hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Sect Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Clin Res Sormland, Uppsala, Sweden..
    Jansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wadensten, Barbro
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Engström, Gabriella
    Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA..
    Pöder, Ulrika
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Prevalence and quality of clinical pathways in Swedish intensive care units: a national survey2014Ingår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 20, nr 1, s. 48-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectivesTo identify the prevalence of clinical pathways (CPs) in Swedish intensive care units (ICUs) and to explore the quality, content and evidence base of the documents. MethodsA descriptive and explorative survey of all Swedish ICUs (N84) and a review of submitted examples of CPs (n12) were conducted. ResultsCPs were in use at 20% of the Swedish ICUs. There was a significant geographic variation but no relationship between the use of CPs and category of hospital, type of ICU, size of ICU or type of health record applied. In total, 56 CPs were reported within a range of scopes and extensions. The content of the ICUs' CPs, as well as the degree to which they were interprofessional, evidence based, and renewed varied. ConclusionsProgress has been made in relation to CPs in recent years, but there is potential for further improvements. None of the ICUs had CPs that contained all key characteristics of a high-quality, interprofessional and evidence-based CP identified in the literature. Greater knowledge sharing and cooperation within the field would be beneficial, and further research is needed.

  • 202.
    Bjärbo, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barn som anhöriga i ett västsvenskt ambulansområde: En pilotkartläggning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen.

    Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien.

    Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom.

    Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd.

  • 203.
    Bjärne, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thulin, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård: En allmän litteratudstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.

  • 204.
    Björck, Carolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Organisationsfaktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades. Fem kategorier framkom Stöd och kommunikation, Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, Sjuksköterskans upplevelse av resurstilldelningens inverkan, Sjuksköterskans utökade arbetsbörda och Förändrade villkor för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Resultatet visade att när ledaren delade ansvaret med sjuksköterskan, kommunicerade och gav stöd så skapades en större möjlighet för sjuksköterskan att förmedla en adekvat omvårdnad. Ledaren påverkade sjuksköterskans arbetstillfredsställelse vilket även gynnade patient tillfredsställelsen. Det ansågs vara betydelsefullt att sjuksköterskan kände kontroll över arbetssituationen och gavs tillräckligt med resurser för att kunna utföra en adekvat omvårdnad. Den tekniska utvecklingen kunde öka arbetsbördan och leda till nedskärningar i omvårdnaden. Slutsatserna var att arbetsbördan kunde minska patientsäkerheten, samt att ledaren kunde åstadkomma utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskan och skapa en mer patientfokuserad vård genom att exempelvis öka samarbetet i personalgruppen. Framtida forskning bör inriktas på organisationsförändringar ur ett patientperspektiv, sjuksköterskans upplevelse före, under och efter förändring samt för- och nackdelar med befintliga organisationsformer.

  • 205.
    Björk, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skär, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Cia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med fekal inkontinens: Ett begränsat liv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. 

  • 206.
    Björkqvist, Kornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svantesson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården.

  • 207.
    Björnerhag, Linette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kärrbrand, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar

    bemötandet av närstående i sorg.

    Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation.

    Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg.

  • 208.
    Björnstad, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larynxmask: - en metod för att möjliggöra fri luftväg och adekvat ventilation2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer. Litteraturstudiens resultat visar att LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Framtida studier skulle kunna belysa om LMA kan användas vid kirurgi till patienter med ökad aspirationsrisk, till exempel vid sectio och obesitaskirurgi. Studier skulle också kunna fokuseras på patienternas postoperativa upplevelser av att ha haft LMA jämfört med trakeal intubation.

  • 209.
    Björsing, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Casparson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olofsson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet.

  • 210.
    Bladh, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Norrström, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att våga tala om sexualitet: en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades för att finna hämmande och främjande faktorer. Dessa faktorer låg sedan till grund för resultatet. I resultatet framgick att sjuksköterskans utbildning, ålder, kön, yrkeserfarenhet och känslor inför sexualitet var faktorer som både kunde hämma och främja sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetsplatsen har också en betydelse för huruvida sjuksköterskan samtalar med patienten om ämnet. Även kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient påverkade samtal om sexualitet. Sexualitetens inverkan på hälsan bör belysas redan i grundutbildningen och sedan genom fortbildning på arbetsplatsen. Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och mer djupgående forskning krävs för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna tala mer öppet om sexualitet.

  • 211.
    Blidell, Ylwa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kaire, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelser av att leva med astma: När livet begränsas2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma, vilket gör att sjukdomen klassas som en folksjukdom. Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med olika svårighetsgrader som medför konsekvenser i det vardagliga livet. Syfte: Att belysa vuxna personer upplevelser av att leva med astma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Samtliga artiklar har sökts fram i Cinahl, pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsbärande enheter framkom tre huvudkategorier: Begränsningar i vardagen, Att förhålla sig till sjukdomen och Behov av kunskap och stöd. Under Begränsningar i vardagen framkom subkategorierna: Fysiska begränsningar, Sociala begränsningar och Emotionella begränsningar. Under Att förhålla sig till sjukdomen framkom subkategorierna: Inte kunna acceptera sjukdomen och Lära sig leva med sjukdomen. Under Behov av kunskap och stöd framkom subkategorierna: Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Socialt stöd. Slutsats. Svårigheter att andas medförde känslor som oro, rädsla, nedstämdhet och frustration hos personer med astma. Vardagslivet påverkades negativt i form av att undvika sociala tillställningar och ledde till en stor påverkan emotionellt. Personer med astma upplevde brist på information och därmed avsaknad av kunskap om sin sjukdom. Det fanns svårigheter att acceptera sin astma vilket ledde till att personerna förnekade att de var sjuka och skämdes när symtomen uppkom oförutsägbart. För att få kontroll över sin sjukdom och att lära sig leva med astma krävdes det acceptans och att lära känna sina symtom samt begränsningar.

  • 212.
    Blom, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fossheimer Stillfors, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Self-management i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom - en begreppsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning indikerar att äldre personer vill vara självständiga och ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt trots kronisk sjukdom. Distriktssköterskan kan genom att främja personens förmåga till self-management skapa förutsättningar för att de äldre ska kunna klara sig hemma. Studien genomfördes som en begreppsanalys av self-management. Self-management är ett begrepp som inte har någon entydig definition och som är under utveckling. Det finns inte något motsvarande svenskt ord. Syftet var att belysa hur self-management används i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom. Studien har en induktiv ansats. Metoden utgår från Rodgers evolutionära begreppsanalys, en metod för att utveckla kunskap inom omvårdnadsforskningen. Resultatet visar att selfmanagement i relation till äldre personer med kronisk sjukdom kan innebära både förtjänster och risker. Förtjänsterna kan vara en ökad tilltro till den egna förmågan samt ökad kunskap om sjukdomen. Riskerna kan vara ensamhet och ångest. Sammanfattningsvis så visar studien att forskningen framöver bör fokusera på hur distriktssköterskan kan bidra med kunskap för att äldre personer ska kunna anta selfmanagement. Det är viktigt att även inkludera de negativa aspekter som selfmanagement kan medföra.

  • 213.
    Blom, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Koobs Hultberg, Alice
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i särskilt boende och hospice: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede.

  • 214.
    Blomberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Öhmark, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Malnutrition hos äldre patienter: Hur kan det förebyggas?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland äldre som är inneliggande på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos äldre. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillståndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vården med hjälp av information, att involvera anhöriga, struktur i vårdteamet, att använda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjälper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krävs även en struktur i vårdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna. Patienternas delaktighet är en viktig faktor för att öka deras motivation, även anhörigas involvering lyfts fram. I framtiden behövs det fler studier på svenska förhållanden och mer uppmärksamhet till patienter som trots övervikt kan bli malnutrierade. Till sist måste information om äldre som aktivt väljer att sluta äta framarbetas, både till sjukvårdspersonal och anhöriga.

  • 215.
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarenheter hos barn till förälder med psykisk ohälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I EU har man uppskattat att 27 % av de vuxna lider av minst en psykisk sjukdom och det är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Omkring 36% av patienterna inom psykiatrisk vård har minderåriga barn. Det är känt att barn till förälder med psykisk ohälsa har större risk att drabbas av olika svårigheter, men det finns många skyddande faktorer som kan hjälpa dessa barn. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktigar professionella inom vuxenpsykiatrisk vård att uppmärksamma dessa barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos barn till patienter inom vuxenpsykiatrin relaterat till förälderns sjukdom och belysa vårdpersonalens betydelse. I studien granskades och analyserades tio artiklar som var publicerade i vårdvetenskapliga tidskrifter och resultaten belyser minderåriga och vuxna barns erfarenheter och omvårdnadspersonalens betydelse. Det finns behov för fortsatt omvårdnadsforskning och utveckling inom klinisk praxis.

  • 216.
    Blomqvist, Marjut
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Health among people with psychotic disorders and effects of an individualized lifestyle intervention to promote health2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of the thesis was to increase knowledge of health among people with psychotic disorders such as schizophrenia and other long-term psychotic conditions. The aim was also to investigate health effects, in terms of clinical health outcomes and self-reported questionnaires, of atwo-year individualized lifestyle intervention implemented in psychiatric outpatient services involving cooperation with the municipal social psychiatry services. The motivation for the study was to generate new knowledge in order to be able to promote health in people with psychotic disorders and to improve the care and support provided for this target group. The thesis consists of four studies. A quantitative study (Study I), was conducted using a cross-sectional design to investigate the prevalence of overweight, obesity, risk of cardiovascular disease (CVD) and the relationships between self-rated salutogenic health, sense of coherence, CVD risk, and body mass index among people with psychoticdisorders (n=57). The study was conducted in four psychiatric outpatient services; questionnaires were completed by the participants and clinical health measurements were collected by the participant’s contact nurse at the psychiatric outpatient services. The participants showed a moderate/high risk of CVD, the mean for BMI was 31.9 (59.6% were obese) and 31.6% were overweight. The results did not reveal any relationships between the subjective and objective measuresof health indicating the need for both subjective and objective assessments of health in psychiatric care. In a qualitative study (Study II), data were collected with semi-structured interviews (n=16) andanalyzed with qualitative content analysis. The interviews resulted in an overall theme “Being regarded as a whole human being by self and others”, which showed the multidimensional nature of health and the issues that enable healthy living among people with severe mental illness. Three categories emerged: (i) everyday structure (ii), motivating life events and (iii) support from significant others. The results indicate that a person with severe mental illness needs to be encountered as a wholeperson if healthy living is to be enabled. In a quasi-experimental study (Study III), the potential effects of participation in the two-year lifestyle intervention (intervention group n=54 and control group (n=13) were investigated. The data were collected at baseline, after 12 months and after 24 months using the self-reported questionnaire the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS), the Hopkins Symptom Checklist (HSCL-25) and the National Public Health Survey. Measures of clinical healthoutcomes were conducted by the participant’s contact nurse at the psychiatric outpatient services. Multilevel modeling was used to test differences in changes over time. Significant changes were foundin physical activity, HbA1c and waist circumference after participation in individualized lifestyle intervention. The relationship between changes in physical activity, levels of salutogenic health and glycated hemoglobin (Hb1Ac) were investigated (n=54) in Study IV. The data were collected atbaseline, after 12 months and after 24 months using the self-reported questionnaires Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) and National Public Health Survey. Within-person changes in physical activity between baseline and at the end of the twenty-four-month intervention were calculated. Selfreported increased physical activity was positively associated with self-rated salutogenic health and negatively associated with level of HbA1c after participation in the intervention. The thesis shows that a well-founded assessment of general health needs must consider both the individual's subjective experiences and objective measurements in order to form a solid foundation for dialogue and shareddecision-making about essential care services. The results also show that it is possible to stimulate healthy behavioral changes with a two-year individualized lifestyle intervention and bring both subjectively and objectively measured health benefits for people with psychotic disorders. The importance of nurses in psychiatric care applying a holistic approach and integrating lifestyle interventions into daily person-centered psychiatric care in collaboration with other healthcare providers to facilitate changes towards a healthy lifestyle in persons with psychotic illness is emphasized in the thesis.

  • 217.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Experiences of data collection issues in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia2016Ingår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 41-41Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness are crucial for the development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with schizophrenia is primarily established in dialogue with individuals with experience of the phenomenon investigated. Attaining trustworthiness in the findings in qualitative studies is of great importance and the interview approach used should assure trustworthiness in the data collection at different levels with regard to the perspectives of the individual, which is essential for developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss the issues related to data collection in qualitative studies involving people diagnosed with schizophrenia.

    Method: Six qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people diagnosed with schizophrenia were reflected on and discussed in terms of issues related to data collection involving people with severe mental illness such as schizophrenia (N=75).

    Results: The discussions that generated the results revealed three topics in qualitative studies involving individuals diagnosed with schizophrenia: 1) Selection of research context with respect to participants’ different aspects of life, 2) Sampling issues with regard to judgements of participants’ ability to contribute with information and 3) Choice of data collection methods to meet the aim of the enquiry.

    Conclusion: Three crucial areas in data collection in qualitative studies with individuals diagnosed with schizophrenia were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 218.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    How to facilitate healthy living described by persons with persistent psychiatric disorders in psychiatric out-patient settings – challenging health care professionals2016Ingår i: Abstracts: Narrative Nursing: Nordic Conference Of Mental Health Nursing: 14-16 September 2016, 2016, s. 13-13Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Over the previous decades, scientific research has demonstrated that people with persistent mental illness like schizophrenia and other psychotic disorders have a reduced life expectancy and have a higher risk of being affected of preventable physical illnesses such as developing metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. Additionally it have made evident for lower quality of life as well. These risk factors make health promoting essential in the care providing and therefore it ́s important for the health professionals to have a deeper knowledge about the facilitating factors to healthy living described by persons themselves.

    Aim: The aim of this qualitative study was to describe the experiences of persons affected by persistent mental illness such as schizophrenia or other psychotic disorders what facilitates healthy living in their everyday life. The presentation has the focus on the facilitative factors applying health professionals when providing care for persons in psychiatric out-patient settings.

    Method: The study was carried out in three different psychiatric out-patient settings in the southern Sweden. The data was collected through qualitative interviews (N= 16) and analyses by qualitative, inductive approach abased on Granheim and Lundmans ́ conceptualization of content analysis.

    Results: First, it is essential for persons with persistent and severe mental illness that they get support to bring out their needs to healthier living by having a dialogue about the issues of healthy living in their everyday life. In this dialog they may also need support to reflect and find out their own motivating factors to healthier living. Additionally, in this dialogue it is important to be aware of that they will be regarded as a whole person and include many areas of life like daily structure and social life. The professionals should show a truly involvement and active interest to persons when increasing healthy living.

    Conclusion: Many persons with persistent mental illness need practical support in their everyday life to maintaining healthier living. This requires the close cooperation between psychiatric out-patient settings, the housing support professionals from municipalities and the social services.

  • 219.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ivarsson, Andreas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och idrott.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Sandgren, Anna
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Relationship between physical activity and health outcomes in persons with psychotic disorders after participation in a two-year individualized lifestyle interventionIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with psychotic disorders have a significantly increased risk of cardiovascular disease, Type 2 diabetes, and excessive mortality rates which makes lifestyle interventions imperative in mental health care. The aim of the study was to investigate relationships between changes in physical activity, levels of salutogenic health, and glycated hemoglobin (Hb1Ac) among people with psychotic disorders after participation in a two-year individualized lifestyle intervention in psychiatric outpatient services. The results from latent change score (LCS) analyses showed that self-reported increased physical activity was positively associated with the level of salutogenic health and negatively associated with the level of HbA1c after participation in a two-year lifestyle intervention. The results of this study suggest that an individualized two-year lifestyle intervention brings benefits regarding both subjectively and objectively measured health for people with psychotic disorders.

  • 220.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Experiences of methodological issues in qualitative studies involving people with severe mental illness such as schizophrenia2016Ingår i: Programme: Second Nordic Conference in Nursing Research, 2016, s. 60-60Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The viewpoint and special needs of individuals with severe mental illness is crucial in development of mental health nursing. In-depth knowledge of the perspectives of people with severe mental illness is primarily established in dialog with individuals experienced in the phenomenon investigated. To reach trustworthiness of findings in qualitative studies is central and the interview approach used should assure trustworthiness in data collection regarding perspectives of the individual essential in developing nursing research and practice.

    Aim: The aim of the paper was to describe and discuss methodological issues related to research interviews involving people with severe and persistent mental illness.

    Method: Five qualitative interview studies regarding experiences of different aspects of life among people with severe mental illness were reflected and discussed regarding methodological issues related to the interview situation involving people with severe and persistent mental illness (N=51).

    Results: The discussions forming the results revealed three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness. Use previous experiences of interactions with persons with mental disabilities with an open mind without prejudices. Balance the interviewee’s need of support and encouragement during the interview without manipulating contents of statements. Comprehend the essential meaning in the interviewee’s statements even when statements are short and narrow.

    Discussion: Three crucial topics in qualitative interview studies with individuals with severe mental illness were revealed. Further studies regarding sampling procedures and analysis of collected data are needed to ensure trustworthiness of findings regarding interviews involving people with severe mental illness.

  • 221.
    Blomqvist, Marjut
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Sandgren, Anna
    Linneaus University, Växjö, Sweden.
    Carlsson, Ing-Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Jormfeldt, Henrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Enabling healthy living: Experiences of people with severe mental illness in psychiatric outpatient services2018Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 27, nr 1, s. 236-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that people with severe mental illness have a reduced life expectancy and a greater risk of being affected by preventable physical illnesses such as metabolic syndrome, cardiovascular disease and type 2 diabetes. There are still, however, only a few published studies focusing on what enables healthy living for this group. This study thus aimed to describe what enables healthy living among people with severe mental illness in psychiatric outpatient services. The data were collected in qualitative interviews (n = 16) and content analysis was used to analyze the data. The interviews resulted in an overall theme "Being regarded as a whole human being by self and others", which showed the multidimensional nature of health and the issues that enable healthy living among people with severe mental illness. Three categories emerged: (i) everyday structure (ii), motivating life events and (iii) support from significant others. The results indicate that a person with severe mental illness needs to be encountered as a whole person if healthy living is to be enabled. Attaining healthy living requires collaboration between the providers of care, help and support. Health care organizations need to work together to develop and provide interventions to enable healthy living and to reduce poor physical health among people with severe mental illness. © 2017 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

  • 222.
    Bodell Pettersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Gyrling, Therese
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    När stöttepelaren inte håller: Erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter. Resultatet gav fem teman: bedömningar av skadan, medpatienter som hjälp och tröst, stöd från omgivningen, kämparglöd och hopp om framtiden och finna mening och gå vidare med livet. Det är av vikt att sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter känner till hur andra gjort för att gå vidare, för att på så sätt kunna hjälpa och stödja patienter, vid såväl rehabilitering som vid senare vårdtillfällen. Mer forskning behöver göras på hur god omvårdnad kan ges till personer som drabbats av en ryggmärgsskada.

  • 223.
    Bogren, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Westberg, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva ett förändrat liv: Mäns upplevelse av att leva med prostatacancer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen som drabbar män i Sverige. Sjukdomen skapar olika besvär som påverkar männens dagliga liv. Under sjukdomsförloppet upplever männen att de förlorar sin värdighet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till hela patienten och ge en personcentrerad omvårdnad utifrån omvårdnadsdiagnoser. Syfte: Att belysa mäns upplevelse av att leva med prostatacancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Data hämtades från 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien utmynnade i fem kategorier som männen upplevde: informationsbehov, förlorad värdighet, oro för egen dödlighet, upplevelse av olika stöd och anpassning av vardagen. Slutsats: Männens vardag påverkas av sjukdomen prostatacancer och de behöver stöd i olika former. Sjuksköterskan bör möta männen på deras nivå och ge männen en individanpassad omvårdnad.

  • 224.
    Bokström, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tröst till personen med cancer som vårdas av sjuksköterska i livets slut: En begreppsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tröst har en central del i omvårdnaden. Begreppet tröst har ifrågasatts om det är relevant för omvårdnaden. Tröst förknippas med lidande och betydelsen av begreppet tröst är individuellt, kroppsligt, mentalt och andligt. Syftet med studien var att undersöka begreppet tröst utifrån ett omvårdnadsperspektiv i livet slutskede. Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökningar genomfördes i 4 databaser. 14 artiklar blev det slutgiltiga urvalet. Där synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, exempel och konsekvenser av tröst identifierades. Resultatet visar att det finns vissa gemensamma faktorer som främjar tröst. Faktorer som framkom var relationen till sjuksköterskan, familjerelationer och religiös eller andlig tro. Det är viktigt att sjuksköterskan anpassar trösten till den enskilde personen då tröst upplevs individuellt. Resultatet diskuterades mot Ruland och Moores omvårdnadsteori Peaceful End-Of- Life Theory och vidare analysfasen. Det behövs mer forskning för att vidareutveckla begreppet tröst i livets slutskede.   

  • 225.
    Bokström, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS). Högskolan i Halmstad.
    Törnquist, Malin
    Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    För patientens bästa: kommunikation mellan sjuksköterska och läkare2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten. För att främja kommunikationen professionerna emellan krävs god kvalitet av information och att informationen är relevant. Humor, empati, förståelse och öppenhet är faktorer i beteendet som främjar en god kommunikation. Hierarkin som fortfarande råder i sjukvården påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och läkaren negativt. Att höja rösten, nedvärdera varandra och att uppvisa ett respektlöst beteende är också faktorer som hindrar kommunikationen. Fler kurser behöver införas i sjuksköterskan och läkarens utbildning för att främja kommunikationen dem emellan. Ett förslag kan vara att införa en gemensam kurs där professionerna kan öva och även få en inblick i varandras arbetsuppgifter.

  • 226.
    Bolanca, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kjellström, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter ett trauma2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trauma är något som uppenbarar sig oväntat och kan leda till omfattande konsekvenser för patienter som drabbas. Eftersom patienter själva inte kan påverka situationen fullt ut, är det viktigt att sjuksköterskan besitter kompetens för att erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen efter att ha drabbats av trauma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kritisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar inom det valda ämnet. Totalt användes nio resultatartiklar. Resultat: Patienters upplevelser kunde delas in i tre teman: delaktighet, trygghet och hopp. I resultatet framkom det att patienters upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningar efter ett trauma växlade mellan positiva och negativa upplevelser. Delaktighet var något som varierade och påverkade patienters upplevelse kring omvårdnaden. Att tilldelas information och relevant fakta stillade oron och medförde en känsla av trygghet. Hopp skapades genom omvårdnad av god kvalitet medan brist på hopp ledde till en minskad vilja till att kämpa. Slutsatser: Ökad kunskap redan i sjuksköterskeutbildningen kring traumavård på akutmottagningar kan ge större medvetenhet om patienters upplevelser av omvårdnaden, vilket i sin tur kan leda till en bättre vård. Forskning för att öka insikten om patienters upplevelser av omvårdnaden efter ett trauma bör utföras.

  • 227.
    Bolling, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahl, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Dahlbäck, Archie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att förstå varandra: Kommunikation i omvårdnaden trots demenssjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till följd av en framtid med ökad livslängd förväntas fler människor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svårigheter. För att främja god omvårdnad är det viktigt att använda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsättningar som personer med demens har. Fokus bör ligga på personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvårdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier. Verbal kommunikation bestod bland annat av att vårdgivare använde röstens tonläge samt uppmuntrande kommentarer i omvårdnaden. Det ansågs också viktigt att vårdgivare gav den tid i omvårdnaden som behövdes för att personer med demens skulle kunna kommunicera utifrån sina förutsättningar. Icke verbal kommunikation bestod bland annat av ögonkontakt samt fysisk beröring. Sång och musik som kommunikation ansågs på olika sätt påverka kommunikationen i omvårdnaden av personer med demens. Ytterligare forskning om olika kommunikationsstrategier vid specifika demenssjukdomar som stärker evidens för sjuksköterskors möjlighet att ordinera oberoende omvårdnadsåtgärder inom omvårdnad anses angeläget. Utbildningen av sjuksköterskor bör inkludera kurser i kommunikationsstrategier för specifika demenssjukdomar.

  • 228.
    Bolse, Kärstin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Caring for Patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator Experiences of Patients and Healthcare Professionals2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: An Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) is a technical device used in the treatment of ventricular arrhythmias. After the implantation of an ICD the entire life situation can be affected with psychological and social consequences for the patient and his/her next of kin. The healthcare professionals play a vital role in providing educational information, support, and technical follow-up of the device. During recent years more and more hospitals have introduced a more team based organisation where the physicians collaborate with specialised ICD nurses.

    Aim: The overall aim of the thesis was to explore how patients with an ICD experienced their life situation and howhealthcare professionals described their experiences of delivering care to ICD patients.

    Methods: The design was descriptive, combining both quantitative and qualitative approaches, and the data was collected from Sweden and the USA. The Uncertainty of Illness Scale (MUIS-C) and Quality of life Index (QLI) instruments were used to determine the level of uncertainty and satisfaction with life (I), in-depth interviews with a phenomenographic approach was used to describe how Swedish and US patients living with an ICD conceived their life situation (II, III) and how healthcare professionals’ experienced delivering care to patients with an ICD, (IV). Finally, to explore clinical aspects of ICD care in Sweden, the Delivery of ICD Questionnaire (DOIQ) was used to describe the healthcare professionals’ experiences and a content analysis was used to describe the written educational information material provided to patients (V).

    Results: There were no differences in uncertainty between pre and post ICD implantation either in Swedish or the US patients. Satisfaction with life was significantly higher among US patients compared to Swedish patients both before and after ICD implantation within the health-functioning, socio-economic and psychological-spiritual domains. The Swedish ICD patients experienced a significantly higher satisfaction with life within the socioeconomic domain after 3 months. (I). The patients felt safe in having an ICD implanted, but the conceptions varied from seeing the device as a life saver to being worried about what could happen. Gratitude at having an ICD varied from happiness at being alive to something that was alien and disturbed the patient. Being more or less dependent included how patient experienced feelings from well-being to grief. Having a network varied from having sufficient support to loneliness. Having a belief in the future ranged from having confidence to look forward to resignation. Gaining awareness described patients’ adaptation to living with an ICD and limitations due to the ICD (II). The patients also underwent a transition from becoming aware of the restriction in the life situation through a process of adaption and having trust in the ICD. This phase was followed by a reorientation phase where they adapted to their life situation and the patient and his/her family regained of their lives (III). The healthcare professionals strove to provide competent and individualised care and infuse confirmation to the patients in form of information, education and support. They gave the patients tools to handle their life situation, through existential support and mediating security (IV). Half of the hospitals had nurse-based clinic and others planned to introduce them. Three hospitals performed follow-up in the form of remote home monitoring. The nurse had specific ICD education from ICD companies and/or various university courses. In the educational information material the biophysical dimensions dominated while the emotional dimension was scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all (V).

    Conclusions: This thesis offers a further contribution to the scholarly discussion about the relationship between technology and human existence and how to cope with this transition. Our studies revealed that the embodiment of the ICD reflects a merger of experiences about its presence and potential from both patients’ and healthcare professionals’ perspective. This research hopefully encourages healthcare professionals to carefully reflect on what it is like to live with an ICD and to consider practice improvement for the patients’ and the next of kin.

  • 229.
    Bolse, Kärstin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Johansson, Ingela
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Strömberg, Anna
    Department of Medicine and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University.
    Organisation of care for Swedish patients with an Implantable Cardioverter Defibrillator, a national survey2011Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, nr 17-18, s. 2600-2608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim.

    To describe the clinical aspects of implantable cardioverter defibrillators care in Sweden with focus on organisation, the role and education of nurses, patient information and education and areas in need of improvement.

    Background.

    Implantable cardioverter defibrillators implantations have developed rapidly in recent years and are now an established arrhythmia treatment. The expanding indication for implantable cardioverter defibrillators implantation demands new competencies and resources in the implantable cardioverter defibrillators team members.

    Methods.

    Participants were recruited among physicians and nurses in all of the hospitals implanting implantable cardioverter defibrillators (n = 16). Data were collected by a questionnaire. Additionally, all written educational materials provided to patients pre- and postimplant were collected from all 16 hospitals. Deductive content analysis using Sarvimäki and Stenbock-Hult's five holistic dimensions was employed to ascertain how information was provided in brochures and information materials.

    Results.

    Half of the hospitals (n = 8) had nurse-based outpatient clinics and several others planned to introduce them. Three hospitals carried out distance follow-ups by means of tele-monitoring. The nurses had received specific implantable cardioverter defibrillators education from implantable cardioverter defibrillators companies and/or various university courses. The biophysical dimension dominated in the information material, while the emotional, intellectual and socio-cultural dimensions were scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all.

    Conclusion.

    Holistic care of implantable cardioverter defibrillators patients can be achieved by means of a multidisciplinary implantable cardioverter defibrillators team and more patient-centred educational strategies. In Sweden, the organisation of implantable cardioverter defibrillators care and follow-up is developing towards more nurse-based clinics.

    Relevance to clinical practice.

    Development and implementation of structured care programmes with a more holistic approach can improve future implantable cardioverter defibrillators care. The content of the written educational materials need to be more holistic, rather than mainly focusing on the biophysical and technical aspects of living with an implantable cardioverter defibrillators.

  • 230.
    Boman, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tryggvesson, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder för barn med funktionell obstipation: En allmän litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Funktionell obstipation är ett vanligt problem hos barn runt hela världen. Funktionell obstipation definieras som hård avföring, känsla av ofullständig tarmtömning och svårigheter med att tömma tarmen. Upplevd smärta i samband med tarmtömning är den vanligaste orsaken till att barn drabbas av funktionell obstipation, av denna anledning håller barnet inne avföringen. Trots att laxantia kan leda till flertalet biverkningar är det ofta den första behandlingen som åtas vid obstipation, därav var syftet i föreliggande studie att undersöka vilka oberoende omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i behandlingen av funktionell obstipation hos barn i åldrarna 1-18 år. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden av funktionell obstipation, därför krävs kunskap om problemet. Studien är genomförd som en allmän litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har bearbetats och presenteras i tre teman. Det framkommer att undervisning, uppmuntran och uppföljning är delar som har stor betydelse i behandlingen av funktionell obstipation hos barn. Sjuksköterskan bör etablera en stöttande och uppmuntrande relation till barnen och föräldrarna för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat. Mer forskning inom området är nödvändigt för att utveckla sjuksköterskors kunskaper kring oberoende omvårdnadsåtgärder vid funktionell obstipation.

  • 231.
    Bonafé, Fatima
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Donovan, Annie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samhället råder ett genussystem som särhåller män och kvinnor och detta skapar genusskillnader där mannen är normen och kvinnan den avvikande. Genus är det människan formas till genom kultur och tänkande. Smärta är ett problem för patienter och omvårdnad av patienter med smärta är en viktig del av sjuksköterskeprofessionen. Omvårdnad av patienter med smärta baserat på inbillningar om genus kan skapa felaktig bedömning och behandling och kan leda till fara för patienten. Syftet med studien var att undersöka omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och etikgranskning. En kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats genomfördes utifrån sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar och presenteras i två kategorier; bedömning av patienter med smärta och behandling av patienter med smärta. Sjuksköterskor bedömer manliga patienters smärta som mer intensiv och trovärdig än kvinnliga patienters smärta som också rekommenderas mer psykologisk hjälp än manliga patienter. Resultatet visar också att sjuksköterskor kan låta egna fördomar påverka smärtbedömningen. Litteraturstudien både bekräftar och dementerar att det finns genusskillnader mellan manliga och kvinnliga patienter i farmakologisk smärtbehandling. Genuspåverkan kan ses genomgående från utbildningen som student till arbetsplatsen som sjuksköterska. För att skapa en mer personcentrerad omvårdnad av patienter med smärta är kunskap om genus något som behövs prioriteras, förslagsvis genom reflektion och utbildning, både i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatsen. Ytterligare forskning om genusskillnader i andra delar av vården är önskvärt.

  • 232.
    Borcak Walder, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av utmattningssyndrom: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Om en människa länge utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning kan utmattningssyndrom utvecklas. Diagnosen utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos i Sverige, diagnosen accepterades formellt år 2005. Syfte: Med denna litteraturstudie avses att belysa utmattningssyndrom från patientens perspektiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes och sökningar med noga utvalda sökord utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sökningarna i denna litteraturstudie resulterade i att tio resultatartiklar inkluderades, genom innehållsanalys strukturerades och analyserades resultatartiklarna. Resultat: Resultaten presenteras under fem teman: Att släppa taget, insikt balans och självbild, upplevelser av varningssignaler och symtom, stöd och support samt tillfrisknande. Resultatet av litteraturstudien lyfter fram vikten av patienters upplevelse att komma till insikt om orsaken till varför de drabbats av utmattningssyndrom, inte förrän då kunde patienterna påbörja sin resa mot tillfrisknande. Tydligt var även att patienterna genom att arbeta med sitt beteendemönster fick sin självkänsla och självrespekt tillbaka. Genom att lära sig strategier för att hantera stress lärde sig patienterna att känna igen kroppens signaler. Vidare forskning om patienters upplevelser är av vikt då effekter av rehabiliteringsmetoder för utmattningssyndrom är bristfällig.     

  • 233.
    Borg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Burman, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Se mig som en människa": Upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet. Forskning gällande omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet kommer vara betydelsefullt för såväl anhöriga som vårdpersonal genom en fördjupad kunskap som kan leda till att värdighet bevaras och återupprättas. Ytterligare forskning i framtiden om demenssjukdom hos äldre med annan etnisk bakgrund än svensk kommer vara av stor betydelse då den ökade invandringen leder till att fler vårdas i Sverige.

  • 234.
    Borg, Christin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Spång, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med en stomi: – upplevelser av livskvalitet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer.

  • 235.
    Borge, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Winberg, Lena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att patienter med angina pectoris har olika erfarenheter av sjukdomen. Tre teman framkom i resultatet; Patienters erfarenheter av smärta och obehag, Patienters erfarenheter av stress och oro samt Patienters erfarenheter av stöd. Då befintlig forskning mer generellt inriktas på patienter med kranskärlssjukdomar, behövs mer specifik forskning där situationen för patienter med angina pectoris belyses.

  • 236.
    Borgkvist, Maja
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Theander, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Livshistoriens betydelse i omvårdnaden av personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet med livshistoria används i vård av personer med demenssjukdom för att personerna inte ska tappa bort sig själva allt eftersom demenssjukdomen fortskrider. Personer med demenssjukdom är i behov av en så personcentrerad vård som möjligt och livshistoria är ett verktyg som kan användas för att personalen lättare ska kunna bemöta personen utifrån behov och önskningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos personer med demenssjukdom, vårdpersonal samt nära anhöriga vid användande av livshistoria. Metoden är en allmän litteraturstudie och sammanlagt har nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Livshistoria synliggör och bekräftar identiteten hos personer med demenssjukdom, Livshistoria förbättrar kommunikation och samspel och Livshistoria är utmanande att tillämpa i omvårdnaden. Kommunikation och samspel förbättras då den berättade historien ger en ökad förståelse för de beteenden som demenssjukdomen skapar och personer med demenssjukdom får glädje av att berätta sin historia. Det är en utmaning att tillämpa livshistoria i omvårdnaden sett från alla informanter i studiens perspektiv. Arbete med livshistoria uppfattas på olika sätt och just därför ser innehållet olika ut, tiden till att använda livshistoria varierar och anhörigas roll i upprättandet kan förtydligas.

  • 237.
    Borglin, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Westerlund, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området.

  • 238.
    Boström, Amanda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Larsen, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Illamående i samband med cytostatikabehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Illamående är en av de vanligaste förekommande biverkningarna av cytostatikabehandling. Cytostatika används för att behandla cancer. Varje år drabbas 58 000 människor i Sverige av cancer och i hela världen är den siffran 14 miljoner. Det finns tre olika former av illamående i samband med cytostatikabehandling. Dessa tre former är akut illamående, fördröjt illamående och betingat illamående. Cytostatika-relaterat illamående kan behandlas både farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Syftet var att beskriva illamående hos patienter med cancer i samband med cytostatikabehandling. En allmän litteraturstudie utfördes. Sökningar i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo resulterade i tio resultatartiklar. Artiklarna granskades och teman med underteman identifierades. De teman som identifierades var förekomst av illamående, patienters upplevelser av illamående, strategier vid illamående och livskvalitet. Cytostatika-relaterat illamående ansågs vara ett subjektivt fenomen som var svårt att beskriva. De som drabbades av illamående i samband med cytostatikabehandling upplevde flertalet olika förändringar som påverkade dem negativt. Patienterna fick använda sig av olika strategier för att hantera sitt illamående. Livskvaliteten påverkades negativt av det cytostatika-relaterade illamåendet. Mer forskning kring ämnet skulle vara av betydelse då detta är ett stort omvårdnadsämne som borde få mer fokus då det påverkar hela människan. 

  • 239.
    Bragge, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wallin, Jonathan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre personers följsamhet till fallprevention2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fallrisk ökar med stigande ålder och preventionsprogram tillämpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall är samhällsekonomiskt betungande. Patienter har rätten att avstå fallpreventionsåtgärder. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera patienter till följsamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre personers följsamhet till fallprevention. Studien bestod av 15 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Resultatet innefattas av tre kategorier vilka är: rädslans betydelse för följsamhet, integritetens betydelse för följsamhet och motivationens betydelse för följsamhet. Rädsla är en riskfaktor för fall och har betydelse för främjandet och hindrandet av följsamheten hos äldre. Åtgärder som hotar individens integritet och självständighet påverkar följsamheten. Motivationen påverkas av närstående, av vårdpersonal och av insikten hos den enskilde individen. Vidare forskning bör inriktas på hur motiverande samtal (MI), kan påverka följsamhet till fallprevention och samhällsekonomi. Bedömning av fallrisk tillämpas inom vårdverksamheten med Downton Fall Risk Index (DFRI). Denna skattningsskala bör utifrån studiens resultat kompletteras med skattning av rädsla för fall. Sjuksköterskeutbildning bör innehålla mer kunskap i uppmärksammandet av rädsla för fall.

  • 240.
    Bramer, Jenny
    Högskolan i Halmstad.
    "Upplevelser vid förändring": En studie som belyser barn- och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. 

  • 241.
    Brandel, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lerjebo, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nilsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans stöd till föräldrar vars nyfödda eller lilla barn är beroende av sjukhusvård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen. För att sjuksköterskan skall kunna förmedla kunskap som är väl beprövad och grundad på vetenskap behövs fortbildning och stöd från ledning och organisation.       

             

  • 242.
    Brandin, Elenore
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Christine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sturk, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den terapeutiska relationen: Samspelet mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas.

  • 243.
    Brandin, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Persson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Följsamhet vid läkemedelsbehandling hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling.

  • 244.
    Brandt, Sofie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wern, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Livet ur ett annat perspektiv: livskvalitet vid multipel skleros och samtidig depression2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på ett antal faktorer, vilka hade en positiv eller negativ inverkan på de depressiva symtomen. De faktorer som minskade de depressiva symtomen var socialt stöd, en effektiv behandling samt positiva livserfarenheter. De faktorer som ökade de depressiva symtomen var fysisk funktionsnedsättning, ett negativt tankemönster, avsaknad av ett aktivt sexliv samt smärta. Det framgick även att när de depressiva symtomen minskade, ökade livskvaliteten och tvärtom. För att öka sjuksköterskors kunskap samt förståelse för vad som upplevs påverka livskvaliteten vid MS och samtidig depression, behövs mer kvalitativ forskning. Dessutom behövs undervisning och utbildning om vad MS i kombination med depression orsakar, vilket är grundläggande för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en god omvårdnad.

  • 245.
    Brantmark, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Rebecca
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem. Det är ett tillstånd som för med sig många olika sjukdomar och i och med att antalet överviktiga barn ökar hastigt kommer det att vara en stor belastning för den framtida hälso- och sjukvården. Prevalensen är särskilt stor i vissa delar av världen och inom vissa grupper i samhället. Föräldrar spelar en väsentlig roll i huruvida barnen lever hälsosamma liv eftersom de bär ansvaret för barnen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och genom en systematisk bearbetning av litteraturen granskades och bearbetades slutligen 19 vetenskapliga artiklar till resultatdelen i studien. Socioekonomiska faktorer, faktorer inom familjen och föräldrars roll var tre teman som utmärkte sig där det under varje rubrik beskrivs hur föräldrar påverkar med att bidra till eller motverka riskfaktorer till en ohälsosam viktstatus hos barn. Föräldrar har ett behov av stöd i form av information och kunskap och hälso- och sjukvården bär ett stort ansvar i att stödja föräldrar, förebygga sjukdom och främja hälsa.

     

  • 246.
    Brask, Julia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Glöm inte bort att vi är två: Föräldrars erfarenheter av vården i samband med missfall2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars erfarenheter av vården i samband med missfall. Missfall är en komplikation vid graviditet och förekommer i ungefär hälften av alla graviditeter. Vanligen söker föräldrar vård när kvinnan under sin graviditet får symtom på missfall. Vid missfall är känslor likt sorg, hjälplöshet, rädsla, ångest och att situationen är bortom kontroll vanligt förekommande, där föräldrarna kan ha svårt att släppa den förhoppning de byggt upp om framtiden. Det är viktigt att föräldrar vid och efter missfall får vård och stöd. Studien är en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats. I resultatet framkom följande tre huvudkategorier: (1) Erfarenheter av sjukvårdsmiljön och vårdpersonalens bemötande, (2) Erfarenheter av information från vården samt (3) Erfarenheter av stöd från vården. Litteraturstudiens resultat visar att båda föräldrarna är i behov av vård vid missfall. Missfall innebär en stor emotionell och psykisk påverkan där båda föräldrarna upplever behov av bekräftelse, empati och förståelse från sjuksköterskan. Föräldrarna erfor en önskan om ytterligare information samt stöd i olika former. För att tillgodose föräldrarnas behov i samband med missfall ska sjuksköterskan informera, möta föräldrarnas tankar och funderingar, erbjuda och ge stöd samt uppföljningsvård efter missfall.

  • 247.
    Brecht, Victoria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Helena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hysterektomi: kvinnors upplevelser av den psykiska hälsan postoperativt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt. Faktorer som depression och ångest minskade post hysterektomi samtidigt som den upplevda sexualiteten hos kvinnorna ökade. Kvinnorna uttryckte en önskan om mer information och stöd; före, under och efter sin hysterektomi. Genom att få kunskap om hysterektomiserade kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi kan sjuksköterskan få bättre förståelse för dessa patienter och utifrån det utöva en god omvårdnad.

     

  • 248.
    Breman, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Kristine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palliativ vård i hemmet för patienter med hjärtsvikt: ett patientperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården.

  • 249.
    Bremander, Ann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Lund University, Lund, Sweden & Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Lund University, Lund, Sweden; Spenshult Research and Development Center, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Ndosi, M.
    University of the West of England, Bristol, United Kingdom.
    The Educational Needs of Patients with Undifferentiated Spondyloarthritis2017Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1495-1496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 250.
    Brink, Eva
    et al.
    Dept. of Nursing, Health and Culture, Univ. of Trollhättan/Uddevalla.
    Grankvist, Gunne
    Dept. Studs. Individual and Soc., Univ. of Trollhättan/Uddevalla.
    Karlsson, Björn
    Division of Cardiology, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg.
    Hallberg, Lillemor R.-M.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Health-related quality of life in women and men one year after acute myocardial infarction2005Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 14, nr 3, s. 749-757Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the present study was, first, to detect possible changes in health-related quality of life (HRQL) over time and, second, to predict HRQL at 1year based on measures made 1 week and 5 months after a first-time acute myocardial infarction. There was an improvement in HRQL at 1year, as measured by the questionnaire 36-item Medical Outcomes Study Short-Form (SF-36), for both men and women as compared with the assessment 5 months after the acute myocardial infarction. However, the pattern was somewhat different for women and men. Women mainly reported increased scores on scales reflecting better mental health, whereas men, on the whole, demonstrated higher scores in the physical health domain. Depression (HAD) and fatigue were identified as early predictors of lower HRQL at the 1-year follow-up. Our conclusion is that early assessment of fatigue and depression is worthwhile, as they may indicate decreased HRQL in men and women 1year after first-time myocardial infarction.

2345678 201 - 250 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf