hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 5282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersen, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bjarneborg, Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Erlander, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kundklubb: till vilken nytta?2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Denna studie behandlar frågan om varför konsumentföretag använder kundklubbar. Syftet är att utveckla den teori som finns om kundklubbar idag, med information om hur företag gör i verkligheten. Dagens litteratur om kundklubbar innehåller för lite exempel från verkligheten och vi anser att en studie av hur verkliga företag arbetar ger mer trovärdighet till informationen. Kundklubbar är en form av lojalitetsprogram, som syftar till att skapa lojala kunder genom att förse dem med mervärden. Kunderna knyts till företaget genom känslomässiga relationer som utvecklats med hjälp av information som utvinns ur kundklubbens databas. Den empiriska studien har baserats på intervjuer med tre konsumentföretag. Anledningen till att konsumentföretag vill skapa lojala kunder är att det är betydligt dyrare att rekrytera nya kunder än att behålla existerande. Våra respondenter förser klubbmedlemmarna med mervärden i form av bonusar och erbjudanden. Tack vare databasen erhålls ovärderlig information om medlemmarna som ligger till grund för beslut för marknadsföringen.
  • 202.
    Andersen, Marta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Franséhn, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Svenskt Ledarskap i Europa: En studie av hur svenska ledare agerar och anpassar sig på arbetsplatser i Europa2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Utökningen och utvecklingen av EU gör det enklare för Europeiska företag att arbeta paneuropeiskt. Effekterna av det här är bl a mångkulturell arbetsmarknad, där många företag har anställda från olika delar av Europa- Detta gör att det har blivit väldigt viktigt och aktuellt att studera olika Europiska ledarskapsstilar för att se hur de fungerar i andra länder och kulturer. Syftet med den här studien är att se hur svenska ledare fungerar i och interagerar med olika Europeiska arbetskulturer och deras nationella anställda
  • 203.
    Andersen, Marta Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Andersson, Christina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Samuelsson, Christel
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Schönefeld, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Marknadsföring: ett strategiskt verktyg för Röda Korset2002Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Sammanfattning Röda Korset är idag den ledande hjälporganisationen i Sverige, för att behålla denna position är deras givares bidrag vitala. I massmedia ser man sällan marknadsförings- kampanjer från Röda Korset men däremot har man på den sista tiden sett tunga kampanjer från andra hjälporganisationer. Hur gör därför Röda Korset för att nå sina mål och syften? Hur når Röda korset ut till sina givare, vilka marknadsföringsstrategier är viktiga för dem? Vi har valt att ta upp väsentliga delar från marknadsförings litteratur för att kunna att jämföra dessa med en intervju om Röda Korsets marknadsföringsarbete. Vi kom fram till att Röda Korset har en väl uppbyggd marknadsförings avdelning. Vissa delar av deras arbete fungerar utmärkt, medan andra delar fungerar mindre bra och behöver mer arbete. De måste lära sig att inrikta sig på vissa delar och uppnå de mål de har utstakade. Detta är otroligt svårt då Röda Korset har en såpass bred verksamhet och de inte känner att de vill välja bort några områden. Vem kan avgöra vem som bäst behöver deras hjälp?
  • 204.
    Anderss, Robert
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 205.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Blume, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    BrAmklev, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Löfstedt, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Syndikerade lån i Sverige: Sett ur S-E-Bankens, Handelsbankens och Föreningssparbankens synvinkel1998Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Syftet med uppsatsen är att beskriva hur svenska banker använder syndikerade lån. Eftersom vi inte fann tillräckligt med information om hur banksyndikat används av svenska banker i den sökt litteratur valde vi att ta kontakt med ett antal svenska banker ( Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken samt Föreningssparbanken.) Tanken var att kunna göra intervjuer med de personer som opererar med syndikerade krediter och på så sätt få en svensk synvinkel på företeelsen. Intervjuerna gjordes i Stockholm eftersom tillfrågade banker har sina huvudkontor där. Vi riktar vår rapport i första hand till anställda på storföretagens finansavdelningar som kan komma i beröring med banksyndikat och har behov av att få kunskap om hur syndikat används i Sverige. Exempel på kunskap som skulle kunna vara intressant är om banksyndikat är en vanligt förekommande företeelse i Sverige och i så fall vilka banker som arrangerar banksyndikat och om bankerna har någon egen nisch när det gäller syndikat. Vi vänder oss även till studenter som läser finansiering och kanske vill veta andra saker om banksyndikat.ex. om syndikat är lönsamma eller ej för långivare och låntagare.
  • 206.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Fröjd, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ladd, Birgitta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Morinder, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Tillfälligt småföretagarstöd: Beräkna Bedöma Besluta1997Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Undersökningen har visat att företagen till största delen har investerat i maskiner/inventarier.
  • 207.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ragnarsson, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Förändringar på bankmarknaden1993Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Författarnas syfte med uppsatsen är att försöka se ett mönster i förändringarna på bankmarknaden och orsaker till det som skett. De vill också försöka ta reda på om stora banker är bättre än små. Författarna har grundat sin uppsats på en teori ( M Abrahamsson, Ekonomisk debatt nr 3-90) om att det finns tre drivkrafter som ligger bakom förändringarna på bankmarknaden, nämligen: datorisering, regleringsavvecklingen och internationaliseringen. I stora drag tycker författarna att undersökningen har visat att ovanstående teori stämmer ganska bra. Det sker ständigt förändringar på bankmarknaden och ett återkommande mönster upprepar sig genom historien.
  • 208.
    Andersson, Albert
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Backman, Antonia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Grön Marknadsföring - En fallstudie om företags attityder och det bakomliggande samhällsansvaret2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 209.
    Andersson, Anette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Karaus, Jeanette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Krantz, Monica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    EU-konsekvenser för företag inom massa- och pappersindustrin.1994Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Uppsatsen beskriver vilka konsekvenser ett EU-medlemskap kan få för massa- och pappersindustrin, med inriktning på SCA och Mölnlycke. EU-frågan är ett aktuellt ämne, som mer eller mindre berör alla. Uppsatsen riktar sig därför till de, som önskar få en allmän kännedom om EU samt en fördjupad bild av dess konsekvenser på massa- och pappersindustrin.
  • 210.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Beksedic, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Brozinic, Catharina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hur arbetar företag för att bibehålla sitt starka varumärke i samband med namnbyte?: En studie av Adecco2002Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Idag blir det allt viktigare för ett företag att ha ett starkt varumärke för att klara konkurrensen. Ibland måste ett företag av någon anledning byta sitt namn eller varumärke. Frågan vi ställde oss då är "hur arbetar företag för att bibehålla sitt värde i sitt varumärke vid namnbyte". Syftet med studien var att försöka beskriva hur anställda på ett företag arbetar för att behålla varumärkets värde vid namnbytet samt om det fanns likheter och skillnader mellan hur de anställda såg på det arbetet som bedrevs inom företaget i samband med detta.
  • 211.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Dahlberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Projekt Sesam1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Project Sesam -A draft of a help for children with autism to communicate. A small computer, that will help the child to know what, when and how to do different things.
  • 212.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Gustafsson, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Fogelberg, Carl-Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Widbro, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Alenti Accessories1997Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    The purpose of this project is to improve accesories to the hygiene lift Alenti. The accessories consists of bed pan holder, leg rest and support strap. When the bed pan holder has the utmost priority we have concentrated our work on it. The vision was to create accessories which are usable and hygenical. The work resulted in many different ideas which we have given to Arjo.
  • 213.
    Andersson, Anna Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Planering: ett sätt att minska problem i små företag?1998Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]
    Syfte: Uppsatsen har följande syften: -Att beskriva i vilken utsträckning problem och planerat beslutsfattande förekommer på en funktionell nivå i små företag. -Att förklara hur problem och planerat beslutsfattande på en funktionell nivå i små företag påverkas av företagens karakteristiska. - att utveckla en modell över de samband som finns mellan förekomsten av problem och förekomsten av planerat beslutsfattande på en funktionell nivå i små företag.
  • 214.
    Andersson, Anna Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bernhardt, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Svensson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kostnads: och intäktsfördelning vid lastbilstransporter1995Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    I åkeribranschen råder en överetablering, vilket har medfört en stark priskonkurrens. Därför är det särskilt viktigt för åkaren att ha en god över- blick över sina kostnader och intäkter. I uppsatsen belyses problem vid kostnads- och intäktsfördelning. Med hjälp av Svenska åkeriförbundets kalkylmaterial beskriver författarna hur en kostnadskalkyl kan ställas upp. De redogör också för de olika kostnaderna som ingår i en kalkyl och hur de räknas fram.
  • 215.
    Andersson, Anna Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Svensson, Kristina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Winberg, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kalkylers: användning och betydelse1997Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Syfte:Att beskriva vilka kalkylmetoder som används vid de vanligaste användningsområdena. Att förklara om kalkylens informationasvärde påverkar hur stor betydelse kalkylen har vid bedömmningar.att förklaras om omsättning, produkt- och kundkomplexitet samt andelen indirekta kostnader påverkar vilken kalkylmetod som används.
  • 216.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Åstrandh, Emmy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Revisionsbyråernas tjänsteutveckling - med anledning av förändringarna i revisionsplikten2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 217.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Zimmerman, Ewa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    PRIS.projektet på Ringhals: en studie för att ta reda på hur systemutvecklingsmodellen ASAP används vid införandet av SAP/R31998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Vår studie av ett pågående projekt är inriktad på implementeringsmodellen ASAP. ASAP används vid införandet av standardsystemet SAP/R3. Vår frågeställning har varit inriktad på hur modellen ser ut och hur den används. Vi kan konstatera att ASAP-modellen i en jämförelse med livscykelmetoden, är heltäckande dvs innehåller arbetssteg och dokumentation som täcker alla delar av implementationen. Projektledarna följer ASAP-modelen, men uttrycker att den är omfattande och i vissa delar alltför detaljerad, vilket innebär att projektledarna behöver kunniga R3-konsulter till hjälp för att kunna följa modeln och inte fastan i detaljer eftersom projektets tidsramar måste hållas. Vi har funnit att leverantörer av större standardsystem har egna implementeringsmodeller som är specifika för deras system. Några standards för implementering av standardsystem saknas inom området.
  • 218.
    Andersson, Anne-Lie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Andersson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Olsson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Persson, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Project Packfixture1998Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Product improvement project of packfixture to raise punched corrugated papersheets into prepared packages. Our mission was to create an adjustable packfixture in x, y and z-directions.
  • 219.
    Andersson, Anne-Lie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hertsgård, Roland
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Projekt Mikro2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Detta examensarbete är en del av ett större projekt som handlar om att utveckla ett handburet verktyg för färgborttagning med hjälp av mikrovågor. Projektet är utfört i samarbete med IUC i Olofström och GEH-Teknik i Ryd. Vår del av projektet är att utveckla avskärmningsanordningen så att skador ej uppstår på någon i omgivningen. Syftet med projektet är att finna en lösning som effektivt innesluter mikrovågorna vilket är av yttersta vikt dels ur säkerhetssynpunkt, men också för att effekten som alstras ska inneslutas och därmed kunna utnyttjas maximalt. Som ett resultat av vårt arbete har en lösning valts med en ridå av flata stift och plattor som omger mikrovågskällan. Denna avskärmningsanordning följer olika profildjup i underlaget samt övergångar mellan dessa utan att släppa ut strålning, vilket svarar mot syftet med vårt arbete.
  • 220.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Paulsson, Ylva
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kommunal Redovisning av Pensioner: En studie av blandmodellens följder.".......Det som göms i snö kommer upp i tö......."2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten. Tanken om att varje generation skall bära sina egna kostnader brister då skattebetalarna inte bara bekostar dagens anställdas pension utan även får ta kostnaden för de som är pensionärer i dag. Detta kan tyckas vara fel men ändå helt enligt lagen. Man kan fråga sig om det är viktigare att följa balanskravet och blandmodellen än att redovisa en rättvisande bild.

    Att lyfta ut skulden medför att det egna kapitalet blir högre och på så sätt visas ett högre soliditetsmått. Soliditetsmåttet är viktigt eftersom det visar kommunernas betalningsförmåga på lång sikt. Att inte beräkna soliditetsmåttet inklusive skulden ger inte en korrekt bild av soliditeten, alltså blir även detta mått missvisande. På detta vis ger kommunernas redovisning en förvrängd bild av verkligheten, och man kan fråga sig om rättvisande bild bara är ett uttryck och saknar innebörd. Kommunerna agerar som om inte skulden existerar och kan på så vis använda pengar som inte finns.

    Vi har genom denna studie undersökt om blandmodellen ger en rättvisande bild av kommunernas redovisning samt hur soliditeten påverkas av detta. Studiens slutsats är att soliditetsmåtten som är beräknade enligt blandmodellen inte ger en rättvisande bild eftersom pensionsskulden inte är medräknad. Vi kan dessutom konstatera att utvecklingen av soliditetsmåttet har försämrats sedan blandmodellen infördes 2000.

     

     

     

     

  • 221.
    Andersson, Annette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kundorientering- ett strategiskt vägval för 2000-talet: en fallstudie på Sparbanken1997Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Syfte utifrån teori:Med utgångspunkt från teorier om en postindustriell samhällssyn, beskriva viktiga faktorer/områden och ställningstaganden att beakta för att skapa konkurrenskraft. Beskriva begreppet marknadsinriktad företagsledning. Beskriva en modell där man steg för steg skapar en kundorienterad affärsverksamhet. Jämföra och analysera teorin med empiri från en fallstudie på Sparbanken Sverige AB., och därmed utveckla ett nytt perspektiv på kundorienterad affärsutveckling i bank inför år 2000. Min förhoppning är att detta perspektiv skall intressera såväl akademiker, som medarbetare i framtidens Fristående Sparbanker.
  • 222.
    Andersson, Annette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Gyllenholm, Peter
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hermansson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Träff, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Lärande organisation och dess krav på ledarskap1996Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Vårt arbete handlar om nya tankegångar rörande organisation och styrning för att skapa löpande effektivitet och förmåga till utveckling och förnyelse. En organisationsform som passar in på denna beskrivning är lärande organisation. Vi har även försökt att kartlägga kraven på ledarskap e en sådan. Vi har sett på vårt problem ur ett allmän perspektiv inifrån företaget, för att hitta samverkande faktorer som möjliggör byggandet av en lärande organisation. Vi har funnit att den högste chefen har det största ansvaret för implementeringen och har därför fokuserat på denne. För att sätta in den lärande organisationens roll i det moderna samhället beskrev vi utvecklingen in i det postindustrella samhället. Den lärande organisationen har fått sitt existensberättigande härav. Vi sökte litteratur som dels behandlade den teoretiska bakgrunden och dels hr en implementering av dessa idéer kan gå till och de konsekvenser det kan få för ledarskapet. Utifrån litteraturen har vi skapat en modell som sammanfattar synen på en lärande organisation och dess krav på ledarskap. Modellens bärkraft prövade vi sedan i vår empiriska fallstudie. Denna företogs på Arla Ost i Växjö. Vi använde oss av såväl anglosaxiska som svenska författare. Deras bakgrund är dels akademisk och dels konsultbetonad. Empirin och litteraturen visade gemensamma drag i synen på en lärande organisation och ledarskap. Dessa faktorer var bl a styrning via vision, en kultur präglade av gemensamma värderingar, personlig utveckling och en positiv människosyn. Teorierna om en lärande organasition befinner sig i en expansiv utveckling och har inte prövats i näringslivet i den omfattning som möjliggör en heltäckande jämförelse mellan teori och verklighet. Implementeringen ute i företagen kommer troligen således att se ut på vitt skilda sätt. Vi vände oss till dem som är intresserade av organisations- och ledarskaps- frågor i syfte att öka konkurrenskraften. Sådana personer kan vara såväl befintliga som framtida ledare och medarbetare i alla typer av organisationer.
  • 223.
    Andersson, Annica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Karlsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Miljöberikning för grisarnas välbefinnande: Bökboxen -  en prototyp för att motverka stereotypa beteenden hos grisar2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig´s natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated.

     

    Helena Kummel, a teacher at Munkagård upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pig´s natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the gilts´actual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis. The observation was performed when the pigs were between eight to sixteen weeks of age.

     

    Our results from the qualitative analysis and the quantitative analysis show that the use of bökboxen increased in the intervention group during the observation. Stimulation in the beginning of a pig´s life can prevent the tendency to develop stereotypical behaviour. We believe that bökboxen can have a positive result on pig´s stereotypical behaviour, but that the contraption still is not enough to stimulate all of the pig´s natural behaviour. Our conclusion is that further research is needed in later periods of the lives of the intervention group, to see if "bökboxen" makes a difference.

  • 224.
    Andersson, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Rinne, Madeleine
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Implementering av miljöledningssystem hos LJ Mark och Anläggnigar AB2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 225.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Nordlund, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Miljömärkning av energi: en konkurrensfördel?1996Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Intresset för miljöfrågor är idag väldig stort. Både företag och privatpersoner intresserar sig alltmer för resurshushållning. Företag har börjat inse att miljösatsningar kan vara lönsamma. Olika typer av miljömärkningar har tagits fram, bl a inom energiområdet. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur stort intresset för en miljömärkning av energi är. Om intresset finns ville vi veta vad företagen förväntar sig av miljömärkningen. Vi har belyst vilka konkurrensfördelar en miljömärkning inom energiområdet kan ge, samt hur länge miljömäkningen förväntas vara en kunkurrensfördel. Vid våra litteraturstudier har vi hämtat mycket inspiration ur boken “Miljön som kunkurrensmedel” skriven av Ulrik Mullers-Aspegren. Vi har avgränsat oss till att studera miljömärkningen “Ekologisk Energi” som tagits fram av Eko- fonden. I vår empiriska studie har vi avgränsat oss till att undersöka företag i Götborgs- området som köper energi för mindre än 40 000 kr/år. Vi valde att göra en survey-undersökning, där vi skickade ut en enkät till 48 företag i Göteborgsområdet. Resultat av enkäten visar att intresset för en miljömärkning av energi är stort. De konkurrensfördelar företagen anser att miljömärkningen av energi kan ge är ökade marknadsandelar, lägre kostnader, goodwill, image och bättre företagskontakter. Ungefär hälften av företagen tror att en miljömärkning av energi som finns är marknadsföringsmässiga, dvs företagen vill använda symbolen i sin marknadsföring. Vi har även gjort en djupintervju av ett företag som är väldigt framåt vad gäller miljösatsningar. Djupintervjun utgjordes av ett informellt samtal, med företaget Magnusson & Freij (M&F). Resultatet av djupintervjun visar att det finns en marknadsföringspotential i att satsa på en miljöprofilering av företaget. M&F betonar att det är mycket viktigt att det finns höga fastställda krav utfärdade på miljösymbolerna. Ett missbruk av symbolerna av företag som inte uppfyller miljkraven skadar de företag som är seriösa i sin miljöprofilering. De konkurrensfördelar som M&F ser i en miljömärkning är ökade marknads- andelar, förtroende och goodwill. Utifrån den litteratur vi läst och våra empiriska studier drar vi slutsatsen att miljömedvetenhet är en bestående attitydförändring. Vi är övertygade om att en miljömärkning av energi ger konkurrensfördelar. Miljöargument kommer alltid att vara en bärkraftig konkurrensfördel. Det är inte säkert att en miljömärkning i sig är lika bärkraftig, då det finns en generell risk att miljömärkningar bara ger konkurrensfördelar tills konkurrenterna också är miljömärkta. För att en miljömärkning skall vara bärkraftig måste den bli riktigt erkänd, och inge ett stort förtroende hos kunderna. Vi vill bara påpeka att det är viktigt att Ekofonden tar fram ordentliga krav på vilka kriterier som skall gälla för att få använda symbolen “Ekologisk Energi”. Detta är viktigt för att symbolen skall överleva i den djungel av symboler som finns och kommer att dyka upp på marknaden.
  • 226.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Emma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    GPS-studie - Rörelsemönster inom fotboll2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.

  • 227.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Persson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hållbarhetsredovisning i försäkringsbolag: En jämförelse mellan fyra försäkringsbolag2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag är det modernt att arbeta mot en hållbar utveckling. För att nå en hållbar utveckling krävs det att företagen tar sitt ansvar och agerar på ett långsiktigt hållbart sätt. Företagens ansvar är uppdelat i tre olika områden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nå en hållbar utveckling ska dessa balanseras på ett optimalt sätt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre områdena genom att upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redovisar sitt förhållningssätt till hållbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förväntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hållbarhetsredovisar har många företag bland annat upplevt legitimitet och större trovärdighet från samhället. Det har dock visat sig att branschen har betydelse för hur mycket hållbarhetsrelaterad information företag väljer att redovisa. Den bransch som redovisar minst hållbarhetsrelaterad information är den finansiella branschen och i denna bransch utmärker sig försäkringsbolag med att vara de företag som redovisar minst information. Det har också visat sig att informationen som försäkringsbolagen väljer att lyfta fram varierar mellan försäkringsbolagen.

     

    Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska försäkringsbolag redovisar sitt hållbarhetsarbete och få en förståelse för varför de upprättar hållbarhetsredovisningar. Studien har utgått från följande problemformulering: Hur redovisar svenska försäkringsbolag sitt hållbarhetsarbete och varför upprättar de hållbarhetsredovisningar? Under studiens gång har vi använt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi, vilket vi ansåg passade bra för vår studie, då vi utgått från tidigare teorier men även till viss del från empiriskt material. Insamlandet av information har bland annat skett genom en dokumentundersökning, där vi jämfört fyra försäkringsbolags hållbarhetsredovisningar, för att hitta skillnader och likheter i hur de redovisar sitt hållbarhetsarbete. Vi har även samlat in information till vår studie genom telefonintervjuer med respondenterna från respektive försäkringsbolag. När vi formulerade frågorna till försäkringsbolagen utgick vi från både teorier och tidigare forskning, men även till viss del från dokumentundersökningen för att vi skulle kunna få en förståelse för varför försäkringsbolagen upprättar hållbarhetsredovisningar.

     

    Resultatet i studien visar på att innehållet hållbarhetsredovisningarna varierar mellan försäkringsbolagen med att de till exempel lägger olika stort fokus på de tre områdena miljö, socialt och ekonomiskt, omfattningen i form av antalet sidor varierar och de redovisar transparent information i olika utsträckning. Resultatet tyder också på att erfarenhet av att upprätta hållbarhetsredovisningar har betydelse för vilken information försäkringsbolagen väljer att lyfta fram och GRI:s riktlinjer har stor inverkan på redovisningen. Försäkringsbolagen upplever förväntningar om att de ska visa att de tar sitt ansvar, men upplever inte att det finns några förväntningar om vad de ska redovisa. Slutligen verkar trenden vara den största anledningen till varför försäkringsbolagen börjat upprätta hållbarhetsredovisningarna.

  • 228.
    Andersson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Örnborg, Beatrice
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hassanova Sürer, Nejla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Vad, hur och varför?: - Om mått och mätning i fyra små tillverkande företag2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problem

    Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat.

    Syfte

    Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.

    Metod

    Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data.

    Slutsats

    De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering.

    Förslag till fortsatt forskning

    Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag.

  • 229.
    Andersson, Bengt-Åke
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Eriksson, Robert
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kenneryd, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Sonesson, Anders
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Project Hinge1998Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Background: Today IKEA of Sweden AB uses hinges in their kitchen cupboards which are too expensive for them. One of the hinges has an opening angle of 130° and the second one has an opening angle of 155°. IKEA have worked with the hinges both externally and internally to try and bring down the costs, preferably by 50%. The hinges are constucted and manufactured in Germany. Purpose: The purpose of the project was to modify an existing hinge with an initial opening position of 130° and to enlarge it to 155° to a lower cost than today. This would give IKEA the opportunity to have only one hinge to kitchen cupboards in their assortment. Methods: This project has been done according to Dynamic Produkt & Process Development (DPD): brainstorming, benchmarking, modulating, CAD, prototype. Result: A functioning prototype of a hinge with an opening angle of 155° has been done.
  • 230.
    Andersson, Benny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bengtsson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Birgitta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Analys av kostnader för kvalitetsbrist1991Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Uppsatsen studerar kvalitetsbristkostnader, begreppets betydelse och dess effekt på ett enskilt företag, Pilkington Floatglas AB. Kvalitet måste genomsyra hela företaget. Ledningen måste engagera sig helhjärtat och visa att den verkligen satsar på kvalitetsarbete.
  • 231.
    Andersson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hallberg, Elizabeth
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hammarberg, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kvalitet i tjänsteföretag1995Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Intresset för samt tala om företagens kvalitetssystem har blivit allt vanligare. Man börjar också ställa krav på att företagen skall ha ett kvalitetssystem enligt den internationella standarden ISO 9000. Standarden har från början berört mest producerande företag, men på senare tid har även tjänsteföretag börjat inse behovet av att certifiera sig enligt rutinen. Fr o m 1992 krävs det dessutom certifiering enligt ISO 9000 för att få göra affärer med länderna inom EU. Författarna har riktat in sig på att ge en allmän beskrivning av begrepp kvalitet och kvalitetsutveckling inom tjänsteproducerande företag samt en övergripande bild av hur man kan gå tillväga för att införa ett kvalitetssystem och därmed certifiera sig enligt ISO 9002 standarden.
  • 232.
    Andersson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Holmström, Pia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ekonomisk miljöanpassning1996Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Ekonomisk miljöanpassning, ett uttryck som allt oftare dyker upp i olika sammanhang, men vad innebär det egentligen för företagen? Alla tycker naturligtvis att det är viktigt med miljön, men att förändra rutiner, arbetsuppgifter och instruktioner ute på arbetsplaternsa med hänsyn till miljön upplevs många gånger som både ett hot och något som stökar till tillvaron. Stora industriföretag, där man tvingas att lägga in miljöaspekterna vid bland annat nyinvesteringar på grund av de lagar och bestämmelser som finns, har insett att en varaktig hållbar utveckling måste baseras på en förebyggande miljöstrategi. Detta förutsätter en bred delaktighet, där man har ett ansvar i att försöka förhindra uppkomsten av nya miljöproblem. Hos många av dessa företag har man inom i första hand produktionen, fått insikten om att miljöåtgärder numera inte bara är ett krav och en belastning på aktuella projekt. Numer syns tendenser till ett mer positivt synsätt och att miljömedvetenheten skapar nya möjligheter rent kommersiellt. Men miljöaspekterna när det gäller administrativa avdelningar inom företagen då? Varför har man inom många företag inte tagit tag i kontorens miljöaspekter när miljöfrågor ventieras så flitigt i andra sammanhang? Efter att ha träffat ansvariga för miljöarbetet på Ringhals AB fick vi bekräftat att just denna del är väldigt eftersatt, vilket gjorde att vi fick i uppdrag att se om man kan utveckla några bra metoder och modeller för att värdera miljön även här. En stor post i detta sammanhang visade sig vara pappersförbrukningen på företaget. Med pappersförbrukningen avser vi i vårt arbete den produkt som används mest inom företagets administrativa avdelningar, nämligen kopieringspapper. Genom att analysera föregående år 1995, som vi beskriver som nuläge, har vi kunnat få fram en bra bild av hur inköp, förbrukning och återvinning fungerar idag. Utifrån detta har vi försökt att ta fram det som vi anser vara problemområdena där man skulle kunna göra en rad olika åtgärder för att miljöanpassa kontorsmiljön vad gäller pappersförbrukning. För att på ett mer systematiskt sätt kunna arbeta med detta har vi använt vissa delar av ett redan befintligt ekonomiskt verktyg MILA, som står för Miljörelaterad Investerings- och Lönsamhetsanalys. Vi har också arbetat utifrån en metod för systematiskt arbete med miljöfrågor “Miljöanpassa Kontoret”! Vår tanke med arbetet är att den modell och det arbetssätt vi använt oss av på Ringhals AB, skulle kunna användas till i princip vilken produkt eller rutin, och på vilket företag som helst.
  • 233.
    Andersson, Björn-Åke
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Andersson, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bäckström, Conny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hellberg, Botilda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Nilsson, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Certified InstallationStudent paper second termOppgave
  • 234.
    Andersson, Bo
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ergo-Reine : Hjälpmedel för ergonomisk utläggning av armeringsnät1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
  • 235.
    Andersson, Bo
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Lindström, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Torstensson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Humankapitalets roll vid kreditgivning: en studie kring bankers keditgivning och värdering av kunskapsföretag1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Kunskapsföretagen, t ex IT-företag, konsultföretag, är på stark frammarsch i vårt samhälle, vilket har lett till problem för kreditgivare, investerare och loknande att värdera dessa företag. I de kuskapsintensiva företagen är humankapitalet den största tillgången och det är på personalen företagen bygger sina framtida vinster. Någon form av mätning eller företagsvärdering, exempelvis nya nyckeltal som lyfter fram humankapitalets dolda värde i företaget måste skapas som komplement till de finansiella nyckeltalen.
  • 236.
    Andersson, Bo-Göran
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bengtsson, Fredrik Y
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hellström, Björn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Waide, Håkan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Market Plan Trademark for TV-Skåne1995Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Plan for the marketing of TV-Skånes image as a local televisionstation.
  • 237.
    Andersson, Bo_göran
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bengtsson, Fredrik Y
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hellström, Björn
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Waide, Håkan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    PPL fo TV-Skåne1995Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    A plan for TV-Skånes product assortment.
  • 238.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Gunnarsson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Klimatpåverkan vid vägbyggnad -beroende av vald konstruktion2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the

    construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road

    administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s

    the difference between those two construction methods that is the base in our thesis.

    The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road

    administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of

    constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material

    and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate.

    We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different

    traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of

    MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road.

    This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from

    new types of construction models.

    The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a

    tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than

    the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different

    traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use

    than traffic class high.

  • 239.
    Andersson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Gustavsson, Birgitta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ekonomistyrning: i en koncern.1994Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Styrning och framförhållning har ökat inom företagen i takt med att samhället förändrats snabbt. Genom ekonomistyrning vill man få företagen att utvecklas och överleva på ett bra sätt. I en koncern är det viktigt att uppnå bästa möjloga resultat inom ramen för dess spelregler, samt att uppnå synergieffekter. Styrning och samordning blir därför viktigt. Men det är även viktigt att låta de olika bolagen få vara unika. Uppsatsen beskriver hur ekonomistyrning kan gå till i verkligheten inom en koncern.
  • 240.
    Andersson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Marika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Persson, Anders
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Kassaflödesanalysen: och dess användning internt i företaget1999Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Redovisningsrådet har den 1 januari 1999 kommit med en kassaflödesrekommenddation som skall ersätta finansieringsanalysen. Det finns två metode att välja mellan vid upprättning av kassaflödesanalysen, direkt och indirekt metod. Dessa skiljer sig år både vad gäller ingångsvariabler samt vilken information de ger. En kassaflödesanalys enligt den indirekta metoden ger i stort sett samma information som finansieringsanalysen. I flertalet undersökningar och artiklar har man behandlat kassaflödesanalysen som ett instrument för analytiker och placerare vid företags- och aktievärdering. Det är däremot svårare att finna material som behandlar kassaflödesanalysen som ett hjälpmedel för företaget internt. Därför ansåg vi det vara intressant att se på hur kassaflödesanalysen används internt i företaget. Vår undersökning genomfördes i form utav en fallstudie på Stora Enso Hylte AB. Vi undersökte vilken föreställningar ett stort företag har om kassaflödesanalysen och hur de använder den vid den interna styrningen? Vårt syfte med uppsatsen är att: . Beskriva ett stort företags föreställningar om kassaflödesnalysen beträffande vilket informationsvärde den ger samt vilka problem den kan tänkas föra med sig. Beskriva utifrån vilket underlag man idag tar beslut inom ett stort företag och identifiera om behovet finns av en kassaflödesanalys. Undersökningen genomfördes i 3 steg, först en personlig intervju på Stora Enso Hylte AB i form av en gruppdiskusion, därefter en intervju via mail till Stora Enso och slutligen ytterligare en personlig intervju på Stora Enso Hylte AB, denna gång enskilt. Resultatet av vår undersökning visar att det inte finns något behov av ytterligare information utöver den man idag arbetar med på Stora Enso Hylte AB, därför ser man heller inget informationsvärde i att upprätta en kassafödesanalys enligt den direkta metoden. Problemen som man ser rör klassificeringarna samt att reskontran måste kodas om vid eventuellt införande av den direkta metoden.
  • 241.
    Andersson, Carina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Möller, May
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Livsmedelsproducenterna och EG1993Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    EG:s historia, utveckling, organisation, mm samt Sveriges väg till EG. EG:s jordbrukspolitik, import/export, livsmedelslagstiftning och beredskapsfråga. Studier av tre livsmedelsproducenters syn på EG frågan. Focusering sker kring produktgrupperna griskött, nötkött, mjölk och fågelkött.
  • 242.
    Andersson, Carl-Henrik
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Bengtsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Jonsson, Robin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Vilken betydelse har Celebrity Endorsement för företagens marknadsföringsstrategi?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Vilken betydelse har Celebrity Endorsement för företagens marknadsföringsstrategi?

    Problemformuleringen leder fram till syftet med uppsatsen. Vi kommer nedan att dela upp syftet i tre punkter och dessa är följande, analysera hur användningen av Celebrity Endorsement fungerar i verkligheten, jämföra denna med den tidigare teori som finns inom ämnet, dra slutsatser om teorin skiljer sig från hur användandet går till i praktiken..

    Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in primärdata om hur företag använder sig av kändisar i marknadsföringen. Sekundärdata är hämtad främst ifrån artiklar samt litteratur. Vi har sedan jämfört empirin med den teoretiska referensram vi satt upp och efter detta dragit slutsatser.

    Uppsatsens teoretiska underlag utgörs av den varumärkesuppbyggande processen samt teorier tagna från vetenskapliga artiklar i ämnet Celebrity Endorsement och detta för att få teori som stödjer vår problemformulering och vårt syfte.

    De slutsatser vi kom fram till av studien var att betydelsen av Celebrity Endorsement är väldigt stor för företagen och att kändisen måste motsvara företagens ideal. En annan slutsats vi kom fram till var att företagen inte har någon handlingsplan som minimerar riskerna med att använda sig av Celebrity Endorsement. Vi kom även fram till att företagen arbetar, till synes, omedvetet i förhållande till teorin.

  • 243.
    Andersson, Catrin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Samarbetet mellan arkitekt och konstruktör2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Samarbetet mellan arkitekt och konstruktör framhävs ofta negativt i media. Men är detta rätt bild? Syftet med detta arbete är att ta reda på om det är en rätt bild. Då arkitekt och konstruktör är en del av en grupp, är det viktigt att förstå hur en sådan fungerar. I alla grupper uppstår det konflikter av olika slag som kan bero på konkurrens om arbetsuppgifter, rivalitet eller “övertramp” på grund av otydliga gränsdagningar
  • 244.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Antonsson, Anette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Eriksson, Magdalena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Källgård, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Fusionen Föreningssparbanken1997Student paper second termOppgave
    Abstract [sv]
    Den aktuella fusionen mellan Föreningsbanken och Sparbanken Sverige har väckt vårt intresse för ämnet fusioner. En fusion innebär att ett bolags verksamhet överförs till ett annat bolag och att de sammansmälter. Vi vill med denna uppsats beskriva de största bidragande orsakerna till varför två företag fusionerar och varför just Föreningsbanken och Sparbanken Sverige planerar att genomföra en fusion.
  • 245.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Antonsson, Annette
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Internt samarbete i en försäljningsorganisation.: Ömsesidig nytta eller nödvändigt ont?1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]
    Författarna ansåg att det fanns ett behov av att undersöka förståelsen mellan ekonomi/samordning och marknad/försäljning inom en organisation. Detta ledde till att syftet med undersökningen blev att: Förklara varför och hur brister kan uppstå i samarbete mellan samordnade och säljare, samt komma med förslag och förbättra samarbetet mellan samordnare och säljare. Litteraturstudien beskriver förväntningar på administrationen, dess syfte, funktioner, effektivitet och utveckling, samt samordnarens och säljarens roll, uppgifter och egenskaper. Därefter följer en beskrivning av organisationen och slutligen sammanfattas teoridelen i olika delar som anses vara viktiga för att skapa grunden till ett väl fungerande samarbete. Empiristudien grundar sig på en kvalitativ undersökning där det genomförs fallstudier på ett bedömningsurval. Ostrukturerade telefonintervjuer av 16 respondenter genomfördes.
  • 246.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    The more we get people to talk to us, the more we get to know about them: En studie om hur företag tar tillvara på kundinformation ur sociala medier2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 247.
    Andersson, Christer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Andersson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    PRODUCT DEVELOPMENT BETWEEN FIRMS IN NETWORKS: CASE STUDIES OF COMPETENCE INTERCHANGE BETWEEN LARGER AND SMALLER FIRMS2000Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]
    In future all firms will have to adopt different kinds of organisations compared to today's traditional structures. In order to maintain the long-term ability to compete all corporations are forced to adapt their organisations for quick change and flexibility. This study has been examin-ing one example of firms co-operating in network structures. The purpose of this study is to investigate different components that contribute to a better interchange of competence within a regional network of firms. This study is based on six case studies, where all firms were located in the same region. The results from analyses pointed out seven factors that play an important role in interchange of competencies in networks. They were geographical proximity, confidence, competence, historical account of co-operation, knowledge about surrounding world, information ex-change/communication and mutual knowledge.
  • 248.
    Andersson, Christer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Johansson, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Nilsson, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Petersson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Projekt Klädhängare1996Student paper second termOppgave
  • 249.
    Andersson, Christer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Vegis, Mattias
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Project BlockIndia1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [en]
    Design of an interlocking hollow concrete block. Aprototype mould (equipment) for manually manufacturing of these blocks is designed as well.
  • 250.
    Andersson, Christian
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Mollsjö, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Styrkande Studie2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
2345678 201 - 250 of 5282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf