hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 2046
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Baltzar, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Eriksson, Emeli
    Högskolan i Halmstad.
    Självstigmatisering hos personer med schizofreni: Ett hot mot självet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självstigmatisering är en komplex process som innebär att personer riskerar att ta till sig negativa stereotyper och attityder som riktas mot dem. Under de senaste årtiondena har intresset ökat kring självstigmatisering men det finns fortfarande lite forskningen kring fenomenet. Syftet med studien var att beskriva självstigmatisering hos personer med schizofreni. Studien utfördes som en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultatet visade att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar graden av självstigmatisering hos personer med schizofreni, bland annat antalet psykiatriska inläggningar och sjukdomens svårighetsgrad. Självstigmatisering visade sig också resultera i en negativ syn på sig själv och sina egna förmågor. Ytterligare kvantitativ forskning behövs, men det finns också ett stort behov av kvalitativ forskning som fokuserar på individens egna erfarenheter och upplevelser av självstigmatisering. Vården behöver bli bättre på att förstå och uppmärksamma självstigmatisering. Evidensbaserad omvårdnad behöver utvecklas utifrån omvårdnadsprocessens alla steg för att minska självstigmatisering. 

  • 202.
    Bamba, Djeneba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bariatrisk kirurgi - Livet efter operationen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag en kronisk sjukdom som utgör en stor hälsoutmaning både internationellt och nationellt. Fetmaförekomsten globalt sett har nästintill tredubblats sedan 1975. För patienter med sjuklig fetma utgör livsstilsförändringar, dieter och fysisk aktivitet inte effektiva metoder och ger inte heller hållbara resultat. Bariatrisk kirurgi har idag blivit en väletablerad metod och betraktas idag som en standardbehandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter bariatrisk kirurgi. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar analyserades efter sökningar i tre omvårdnadsdatabaser. Resultat: Fyra kategorier framkom; Upplevelser av ett förändrat förhållande till mat, upplevelser av en förändrad kropp och identitet, upplevelser av ett förändrat socialt samspel och vikten av stöd samt upplevelser av hälsa och ohälsa. Slutsatser: Upplevelserna efter bariatrisk kirurgi varierade patienterna emellan och berörde både fysiska och psykiska aspekter i livet. Trots att den nya kroppen givit möjligheter till ökad fysisk förmåga upplevde patienterna ändå svårigheter att anamma den nya identiteten. Stödet framstod som essentiellt för att bibehålla den uppnådda viktminskningen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är insatt i patientens situation för att kunna ge adekvat stöd och få patienten att känna sig sedd och bekräftad.

  • 203.
    Bang, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Berntsson, Janet
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Österberg, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    eHälsa: - ett verktyg för samarbete mellan hälso- och sjukvård och den moderna patienten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment. Det är även av stor vikt att sjuksköterskestuderande redan under utbildning får kunskap om eHälsa och eHälsotjänster.

  • 204.
    Bank, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
     Hinder och problem med metoden FaR inom Primärvården.:  En intervjustudie.2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan. Resultatet visade, att trots att metoden ansågs vara bra, fanns det aspekter som behövde förbättras. Hjälpmedlen användes i liten utsträckning, tid och arbete behövdes för att väl förankra metoden på arbetsplatsen. Förskrivarna behöver motiveras för att kunna hjälpa patienten på bästa vis och även andra aktörer i samhället behövs i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Slutsatsen blev att metoden behövs inom primärvården, men att tydliga riktlinjer krävs om hur arbetet ska implementeras och användas praktiskt i vardagen. Även kontinuerliga påminnelser behövs för att arbetet ska fortgå, till exempel tävlingar och föreläsningar som sätter extra fokus på metoden. Aktivitetskatalogen behöver utvecklas och om möjlighet finns, även införa en prisreducering, så att alla oavsett ekonomisk situation, har chans att delta. Ett större samarbete med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården krävs, för att möjliggöra och synliggöra arbetet, detta för att öka hälsan bland befolkningen. Slutligen så bör förskrivarna få större möjligheter att få vara med och utforma metoden, för att kunna eliminera det motstånd som finns.

  • 205.
    Bauhn Eriksson, Janet
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivansson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Varför avböjer föräldrar att vaccinera sina barn: En integrativ litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Vaccinationstätheten har minskat i samhället. Främst omtalat är kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Att avböja vaccinationer leder till att mässling åter etableras i samhället. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar som existerar, där risken för följdsjukdomar är stor och drabbar 20 % av de smittade. Om vaccinationstätheten sjunker under 95 % finns risk att mässling åter får fäste i samhället. Metod:En integrativ litteraturstudie med artikelsökningar utförda i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, PubMed och Social Service Abstract som resulterade i 13 relevanta artiklar. Resultat:Studien visar att de flesta föräldrar upplevde att de fick för lite information från hälso- och sjukvården avseende vaccinationer. De sökte sin information via webbsidor eller sökte råd hos andra föräldrar. Därför behöver trovärdig information ges när föräldrar besöker barnhälsovården och informationshäfte delas ut på olika språk för att nå de med olika kulturer. Konklusion och implikation:Studien visar vikten av trovärdig information om vaccinationer för att föräldrar ska kunna ta ställning. Kunskap gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonalen att lägga upp strategier för att undervisa och informera tveksamma föräldrar. Ökad kunskap fås vid fortsatt forskning i ämnet, vilket ökar möjligheterna att WHO når sitt mål om eliminering av mässling.

  • 206.
    Behrendt, Marek
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ivarsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hunger indikerar inte akut energistatus hos friska människor: En måltidsintervention2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?

    Metod

    Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades.

    Resultat

    Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på.

    Slutsats

    Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm.

  • 207.
    Belandria, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Schagerström, Jonna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid depression2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland adolescenter i åldern 10–19 år ökar och det finns flera olika orsaker till att de drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som till exempel önskan av kroppslig förändring, press kring att passa in, utforskande av sexuell identitet, ökad tillgänglighet och användande av internet kan leda till psykisk ohälsa. Depression är en av de ledande orsakerna till att psykisk ohälsa ökar bland adolescenter. Syftet var att undersöka hur adolescenter med depression upplever sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i tre huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärden träning upplevdes stärka självbilden, Omvårdnadsåtgärden medverkan upplevdes skapa trygghet och den tredje kategorin Behandlingar med fokus på förändring av tankar och känslor upplevdes ge insikt. Det är viktigt att besitta kunskap om adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar för depression eftersom det ger en inblick i hur det tas emot av adolescenter.

  • 208.
    Bella, Donander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Madeleine, Andersson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Den obehagliga undersökningen: Kvinnors erfarenheter av gynekologiska undersökningar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den gynekologiska undersökningen praktiseras vanligtvis i syfte för att bedöma och främja kvinnans reproduktiva hälsa. Den gynekologiska undersökningen omfattas av tre moment. Inledningsvis sker en undersökning av fortplantningsorganets yttre delar, därefter sker en undersökning av de inre delarna samt över buken. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en gynekologisk undersökning. Metod: För att besvara syftet, genomfördes en allmän litteraturstudie med stöd av en enkel form av innehållsanalys. Litteraturstudien efterföljdes genom en strukturerad informationssökning i tre omvårdnadsfokuserade databaser. Efter genomförd informationssökning, genomfördes granskning samt analys av valda kvalitativa och kvantitativa artiklar samt sammanställning av resultat.Resultat: Resultatet fördelades utifrån följande huvudkategorier: (1) Erfarenheter av obehag i samband med den gynekologiska undersökningen och (2) Erfarenheter av befrämjande faktorer relaterat till upplevelsen av den gynekologiska undersökningen. Konklusion: Det framkom att många kvinnor upplevde den gynekologiska undersökningen som obehaglig, där känslor som ångest, oro, rädsla, utlämnande, maktlöshet och misstro belyste en del av obehaget. Förekomst av adekvat information, ett gott bemötande samt god kommunikation var några faktorer som framkom som befrämjande till upplevelsen. För flera kvinnor ansågs det vara betydande att en sjuksköterska närvarade i samband med den gynekologiska undersökningen. 

  • 209.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ottemark, Tilly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Närståendes upplevelse vid oväntade dödsfall: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

  • 210.
    Bengtsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre individers upplevelser av vad som bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ”känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre”: ”leva i en bra fysisk miljö”, ”känsla av meningsfullhet” och ”känsla av oberoende”. Det var viktigt för informanterna att ha en bra bostad och en trivsam närmiljö. Meningsfullhet kom av social gemenskap och tillhörighet, meningsfulla aktiviteter och en positiv attityd och tro. Oberoende bestod av att vara frisk och att anpassa sina aktiviteter samt att ha god ekonomi och tillgång till transportmedel. Tillgång till och kontroll över dessa förutsättningar möjliggjorde att fortsätta leva ett aktivt och meningsfullt liv. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning inom området. Det är viktigt att hälsofrämjande insatser kring äldres hälsa präglas av en helhetssyn och att samtliga behov hos äldre tillgodoses i största möjliga mån. Framtida forskning kan undersöka ämnet hos äldre med sämre självupplevd hälsa än i föreliggande studie.

  • 211.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Östlinder, Nora
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans uppfattningar av hur äldre personer med demens kan få sina omvårdnadsbehov uppfyllda inom primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom primärvården är den äldre populationen med minnessvårighet en aktualiserad och växande grupp där ökade kunskaper inom psykiatrin börjar spela alltmer större roll i identifieringen av olika grader av minnessvårigheter inför demensutredningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor inom primärvården uppfattar att äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser, utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. Metod: Mot bakgrund av studiens syfte föll valet av designmetod på en beskrivande, kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsansats. Intervjupersonerna bestod av 5 distriktssköterskor på 5 vårdcentraler, geografiskt jämnt utspridda över Hallands län. Resultat: I resultatet framkom tre beskrivningskategorier för att beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av hur äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser: Att möta olika former av patientbehov, Att tillvarata befintliga resurser och Att vara medveten om brister, begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Konklusion: Distriktssköterskor inom primärvården möter olika former av behov hos äldre personer med en demensdiagnos eller demenssymtom för att bemästra sin sviktande kognitiv förmåga. De tar tillvara de befintliga resurser såsom distriktssköterskornas egen yrkesskicklighet, sina strategier och utvecklingsresurser, de uppfattar även anhöriga som en resurs och tar tillvara samordning av resurser inom- och utanför primärvården. Distriktssköterskorna är medvetna om begränsningar, brister och utvecklingsmöjligheter inom den egna yrkesgruppen samt för fram ett stort behov av kompetensutveckling.

  • 212.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Moberg, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt.

  • 213.
    Bengtsson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad

  • 214.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barncancer och den svåra tiden som följer: Föräldrars upplevelser av stöd2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes. Tre kategorier framkom: Information till föräldrarna, Delaktighet för föräldrarna samt Bemötande gentemot föräldrarna. Upplevelser av stöd under barnets sjukdomstid var individuella men majoriteten av föräldrarna fann stöd i att samtala med vårdpersonal samt andra föräldrar till cancersjuka barn. Ytterligare upplevde föräldrar stöd i att få lov att vara med sitt barn på sjukhuset. Det behövs mer forskning kring hur kvalitén på stödjande åtgärder till föräldrarna kan utvecklas

  • 215.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Gavette, Pierre
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Stress, trots allt: Om till synes god psykosocial arbetsmiljö och tidigare kända salutogena faktorer och dess effekter på medarbetarens upplevelse av arbetsrelaterad stress2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna.

  • 216.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillbaka till skolbänken: Vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevelser av patientundervisning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt.

  • 217.
    Bengtsson, Emmelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallström, Elina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ta emot mig när jag faller: Partnervåldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat urskiljdes fyra huvudteman. Resultatet i litteraturstudien visar att en god mellanmänsklig relation är av stor betydelse för att kvinnan ska avslöja sin situation. Många kvinnor har dock negativa erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Upplevelser av att bli tillfrågad, bli bemött med respekt och förståelse, samt få relevant information förekom sällan men efterfrågades starkt. Att öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal genom utbildning är av stor vikt. Vidare forskning bör, förutom att se till kvinnors upplevelser, också fokusera på erfarenheter hos män i olikkönade förhållanden samt män och kvinnor i samkönade relationer.

  • 218.
    Bengtsson, Eva Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Biondic Rosander, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Storn, Bibbi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer av betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske patientsäkert.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar.

  • 219.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Hanna
    Att vårda sin livskamrat: Upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, Att vårda är betungande och Att vårda är att anpassa sig. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning.

  • 220.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson Zaheri, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att uppleva meningsfullhet som äldre vid depression: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

  • 221.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Susanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör: Ett kunskapsunderlag2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten. Det visade också vilka åtgärder sjuksköterskan ska beakta i samband med läkemedelshantering vid cytostatikabehandling, kortisonbehandling och epileptiskt anfall. Sjuksköterskan ska ha kunskap om hur observationer/övervakningar ska genomföras samt hur den speciella omvårdnaden bör genomföras vid strålbehandling, illamående, malnutrition, trötthet/depression och febertillstånd. Även kontaktsjuksköterskans roll i stöd och samordning behandlas. Kunskapsunderlaget visade vilka omvårdnadsåtgärder patienter med malign hjärntumör är i behov av. Implementeringen av kunskapsunderlaget medför en evidensbaserad grund för omvårdnadsarbetet och en ökad patientsäkerhet. Studien visar att det behövs mer omvårdnadsforskning inriktad på patienter med hjärntumör för att kunna ge en evidensbaserad omvårdnad till dessa patienter.

  • 222.
    Bengtsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En plats för hälsa: Vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram.

  • 223.
    Bengtsson Lundin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mjöberg, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att skapa nya vanor och beteenden: Hur motivation påverkar människan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

  • 224.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palmgren, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. 

  • 225.
    Bengtsson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersen, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med diabetes mellitus typ 2: Faktorer som påverkar individens upplevda livskvalité2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén. Studien visade också att det kan vara hälsovådligt om en individ med diabetes typ 2 drabbas av depressionssym- tom då det kan minska individens följsamhet i sin behandling vilket kan leda till svåra komplikat- ioner. Även hypo- och hyperglykemi visade sig ha en negativ inverkan på livskvalitén. Inade- kvata blodglukosvärden kan leda till mikro- och makrovaskulära komplikationer. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur dessa sjuk- domsrelaterade faktorer påverkar individen för att kunna hjälpa till att förbättra dennes livskvalité.

  • 226.
    Bengtsson, Oscar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Petersson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    MAXIMAL STYRKA I ENBENSKNÄBÖJ KORRELERAR MED ACCELERATIONS KAPACITET OCH AGILITY2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Starka samband har tidigare framkommit mellan den maximala styrkan i knäböj på två ben och sprintkapacitet rakt fram på varierande distanser men inte på sprintkapacitet i agility. Gemensamt för de flesta studier är dock att styrketesterna endast utförts på två ben.

    Syftet med studien var att undersöka korrelationen mellan maximal styrka i enbensknäböj i smith-maskin och sprintförmågan i löpningar, både rakt fram och med riktningsförändringar.

    Testgruppen bestod av 19 män (23,9 ± 2,5 år) med regelbunden träningserfarenhet av intermittenta lagsporter. Sprinttester gjordes på 5, 10 och 20 meter rakt fram samt ett zigzag agilitytest för att testa sprintkapacitet med riktningsförändringar. Enbensknäböj i smith-maskin genomfördes med stången på axlarna och ett djup på 110 grader vinkel mellan femur och tibia.

    Resultaten av studien visade på signifikanta korrelationer mellan den maximala styrkan i enbensknäböj och sprintkapaciteten på 5 och 10 meter samt i agility. När den maximala styrkan var relaterad till kroppsvikten hittades signifikanta korrelationer mellan 5 och 20 meter samt i agility. Zigzag agilitytest visade sig vara starkt korrelerat med alla de uppmätta sprintdistanserna.

    Våra slutsatser av resultatet i studien är att knäböj på ett ben ställer stora krav på balans, stabilitet och koordination och är därför rörelsespecifikt mot löpning som innehåller riktningsförändringar. Den maximala styrkan i enbensknäböj är en god förutsägare till sprintkapacitet både i löpningar rakt fram och med riktningsförändringar. Enbensträning kan med fördel implementeras i fysträningen inom idrotter med ett intermittent rörelsemönster för att förbättra den idrottspecifika sprintkapaciteten.

  • 227.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cederlöf, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityd: till patienter med suicidalt beteende2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden. Resultatet visade att erfarenhet, ålder, utbildning, psykiatrisk konsultation och sjuksköterskans aktuella sinnesstämning hade betydelse för dennes attityd. Det framkom även att när sjuksköterskan hade en tillåtande attityd blev vårdandet mer positivt vilket fick patienterna att känna sig mer omhändertagna. När vårdandet blev negativt berodde detta på att sjuksköterskan hade en avståndstagande attityd eller fördömande attityd. Detta kan leda till att patientens återhämtning tog längre tid. Flera studier visade att de sjuksköterskor som inte hade erfarenhet av att arbeta med patienter med suicidalt beteende var mer fördömande i sin attityd, jämfört med erfarna sjuksköterskor. Vidare forskning angående skillnader på manliga sjuksköterskor och kvinnliga sjuksköterskors attityder till patienter med suicidalt beteende behövs, vilket inte framkom i denna litteraturstudie.

  • 228.
    Bengtsson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thidemansen, Mona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården.

  • 229.
    Bengtsson, Veronika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindälv, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. 

  • 230.
    Bengtsson, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pettersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikintervention: Att använda musik för att lindra smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. 

  • 231.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boklund, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Törnkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigvårdare till demenssjuk i hemmet - Erfarenhet av e-hälsa2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den åldrande befolkningen ökar i flera länder i världen, vilket visar sig ge en ökning av personer med en demenssjukdom. Det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra vården i hemmet, så att den demenssjuke kan bo kvar i sitt hem. För anhörigvårdaren som lever med en demenssjuk förändras livet och den nya förändringen kan bli väldigt krävande, vilket leder till en psykisk och fysisk belastning. Idag erbjuds olika e-hälsobaserade lösningar i vården. Lösningarna presenteras som ett komplement till sjukvården, då vården kan bedrivas i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av e-hälsa i samband med vården till en demenssjuk i hemmet. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger en djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso- och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fem teman: förbättrad livskvalitet, emotionellt stöd, ökad kunskap, enklare vardag och tekniska utmaningar. E-hälsa visar sig ha en positiv inverkan på livskvaliten, anhörigvårdaren kände sig tryggare och hittade en bättre balans för att fungera i vardagslivet. Anhörigvårdaren beskrev också att e-hälsa var ett effektivt sätt att få ny kunskap och att det var bekvämt eftersom de sparade resurser och energi jämfört med ett besök på en klinik. Trots att tekniska utmaningar uppstod var anhörigvårdarna nöjda med e-hälsobaserade lösningar.

  • 232.
    Bennefors, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bergström, Debbie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mötet efter suicidförsöket: Sjuksköterskans kunskapsbehov vid bemötande av patienter som försökt begå suicid2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården.

  • 233.
    Bensvik, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leuchovius, Richard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att främja fysisk aktivitet hos inaktiva barn i åldrarna 9-13 år: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje.

  • 234.
    Berg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dödshjälp eller livshjälp?: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor.

  • 235.
    Berg, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En lättnad eller en saknad?: Patienters upplevelse av att ha genomgått en benamputation orsakad av diabetes.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad.

  • 236.
    Bergenblad, Jonas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Validation study of a portable accelerometer to measure muscular power output: Correlation between the Beast Sensor and the linear encoder MuscleLab2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Background: The ability to produce a high power output can be the deciding factor in determining which athlete wins or loses in a sporting event. Power output can be measured in an exercise like the squat or bench press. The use of a force plate, or a force plate paired with a linear position transducer is considered the gold standard when measuring power output in an exercise like the squat or bench press. Linear position transducers or linear encoders have also been considered valid methods. Power output can also be measured by accelerometers.

    Purpose: The purpose of this study was to test the concurrent validity of the accelerometer Beast Sensor by measuring average power in explosive squatting and bench pressing at 40 % and 80 % of one repetition maximum (1RM). The linear encoder MuscleLab was used as criterion.

    Methods: 17 test subjects, five women and 12 men (average age 28 years) were recruited. Fifteen of the subjects completed two test sessions. The first session determined their 1RM. The second session took place 7-14 days later and measured average power output during two sets of three repetitions at 40 % and 80 % of the subjects 1RM in explosive squats and bench presses. The average power output of the repetitions was measured simultaneously by Beast Sensor and MuscleLab. For the Beast Sensor to be considered valid, a correlation coefficient of 0.9 or higher needed to be reached.

    Results: Beast Sensor demonstrated high or very high correlations with MuscleLab for average power output of explosive squats at 40 % of 1RM (rs = 0.91), and for explosive bench presses at 40 % (rs = 0.86) and 80 % of 1RM (rs = 0.74). However, for explosive squats at 80 % of 1RM, the correlation was low (rs = 0.42). All correlations were statistically significant with p-values of < 0.01. Beast Sensor was considered valid for squats at 40 % of 1RM, but neither at 80 % of 1RM in squats, nor at 40 % or 80 % of 1RM in bench presses.

    Conclusion: Beast Sensor showed high or very high correlations with the criterion MuscleLab in three of the four assessed data variables. Only the correlation for average power output of the explosive squats at 40 % of the subject’s 1RM reached the required correlation coefficient of 0.9 or higher for the Beast Sensor to be considered valid. Except for at 40 % of 1RM in squats, Beast Sensor missed a substantial amount of repetitions. Further studies examining the reliability of the Beast Sensor are therefore needed. 

  • 237.
    Berger, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att behandlas med medicinsk cannabis vid kronisk smärta: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas.

  • 238.
    Berggren, Anette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jansson, Eliana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöstrand, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En komplex vardag: Att leva med tvångssyndrom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.

    I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.

    Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.

    För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt. Temadagar om psykisk ohälsa under utbildningen samt på arbetsplatser kan öka förståelsen inom ämnet.

  • 239.
    Berggren, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fehrm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skapa en vardag med en främling: närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att stroke sågs som ett trauma och upplevdes som ett existentiellt kaos. Insjuknandet sågs ha många negativa effekter på familjens funktion på grund av bland annat oönskade roller och orättvisa förväntningar. Stora påfrestningar inom relationerna framkallade känslor av främlingskap. Familjefokuserad omvårdnad kan tänkas vara ett vetenskapligt redskap att fånga upp hela familjens och närståendes hälsa och lindra onödigt lidande. Vidare forskning kring informering samt långsiktig psykologisk uppföljning skulle kunna hjälpa familjen bearbeta traumat.

  • 240.
    Bergholtz, Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vilson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av livskvalitet vid palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede.

  • 241.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Haraldsson, Caisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högt tryck på hälsan: En metasyntes om hur glaukom påverkar livet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, progressiv sjukdom som långsamt försämrar synförmågan. För att ögonsjuksköterskan ska kunna optimera och individanpassa omvårdnaden till personer som har glaukom, krävs kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar livet. Syftet med denna metasyntes är att presentera en syntes av rådande forskning av hur personer med glaukom upplever att sjukdomen påverkar livet. Metasyntesens resultat tyder på att upplevelsen av att leva med glaukom är globalt samstämmig. Glaukom har både emotionell påverkan och inverkan på upplevd autonomi medan behandlingen och de upprepade vårdkontakterna stör det dagliga livet för personen. För att förbättra upplevelsen av hälsa för personer som lever med glaukom behöver de ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och hur de ska hantera sjukdomens olika dimensioner. Om ögonsjuksköterskan mer effektivt kan identifiera de områden där patienten har omvårdnadsbehov kan upplevelsen av hälsa förbättras, besöksintervallen förlängas och vårdkostnader minskas. Ytterligare forskning behövs kring vad personer som lever med glaukom önskar från sjukvården samt samhällsekonomiska aspekter på en anpassad vård utifrån personernas egna behov och önskemål.

  • 242.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granville-Self, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård.

  • 243. Berglund, Marika
    et al.
    Jönsson, Ulrika
    Distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med den ökande invandringen till Sverige möter distriktssköterskor allt oftare icke-svensktalande patienter, som söker hjälp i triaget på vårdcentraler. För att kunna gör en medicinsk bedömning och avgöra vårdnivå behöver det finnas en fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan och patienten. Distriktssköterskan behöver dessutom kunna förmedla information bland annat i form av egenvårdsråd till dessa patienter. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral. Metod: Studien är en intervjustudie baserad på tolv intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman . Resultat: I resultatet framkom två kategorier: En utmanande kommunikation och Att kunna kommunicera på andra sätt. Distriktssköterskor berättade att de upplevde osäkerhet och oro för att missa en allvarlig åkomma på grund av språksvårigheter. De uttryckte även att bristen på tid utgjorde ett hinder i kommunikationen. Dessutom uppgavs ett antal olika kulturella faktorer som försvårade kommunikationen med icke-svensktalande. Distriktssköterskorna använde sig av uppfinningsrikedom och fantasi för att kunna kommunicera. De tog även hjälp av anhöriga som tolkade eller professionella tolkar.  Konklusion: Att kommunicera med icke-svensktalande vid triage är en utmaning för distriktssköterskor och kräver att distriktssköterskorna kan kommunicera på andra sätt. Ökade resurser i form av tid och lättare tillgång till tolk hade kunnat underlätta för distriktssköterskor som möter dessa patienter. Utbildning i transkulturell, kulturanpassad omvårdnad på grund- och specialistutbildningar inom omvårdnad skulle kunna öka förståelsen och kunskapen och därigenom leda till bättre förutsättningar för kommunikation.   

  • 244.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emmelie, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

  • 245.
    Bergman, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Algotsson, Marcus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Effekten av 6 veckor unilaterala knäböj, med eller utan isokinetiskt motstånd, på power och sprinttid på is hos manliga ishockeyspelare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att kunna prestera bra under fysiskt krävande ishockeymatcher krävs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmåga. Bilaterala knäböj är en erkänd och välspridd övning för att förbättra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knäböj är än mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse är hastigheten förutbestämd ochdärmed konstant medan kraften kan förändras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gällande isokinetiskaflerledsövningar så som knäböj tycks det inte finnas någon forskning om i nuläget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketräning (knäböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk träning, på power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid på is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare på elitnivå, 18-19 år gamla, delades slumpmässigt in i två olikaträningsgrupper. Den ena gruppen (QG) utförde isokinetiska unilaterala knäböj i 1080Quantum med 110o vinkel i knäleden, medan den andra gruppen (SG) utförde traditionellaunilaterala knäböj i Smithmaskin med 110o vinkel i knäleden. Träningsperioden varade undersex veckor. Båda grupperna genomförde för- och eftertester bestående av sprinttest på is ochpeak power för unilaterala och bilaterala jump squats.QG visar en signifikant förbättring i peak power utfört på två ben (p=0,004). SG visar ensignifikant förbättring i unilaterala knäböj utfört på höger ben (p=0,018). QG hade en tendenstill signifikant förbättring i issprint (p=0,059).Isokinetiska unilaterala knäböj i Smithmaskin med en koncentrisk hastighet på 0,2meter/sekund och en excentrisk hastighet på maximalt 4,0 meter/sekund och en maximalkraftinsats är ett effektivt sätt att förbättra power på två ben och eventuellt också för attförbättra sprinthastigheten vid issprint för ishockeyspelare. Om isokinetiska unilaterala knäböjär en effektivare metod för att förbättra power jämfört med traditionella unilaterala knäböj iSmithmaskin med maximal hastighet är det svårt att dra slutsatser om från denna studiesresultat.

  • 246.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre personers upplevelse av att leva ensamma efter förlust av partner2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att förlora en partner är en dominerande händelse hos äldre och att bli ensam efter förlust av partner förändrar livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att hantera sin sorg och anpassa sig till den nya situationen som änka eller änkling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva ensam efter förlust av partner. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i två kategorier: känslor och tankaroch livsförändringar. I resultatet framkom att personer som blivit ensamma efter förlust av partner kunde uppleva ångest, oro, tomhet och meningslöshet. I studien framkom även upplevelser av att ha förlorat sin identitet och att känna sig ensam bland vänner och familj och en känsla av utanförskap i samband med gruppaktiviteter. Förlusten kunde öka risken för ohälsa men för en del individer innebar förlusten ett ökat välbefinnande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter sig in i varje unik individs situation för att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och stödja individen i att leva ensam efter förlusten av en partner. Med förändrade sociala roller och relationer kommer det i framtiden behövas ny forskning då upplevelsen av att leva ensam efter förlust av partner sannolikt kommer att förändrats.

  • 247.
    Bergman, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Veragua Velásquez, Dante
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vara anhörig till en patient med traumatisk hjärnskada.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med traumatisk hjärnskada kan få långvariga kroniska besvär. Anhöriga är ofta involverade i deras vård och finns med under hela vårdförloppet. Anhöriga har också en viktig roll och ansvar för det vardagliga livet i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en närstående med traumatisk hjärnskada. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där elva artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalytiskt tillvägagångssätt. Resultat: Det framkom fyra kategorier ifrån resultatartiklarna: att ta ansvar och anta olika roller, att leva i en oviss och oförutsägbar situation, att få stöd och att finna en egen inre kraft. Det var en stor påfrestning för anhöriga att anta den vårdande rollen för att stödja den traumatiskt hjärnskadade. Ovissheten kring den traumatiskt hjärnskadades prognos tillsammans med bristen på information och kunskap, satte de anhöriga i stress. Behovet av stöd till anhöriga var multidimensionellt där det initiala stödet kom främst från sjukvårdspersonalen medan det senare i förloppet övergick till familjen och samhället. Anhöriga fick använda egna resurser och egen inre kraft för att hantera sin situation. Konklusion: För att underlätta livet för anhöriga och traumatiskt hjärnskadade, behöver vården ha bättre strategier och samhället ha bättre kunskap och förståelse för sjukdomen.

  • 248.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult, Oskarström, Sweden.
    Psychosocial aspects of chronic widespread pain and fibromyalgia2005Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 27, nr 12, s. 675-683Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To study the impact on health status as measured by SF-36 in groups of subjects having chronic musculoskeletal pain with different degree of generalization: No chronic pain (NCP), chronic regional pain (CRP), chronic widespread pain (CWP), CWP with a stricter 'Manchester' definition (CWP-M), and clinically defined fibromyalgia (FM). The study also examines the association between psychosocial and lifestyle background variables, and these pain-groups.

    METHOD: A cross-sectional study with a postal survey to 3928 subjects, constituting a representative sample of the adult general population, followed by clinical examination in a selected group of subjects with CWP. CWP and FM were diagnosed according to ACR 1990 fibromyalgia criteria. Health status was measured by SF-36 Health Survey.

    RESULTS: Patients with CWP, CWP-M, and FM were found to present with more severe impairment of health status than the other two population groups. Several psychosocial factors, such as belonging to a lower socio-economic group, being an immigrant, living in a compromised housing area, having lower educational level, experiencing lower social support and having a family history of chronic pain, were associated with the populations with CWP and FM.

    CONCLUSIONS: The spectrum of impact on health and association to background variables, with respect to a stricter definition of CWP, indicates that these factors are important to attend to in the understanding and management of CWP and FM.

    © 2005 Taylor & Francis Group Ltd.

  • 249.
    Bergman, Stefan
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden & University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Haglund, Emma
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Aili, Katarina
    RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden & Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Olsson, Cecilia
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Bremander, Ann
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Lund University, Lund, Sweden & RandD centre Spenshult, Halmstad, Sweden.
    Chronic widespread pain, sleep problems and pressure pain thresholds in a population sample2018Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 7, nr 2, s. 1645-1646Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 250.
    Bergman, Stefan
    et al.
    Primary Care Centre Hertig Knut, Halmstad, Sweden.
    Herrström, Per
    Högström, K.
    Petersson, Ingemar F.
    Svensson, Björn
    Jacobsson, Lennart T.
    Chronic musculoskeletal pain, prevalence rates, and sociodemographic associations in a Swedish population study2001Inngår i: Journal of Rheumatology, ISSN 0315-162X, E-ISSN 1499-2752, Vol. 28, nr 6, s. 1369-1377Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To estimate the prevalence of chronic regional and widespread musculoskeletal pain in a sample of the general adult population and study the association to age, sex, socioeconomic class, immigration, and housing area.

    METHODS: A cross sectional survey with a postal questionnaire to 3928 inhabitants on the west coast of Sweden.

    RESULTS: The age and sex adjusted prevalence of chronic regional pain (CRP) was 23.9% and chronic widespread pain (CWP) 11.4% among 2425 subjects who responded to the complete questionnaire. Odds ratio (OR) for CWP showed a systematic increasing gradient with age and was highest in the age group 59-74 yrs (OR 6.36, 95% CI 3.85-10.50) vs age group 20-34 yrs. CWP was also associated with female sex (OR 1.91, 95% CI 1.41-2.61), being an immigrant (OR 1.83, 95% CI 1.22-2.77), living in a socially compromised housing area (OR 3.05, 95% CI 1.48-6.27), and being an assistant nonmanual lower level employee (OR 1.92, 95% CI 1.09-3.38) or manual worker (OR 2.72, 95% CI 1.65-4.49) vs being an intermediate/higher nonmanual employee. OR for CRP showed a systematic increasing gradient with age and was highest in the age group 59-74 yrs (OR 2.22, 95% CI 1.62-3.05) vs age group 20-34 yrs. CRP was also associated with being a manual worker (OR 1.63, 95% CI 1.19-2.23) vs being an intermediate/higher nonmanual employee.

    CONCLUSION: Chronic musculoskeletal pain is common in the general population. Sociodemographic variables were overall more frequently and strongly associated with CWP than with CRP, which indicates different pathophysiology in the development or preservation of pain in the 2 groups.

2345678 201 - 250 of 2046
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf