hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
41424344 2151 - 2168 of 2168
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2151.
    Zuniga Johansson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Tufvesson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Förskolegården: En kvalitativ studie om barns uppfattningar2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdens

    utformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte.

    Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig själva

    som utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförts

    med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriska

    materialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barn

    på två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två och

    fem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigt

    som de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö. Att barnen hellre vistades

    inomhus berodde på att det fanns fler möjligheter att välja lekredskap och material

    inomhus. Barnen uppfattade sig själva som mindre delaktiga och mindre erfarna då

    det gällde att ta beslut gällande förskolegården. Resultatet visade på att det fanns en

    viss bristande kunskap hos barnen när det gällde förskolegårdens pedagogiska syfte.

    Slutsatsen som dragits är att förskolegården behövs utvecklas och uppmärksammas då

    den är betydelsefull för barns lärande och utveckling.

  • 2152.
    Åberg, Martin
    et al.
    University of Trollhättan-Udevalla, Sweden.
    Sandberg, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Social capital and democratisation: Roots of trust in post-Communist Poland and Ukraine2003Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Contributing an impressive historical basis for path dependency analysis and the role of social capital in newly established democracies, this book offers a fascinating and ground-breaking analysis of the role of social capital in the democratic context of Eastern Europe.Focusing on Poland and Ukraine, this book fills the literature gaps for integrated empirical and theoretical research with respect to post-Communist democratization, social capital vs. democratization theory, and the case study area of Central and Eastern Europe.Suitable for students from graduate level upwards in Central and Eastern European studies, political theory and history.

  • 2153.
    Åberg, Petter
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    EN KVINNA FÖR HISTORIEBÖCKERNA?: Sedlighet, sexualitet och barnbegränsning – Hilma Hofstedts argumentation för kvinnors rättigheter under tiden för preventivmedelslagen.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to pay attention to, and examine Hilma Hofstedts contribution in the struggle for woman’s sexual and social rights at the start of the 20th century. This is done by analyzing Hofstedts lecture on poverty an birth controll called ”Fattigdom- barnalstring”. The tools for the analysis is based on Toulmins method of argumentation analysis, where Hofsteds argumnets för birth control is essential for the result. The result from this study shows that Hofstedts lecture reflects on the contemporary debat while it also was part of a larger movement that would help to change the women’s sexual- and social preconditions fundamentally.

  • 2154.
    Åberg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Wennerlund, Klara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Barns kamratkonflikter - ett brett spektrumav färgstarka känslor och våld: En fenomenologisk studie om barns upplevelser och erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens problemområde ligger till grund på den rådande bristen av barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i forskning, därför vill vi bidra med ny kunskap i forskningens tomrum av barns upplevelser och erfarenheter av kamratkonflikter i förskolan. Denna studie utgår från fenomenologin, där syftet är att närma oss barns, 3–6 år, livsvärldar för att beskriva deras erfarenheter av fenomenet kamratkonflikter i förskolan. Där forskningsfrågorna är “Hur kan kamratkonflikter upplevas av barn?” samt “Hur kan essensen av barns kamratkonflikter beskrivas?”. Studiens empiriska material samlades in genom fem stycken gruppintervjuer, intervjuerna utgick från en intervjuguide där barnen under intervjun hade tillgång till ett papper, en penna och bilder på känslofigurer. Totalt deltog 11 stycken förskolebarn i åldern 3–6 år. Som datainsamlingsmetod användes filmdokumentation via en Ipad, materialet har granskat samt transkriberats för att slutligen bearbetas och transformeras. Resultatet visade att barnen gav uttryck för olika känslor såsom arg, bamsearg, förbannad, en brännande känsla, oro, sur, ledsen, helt ledsen, upprördhet, rädd och livrädd, vilket kan förstås som att barnen gav uttryck för att kamratkonflikter “inte känns bra” och inte tillhör det vanliga. Kamratkonflikter beskriver barnen som “vanliga och stora bråk”, dessa innefattar fysisk konflikt i form av bland annat sparkar och slag mot motparten men även att subjektet tilltar objekt som medel för att kasta eller förstöra för motparten i kamratkonflikten. Kamratkonflikter kan samtidigt utifrån barnens upplevelser vara ett uttryck för meningsskiljaktigheter, med andra ord att det inte skett en överenskommelse mellan subjekten i leken. Slutsatsen för denna studien är att kamratkonflikter är känsloladdat, barnen beskriver kamratkonflikter allt från att blänka sura miner till att frukta sitt liv. Även essensenutgör slutsatsen där fenomenet kamratkonflikter utgör fysiska konflikter, känslorna arg och ledsen samt meningsskiljaktigheter. Utan dessa egenskaper slutar fenomenet kamratkonflikt att existera utifrån barnens livsvärldar. Denna studie har gett en röst åt barnen och möjliggör för pedagoger att kunna hantera och möta kamratkonflikter i förskolan utifrån barns perspektiv.

  • 2155.
    Åkesson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Elevers interaktion i textsamtal: En kvalitativ studie angående vika strategier elever använder i textsamtal2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2156.
    Åkesson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Vägen till en god läsförståelse2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Litteraturstudien behandlar dels lässtrategier vid läsförståelse dels vilka förmågor som enligt forskning är väsentliga hos eleven för att en elev ska anses vara en läsare med god förståelse. Bakgrunden till innehållet är att det har pågått diskussioner angående elevers svaghet inom just det specifika området. Syftet med litteraturstudien är därför att ta reda på vad forskning säger angående hur barn utvecklar sin förmåga att förstå läst text, sin läsförståelse, samt vilka strategier som underlättar processen på en metanivå. Studien baserar sig på vetenskapliga artiklar och resultatet visar på att det är viktigt att eleven har tillägnat sig strategier vid läsförståelse som hen kan använda, samt att textsamtal är en bra metod. Slutsatsen utifrån denna litteraturstudie är att strategier är viktigt inom läsförståelse och att läraren spelar en stor roll för elevernas utvecklade läsförståelse. Vidare forskning som skulle vara intressant att bedriva handlar om vilka strategier och hur många av strategierna som skulle kunna användas på lågstadiet i läsförståelse.

  • 2157.
    Åkesson Ugballa, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM).
    Migrationsprocessen: Begreppsutredande studie av nya migrationsprocessen utifrån ett styrningsperspektiv.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ”Tvåpartsprocessen”, ”Effektivt förfarande” samt ”Gemensamt asylområde”, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering. Överlag och med stöd i tidigare studier anses den nya migrationsprocessen och förvaltningens omorganisering ha tydliga influenser av ett framtida ökat mellanstatligt samarbete. De mål, riktlinjer eller strategier som EU tar beslut om implementeras i det här fallet i Sverige vilket kan anses ge goda effekter på migrationspolitiken.

  • 2158.
    Ålander, Anna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hållbarhet inom svensk luftfart: En studie av hur ämnet hanteras i flygbolags kommunikation2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag fokuserat på frågan om hur flygbolag på den skandinaviska marknaden verkar se på och hantera ämnet hållbarhet utifrån deras marknadsföringsmässiga kommunikation mot svenska folket och svensk media. Valda utifrån deras representativa ställning granskades SAS, Norwegians och BRAs pressmeddelanden och hemsidor på två olika sätt för att kunna avgöra deras syn och hantering av hållbarhetsaspekten för deras bransch. En kvalitativ innehållsanalys mätte först i vilken omfattning de alls berörde hållbarhetsämnet i sina pressmeddelanden. Sedan granskades de pressmeddelanden som visats handla om någon hållbarhetsrelaterad aspekt/åtgärd, tillsammans med hemsidornas hållbarhetsfokuserade innehåll, för att hitta teman och vinklingar i hur och vad de valde att kommunicera när de talade om ämnet. Resultatet visade att endast 3 av 90 pressmeddelanden under det senaste halvåret var marknadsföringsmässig kommunikation kring hållbarhet, och av dem stod BRA för två och SAS för ett. Hållbarhetskommunikationen var främst centrerad runt utsläppen av växthusgaser samt de tekniska lösningar och den resursoptimering de vidtar för att minska dessa och bli hållbara. Intensiteten med vilken bolagen tar sig an hållbarhetsämnet skiljer sig marknat mellan dem. Slutsatsen blir ändå att flyget utifrån det de visar i sin marknadsföringsmässiga kommunikation i pressmeddelanden och på hemsidorna, är att man ser det som något man behöver hantera och gör det defensivt. Vidare forskning krävs för att resultatet ska få ökad validitet.

  • 2159.
    Årnedal, Amalia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lind Andersson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Dags för rast!: En mikro-etnografisk studie om elevers fysiska aktiviteter2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många. Elever har olika behov och deras åsikter och rastaktiviteter kan vara källor till att få reda på vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva under rasten. Syftet med denna mikroetnografiska studie är att, med fokus på; skolgården, läraren, samt klassen, synliggöra elevers fysiska aktivitet under rasten. Detta för att elevers handlingar, i relation till vad de uttryckt i tidigare gruppsamtal, kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på rasten. Studien skedde i två klasser, en årskurs fyra och en årskurs fem, på två skolor i södra Sverige. Efter observationer, analys och diskussion visade det sig att elevernas uttryckta ord och handlingar till viss del skilde sig från varandra. Vi kan konstatera att en kombination av kommunikation och uppmärksamt iakttagande under rasten ger en tydligare inblick i vad som kan skapa en mer fysiskt aktiv rastkultur. 

  • 2160.
    Åsberg, Felicia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Katja, Johnsson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Den personliga digitaliseringen av skolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolans digitalisering är ett fenomen som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Den svenska skolan ligger i framkant vad gäller att ha tillgång till digitala verktyg samtidigt som rapporter och tidigare forskning visar att det saknas kompetens kring själva användandet av dessa. Lärare runt om i landet efterfrågar kompetensutveckling och direktiv uppifrån. Skolverket har på uppdrag av Regeringen tagit fram en ny nationell IT-strategi för skolväsendet där den svenska skolan senast år 2022 ska uppnå en vision att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT, stärkt digital kompetens hos både elever och lärare, samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara för utveckling av skola och undervisning.

    Syftet med denna studie var att förstå fenomenet digitalisering och digital kompetens utifrån sex gymnasielärares livsvärld och vad denna kan ha för betydelse för morgondagens skola och de reviderade kursplanerna. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett explorativt syfte valts som metodologisk utgångspunkt. Vi har även valt att inspireras av en fenomenologisk ansats då vår studie är inriktad på lärares arbetsvardag med utgångspunkt i deras egen livsvärld och verklighet.

    Resultatet visar att lärarnas förståelse av fenomenet digitalisering och digital kompetens är högst personlig och att deras personliga inställning till fenomenet är avgörande för hur digital deras undervisning är. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling och utrymme för diskussion och reflektion kring digitaliseringens hinder och möjligheter i undervisningen.

  • 2161.
    Öberg, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Karlsson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Om man väljer att ha de glasögonen på: En diskursanalytisk studie som handlar om hur förskollärare resonerar kring vardagsmatematiken i förskolans verksamhet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring den matematik som förekommer i vardagen inom förskolans verksamhet. Studien hade sin utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilka variationer av metoder framkommer när förskollärare talar kring hur de arbetar med att synliggöra vardagsmatematik i förskolans verksamhet? Samt Hur resonerar förskollärare kring vikten av att synliggöra vardagsmatematiken i förskolans kontext? Studien utgick ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi där förskollärarnas resonerande var i fokus. Tre verksamma förskollärare deltog i denna kvalitativa intervjustudie som utgick ifrån semistrukturerade intervjuer där frågeschemat innefattade matematik samt vardagsmatematik. Även ljudupptagning användes som kompletterande verktyg vid datainsamlingen.

    Studiens resultat visade att användandet av den vardagsmatematik som förekommer i förskolans verksamhet, som barnen dagligen befinner sig i, öppnar upp för möjligheter att lägga en grund för den matematik som komma skall när barnen blir äldre. Studien resulterade även i en insikt och konkreta exempel kring varierande arbetssätt i relation till synliggörandet av vardagsmatematik och hur det går att förhålla sig till dessa.

  • 2162.
    Ögren, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola.

    Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker.

    Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?”

    Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats.

    Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).

  • 2163.
    Ölmedal, Nils
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    ”Jag jobbar med en kompis, så då går det ju ännu snabbare.”: Något om elevers användning av matematikboken.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är inte orimligt att tänka sig att de flesta av landets skolelever, till exempel i högstadiet, ägnar åtminstone någon timme varje vecka åt arbete med en matematikbok. Men precis hur matematikböcker används är inte helt välundersökt. Här beskrivs en undersökning genom intervjuer i fokusgrupper med elever i år 9. Läraren visar sig ha en viktig roll för användandet av boken även när det gäller arbete i egen takt. Det visar sig finnas inbyggda motsättningar mellan elevernas strävan att ge ''rätt svar'', att komma snabbt framåt och att kunna samarbeta med klasskamrater, och eleverna verkar se en konflikt mellan hur man tänker sig att man borde använda boken och hur man faktiskt gör. Flera av resultaten är sådana att de inte gärna kunde framkommit om man bara studerat läroboken i eller lärarens undervisning i sig.

  • 2164.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Högström, Per
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Luleå university of technology, Luleå, Sweden.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Inngår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 2165.
    Östlund, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Waldau, Maja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    "Men då var det tyst. Ingen sa metoo": - En analys av retorik och berättarstrategier i dokumentärfilmen Josefin Nilsson - Älska mig för den jag är2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är intresset för dokumentärfilmer större än någonsin och flera dokumentärfilmer lyfter upp ämnen som berör, engagerar och upprör människor. Samhällsdebatter har inletts efter att dokumentärfilmer har publicerats. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om hur retoriska grepp och berättarstrategier samverkar, skapar engagemang och legitimitet i dokumentärfilmen om artisten Josefin Nilssons livshistoria. Studiens metod är en kritisk retorisk analys och studien har sin grund i både retorisk teori och Bill Nichols dokumentära berättarstrategier. Dokumentärfilmens dominerande appellform var pathos argument och den deltagande strategin genomsyrade dokumentärfilmen. Resultatet visade också att det finns en etisk problematik med att representera en annan människas liv.

  • 2166.
    Östlund, Kristian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM), Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Marknadsföring i datorspel: Annonsörernas nya guldgruva2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:Studiens syfte är att studera hur marknadsföring i datorspel är utformat och om det skett någon förändring i marknadsföring de senaste tio åren. 

    Problemområde: Medielandskapet har förändrats stort det senaste decenniet. Detta har gett upphov till nya kanaler för marknadens aktörer att marknadsföra sig i. Datorspel har blivit en av dessa kanaler.

    Metod:Jag har genomfört en innehållsanalys av tre stycken datorspelsserier med tre spel i vardera. Analysen har baserats på anteckningar och bilder från datorspelen.

    Resultat:Resultatet visade att samtliga marknadsföringsstrategier användes i datorspelen. Advergames och Product Placement var dominanta och förekom i åtta av nio datorspel. Resultatet tydde inte på någon förändring av marknadsföringsstrategier över tid.

  • 2167.
    Özgurdamar, Deniz
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Att läsa eller inte läsa?: En studie om elevers läsvanor på det estetiska programmet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag läsvanorna hos elever på det estetiska programmet, samt hur lärare i ämnet svenska inspirerar och motiverar sina elever för att öka deras kunskaper om och deras intresse för fiktionsläsning. Jag kommer att presentera ett forskningsläge baserat på receptionsteorin, vilket är samma teori som jag utgår från i min undersökning. Frågor jag ska undersöka är bland annat hur elevernas läsvanor ser ut och vad de läser om de själva får välja. Jag kommer även presentera frågor om lärares undervisning i ämnet svenska med fokus på läsvanor. Studien innehåller en enkätundersökning med två klasser som läser på det estetiska programmet, intervjuer med tre elever och intervjuer med lärarna som undervisar dem i ämnet svenska.

  • 2168.
    Özgurdamar, Deniz
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Bilder i historieundervisningen: Bild som kunskapsförmedlar2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis is based on the interviews I've done with both teachers and students, as I analyzeand evaluate from a historical educational perspective. I present research on the topic and how the image of the teaching may look differently. Pupils' learning process can vary, and in a society where image is a big part of their life is according to me a pity not to use more pictures in the school, especially in the teaching of history. It is not enough that teachers begin to use more image in his teaching, but they use the images in the right way, where students get the chance to learn how to analyze and interpret the image's meaning and history than just tell you what they see.

41424344 2151 - 2168 of 2168
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf