deras svar tolkades utifrån tre kategorier: (1) Hur upplever eleverna att prata inför en grupp med människor? (2) Vad tror de att det kan bero på om de känner sig talängsliga? (3) Vad använder sig elever av för strategier för att underlätta för sig själva när de ska tala inför sin klass? Resultatet visade att oro inför att tala inför klassen är högst vanligt. Två av eleverna nämnde att alla i deras klass känner sig oroliga och detta alltså är normen i klassen. Vad gäller bakgrunden till deras oro så var det ganska så varierat men en koppling mellan fler som lyssnar och större oro verkar ändå finnas hos ett flertal elever. Även deras strategier varierade ordentligt med allt från att förbereda sig minutiöst och kunna allt utantill till att inte se någon mening med att förbereda sig alls. I diskussionen presenteras några kortare förslag på hur man skulle kunna försöka ta sig an att hjälpa dessa elever och förhoppningsvis göra det enklare för dem både i och efter skolan. En större studie av detta, kompletterat med intervjuer utav elevernas lärare hade nog kunnat ge en djupare förståelse och vara till stor nytta i skolan.

  • 276.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    University of Borås, Borås, Sweden.
    Alexandersson, Mikael
    Halmstad University.
    Crossing disciplinary borders: Perspectives on learning about sustainable development2012In: Journal of Teacher Education for Sustainability, ISSN 1691-4147, E-ISSN 1691-5534, Vol. 14, no 1, p. 5-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With regard to education, traditional environmentally-related issues have been intertwined with courses in natural sciences, which could entail opportunities as well as difficulties. The study concerns two knowledge matters that are usually divided into two different subject traditions - water and justice. In this article, we focus on the way teachers consider instruction within the frameworks of these two discourses and how teaching is related to sustainable development. The findings suggest that water and justice are two examples that are suitable for the problematisation of sustainable development with respect to holistic education. Current educational policies in Sweden advocate a tendency towards a more closed and subject-centred discourse, which means that the ability to successfully teach about sustainable development is made even more problematic.

  • 277.
    Dujakovic, Monja
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Florwald, Gabriel
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lärande i svenska språket på mångkulturell förskola: Pedagogers förhållningssätt till arbetet med barn med annat modersmål än svenska.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lärande i det svenska språket är av vikt för barn med annat modersmål än svenska. Språkliga erfarenheter ska läras in i en tidig ålder för att inte leda till svårigheter i språklärandet. Eventuella svårigheter kan senare påverka barnens kommande skolgång och framtida studier. Språket är viktigt eftersom det ger oss ett kommunikativt verktyg som behövs för att leva i samhället. Syftet med denna studie är att få förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande inlärning i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål.

    Studiens två forskningsfrågor är: ”Vilka arbetssätt uttrycker pedagoger utifrån sina horisonter i arbetet med språkutveckling med barnen?” samt ”Vilka utmaningar utifrån sina erfarenheter ger pedagoger uttryck för i arbetet med språkutveckling med barnen?” För att besvara dessa forskningsfrågor genomfördes samtalsintervjuer med pedagoger på två avdelningar i en mångkulturell förskola. Dessa intervjuer ljudinspelades och transkriberades varefter transkriberingarna blev analyserade utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. De hermeneutiska tolkningar som uppkommit genom samtalsanalysen har därefter utgjort resultatet till denna forskningsstudie. Sammanfattningsvis visade studien att de förhållnings- och arbetssätt som pedagogerna uttryckte var öppensinnade och empatiska. Pedagogerna ville stötta barnen i att lära sig svenska, samt vara goda förebilder för barnen i hur de själva använder det svenska språket. De utmaningar som pedagogerna uttryckte var bristande kommunikation med föräldrarna samt att få vara en del i en mångkulturell kontext och bidra till att barnen ges ett utvecklande språklärande i svenska. Studiens slutsats blev att om språklärande i svenska för barn med annat modersmål än svenska ska ske, krävs både engagemang, intresse, lyhördhet och tydlighet hos pedagogerna. Utöver detta behöver de också förhålla sig till barnens individuella språkkompetenser och bakgrunder samt att använda varierade arbetssätt och resurser för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande språklärande som möjligt.

  • 278.
    Dymne, Sara
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Aldengran, Linda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    “Sådär, får vi se om det läcker sen då!”: Personalens interaktion med de äldsta barnen påförskolans gård och hur denna kan stötta barnenslärande.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år. Empirin analyserades utefter interaktionsanalys. Resultatet visar att det somkännetecknar interaktionen på den specifika förskolan är en interaktion som bidrar till attbarnen gör egna konkreta erfarenheter. Det andra som kännetecknar interaktionen är attinteraktionen utgår från personalens frågor i barnens aktiviteter. Dessa frågor utmärks av attde får mer eller mindre respons utav barnen. Slutsatsen utifrån resultatet är att den specifikaförskolans interaktion på förskolegården varierar, dock rör det sig mestadels av en interaktiondär fokus ligger på att förändra eller stötta barnens aktiviteter.

  • 279.
    Dzonlic, Muris
    Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE).
    Informationssökningsprocess på Internet i studiesituationer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor. Teoretisk referensram består av litteratur och vetenskapliga artiklar som ger teoretiskt stöd åt ett operationaliseringsschema och ger grund åt hela studien. Studien begränsas till högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen som går medieinriktade studier, oberoende av årskursnivå. Ett oväntat resultat som studien visade är, att både högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen tittar mest på sina träffar ”Till mitten pålistan”. I studien upptäcktes att högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen har kunskap om källkritik, men det stora problemet hos båda grupperna är ”Tidsbrist” och ”Har inte lust”, så att de undviker granska källor på Internet. Högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå om de inte kritisk granskar källor på Internet. Det sökmönster som högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen använder är att de först söker med bred sökning och sedan med smal sökning. Deras val av sökverktyg är ”Google” och de söker mest med sökord.

  • 280.
    Edenlind, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Westerberg, Maria
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att förstå det lästa: En kunskapsöversikt om textsamtalsmodeller och deras effekter på elevers läsförståelse2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Lgr 11 står det att eleverna ska tränas i att använda sig av olika strategier, återge och lyssna på olika samtal, samt resonera om och sammanfatta en text. Det ägnas för lite tid åt läsförståelse ute i skolornas verksamhet och det gemensamma textsamtalet kan hjälpa eleverna framåt i läsförståelseprocessen. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare med hjälp av textsamtal kan utveckla grundskoleelever, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan lärare arbeta med textsamtal och vilken effekt har lärarledda textsamtal på elevers förståelse av texter? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om olika modeller för textsamtal och vilka effekter de leder till. Vårt resultat visar att flera olika modeller och frågor för textsamtal har en positiv effekt på elevers läsförståelse, metakognition, motivation samt utvecklar samtalet från att vara lärarlett till mer självständigt. Resultatet av den här litteraturstudien kan framförallt verka som en inspirationskälla för verksamma lärares arbete. En upptäckt under arbetets gång var att många artiklar inom valt område handlade om högre årskurser än F-3. Dock valdes de artiklarna ändå eftersom textsamtal kan användas i alla årskurser. Följaktligen behövs mer forskning inom lärarledda textsamtal för lågstadiets åldrar.

  • 281.
    Edlund, Nathalie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    En litteraturstudie beträffande effekter av kooperativt lärande i ämnet svenska2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 282. Edlund, Nathalie
    et al.
    Svensson, Robin
    Lärares upplevelser av grupparbete som undervisningsmetod i svenskämnet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 283.
    Edqvist, Erika
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Zulum, Adna
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Kunskapsutveckling hos förskolepersonal som förutsättning för välmående barn: En kvalitativ studie om regionala satsningar genom ett hälsopedagogiskt perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge.

  • 284.
    Edvinsson, Karolina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att se till möjligheterna: en studie om barns inflytande i förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 285.
    Eek, Sara
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nilsson, Amanda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Samspelet i sandlådan: En observationsstudie om barns medierade handlingar med artefakter i leken2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hus barn i sandlådan använder sig av artefakter i samspelet med andra. För att besvara detta syfte har vi studerat barn i sandlådan utifrån följande frågeställningar: Vilka medierade handlingar skapas mellan barn i deras lek i sandlådan med hinkar, spadar, formar och plasttallrikar? Hur använder barn sina tidigare erfarenheter i lek med materialet i sandlådan? Studien utgår från sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen samspel, artefakter och medierade handlingar vilka är förutsättningar för barns lek och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom videoobservationer och fältanteckningar. Observationerna har utförts på två förskolor i södra Sverige. Utifrån interaktionsanalys har sedan observationerna analyserats. I resultatet framkommer det att de handlingar med artefakter som barn skapar i samspelet med andra är verbala och icke-verbala och är i relation till det vi menar är artefaktens förutbestämda användningsområde, med andra ord att gräva med en spade eller fylla en hink med sand. Barn använder även sina tidigare erfarenheter och fantasi med materialet i sandlådan, där både artefakterna och sanden omvandlas i leken utifrån barns tidigare erfarenheter och genom fantasi. Artefakterna och sanden omvandlas i huvudsak till redskap för matsituationer där artefakterna används i relation till det förutbestämda användningsområdet. Studiens i huvudsakliga slutsats är att artefakterna och naturmaterialet möjliggör och/eller begränsar barns handlingar och erfarenheter i sandlådan.

  • 286.
    Ek, Anne-Charlotte
    et al.
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Ideland, Malin
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Jönsson, Sandra
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    The tension between marketisation and academisation in higher education2013In: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174X, Vol. 38, no 9, p. 1305-1318Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Contemporary changes in higher education in Sweden are characterised by two educational discourses: marketisation and academisation. Demands to meet market requirements, as well as to make education more scientific, have created tensions between and within institutional cultures. Using interviews with 16 heads of departments, the authors investigate how tensions between marketisation and academisation were handled in discipline-oriented and professional-oriented departments. The heads of discipline-oriented departments experienced marketisation as a threat to the university trademark, because it was seen to challenge academic autonomy. On the other hand, heads of professional-oriented departments felt that academisation was the main issue to be dealt with, as it shifted focus from practical skills towards academic meritocracy. Consequently, it is not possible to discuss these changes without considering that conditions differ substantially across the university. Responses to these changes can be countered by culturally sensitive strategies, rather than by adopting a ‘one size fits all’ approach. © 2013 Society for Research into Higher Education.

  • 287.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Westman, Susanne
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Grape, Monica
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Edström, Kattis
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Lundmark, Elisabeth
    Luleå tekniska universitet, Luleå, Sverige.
    Pekplattan och lärarutbildningen: om studenters och pekplattors intra-agerande2016In: NU2016. Högskolan i samhället. Samhället i högskolan. Malmö 16-17 juni 2016: Abstrakt, 2016, p. 107-108Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att presentera och diskutera erfarenheterna av att introducera och använda pekplattan som pedagogisk resurs för studenter och lärare i en förskollärarutbildning. Fokus fästs på att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv och en rhizomatisk syn på lärandet förstå och diskutera tekniksatsningarna i utbildningen som samtillblivelser av lärarstudenter och pekplattor. Projektet ”Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande”, har bedrivits mellan VT2014 och HT2015 och inbegripit 42 studenter, i slutet av sin utbildning, samt nio lärare. Satsningen har ingått som del av Luleå tekniska universitets pedagogiska utvecklingsarbete, med medel från universitets utvecklingsfond. Projektet, syftande till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet, initierades under VT2014 bland lärarna för att under läsåret 2014/2015 också inbegripa studenterna. Det har innefattat inköp och utdelning av pekplattor och applikationer till lärare och studenter, fortbildningsinsatser för lärarna, egenproduktion av utbildnings- och instruktionsmaterial för projektdeltagarna, teknikinvesteringar i lektionssalar samt organiserade kollegiala erfarenhetsutbyten. Under projektets gång har data insamlats från deltagarna genom återkommande enkäter, bestående av både öppna och slutna svarsalternativ, samt genom dokumenterade kollegiala samtal. Den första resultatanalysen utmynnade i tre teman, vilka karaktäriserar vilka betydelser teknikanvändningen har kommit att få för projektdeltagarna. Dessa tre teman är Personal Learning Environment (PLE), undervisningens och lärandets gestaltning samt professionalisering. Studenterna framhåller hur den mobila tekniken bidragit till en mer personifierad studiemiljö och studiesituation. Den ständiga tillgången till och möjligheten att själv arrangera läromaterialet visade sig inte bara betydelsefull för studenternas upplevelse av tekniken som ett organisatoriskt stöd för studierna. Teknikanvändningen har även kommit att främja studenternas självständighet vad gäller produktion och presentation i utbildningen och har vidare bidragit till deras upplevelser av ett ökat engagemang och en ökad självkänsla. Projektets fokus på lärandets multimodala aspekter har inneburit nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Genom att nyttja flera olika uttrycksformer och själva figurera i olika produktioner och representationer har studenterna upplevt ett rikare lärande och en större glädje och kreativitet i studierna. Projektet har därtill visat sig ha betydelse för studenternas professionalisering då det bidragit till en högre beredskap att använda de tekniska resurserna samt givit ett större mod att både möta och ta en egen plats i förskoleverksamheten. Den inledande resultatuppföljningen gav oss som forskarlag, tillika projektdeltagande lärare, en del svar på våra frågor om pekplatteanvändningens betydelse för såväl undervisningens villkor som studenternas lärande och professionalisering, men väckte i sin tur även nya: Vad innebär lärarstudentens möte med den mobila tekniken för lärandets villkor, vägar och uttryck? Till vem blir studenten och till vad blir pekplattan i det inom utbildningen arrangerade mötet mellan människa-teknik? Hur kan lärarstudenters och pekplattans intra-agerande förstås? Med utgångspunkt frågorna genomfördes en fördjupad studie bland de projektdeltagande studenterna. Vårt datamaterial består i sju videodokumenterade gruppsamtalsessioner under vilka studenterna behandlar och diskuterar fyra givna frågeställningar av öppen karaktär. Vi avser att under presentationen både redogöra för resultaten av vår studie och diskutera det posthumanistiska perspektivets möjligheter till förståelse av studenters möte med och relationer till den mobila informations- och kommunikationstekniken.

  • 288.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Lindahl, Britt
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Rosberg, Maria
    Högskolan i Kristianstad, Kristianstad, Sverige.
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2016 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 289.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Ideland, Malin
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Science for life - a conceptual framework for construction and analysis of socio-scientific cases.2009In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, no 1, p. 35-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe a conceptual framework to be used as a tool for analyzing work with socio-scientific issues (SSI) and for constructing SSI cases in secondary school. The framework consists of six components describing the more detailed characteristics of SSI. The components were chosen to reflect what we know from research about what might have an impact on students’ learning and interest in science. Six socio-scientific cases were then constructed and these are discussed in the article. The cases are relevant in that they both display the characteristics of SSI and meet the requirements of the Swedish national curriculum. The components and the cases are described in a table. This work is the first step in an evidence-based research project aiming at investigating if, how and why students and teachers in secondary school develop knowledge and interests when working with SSI. © Naturfagsenteret

  • 290.
    Ekelund, Cecilia
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Att främja ungdomars hälsa: ”Det handlar ju om att få ungdomarna att växa, ta för sig och tycka det här är roligt”: - En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The health promoting potential of recreational leisure activities was the starting point for the project Aktivitet Förebygger (AF) which was started up in 2009 as collaboration between the schools and the leisure activity associations in Ängelholm, in order to promote young people’s physical and mental health. In previous studies of health pro­motion interventions for young people, the focus was directed towards the beneficiaries of the project, i.e. the adolescents, but as the process in which health is promoted and created, is equally interesting from a health education perspective, this study focused on the leaders instead. OBJECTIVE: The aim of this study was to highlight the activity-leadership in Aktivitet Förebygger from a didactic perspective and to answer the following questions: a) What conditions for the activity-leadership, in terms of challenges and opportunities, are expressed by the leaders in relation to the role as activity-leaders in the AF? b) What (values, skills and experiences, etc.) do the activity-leaders say they want to develop in pupils during the AF-activity and how does that relate to the promoting aspirations of the project? c) What health education strategies and methods are expressed by the leaders in relation to their own AF-activity, to achieve those values, skills and experiences? METHOD: The study was qualitative, inspired by a hermeneutical approach, and was conducted as an interview study with six activity-leaders from both athletic and esthetic activities. RESULTS: The study showed that leaders both saw AF as an opportunity to present their own activities to a wider audience as well as to do something for those young people not participating in recreational leisure activities. However, it emerged that the leaders experienced a low level of motivation, as a challenge. Moreover, it appeared that the leaders had a wide variety of health promotion aspirations, some of which were directly related to the activity, while the majority of the aspirations concerned areas that extended beyond the activity itself, such as personal develop­ment and contributing to a social network. The strategies expressed by the leaders, were somewhat unclear, but could be related to the three areas, activity environment, activity as such and to the leaders’ own leadership. DISCUSSION AND CONCLUSION: This study provided an insight of how the activity-leaders describe their work. The health promoting aspirations expressed, focusing on activity itself, as well as on specific social skills, confirmed the results of previous studies on leader­ship in youth activities. The social and educative dimension of the leadership was prominent in the leaders’ narratives. The meeting between the leisure activity associations and schools were described in positive words, mainly due to the contact area created between the associa­tions and the adolescents. For future research observational studies that illustrate how the leadership is manifested in practice was suggested, as well as both qualitative and quantita­tive studies that illustrate the youths’ views on the leadership and the AF-program as a whole.

  • 291.
    Ekener, Tilda
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Rydhög, Maja
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lundgren, Matilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Anmälningsplikten i förskolan: "Misstänker vi att ett barn far illa hemma då är det ju en anmälan."2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En del forskning påvisar att en orosanmälan utförs på olika grunder och det upplevs som bekymmersamt att veta när en orosanmälan bör göras. Annan forskning indikerar att förskolepersonal har brist på kunskap och känner en osäkerhet kring anmälningsplikten. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring anmälningsplikten i förskolan. Den forskningsfråga som ligger till grund för det här arbetet är: Vilka fördelar och nackdelar med förskolans rutiner lyfter förskolepersonal fram i sitt resonemang om anmälningar till socialtjänsten?

    Det här arbetet är gjort med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Det material som använts till intervjutillfällena har varit ljudinspelning och anteckningar. Materialet har sedan transkriberats för att arbeta fram resultat och analys. Arbetets resultat har delats in i fyra olika tematiseringar och har sedan analyserats med hjälp av olika analysverktyg som tolkningsrepertoar, retorik och effekt.

    Det framkom att det inte, på de fyra förskolor där förskolepersonal intervjuats, fanns en handlingsplan kring tillvägagångssättet då ett barn far illa. Ett stort ansvar läggs på förskolecheferna att utföra orosanmälan. Det råder delade meningar kring i vilket stadie en orosanmälan bör ske, där somliga vill ha konkreta bevis medan andra menar att det är tillräckligt med en misstanke för att utföra en orosanmälan. I intervjuerna framkom även att förskolepersonalen som medverkat känner en viss osäkerhet kring en orosanmälan om ett barn far illa.

    Förskolepersonal är en av de yrkeskategorier som arbetar i frontlinjen med barn, vilket innebär att de har bästa förutsättningarna för att få syn på om barn far illa. Då personal känner osäkerhet kring anmälningsplikten är det av betydelse att synliggöra varför, för att skapa lika förutsättningar för alla barn. 

  • 292.
    Ekeroth, Helena
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Sarenvik, Hanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Låt oss vara med!: -Om elevers delaktighet i matematikundervisningen2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Delaktighet i undervisningen är något som är väldigt viktigt, samtidigt som det alltför sällan sker. Vårt syfte med denna studie var därför att undersöka elevers upplevelser av delaktighet i planering och genomförande avmatematikundervisningen. Detta gjorde vi genom att utgå från arbetsättet måldialog. Vi har i vår studie valt att fokusera på elevers uttryckta åsikter och dessa har vi tagit reda på genom intervjuer och utvärderingar efter genomförda lektioner. Vi har i vår analys använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi skapat kategorier utifrån datan. Kategorierna består av Begrepp och Upplevelse, där upplevelse är uppdelad i att arbeta med måldialog, att ha inflytande i planeringen och att vara aktiv i genomförandet. Resultatet visade att eleverna hade en mycket positiv inställning till att vara delaktiga och på arbetssättet måldialog. Det visade också att eleverna tyckte att matematikundervisningen blev bättre och att de i sin tur ansträngde sig mer. Vi kunde också se att elever oftast såg delaktighet i det som skedde där och då och inte kunde koppla det till måldialogen, men det fanns även de eleversom kunde se delaktighet som något mer långsiktigt. Till sist har vi kommit fram till att delaktighet är ett område som kräver mer forskning, då det finns väldigt lite om elevers upplevelse av delaktighet i matematikundervisningen och ingen forskning alls kring arbetssättet måldialog.

  • 293.
    Ekery, Malin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Anknytning och trygghet i förskolan: sex pedagogers kunskap och tankar kring barns första möte med förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger säger sig arbeta med barnets första möte med förskolan. Jag vill se på hur dessa pedagoger säger sig arbeta med att barnen ska få en god anknytning till pedagogerna och hur de gör för att barnet ska få en trygg inskolningsperiod och vistelse i förskolan.

    Frågeställning: Vad säger pedagogerna om begreppen anknytning och trygghet? Hur säger sig pedagogerna arbeta med anknytning och trygghet under inskolningen?

  • 294.
    Eklund, Johanna
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp -med fokus på elever med autismspektrumstörning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i särskild undervisningsgrupp. Fokus låg på elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrån Vernerssons (2007) fyra områden. Dessa är läraren och undervisningen, social gemenskap, självuppfattning och självförtroende samt skolans ansvar och organisering. Därmed blev det också intressant att undersöka ifall eleverna kunde sägas vara inkluderade utifrån dessa fyra områden.

    Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua fem elever i årskurs sex till nio. Som analysmetod användes en hermeneutisk ansats.

    Upplevelserna av inkludering vad gällde läraren och undervisningen visade på en varierad undervisning med uppgifter som var starkt individualiserade. Eleverna hade en positiv relation till läraren, upplevde att de fick den hjälp de behövde samt hade studiero. Den sociala gemenskapen i klassen var tydlig. Eleverna sa sig ha många kompisar, umgicks gärna på rasterna men inte i så stor utsträckning utanför skolan. Elevernas självuppfattning och självförtroende visade sig genom att de upplevde att de fick komma till tals och blev lyssnade på. Deras nuvarande skola upplevdes som en trygg miljö med trygga vuxna. Att skolan har egna lokaler, många vuxna och en liten elevgrupp upplevdes positivt av eleverna. De uppskattade att det fanns många vuxna som kunde ge hjälp och ha översikt över eleverna. De ansåg det lätt att hitta i lokalerna och skönt att de inte var så många elever att hålla reda på. Utifrån resultaten gick det att utläsa att eleverna själva upplevde att de var inkluderade inom de områden som Vernerssons (2007) identifierat. Många av de punkter som Vernersson (2007) tar upp som förutsättningar för inkludering nämner eleverna i intervjuerna och kan sägas vara uppfyllda, vilket gör att slutsatsen blir att eleverna är inkluderade utifrån Vernerssons (2007) kriterier.

  • 295.
    Eklund, Monica
    et al.
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Fredriksson, Ulf
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Taube, Karin
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Läsförmågan hos elever i skolår 8: Härnösand våren 20052005Report (Other academic)
  • 296.
    Eklund, Monica
    et al.
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Fredriksson, Ulf
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Taube, Karin
    Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand, Sverige.
    Läsning bland elever i skolår 8: Härnösand, vårterminen 20052006Report (Other academic)
  • 297.
    Eklund, Monica
    et al.
    Mid Sweden University, Härnösand, Sweden.
    Fredriksson, Ulf
    Centre for Research on Lifelong Learning (CRELL)/Joint Research Centre (JRC), Ispra, Italy.
    Taube, Karin
    Mid Sweden University, Härnösand, Sweden.
    Reading Among Students in Sweden: Recent Research and Present Trends in an International Perspective2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A number of studies have been organised in Sweden, internationally on students ́ reading skills. IEA has organised the Six Subject Survey Study in 1970, the Reading Literacy Study in 1991 and PIRLS in 2001. The OECD has organised the PISA studies in 2000 and 2003.

    There have also been a number of studies undertaken only in Sweden. The Swedish National Agency for Education has published evaluation reports, covering the years 1992, 1995 and 2003, in which reading skills have been included. Karin Taube has been the project leader for a number of studies in different Swedish municipalities. These projects include testing of reading skills of all students in grade 3 in Stockholm 1993 –1999 and in grade 8 in Stockholm 1997 –2000.

    All these data some published and some not yet published, provide an opportunity to analyse questions related to students ́ reading. The data covers several years from 1970 to 2006 and concerns students in grades 2, 3, 4, 8 and 9. Some of the studies on reading allow comparisons over time. The studies organised within the framework of IEA make it possible to compare students’ reading skills in 1970, 1991 and 2001. The national assessments published by the Swedish National Agency for Education compare reading skills in 1989 (?), 1992, 1995 and 2003. The studies organised in Stockholm allows comparisons over the years 1993 to 1999 in grade 3 and 1997 to 2000 in grade 8. Also the PISA study may contribute, but only with two assessments in 2000 and 2003.

    Is it possible to speak about general trends based on the information available from the different studies? What may be the directions of these trends? Have reading skills among children and young people improved or do they read worse now than they used to do? How may changes in reading skills relate to changes in education policy and general changes in society during these years?

  • 298.
    Eklund, Monica
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Fredriksson, Ulf
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Taube, Karin
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Reading among students of immigrant origin: A comparison of reading skills between students of immigrant origin and Swedish students in respect of gender, age and different types of instruction2010In: The educational challenge of cultural diversity in the intercultural context / [ed] Christos Govaris & Stavroula Kaldi, Münster: Waxmann Verlag, 2010, p. 57-74Chapter in book (Refereed)
  • 299.
    Eklund, Monica
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Gustafsson, Kristina
    Halmstad University, School of Humanities (HUM), Contexts and Cultural Boundaries (KK).
    Värdegrundsarbetets förutsättningar: En utvärdering av Resurscentrum för mångfaldens skolas insatser i tre Malmöskolor2008Report (Other academic)
  • 300.
    Eklund, Monica
    et al.
    Mid Sweden University, Härnösand, Sweden.
    Nelson, Wade
    Winona State University, Winona, Minnesota, United States.
    Homework for School: The Democratic Assignment2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    America’s foremost educational philosopher, John Dewey, addressed the question “Why do schools exist” in his seminal work “Democracy and Education”. The title of his book reveals his answer to that question for societies “nominally democratic” but hisexcellent argument takes this answer from the realm of the prerogative to what seems to us to be its social imperative. Dewey sees education as a necessity of social life. “Without this communication of ideas, hopes, expectations, standards, opinions, from those members of society who are passing out of the group life to those who are coming into it, social life could not survive” (Dewey, 1996/1916, p. 3).

    Most of the education writers who have addressed the broad purposes for schooling have arrivedwith Dewey at the conclusion that “...democracy is the most important among all the possible philosophical and political sources from which public school purpose can be derived” (Raywid, Tesconi & Warren, 1987, p. 16). We are persuaded that the term democracy –though subject to varied definitions and perceptions –best embodies the collected concepts, beliefs, and values of modern western culture that should comprise the processes and content of compulsory public schooling. We wonder, however, how much ofthe imperative of schooling for democracy actually resides in the conscious deliberations and intentional activities of educational practitioners.

    We are currently in the formative stages of an international research collaboration designed to observe schools in a number of European and North American communities to inquire into the perceives purposes and the actual practices of these schools in relation to democracy. We are interested in the convergence of the democratic intention and the practice of democracy in schools –society’s most important institution for social transmission. We have been encouraged by the Swedish curriculum for the compulsory school in which democratic assignment is a national objective. This goal embraces the importance of the practice of democracy in schools and classrooms and we think it encourages Swedish schools (municipalities are responsible for schools in Sweden) to go beyond teaching about democracy to become institutions of a fully participatory nature. We think this democratic assignment is crucially important to increased realization of participatory democracy in centuries old political democracies of North America and Western Europe and vital to the transition of former eastern bloc countries.

    Our research project is conceived as a qualitative inquiry into the perceptions of educators (principally school leaders, classroom teachers and teacher students) relative to the ideals of the democratic assignment.

    We will use both survey and interview methodologies in uncovering perceptions. In addition, we will use participant observation strategies in selected schools and classrooms to explore the application of stated principles to observed practices in schools and classrooms. We hope to conduct our research in severalcompulsory schools in different communities in each of the participating counties (United States, France, Sweden, United Kingdom and maybe also the Czech Republic, Slovakia, Poland and Romania).

    Our intention is not to draw generalizable conclusions about schools or school systems in participant countries, but rather to better understand the relationship between intention and practice in selected environments. We hope our research will enable educators to look at their own schools in light of the democratic assignment in an effort to improve practices leading to more democratic schools and eventually more democratic, just, and peaceful societies.

3456789 251 - 300 of 1415
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf