hh.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 1414
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Bolin, Carl
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Gustafsson, Johan
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Samspel över gränserna?: En studie över specialpedagogikens samspel med idrott och hälsa2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.

    Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.

    Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger. Det har dock visat sig att pedagogerna har ett indirekt samspel som är av varierande grad. Både specialpedagoger och lärare i idrott och hälsa ser ett behov av ett utökat samspel mellan idrott och hälsa och specialpedagogik för att skapa en inkluderande verksamhet.

    Resultatet överensstämmer med tidigare forskning angående lärarens betydelse för en inkluderande undervisning. Även eventuella stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd är upp till den enskilda läraren att tillgodose i de flesta fall.

  • 202.
    Book, Irene
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Livsvärlden i skolpraktiken - är det möjligt: Elevers tankar om Les Misérables2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

    The purpose of this article was to examine how students learn French by integrating a multimode way of learning through literature, music, poetry, painting, reading, writing and IT in the classroom, in order to create understanding and motivation regarding the subject, but also a sense of cooperation and sensibility toward each one of the students Individual work. In the study of Victor Hugo’s novel Les Misérables as a tool for learning and deepen understanding about human values, the focus was laid on essentials questions such as the question of good and evil which is the major theme presented in the novel. The results showed that the students developed a vast interest in literature and human condition and made progress in French in both oral and written work but also acquired more knowledge about the French history.

  • 203.
    Borg, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Edvinsson, Kristin
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Formativ bedömning: En litterturöversikt med analys2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Previous research shows that formative assessments improve pupils’ learning and understanding. Also, the Swedish Curriculum 2011 gives clear guidance that formative assessment should be included in school. Our discussion in this essay is therefore needed and it deals with how researchers articulate the phenomenon formative assessment. The study includes information about what formative assessment means and suggestions for how to work with it are given. The main parts within formative assessment are to clarify learning goals, feedback and self- and peer assessment. The information about these main parts ends in an analysis where a discussion about formative assessment and its positive and negative effects takes place.

     

    Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about formative assessment as well for ourselves as for teachers already on duty. We anticipate that many teachers do not have sufficient knowledge about formative assessment and our expectation is that this essay can function as a tool for teachers who work or would like to work with formative assessment. 

  • 204.
    Borg, Johan
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Då höll han fram sitt svärd.": En systemisk-funktionell grammatisk analys av gärningsmannens förekomst i materiella processer i svenska tidningar efter terrordåd i Sverige.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks.

    I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day.

    After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

  • 205.
    Borg, Johan
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Klang, Emelie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Från Lindisfarne till Uppsalablotet: En analys av stereotypisering i tv-serien Vikings2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The TV series Vikings has become very popular since it was first broadcast in March 2013. However, we wonder how the various peoples (Norsemen and Englishmen) in the series are portrayed in the religious contacts and conflicts that arise during the first season. This paper aims to investigate stereotyping of religious differences between old norse religious Norsemen and christian Englishmen in the TV series Vikings. We also want to answer questions about how the Norsemen and Englishmen are presented in the TV series, and how teachers can make use of the media TV series and specifically the TV series Vikings in the teaching to raise issues about cultural differences in the past and the pupils' time based on LGr 11.

    The theory of stereotyping is based on the book Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television (Edwards, Sayer and Dolski 2018). The book describes the television series The last kingdom, which had its first episode in 2015. In The last kingdom, the audience can see how the Norsemen, from the English perspective, arrived in England in the early Middle Ages. The authors explain how the Norsemen in the series are portrayed as bloodthirsty savages who plundered and raped everything in their path. The authors argue that this follows a stereotype in earlier popular culture, Vicious Vikings (1994), in which the Norsemen are produced in a similar way.

    The survey was based on Andersson and Hedling's (1999) method for film analysis and is based on Hedling's four principles. We have chosen to give a presentation of each episode mixed with ongoing analysis to make it easier for readers to understand which part of the eight episodes is analyzed instead of giving a long analysis after the description of the empirical data.

    After analyzing the first eight episodes of the first season of the TV series Vikings, we came to the conclusion that the main characters of the series don’t fit into the stereotypical image of Vikings. However, we could see that many side characters and unnamed characters fit into the stereotypical image through their actions.

    We also found that the use of Vikings for educational purposes can be beneficial if it’s combined with other teaching on history or religion. Showing pieces from the series to reinforce what a teacher teaches his or her students can help them understand a possible interpretation of how Old Norse religion was practiced. Vikings can also be used to demonstrate stereotyping in media products within the Swedish subject in combination with religious education. Teaching students about the stereotyping of religious practice in various media products can help students better understand how complex religion can be.

    Based on this analysis, we have learned at an in-depth level about how we can use the film media in the taught classroom, and how we can use the film media to reach a deeper knowledge within the current subject.

  • 206.
    Borgkvist, Josefin
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Cardenbäck, Andréa
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Pettersson, Jennifer
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    När ”Google” blir din läkare.: En sambandsstudie ur ett hälsopedagogiskt perspektiv med fokus på hälsorelaterad information på Internet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: To "google" symptoms and search for health information on the Internet requires prior knowledge, to be able to extract relivant information. Today's easy access to health information, can lead to consequences regaurding our health. Incorrect treatments and misdiagnosis are both examples which could lead to negative consequences for individual health.

    Aim: The aim of the study was to study the relationship between different background variables and health components through a health educational point of view, to see how individuals use Internet as an information source to find knowledge that promote their personal health.

    Method: Quantitative research method has been done to collect data. The data was collected through a web survey. Answered by adults >18 years, both through a social- and a web-based context. Study participants were recruited at three different locations in Halmstad city, and also on Facebook where the online surveys were posted on the study manager's profiles. The online survey examined the participant’s characteristics, how the participants perceive themselves to interpret, review and understand health information. It also examined how they apply and manage health information on the Internet. After the data was collected it was transferred to the statistical program SPSS for further analysis.

    Results: A total of 178 people participated in the survey. 92.1% of the people who participated use the Internet to search for an explanation of their health-related symptoms. The results show that people with higher income and higher education experience believe they have a better ability, than people with lower income and education level, to improve their health with information found on the Internet. The results also showes a difference when it comes to gender, since women were generally more active than men using the Internet to search for health-related knowledge to promot there personal health.

    Conclusion: There are several connections between individual background variables and different health components. Gender, socioeconomic status, and education level affects how individuals interpret, review and understand health information on the Internet. With help from searching health information on Internet people self-diagnose themselves, treat themselves and reach out to medical care.

    Future research and implications: More knowledge and increased health literacy of the population is recommended in order to ensure the population's future health status. Proposals for future research include, investigating different approaches to increase the health literacy among the population. To study how health information on the Internet affects the individual and also health-care work.

  • 207.
    Borgman, Ebba
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bengtsson, Matilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nu ska vi skriva, men hur då?: En kvalitativ studie om hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen i svenskämnet.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.

  • 208.
    Borgstedt, David
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Förstelärarreformen - en utblick i världen för att se framtiden för den svenska reformen.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Sweden tries in 2013 two career steps for teachers to increase the teaching professions status and attractiveness. Förstelärare and Lektorer are facing a heavy increase in salary, but will the results follow? The subject of the scheme is to keep the best teachers working in the classroom. This scheme is neither unique to Sweden nor new. This paper intends to provide a background and an outlook to see how other Western world countries implemented similar schemes. The results show that neither of the foreign systems is perfect. Even tho the teachers can see silver linings in the schemes there are a number of issues that needs to be solved. The problems that the Swedish scheme will inherit are the difficulties of creating legitimacy, ensuring that the truly best teachers are the teachers that appoints to the career step, the number of first teachers are appointed after the number of pupils and not always based on the teachers’ skills in the classroom.  Finally, the study also shows that teachers who are appointed to the career step has a significantly higher workload than the intent of step, due to vague instructions and the inability to accept higher pay for high quality teaching. This problems makes the scheme’s aim to make teaching a more attractive choice of work less likely to succeed.

  • 209.
    Bringsén, Alexander
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science. 1990.
    Ekström, Sameh
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Digitala redskap - mer än ett hjälpmedel: En litteraturstudie om betydelsen av digitala redskap i biologiundervisning2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

  • 210.
    Brkic, Mia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Asschier, Emil
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Lärarutbildningen i Halmstad – bäst i klassen?: En kritisk diskursanalys2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att synen på pedagogik skiljer sig de två propositionerna emellan, samt att de förändringar som föreslås har en ideologisk utgångspunkt. En av de slutsatser som dras är att det är problematiskt med förändring på ett så stort plan som en ny lärarutbildning innebär.

  • 211.
    Brock, Veronica
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Holmberg, Kristina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Research on Education and Learning within the Department of Teacher Education (FULL).
    Dissolving Boundaries: Creative Activities in a communicative classroom2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For a good four decades, a communicative approach has been promoted as an effective way of teaching English to Speakers of Other Languages (TESOL). In short, in a communicative classroom, learners engage in a range of interactive and creative tasks that not only encourage practice with language systems, language learning skills, and subject specific content, but which also encourage use of the whole body, and the whole classroom space with the incorporation of arts-based elements of music, poetry, drama, art etc.

    Despite the Swedish national curriculum for English also promoting a communicative approach, and despite much good practice, an analysis of trainee teacher narratives detailing personal experiences of learning English reveals that it is still not uncommon for English lessons in Swedish schools (at all levels) to be constructed in a way best described as “a painting-by-numbers” approach. The narratives depict classroom environments where learners sit in rows and work chronologically through a textbook guided by teacher instruction (often in Swedish) to turn to a specific page, read the text silently/aloud, and to write down the answers to any accompanying exercises. Typical homework exercises require the learning of a glossary of ten unconnected words for a future test.

    Thus, an aim of our teacher training programme is to encourage the adoption of a communicative approach. In doing so, an interesting phenomena has occurred in which the students consider the course in English as “more aesthetic” than courses where drama, music and dance etc. exist as independent subjects. This has given rise to a research project which explores the dissolving of boundaries between English and the Arts in Teacher Education.

    In this workshop, participants will experience how new life can be breathed into a chapter from any language text book/written or spoken text by lifting the content off the page and transforming it into a cohesive lesson complete with dynamic and integrated activities of a creative and communicative nature. 

  • 212.
    Broe, Anna
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Olsson, Maria
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ateljén i förskolan som en arena för barns inflytande: En kvalitativ studie med utgångspunkt i pedagogers samtal.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet fokuserar på barns initiativ till inflytande i förskolans ateljé. Syftet är att studera hur pedagoger i förskolans verksamhet talar om villkor för barns inflytande i den egna verksamhetens ateljé. Detta sker utifrån en socialkonstruktionistisk och diskurspsykologiskansats, genom tre fokusgruppsamtal från tre olika förskolor där det i varje samtal deltar tre till fyra pedagoger från olika avdelningar. Samtalen som uppgår till totalt 100 min, spelas in och transkriberas. Materialet kategoriseras efter vilka variationer som uppstår i samtalen genom analysverktyget retorisk organisering. Detta skapar teman där vi väljer ut representativa utdrag ur transkriberingen som sedan analyseras genom samtalsanalys och kodning, samt genom att ställa hypoteser kring funktionen med och effekten av det pedagogerna säger. I vårt resultat framgår det att tillgängligheten, både i den fysiska miljön och hur tillgänglig pedagogen är, utgör villkor som har betydelse för barns inflytande i förskolans ateljé. Det framgår också att ateljén ofta blir en miljö där pedagogerna introducerar och planerar både vilket material som ska användas och vad som ska skapas. Vi menar att barn bör ges inflytande i hela skapandeprocessen genom att till exempel vara med och planera och beställa in material. Många av pedagogerna talade också kring tid, miljöns utformning och personaltäthet som resurser som möjliggör för barns inflytande i ateljén. Vi menar därför att pedagoger i förskolan måste ges fler resurser men också finna nya sätt att använda de resurser som finns för att möjliggöra för både sitt eget inflytande och barnens.

  • 213.
    Brolin, Rosita
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Alla barn är våra barn: om vägen till skolan för alla2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Researchers from different disciplines have debated the idea of inclusion in relation to the educational system for quite a while and the debate is still ongoing. The debate has mainly focused on why and whether all children should be educated together. Interestingly, the question of how inclusion could be achieved has not received the same attention. The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding of how “the inclusive school” can be created and how a school that attempts to reach full inclusion is experiences by staff, pupils and parents. Qualitative, semi-structured interviews were conducted in a school that has the explicit aim of becoming a school that includes all children. Thirteen people were interviewed: five of the staff, four children and four parents. The results indicate that there are different views among the participants about “the inclusive school”. While the children appear to associate an inclusive school with a feeling of well being and mention words like happiness and friendship the staff mention more knowledge related concepts, such as learning, flexibility in teaching methods, support forms, class size, number of teachers in the classrooms and technical facilities.

  • 214.
    Broman, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Svensson, Ida
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Det är inne att vara ute: En studie som belyser vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.

  • 215.
    Brorsson, Mats
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Karlsson, Joakim
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Pedagogisk anpassning för elever med ADHD inom ämnet idrott och hälsa - med fokus på inkluderande anpassningar2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.

     

  • 216.
    Brunke, Caroline
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Nilsson, Petra
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Barns läs- och skrivlärande: En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa och skriva är betydelsefullt ur både ett samhälls- och individperspektiv där individens läs- och skrivförmåga kan möjliggöra en förändring av individens livsvillkor i samhället. Eftersom läsning och skrivning är viktigt att möta redan i tidig ålder har förskolan en viktig roll och har betydelse för barns lärande och utveckling inom detta. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva kvalitativa skillnader och likheter i variationer av pedagogers uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Utifrån detta är vår forskningsfråga, vilka faktorer uppfattar pedagogerna skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan? För att få svar på vilka dessa uppfattningar är har vi inspirerats av en fenomenografisk ansats, där vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet.

    Resultatet i studien visar att pedagogerna har varierande uppfattningar av vilka faktorer som skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande i förskolan. Betydelsen av material, betydelsen av pedagogens roll och betydelsen av förskolans struktur är de faktorer som pedagogerna uppfattar skapar förutsättningar för barns läs- och skrivlärande. Resultatet visar samtidigt att pedagogerna belyser olika aspekter inom dessa faktorer. Pedagogerna uppfattar förskolans material som betydelsefullt och menar att materialet ska finnas framme och tillgängligt för barnen. En uppfattning är att mängden material som finns tillgängligt på förskolan inte är så betydelsefullt och framhäver istället pedagogens roll som det som har mest betydelse. Resultatet visar vidare att pedagoger ska ta vara på barns spontana initiativ, intressen och erfarenheter och även att pedagoger ska erbjuda andra möjligheter för barnen än vad hemmiljön kan erbjuda. Rummens utformning och barngruppens storlek har betydelse, då detta försvårar möjligheten till ostörda lästillfällen där pedagogerna kan tillgodose varje barns möjlighet till läs- och skrivlärande och utveckling.  

  • 217.
    Brusewitz, Oskar
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Johansson, Emma
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Aspergers syndrom i skolan: En kvalitativ studie om gymnasielärares förståelse, kunskap och motivation till att undervisa elever med Aspergers syndrom.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att med hjälp av

    implementeringsteorin ta reda på huruvida

    lärare i gymnasieskolan

    förstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever med

    Aspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.

    Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksamma

    lärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimera

    inlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna har

    genomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassad

    gymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stor

    motivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finns

    brister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar även

    att det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen.

  • 218.
    Bulut, Tommy
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Ndure, Amie
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Björkander, Jessica
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Utlåningsverksamhet som främjande faktor för folkhälsan?: En studie om verksamhetsansvarigas föreställningar om utlåning av sport- och fritidsmaterial/utrustning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Today's society is becoming increasingly sedentary, affecting public health. Physical activity is an important factor for individuals physical and mental health. In this study, a health promotion initiative in the form of a lending activity of sports and leisure equipment will be studied. Aim: The purpose of the study was to create knowledge about the activities of business executives on the lending activities of leisure materials and how it can affect health and inclusion. Theoretical Framework: The theoretical frame of reference will focus on the concept of empowerment, social capital and social ecological theory. The perspective of health is based on health promotion. Method: The method of the study was based on a qualitative approach in which seven semi- structured interviews of different interview types were conducted on business managers in the lending operations. The study has been based on a holistic perspective, as interpretations and performances have shaped the results. Results: The study showed that the activities of business executives are that their activities contribute to both health and social inclusion. The activity contributes to the fact that everything from children to elderly is moving more, and even social health is affected when long-term unemployed, for example, come back into society again with the help of this lending operation. It also appears that lending operations are not only positive, but they have faced challenges as problems regarding placement and placement of operations. Conclusion: The business executives perceptions are that the concept contributes to increased public health and inclusion. Cooperation with various associations and organizations is important for the company to be able to function.  

  • 219.
    Bungum, Berit
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Nilsson, Pernilla
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Introduction to Strand 17: Science in the Secondary School2016In: Electronic Proceedings of the Esera 2015 Conference. Science Education Research: Engaging Learners for a Sustainable Future, Part 17: Science in the Secondary School / [ed] Jari Lavonen, Kalle Juuti, Jarkko Lampiselkä, Anna Uitto, Kaisa Hahl, Berit Bungum & Pernilla Nilsson, Helsinki: University of Helsinki, 2016, p. 2770-2772Chapter in book (Refereed)
  • 220.
    Bunpuckdee, Kriengsak
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hedenberg, Hampus
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Samma behörighet, samma förkunskap?: Ingenjörsstudenters syn på ämneskunskaper från gymnasiet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet.

    I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet.

    Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet.

    Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst.

    Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

  • 221.
    Buvari, Isabelle
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Persson, Jennie
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    "Vad händer sen i denna lek?": Pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande på förskolans utegård.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

  • 222.
    Byrne, Jenny
    et al.
    Southampton Education School, University of Southampton, Southampton, United Kingdom.
    Ideland, Malin
    Faculty of Education and Society, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Faculty of Education and Society, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Grace, Marcus
    Southampton Education School, University of Southampton, Southampton, United Kingdom.
    Climate Change and Everyday Life: Repertoires children use to negotiate a socio-scientific issue2014In: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, no 9, p. 1491-1509Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There are only a few studies about how primary school students engage in socio-scientific discussions. This study aims to add to this field of research by focusing on how 9–10-year-olds in Sweden and England handle climate change as a complex environmental socio-scientific issue (SSI), within the context of their own lives and in relation to society at large. It focuses on how different interpretative repertoires were used by the students in discussions to legitimise or question their everyday lifestyles. They discussed four possible options that a government might consider to help reduce carbon dioxide production. Six main repertoires were identified: Everyday life, Self-Interest, Environment, Science and Technology, Society and Justice. The Everyday life repertoire was used when students related their discussion to their everyday lifestyles. Science and technology-related solutions were offered to maintain or improve things, but these were sometimes rather unrealistic. Arguments related to environment and health frequently appeared to have a superior status compared to the others. Findings also highlighted how conflicts between the students were actually productive by bringing in several perspectives to negotiate the solutions. These primary school students were, therefore, able to discuss and negotiate a complex real-world SSI. Students positioned themselves as active contributors to society, using their life experiences and limited knowledge to understand the problems that affected their everyday lives. Honing these skills within a school science community of practice could facilitate primary students' engagement with SSIs and empower them as citizens. © 2014 Taylor & Francis.

  • 223.
    Bäckström, Åsa
    et al.
    The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), Stockholm, Sweden.
    Fors, Vaike
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).
    Knowing As "Känsla": Accounting For Knowing As An Outcome Of Sensory Emplaced Learning2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Within education studies there have been calls for systematic attention to how learning is situated, to the notion of context and to experiential elements of learning. In recent decades theories of situated learning and cognitive learning theories have existed in a critical relationship to each other and by the twenty first century a major debate raged between the two positions (Sfard, 1998; Säljö, 2003, Hodkinson et al 2008). At a more sophisticated level situated learning theory offers an alternative to cognitive learning theories that draw on the root metaphor of acquisition. Instead it understands thinking as embedded in social and material practices and conceptualises learning through the metaphor of participation (Lave & Wenger, 1991).

    In this context there is an on-going search for new ways to understand the situatedness of learning as well as its experiential qualities. In our recent work we have addressed this need by developing a framework that builds on Lave and Wenger’s ideas of situatedness and Hodkinssons’et. al (2008) call for moving on from the recent debate between cognitive and sociocultural theorists informed by theories of place, perception and the senses. Theories of place, perception and knowledge in human geography and anthropology, offer an ideal route through which to respond to this call. They offer accounts of place that acknowledge the relationship between spatial and temporal process (Massey 2005), and the embodied nature of learning, while advancing the agenda further to suggest that the senses and the environment are central to how we learn (e.g. Ingold 2000, Pink 2009).We call this framework sensory emplaced learning (Fors, Bäckström & Pink, 2013), through which we conceptualize how learning is situated in the dynamics between body– senses – material environments.

    In this paper we draw from our respective ethnographic research projects on social and cultural informal learning among young people in two very different, albeit Swedish, contexts. Through our field work with people on the one hand publishing and talking about images and texts on a particular website and on the other hand practicing skateboarding, we have come to question the idea of knowledge as acquisition. This mainly cognitive metaphor for learning and knowing applies poorly to the practices of learning and knowing that we have studied. Instead, we argue for a theoretical development around the Swedish term “känsla”, (pronounced shensla). This Swedish word encompasses feeling, sensation, affect, emotion and style and derives from the verb känna – to feel, to sense. Etymologically the word is closely related to one of the Swedish words for knowledge – “kännedom” (Wessén, 1982). Hence, the main objective of this paper is to develop the theoretical thinking that revolve around the Swedish conceptualisation of “känsla” which, we argue, could provide useful for analysing how we know, handle and make meaning of everyday life in and through our sensorial bodies emplaced in material contexts.

    Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used The empirical material analysed in this paper emanates from two different sets of data that was produced in two different research projects with a similar methodological ethnographic approach; sensory ethnography (as developed by Pink 2009/2012). A sensory ethnography approach has the advantage of focusing the experiences of lived space, i.e. the crossroads between people’s bodies, their minds and place. In other words, it may be used to describe and analyse what we have previously labelled sensory emplacement (Fors, Bäckström & Pink, 2013; Pink, 2011). The first research project focused on informal learning processes in women skateboarding contexts mainly including unregulated skateboarding, but also contests, skate camps and a skate tour at indoor and outdoor skateparks. Addressing didactic issues of verbal and non verbal expressions of teaching and learning a sensory ethnography approach made bodily un/knowing apparent. The kinesthetic experience of explosiveness, defined as enforcement and transformation of energy, was remembered and also implicitly imagined as part of movement (Bäckström, 2014). For the purpose of this paper data from the first project predominately consist of written field notes, photographs, as well as interview and video transcripts. During the second project, we spent time with the research participants sharing the same computer screen when they used the Internet to gain an appreciation of how they embed these technologies in the routines and habits of their everyday life (Fors, 2013). We were specifically inspired by the notion of how visual experience is part of the multisensory process of moving through the digital, paying attention to “the ways the body is engaged in imagining and remembering” the localities and persons that Internet content represent and there by “move beyond the notion of ‘looking at’ images on a screen” (Pink, 2012:122). The data produced for the analysis presented in this paper consist of interview transcripts, photographs and entries/comments from the photo diaries, and video-recorded interviews during the sessions when the participants guided us through their use of these digital diaries.

    Conclusions, Expected Outcomes or Findings Our analysis made clear that it is possible to deepen our understanding of how learning becomes situated in human practice through identifying alternative and multisensory categories of routes to knowing. In this research, the research participants described their learning experiences through qualities deeply embedded in embodied and emplaced practices. Through a sensory ethnographic approach we identified one specific quality that highlights both embodied and emplaced aspects of learning and may be used to move further sensory emplaced implications on theories of situated learning. We call this quality “känsla”. As mentioned above, this Swedish word includes multiple meanings where feeling, sensation, affect, emotion and style are the most important. Moreover, our analysis shows that “känsla” is a concept that is constituted of multiple aspects of knowing. It engages the senses, it unfolds in the interface between body and the material environment, it engages the body through affect, and it is situated within, and thereby characterized by, distinct social and cultural settings. It is also a concept that becomes evident in both material and digital contexts, and both embodied, emplaced and virtual practices.

    References Ingold, Tim. 2000. The Perception of the Environment: Essays on Livelihood, Dwelling and Skill. London: Routledge. Lave, Jean and Wenger, Etienne. 1991. Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation. Cambridge: Cambridge University Press. Marchand, Trevor. 2007. “Crafting Knowledge: The Role of ‘Parsing and Production of Skill-Based Knowledge among Masons.” In: M. Harris (ed.), Ways of Knowing: New Approaches in the Anthropology of Knowledge and Learning. New York: Berghahn Books. Pink, Sarah. 2009. Doing Sensory Ethnography. London: Sage.

    Intent of Publication This is an original paper which will be submitted to the Scandinavian Journal of Educational Research.

  • 224.
    Börjesson, Emma
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hassan, Sawsen
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    En fallstudie om hur lärare arbetar med läs- och skrivsvårigheter: Diagnosens betydelse2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.

  • 225.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sweden.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hela skolan för hållbar utveckling2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-13Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den här delen avslutar modulen samtidigt som den blickar framåt mot arbetslagets och skolans utveckling. Syftet med delen är att bidra till hur skolans personal kan arbeta med att utveckla en skola som har som mål att i verksamheten som helhet arbeta med hållbarhet.

    I delen presenteras en modell för hur en skola kan arbeta med skolutveckling som en demokratisk process. Delen diskuterar Framtidsverkstad, som är en metod för att starta en förändringsprocess. Den visar ett exempel från en skola och hur ett arbetslag genomför en framtidsverkstad. Ni får även möjlighet att pröva att genomföra en framtidsverkstad på den egna skolan. Delen tar också upp idéer om organisationsförändring.

  • 226.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
    Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling2018In: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, p. 1-13Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.

  • 227.
    Cajander, Håkan
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Rektors ledarskapspussel: – en aktionsforskningsstudie om relationen mellan rektors pedagogiska ledarskap och skolutveckling2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This action research study focuses on the task of headmasters as educational leaders responsible for the teachings and educations of the school. Some research and some reports indicate a developmental need to strengthen the headmasters task as educational leaders. In various roles working with schools and in collaboration with headmasters, I have experienced that headmasters are not always successful in their educational leadership. The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning the educational leadership in the everyday work of headmasters. The starting point of the study was to make visible what practical components are included in the educational leadership of headmasters, as well as identify how the headmasters can develop in order to improve the effects of their leadership on the teachings of the school. Together with the headmasters I wanted to make visible the practices of headmasters through dialogue, text and images. The result shows how five components of educational leadership are expressed in relation to the context of the headmasters. Every component fills a purpose, and so does the relationship between them and how, together, they create a complete picture of educational leadership. Implications for the research is that; headmasters must increase their knowledge concerning analytical abilities, creating complete ideas and developing a school culture that benefits it, as well as how headmasters develop their dialogue skills and how they run improvement processes. Furthermore, the educational practices of municipalities should find a common thread in their developmental processes from administration to student, with a starting point in the teachings of the school. Another implication is that the persons responsible for teacher training should introduce elements in the education of teacher students aimed at strengthening their dialogue skills and their systematic quality work, connected to the teachings of the school.

  • 228.
    Caliskan, Narin
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Magnusson, Martina
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Dramapedagogik: - möjligheter i läsundervisningen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar noggrant analyserades. Endast artiklar som uppfyllde vårt syfte inkluderades i resultatet. Resultatet utgjordes av fyra kategorier där möjligheterna och effekterna av dramapedagogiken beskrivs: Läsintresse, Läsförståelse, Läsflyt och Att läsa med kroppen. I resultatet framkom det att dramapedagogik har effekt för elever i svårigheter. Dramapedagogik kan även bidra till att elever får en större motivation till att läsa, bättre självförtroende samt en mer positiv inställning gentemot läsningen. Dramapedagogiken kan innebära goda möjligheter till en undervisning där elever utvecklar sitt läsflyt och får bättre läsförståelse. Vi efterlyser forskning som går vidare in på djupet om dramapedagogikens effekter på läsundervisningen och framförallt elevers läsförståelse.

  • 229.
    Caliskan, Narin
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Magnusson, Martina
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    ”Tror du att en mormor syr dräkter för vargar eller?!”: - en aktionsforskningsstudie om hur läsförståelsen uttrycks genom dramapedagogik2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 230.
    Callenberg, Nina
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Johansson Andersson, Jessica
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Math trail: Enstudie om elevers uppfattningar av mathtrail i matematikundervisning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik. Många av dessa tidigare studier är gjorda utifrån lärares eller forskares perspektiv och därför väljer vi ett elevperspektiv. Syftet med studien är att beskriva elevers uppfattningar av att använda math trail i matematikundervisningen. Undersökningen görs kvalitativt där det empiriska materialet samlas in genom fokusgruppsamtal med elever från två högstadieklasser som genomfört ett math trail vi konstruerat. Materialet analyseras utifrån den fenomenografiska metoden och ger sex beskrivningskategorier: yttre omständigheter inverkar, lärares närvaro påverkar, gynnar samarbete, utmanande uppgifter, har nytta av samt variation från det ”vanliga”. Slutsatser som dras är kopplade till de tre aspekterna av matematikundervisning. Eleverna har uppfattningen att de får öva på alla fem förmågorna i ett math trail. Eleverna har uppfattningen att math trail grundas i verkligheten, visar på en nytta av matematiken och leder till en insikt att matematik kan finnas överallt. Math trail, uppfattar eleverna, påverkar deras motivation genom att det är en variation från deras ”vanliga” lektioner, eleverna vill bidra till att gruppen klarar uppgifterna och de ser en användning av matematiken. Eleverna uppfattar även math trail som ett praktiskt inslag.

  • 231.
    Carlquist, Cecilia
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Larsson, Caroline
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    I en grupp eller som en grupp? - Lärares intentioner och förberedelser inför grupparbete.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna själva skapar. Hon menar att elever allt som oftast väljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill därför utgå från lärares perspektiv för att undersöka om det är individuellt eller gemensamt grupparbete som är deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lärare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. Vår studie visar att lärare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansättning skapar förutsättningar för ett mer individuellt grupparbete. Problemet vi ser med detta är att intentionen och genomförandet inte går hand i hand och därför inte uppfyller lärarnas syfte med grupparbete.

  • 232. Carlsson, Amanda
    Ämnesintegrering: En studie om ämnesintegrering och dess teoriers applicerbarhet inom svensk- och historieundervisningen2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ämnesintegrering kan ha en tvetydlig betydelse, jag kommer i detta arbete att utgå från ämnesintegrering där man samarbetar två eller flera ämnen vid ett undervisningsmoment. Min bakgrund är att jag utbildar mig till lärare inom bland annat svensk- och historieämnet, därför intresserar det mig, hur dessa två ämnen skulle kunna integreras med varandra. Den personliga åsikten som lett till detta arbete, är att genom ämnesintegrering kan man hos eleverna öppna upp för en djupare förståelse, en djupare mening med kunskaper, samt vad dessa kunskaper kan ha för användning.

  • 233.
    Carlsson, Kajsa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Eriksson, Adriana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Blivande Lärare, Empati och Mentorskap: -En kvalitativ studie om hur blivande lärare utvecklar sin empatiska förmåga genom mentorskap2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 234.
    Carlsson, Kajsa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Eriksson, Adriana
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lärobokens roll: En vetenskaplig studie om hur yttre- och inre ramfaktorer påverkar användningen av religionskunskapsboken2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap.

    Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt.

    Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter.

    Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön.

    Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt.

    Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

  • 235.
    Carlsson, Malin
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Att skapa goda möjligheter under inskolningen: En studie om pedagogers uppfattning kring barns anknytning och trygghet under inskolningen i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori och objektrelationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra pedagogernas uppfattningar kring barns anknytning och trygghet under inskolningen i förskolan. Syftet ska därmed få en inblick i hur pedagogerna ser på arbetet för att barnen ska känna trygghet och vad de anser kan påverka deras arbete med att skapa en trygg inskolning. Frågeställningarna är följande:

    - På vilket sätt anser pedagogerna att anknytningen och tryggheten kan påverka barnen vid inskolningen men även vidare under sin förskoletid?

    - Hur arbetar pedagogerna i nuläget för att skapa trygghet och anknytning för barnen under inskolningen till förskolan?

    - Vilka faktorer kan påverka anknytningen vid inskolningen enligt pedagogerna?

    Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fem intervju personerna gällande tryggheten och anknytningens betydelse i förskolan under inskolningstiden. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande och mindre tydlig bild framkommer. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos pedagogerna. Metoder som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att ha rutiner, samt att ha en god föräldrasamverkan. Kontakten och bemötandet med föräldern/föräldrarna beskrivs som en stor och viktig aspekt i barnets inskolning. Förskollärarna beskriver även faktorer där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov under inskolningen. Stora barngrupper och stor personalomsättning är aspekter som tas upp.

  • 236.
    Carlsson, Matilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Det var en gång...: En litteraturstudie om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisning.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lgr11 fokuserar på att elever ska kunna se samband mellan dåtid, nutid och framtid inom historieämnet. Dessa samband kallas historiemedvetande. Skönlitteratur skapar djupare förståelse som gynnar historiemedvetande.

    Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur skönlitteratur kan användas som historisk källa, hur skönlitteratur kan påverka elevernas historiemedvetande och dessutom ta reda på varför eller varför inte lärare använder skönlitteratur i historieundervisningen. Mina frågeställningar för litteraturstudien är: Hur kan skönlitteratur betraktas som källa inom historieundervisning?, Hur kan skönlitteratur i historieundervisningen påverka elevers historiemedvetande?, ochVarför/varför inte bör lärare använda skönlitteratur i historieundervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har jag tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisningen.

    Resultaten visar att skönlitteratur kan ses som historisk källa, men bör granskas kritiskt för att säkerställa pålitligheten. Historiemedvetande utvecklas genom skönlitteratur, men elevernas läsförmåga, om de identifierar sig med boken och vilka didaktiska metoder lärare väljer är av betydelse för hur historiemedvetande utvecklas. Lärarens förutsättningar avgör om skönlitteratur används i historieundervisningen. Lärare vill jobba med skönlitteratur i historieundervisningen, men många har inte möjlighet till det.

    Vidare forskning kan undersöka om man genom skönlitteraturen i historieundervisning kan se sambanden mot den tänkta framtiden, då den aspekten av historiemedvetande saknades i litteraturstudiens källmaterial. En längre forskningsstudie om skönlitteratur i historieundervisningen hade varit också varit värdefull, då resultaten jag tagit del av grundar sig på kortare forskningsstudier. En sådan studie hade kunnat visa hur historiemedvetandet utvecklas över tid, och om aspekter som påverkar skönlitteraturens betydelse för historiemedvetande förändras.

  • 237.
    Carlsson, Matilda
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    His-story?: En innehållsanalys av tre läromedel i historia mot årskurs 4–6 ur ett genusperspektiv.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läromedel används flitigt i skolan, och många gånger fungerar de som den huvudsakliga källan för kunskap som lärare grundar sin undervisning på. Läromedel granskas inte längre av staten, och lärare hinner inte heller granska dem. Skolverket förtydligade 2018 skolans värdegrundskrav om jämställdhet, vilket förstärker behovet av jämställda läromedel. Tidigare forskning har visat att kvinnor underrepresenteras och porträtteras som underordnade män i skolans läromedel. I denna studie har bilder i de tre läromedlen i historia mot årskurs 4–6 studerats. Bilderna i läromedlens könsfördelning har kartlagts och två bilder har analyserats ur ett genusperspektiv.

    I studien besvaras två frågeställningar, ”Hur ofta representeras kvinnor och män på bild i de tre mest använda läromedlen för historieundervisning i mellanstadiet?” och ”Hur gestaltas kvinnor och män i illustrationer som skildrar vikingamänniskan ur ett genusperspektiv”. Studiens resultat visar att kvinnor utgör cirka 26% av alla avbildade personer i läromedlen. Männen motsvarar cirka 74%. Eftersom kvinnorna underrepresenteras är läromedlet inte kvantitativt jämställt. Däremot visar resultatet att ett av läromedlen framställer en mer kvalitativ genusmedveten skildring. Ett annat läromedel skildrar däremot kvinnan som underordnad mannen, vilket är typiskt enligt det mansnormativa genussystemet.

    Studien syftar till att inspirera lärare att ta sig tid att granska sina läromedel ur ett genusperspektiv. Förslagsvis kan lärare använda studien för att låta elever själva analysera sina läromedel ur ett genusperspektiv.

    Fortsatt forskning hade kunnat utgå från att analysera illustrationer i flera kapitel i historieläromedel. Detta hade gett mer kunskap om hur kvinnor och män skildras på bild ur ett genusperspektiv.

  • 238.
    Carlsson, Sanna
    et al.
    Halmstad University.
    Hyrkäs, Elin
    Halmstad University.
    Högläsningens olika repertoarer: En studie om hur förskollärare talar om högläsning i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som förskollärare uttrycker gällande högläsning i förskolan. Det besvaras genom forskningsfrågan: Hur talar förskollärare om högläsning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, med diskurspsykologi som angreppssätt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet i studien synliggör fyra repertoarer som är: "Högläsningen som föränderlig", "Högläsning som språkutvecklande men också vilande", "Högläsning som reflekterande" och "Digital högläsning som fängslande men också kompletterande". Resultatet visar att deltagande förskollärare talar positivt om högläsning i förskolan.

  • 239.
    Caroline, Persson
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hannah, Puschke
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Hur elever kan förstå texter när de läser: En kunskapsöversikt kring hur lärare kan stödja elevers läsförståelse2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder är en gynnsam väg till ökad läsförståelse. Resultatet bör dock betraktas med försiktighet eftersom alla strategier/metoder inte fungerar i alla klassrum. Den slutsats vi drar utifrån vår kunskapsöversikt är att strategierna och metoderna behöver kombineras och varieras utifrån elevgruppen. Denna kunskapsöversikt är viktig eftersom vi i vår framtida lärarroll, och verksamma lärare behöver få stöd när en ny strategi och/eller en metod ska tillämpas.

  • 240.
    Castegren, Sofia
    et al.
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Schönbeck, Linn
    Halmstad University, School of Health and Welfare.
    Här på Arbetsmiljöverket lär vi oss av varandra: En kvalitativ intervjustudie på Arbetsmiljöverket om deras föreskrifter2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority.  The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

  • 241.
    Castenbrandt, Mia
    et al.
    Halmstad University.
    Pettersson, Christer
    Halmstad University.
    Lärandemiljöer för praktiskt lärande: Var anser eleverna att de lär sig sitt yrke bäst?2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst.

    Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning.

    Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

  • 242.
    Cederblad, Simon
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ivansson, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    IKT: Lärares skilda tolkningar av ett gemensamt begrepp2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

  • 243.
    Cederblad, Simon
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Ivansson, Viktor
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Jag kunde gjort det bättre, men du vad duktig!: en aktionsforskningsstudie kring elevers själv- och kamratbedömning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fått de möjligheterna till att reflektera över sitt lärande så ofta som det är nödvändigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom själv-och kamratbedömning leder till att eleverna får möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lärande. Den formativa bedömningen går hand i hand med den summativa och de är beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att främja elevers lärande genom att undersöka och erbjuda tillfällen för själv- och kamratbedömning. Vi har genomfört två aktioner med tre delmoment. Delmomenten bestod av att eleverna fick öva, spela in och bedöma sina egna och deras kamraters insatser. Den slutsats vi kom fram till är att elevernas sätt att bedöma sig själva och sina kamrater skiljer sig åt både muntligt och skriftligt. Eleverna bedömer sina egna presentationer som förbättringsbara, med fokus på kritik, och kamraternas presentationer som förändringsbara, med fokus på beröm. Vi vill lyfta att detta är ett sätt att låta elever reflektera över sitt lärande. För att främja denna reflektion är det viktigt att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är reflektionen som ska stå i fokus. Därför behöver eleverna få den tid som de behöver till att reflektera.

  • 244.
    Cederhag, Pär
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science. EVS.
    Attitudes and reflections about the digital development of teaching material for language teaching and learning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this case study, I gathered information with regards to their attitudes to digitalization and digital teaching materials from a small group of language teachers at a school in the south of Sweden. As a teacher to be, my aim was to explore how digitalization and digital teaching materials have changed the opportunities for education and learning for language teachers and students. I intentionally kept my questions wide to learn about the kind of environment I am about to enter and need to be prepared for. As a result, by having undertaken this survey the findings should help me pre-empt different situations, problems and opportunities I am about to encounter. In general, when talking about digital teaching materials, the boundaries between hardware, software, digital teaching materials, the internet and IT-platforms appear vague. Therefore, as they also complement each other, I have chosen to use the term “digitalization” to unify these five components mentioned above.

    The results summarize reflections and attitudes of how and in what way digitization has changed the conditions in the classroom for teaching and learning, as well as views on its advantages and disadvantages. The analysis of the results focus on three areas; hardware, software and digitalization including digital teaching materials. The theme of digitalization has been analyzed with the influence of a SWOT analysis which then generates the conclusions, in which the SWOT analysis is commented upon and supplemented with my own reflections and possible developmental scenarios for future improved study results.

  • 245. Chammas, Michella
    The extent of which cases are used in teaching2016Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Teaching with case studies has expanded extensively, and it is shown that this methodology is a very good manner for the learner to maintain the given knowledge, but also challenge themselves in more than one way. Teaching with cases opens up the walls of curiosity of decision making, problem solving, discussions and more. The case methodology is rich in detail which let the apprentices learn not only theoretical concepts, but practical concepts in different case situations.

  • 246.
    Chansong, Jennie
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Cakmak, Özlem
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Bildskapande i förskolan: En observationsstudie om förskollärarnas handlingar i bildskapande aktiviteter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studerar de konkreta stöttande handlingar som utförs av förskollärarna i samband med bildskapande aktiviteter. För att studera studiens syfte har vi formulerat följande frågeställningar; Vilka stöttande handlingar utför förskollärarna i bildskapande aktiviteter? Vad händer om barnen ges mer eget utrymme i bildskapande aktiviteter utan att förskolläraren går in och stötta aktiv? Studien grunder sig i ett sociokulturellt perspektiv där interaktion har valts som analysmetod, handling samt stöttning som analysbegrepp för att förstå vårt resultat. Denna kvalitativa studie genomfördes i form av videodokumentationer och fältanteckningar på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärarnas stöttande handlingar varierar och att de har olika syften. Det framkommer att en del av förskollärarna interagerade väldigt aktivt med barnen på en verbal såväl som icke-verbal nivå. Det visar även att det fanns förskollärare som interagerade passivt och därmed inte lyckades få barnen att uttrycka sig på samma sätt som de barnen som hade aktiva förskollärare. Vår slutsats är att förskollärarnas närvarande har en tendens att mestadels stötta barnen i den sociala interaktionen under bildskapande aktiviteter. Förskollärarnas roll och engagemang har enormt stor betydelse när det kommer till barnens möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

  • 247.
    Cherri, Maysaa
    et al.
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Lindborg, Johanna
    Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science.
    Ny kultur och nytt språk, vadå? Vi kommunicerar ändå!!: En studie om nyanlända barns kommunikation i förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang.

    Våra frågeställningar är:

    – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan?

    – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter?

    Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys.

    Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

  • 248.
    Christiansson, Emmie
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Hallner, Camilla
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Alternativa verktyg: Lärarens användning av IT i undervisningen2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för lärarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara påfrågeställningarna riktades undersökningen till lärarna på en skola ur ettbekvämlighetsurval. Metodvalet är baserat på undersökningens kvalitativakaraktär och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav två avinformanter. Resultatet visade att lärarnas individuella inställning ochattityd är lika avgörande som den gemensamma idé skolans personal och ledningdelar. Det är viktigt att de tillsammans vet vad de vill och att de kan samtatt de förstår vad skolan har som plikt att behandla och arbeta med. Deviktigaste och mest avgörande faktorerna vid implementering är; tid, material, utbildning,kompetens och skyldigheter.

  • 249.
    Christiansson, Henrik
    et al.
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Boman, Rickard
    Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS).
    Vägar till utveckling: En kvalitativ studie om ungdomsledares ledarideologier och pedagogiska handlingsstrategier inom ungdomsfotbollen2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll. Det var också att belysa hur dessa pedagogiska handlingsstrategier skiljer sig ur ett genusperspektiv. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har vi samlat in data genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av intervjuer.Studien genomfördes genom djupgående intervjuer med fyra fotbollsledare för ungdomar i åldern 14 år, som var aktiva i Västra Sverige. Två av dessa var ungdomsledare för lag som bestod av killar och två för lag som bestod av tjejer.Studiens resultat visade att ledarideologi och pedagogiska handlingsstrategier var sammankopplade, men att det fanns en skillnad ungdomsledarna emellan i hur de uttryckte att de använde sig av dessa pedagogiska handlingsstrategier för att bedriva verksamheten. Resultatet visade också att ungdomsledarnas uttryck tenderade att skilja sig åt för kill- respektive tjejlagen, då ungdomsledarna för killagen var mer fokuserade på prestation och resultat medan ungdomsledarna för tjejlagen fokuserade mer på att gruppen skulle trivas.

  • 250.
    Christiansson, Matilda
    et al.
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Björkman, Luisa
    Halmstad University, School of Teacher Education (LUT).
    Att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation: Hur synliggör pedagoger från en förskola barns matematiska lärprocesser?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.

2345678 201 - 250 of 1414
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf