hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Beischer, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Klart man kan snacka i fem minuter: Svensklärares konstruktioner av muntlig framställning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Bengtsson, Alexander
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lindahl, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Djupare insikter i svenska: En multimodal läromedelsanalys2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. 

  • 153.
    Bengtsson, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Narfgren, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Resan: “Världen är en bok- den som stannar hemma läser bara första sidan”2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Vårteminen 2000 var det dags för en ny praktikperiod för oss lärarkandidater. Under hösten 1999 började vi, Aniya bengtsson och Cecilia Narfgren, undersökamöjligheten till utlandspraktik. Vi var intresserade av att få inblick i ett annat lands skolsystem. Med hjälp av Ingvar och Birgitta Pernebos kontakter blev vi ingbjudna att göra vår praktik i Thailand. Den 9 januari 2000 lämnade vi Sverige och reste mot vårt mål, den lilla thailändska byn Chombung. Där skulle vi studera den thailändska kulturen med inriktning på den thailänska skolan samt undervisa i engelska. Vi blev väl mottagna och vistelsen i Thailand blev något mmycket positivt för oss. Att leva i en annna kultur under en period i livet hoppas va att fler får möjlighet till. Det är en stor fördel att ah konkret erfarenhet av att komma in i en annan kultur, specielllt med tanke på att vi lever i mångkulturellt samhälle.
  • 154.
    Bengtsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ungdomscentrum - Klaragymnasiet 2001-20072008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att ge

    elever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studera

    vidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.

    Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansåg

    man att ändamålsenliga lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då har

    hoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven och

    möjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.

    Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamheten

    utvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genom

    kommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmed

    organisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal en

    utbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur. Satsningarna har även möjliggjort

    större flexibilitet i flera avseende.

  • 155.
    Bengtsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Jag hatar ju samling": Aktionsforskning kring elevers deltagande i samling.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov. Empirin samlades in genom observationer och dagboksanteckningar, vilket sedan analyserades med Libergs (2005) olika kategorier på deltagande. Studiens centrala slutsats är att elevernas deltagande är mer aktivt då läraren tar en mer passiv roll. Då eleverna bygger sitt deltagande på egna erfarenheter och intressen infinner ett större engagemang hos eleverna vilket även genererar en större glädje i gruppen.

  • 156.
    Bengtsson, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande och pedagogisk planering.: Hur 3 lärare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.

  • 157.
    Bengtsson, Anni
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Kjellberg, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Läsinlärning: Sverige kontra Nya Zeeland2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Efter att ha varit ute på verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) på ett flertal skolor har vi sett deras olika sätt at arbeta på när det gäller läsinlärning. Bland annat stötte vi på Nya Zeeländska läsinlärningsmetoden som spridit sig i Sverige på senare år. En lärare tillfrågade oss om varför vi inte åkte till Nya Zeeland och gjorde vår VFU där. Det var så idén till detta examensarbete uppkom. Studiens syfte är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två länder när det gäller läsinlärning. Våren 2006 åkte vi tii Whangarei school i Nya Zeeland. Vi har genom observationer och intervjuer undersökt de båda ländernas läsinlärning, och här sammanställt vår studie. Vi kom fram till att i Nya Zeeland arbetar alla lärare med samma läsinlärningsmetod under samma villkor. I Sverige har vi en uppsjö av material till läsinlärningen och det är upp till läraren att välja utifrån vilken metod man vill arbeta. Vi tror på den Nya Zeeländska metoden då det är en enhetligt sätt att arbeta. Eleverna känner igen sig även om de byter skola och får ett material som är anpassat efter varja elevs nivå. I Sverige är det en blandning av alla metoder och inget enhetligt. Det är svårt att finna riktlinjer och se elevens egna utveckling. När man använder sig av denna svenska blandning kan man inte lika lätt upptäcka brister i inlärningen, då mani nte vet hos vilken metod man ska finna felet
  • 158.
    Bengtsson, Annica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Karlsson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Journalskrivning: Ett sätt at nå målen i läroplanen inom matematik2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    The Swedish curriculum, says that everbody that passes upper secondary school have to be able to express them self both verbally and in writing. They should also have an understanding för mathematics and not only be able to do the calculation. Lots of litterature also tells us that language, mathematics and learning go hand in hand. The purpose of this survey is to investigate how some pupils at Falkenbergs gymnasiskola feel about writing down how they think about a mathematical problem during the time they are trying to solve it, i:e journal writing. Journal writing is a method that has been tried in many other countries in different classes and stages. The paper also discusses whether journal writing could be a good method to advance further towards to the typical goals of the Swedish national curriculum. The group of pupils received several problems during four weeks in the spring three weeks in the fall. In between, a group interview was carried out.
  • 159.
    Bengtsson, Annika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    1902 års Lag angående sedligt försummade och vanartade barn. Ett maktmedel för borgerligheten att kontrollera arbetarklassen?En lokal studie av lagens tillämpning i Halmstad 2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    1902 fick Sverige en Lag angående sedligt forsummade och vanartade barn. (SFS 1902:67som gjorde det möjligt för myndigheter att ingripa i barns och familjers liv på ett sätt som tidigare inte varit möjligt i samma utsträckning. Enligt en rad etablerade forskare kan utformningen och orsaken till lagens uppkomst ses som ett medel för borgerskapet att kontrollera arbetarklassen. Dock anser andra att arbetarklassen själva hade all anledning att själva kontrollera sin klass. Uppsatsen undersöker lagens tillämpning genom en kvantitativ lokal studie i Halmstad. Det primära materialet består av Folkskolestyrelsen Halmstad Nämnden för barnavård korrespondens med bilagor. Utvalda delar har statistiskt sammanställts för en kvalitativ analys. Resultatet visar att lagen varken använts som ett medel i kampen mellan klasserna eller som ett medel i kampen inom klassen. Lagen användes i fallet Halmstad för de ändamål som den, oavsett lagens ursprungliga ståndpunkt eller eventuellt underliggande motiv, var avsedd för nämligen att lösa problemen med den tidens vanartade och sedligt försummade barn.
  • 160.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nilsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Att hantera kulturkonflikter i skolan: en undersökning på två högstadieskolor i Falkenberg2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare på två skolor i Falkenberg arbetarför att förebygga kulturkonflikter och vilka slags kulturkonflikter de stött på i sitt arbete. Vi var även intresserade av vilka faktorer som spelar in när kulturkonflikter uppstår.
  • 161.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Miletic, Milorad
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Miletic, Tatjana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Läxan som ideologi?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.

    Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar och

    intervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning och

    litteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns en

    ideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategorierna

    består således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, men

    däremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiska

    ståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåra

    och arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sig

    av den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnå

    kursmålen annars.

  • 162.
    Bengtsson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Knuuttila, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Sex- och samlevnads undervisningen : i grundskolans senare del2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med vårt arbete är att se hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundskolans senare del. För att få svar på vår fråga har valt att göra enkätundersökningar med föräldrar, elever i åk 6 och gymnasieelever. Vi har även intervjuat yrkesverksamma lärare. Utifrån resultaten har vi valt att utforma vår slutsats som en väglednng inför kommande sex och samlevnadsundervisningar. De viktigaste slutsatserna vi dragit är att sex- och samlevnad är ett ämne som det bör läggas ner mycket tid på. Eleverna måste få tid till att reflektera över sina egna ställningstaganden. Det som förvånat oss mest är bristen på lokala men även regionala mål för undervisningen. Detta medför arr elever runt om i landet men även inom samma skola har olika undervisning.
  • 163.
    Bengtsson, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Konformiteten och pedagogiken: Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar på gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebär för pedagogiken2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

  • 164.
    Bengtsson, Christian
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Personlighet och konformitet: En kvantitativ studie i vilken typ av personlighet det egentligen är som konformerar till gruppen2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten.

  • 165.
    Bengtsson, Erik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Konflikthanteringen i teori och praktik: Vilken betydelse har den? Finns den i praktiken?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Upprinnelsen till min uppsats är min övertygelse om att jag som lärare ska föhålla mig lyhörd till eleverna. Med lyhördhet visar vi på en vilja att tränga in bakom elevernas förmågor att förstå sina egna tankar och känslor. Detta skapar goda relationer som genererar en god stämning och förebygger konflikter. Att undersöka och tolka pedagogers föreställningar om konflikthanteringens betydelse i praktiken, där följande frågeställningar blev centrala: Vilken betydelse har konflikthantering? Hur tillämpar de lärare som jag intervjuat konflikthantering? Hur förebygger lärare som jag intervjuat konflikter Jag valde att göra en kvalitativ inriktad forskning. Med hjälp av djupintervjuer har jag fått svar på mina frågeställningar. Pedagogerna jag intervjuade hade en likvärdig syn på konflikthanteringens betydelse. De ansåg konflikthanteringen väsentlig och att den upptog en stor del av pedagogernas skolvardag men tillämpningen av den samma i praktiken inte såg lika ut.
  • 166.
    Bengtsson, Eva
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Sahlin, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ur led är tiden : En fallstudie av skolverkets försöksprojekt Skola utan tidplan2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med detta examensarbete är att undersöka Skolverkets försöksprojekt, Skola utan timplan (SKUT), från beslut till implememtering. Ett annat syfte med undersökningen är att studera hur skolutvecklingen påverkas av att man avskaffar timplanen. Denna fallstudie involverar intervjuer med lärare och observationer på en F-6-skola som deltar i projektet. Textunderlaget är utförd i ett hermeneutiskt perspektiv eftersom detta synsätt innebär att man skapar en förståeöse för det undersökta och lägger vikt vid en medvetenhet om att forskarens förförståelse har betydelse för resultatet. Undersökninggen är också menad att skapa en förståelse av SKUT-projektet, både för oss som utfört undersökningen och för dess läsare. Den övergripande slutsatsen är att den nationella timplanen är mer ett upplevt än ett faktiskt hinder för skolutveckling.
  • 167.
    Bengtsson, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Värdegrunden - En studie av fem lärares syn på värdegrunden och hur de använder den2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.

  • 168.
    Bengtsson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nilsson, Erik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hälso- och livsstilsfrågor – en undersökning om hur dessa uppmärksammas av sex gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa?2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.

  • 169.
    Bengtsson, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Bergström, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    SKOLAN OCH KLOCKAN2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i

    gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~

    18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan

    en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.

    Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som

    eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte

    undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever

    klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon

    effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet.

    Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi

    slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på

    var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.

  • 170.
    Bengtsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Den historiska lärobolen - en analys av tre läroböcker anpassade för Historia A på gymnasiet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet. Resultatet visade på att världen utanför Europa inte fick speciellt mycket utrymme i läroböckerna och att läroböckerna levde upp till Wikmans principer i olika hög grad: Dock uppfyllde ingen av läroböckerna alla tio principer.

  • 171.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Olsson, Malin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande i elevkåren på Fässbergsgymnasiet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 172.
    Bengtsson, Marcus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ämnesintegration matematik och naturkunskap2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap.

    Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod.

    Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.

  • 173.
    Bengtsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ekdahl, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Stör jag eller störs jag ?: Hur man anpassar skolgården för barn med socialt störande beteende1994Studentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Bengtsson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur bedrivs undervisningen i idrott och hälsa?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.

  • 175.
    Bengtsson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pettersson, Sofia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Vibrationsträning vid knäledsartros2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    In cooperation with Hälsoteamet Halmstad a pilot study was made to see if whole body vibration exercise has any effect on muscle strength, movement and experience of pain in people with knee osteoarthritis. Today whole body vibration exercise is a revolutionary exercise method that needs more studies to show the positive and negative effects.

    Osteoarthritis is a degenerative disease where more cartilage is destroyed than replaced. The most common symptoms are pain, stiffness, restricted movement, muscularly atrophy, tenderness and instability. The cartilage needs pressure to rebuild, it is therefore important that the patient exercise. Studies have shown that whole body vibration exercise with low amplitude and frequency has effects like alleviation of pain, increased movement and muscle strength.

    The aim of this study was to see if strength training on an Xrsize vibration plate has an effect on muscle strength, movement and experience pain in people with knee osteoarthritis. The subject group has included six women and one man between the ages of 56 to 70 years, with knee osteoarthritis verified by x-ray. Following methods was made before and after intervention to measure muscle strength, movement and experience pain: KOOS, interview, VAS, Elektrogoniometer, MuscleLab, chair stands, six minute walk test and one leg jump. The vibration programme included three dynamic exercises, performed at the frequency of 25 Hz.

    The test results show that three people have increased their muscle strength and movement and also decreased the experience of pain from the osteoarthritis. According to the subject group, four people experienced positive effects and three experienced negative or no effect.

    The subject group was too small to make a general conclusion of the effects on knee osteoarthritis from whole body vibration exercise. The positive and negative effects from this study indicate a need for a larger study including a control group.

  • 176.
    Bengtsson, Tania
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Elevinflytande i teori och praktik2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsen behandlar elevinflytande och skrivningarna om elevernas ansvar och inflytande i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, ur ett lärarperspektiv. Uppsatsen är kvalitativ och består av litteraturlistor och intervjuer. litteraturstudien beskriver Lpo 94 och elevernas ansvar och inflytande ur flera perspektiv samt undersöker vad dessa skrivningar får för verkningar i praktiken. I en särskild del behandlas Halmstad kommun. Litteraturstudien undersöker också hur två framstående forskare på området, John Dewey, och Gunvor Selberg, ser på elevinflytande. Uppsatsen består vidare av intervjuer med lärare i Halmstad kommun som aktivt arbetar med elevinflytande och elevernas ansvar och inflytande och beskriver hur deras undervisning ser ut samt vilka konsekvenser implementeringen av elevernas ansvar och inflytande får för deras undervisning. Uppsatsens resultat är framför allt att fast elevernas inflytande är tydligt i styrdokumenten har de dock inte fått tillräckligt genomslag i praktiken. De lärare som intervjuas i uppsatsen låter eleverna vara delaktiga i princip hela läroprocessen och ger dom kunskap om de mål som styr skolans verksamhet. Konsekvenserna av deras undervisning blir framförallt elevaktivitet, makt över den egna kunskapen och möjlighet att påverka. integreting av arbetslagen och ämnesövergripande undervisning kan också nämnas. De intervjuade lärarnas undervisning ligger också Selberg och Dewey nära. I en fortsatt diskussion undrar författaren till uppsatsen bland annat varför elevinflytandet inte helt slår igenom i den svenska skolan
  • 177.
    Bengtsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Eklöf, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Specialpedagogers och ämneslärares samarbetsrelation: i ljuset av postmodernitet och relationellt perspektiv2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Studien belyser en del av det ömsesidiga beroendet mellan specialpedagoger och ämneslärare och medvetandegör den existerade samarbetsrelationen. Studien har karaktären av att vara teoretiserande med specialpedagogers nya uppdrag i fokus. Begrepp och teoretiska verktyg som relationellt- kategoriskt perspektiv samt modernistisk och postmodernistisk samhällsepok används. Syftet med studien var att undersöka samarbetsrelationen mellan specialpedagoger och ämneslärare för att frambringa reflektion kring tidigare forskningsresultat och teori. Vi ville också utröna om specialpedagogers nya postmodernistiska yrkesroll har lyckast framkalla samarbetsformer i en skola uppbyggd under modernitetens epok. Med en empirisk enkätundersökning, på två gymnasieskolor, synliggörs pedagogers innehållsmässiga tankar kring samarbetet och med dessa skapar vi illustrationer för teoretisk reflektion. I uppsatsen diskuteras hur den specialpedagogiska verksamheten kan fungera och utvecklas potimalt. Resultaten visar att den traditionella speciallärarfunktionen har följt med specialpedagogerna in i postmoderniteten. det krävs information, förståelse och vilja till självflektion hos pedagogerna för att den specialpedagogiska verksamheten ska utvecklas och förbättras.
  • 178.
    Bengtsson-Rancic, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Berglund, Marie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Likabehandling: En komparativ studie av vad informanterna anser att de gör för att förebygga och motverka kränkande behandling.      2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.

     

    Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.

     

    I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.  

     

    Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

     

  • 179.
    Beqiri, Lumturije
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Trageton-metoden: Ett sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning i de yngre åldrarna2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.

  • 180.
    Berg, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Spelfilm i historieundervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fåtal lärares resonemang kring att använda historisk film i sin undervisning. Fyra lärare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjälp av en hermeneutisk utgångspunkt.

    Undersökningen visar att lärare har olika skäl att använda sig av spelfilm när de undervisar i historia, och att de ser olika på spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha någon hjälp och stöttning av styrdokumenten när det gäller hur de skulle kunna använda alternativa läromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan användas som ren underhållning, men även för att hjälpa till att skapa ökad inlevelse och ökade färdigheter i historieämnet.

    Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning

  • 181.
    Berg, Carl
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Litteraturens roll i andraspråksklassrummet: Intervjuer med två lärare om synen på litteraturundervisningen i andraspråksklassrummet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet.

  • 182.
    Bergdahl, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Höglund, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Räcker tiden till?: En studie om upplevelsen av kvinnliga gymnasielärares arbetssituation: Några rektorers och kvinnliga gymnasielärares reflektioner2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

  • 183.
    Berger, Gizella
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Östman, Agneta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Astronomikunskap skolår 9 (en jämförande undersökning mellan elevers kunskaper beroende på vilken undervisningsform de har haft)2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    I detta examensarbete var huvudsyftet att göra en jämförelse mellan tre olika skolor med skilda undervisningsformer. Vi har undersökt om det finns någon skillnad i kunskaper, i ämnesområdet astronomi, hos elever i skolår nio beroende på vilken undervisningsform de har haft. Arbetet har utförts enligt en kvalitativ modell. Vi har använt oss av ett astronomiprov, elevintervjuer samt intervjuer med NO-lärare. Antalet deltagande elever i undersökningen är 55 stycken. Det insamlade materialet har sedan tolkats och analyserats av oss författare. Av vårt huvudresultat kan vi inte påvisa att det föreligger någon skillnad i elevernas kunskaper i astronomi beroende på vilken undervisningsform eleverna haft. De har relativt lika beskrivningar på de fenomen astronomiprovet tar upp. Några av de slutsatser vi kommit fram till är att som lärare kan man med fördel undervisa på många olika sätt och ändå nå ett mål med sina elever. Av elevernas resultat på provet har vi fått insikt i att vissa moment i astronomin bör förtydligas på ett mer konkret sätt.
  • 184.
    Berggren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Pro- och antinazism inom samma inriktning? - Två gammalkyrkliga gruppers ställningstagande gentemot nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-19452009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.

  • 185.
    Berggren, Jens
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Moberg, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Hur skildras Förintelsen i svenska läroböcker från 1957 till 2007? En pedagogisk textanalys av historieläroböcker2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar på en bild där en förändring över tid mer och mer övergår till en detaljerad, mångfacetterad beskrivning och förklaring av Förintelsen. De demokratiska värderingarna som läroplanerna vill att man fokuserar på förmedlas i läroböckerna men på olika sätt. Variationen svarar mestadels mot vad tidigare forskning sagt om hur forskarna under denna tidsperiod såg på Förintelsen. Dock är det intentionalistiska synsättet på Förintelsen något som förenar alla tidsperioder med varandra.

  • 186.
    Berggren, Mari
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Skolskildringen i tre svenska ungdomsböcker: En jämförelse mellan det som skrivs om skolan i litteraturen och det som sägs om skolan i den pedagogiska debatten2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Syftet med denna undersökning är att se om det finns ett samband mellan det som skrivs om skolan i svensk ungdomslitteratur och det som sägs om skolan i den pedagogiska debatten. Tre böcker analyseras enligt den narratologiska litteraturteorin och jämförs med läroplan, debattartiklar och skolverkets pressmeddelanden från 2000-2003 samt recensioner. Resultatet visar att det främst är en negativ syn på skolan som skildras i böckerna. Motiven i de tre böckerna är ofta samma som behandlas i debatten, även om många ämnen som diskuteras i debatten inte finns med som inslag i böckerna. Ämnen som behandlas både i litteraturen och debatten är t ex mobbning, elever i behov av särskilt stöd, undervisning, betyg och elevinflytande. Resultatet visar också att den kritiska inställning till skolan som förmedlas i böckerna ofta handlar om att skolan bryter mot läroplanens riktlinjer. Eftersom det är samma ämnen som behandlas i litteraturen som i debatten, kan litteraturen fungera som underlag till diskussioner om skolan.
  • 187.
    Bergh, Kristina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Ohlsén, Carin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Jag borde utnyttja mångfalden mer" En jämförande studie mellan RFSU: s Vägvisare och biologilärares målsättningar och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa fall. I jämförelsen mellan lärarna och RFSU:s Vägvisare framkom det, att de till viss del hade samma målsättningar och arbetmetoder, men överlag tar RFSU:s Vägvisare större hänsyn till mångfalden i klassrummet.

  • 188.
    Berglund, Caroline
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Nilsson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Fyrtio år med Alfons Åberg!: En forskningsstudie med fokus på en bilderbokskaraktärs förändring under fyra decennier.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i vårt examensarbete haft ambitionen att se om karaktären Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förändrats från 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en från varje årtionde, och valde att studera dem utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktären Alfons Åberg inte förändrats avsevärt, utan istället menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat.

     

    Vårt syfte med studien var att se om det skett någon samhällsutveckling i böckerna och därmed även förändrade värderingar. Detta för att väcka ett intresse hos andra pedagoger och få de att reflektera kring de bilderböcker barnen får ta del av ute i verksamheten.

  • 189.
    Berglund, Jesper
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Läsförståelse, typ: en undersökning av typsnitts påverkan på läsförstålese2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Denna uppsats presenterar en undersökning om typsnitts, d v s bokstavssorters, påverkan på läsförståelse. Utifrån ett läsförståelsetest i tre versioner, ett för varje, i undersökningen deltagande, typsnitt, analyseras skillnader i resultat. De typsnitt som har använts är Times New Roman, Comic Sans MS och Garamond. Slutsatsen är att typsnittsval påverkar läsförståelsen och den typografiska traditionen, som kortfattat presenteras i uppsatsen, är en god stöttepelare även vad gäller incitament för ökad läsförståelse.
  • 190.
    Bergqvist, Sofia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Kristiansson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Olsson, Martina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En skola för alla: den heterogena skolvardagen2006Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Arbetet är gjort för att se hur lärare ute i verksamheten arbetar med heterogena klasser. För att få ett verklighetstroget resultat har vi genomfört både intervjuer och observationer med verksamma lärare. Idag är alla klasser till stor del heterogena, det vill säga att det är en stor blandning av elever. Dagens klasser kan bestå av elever med utländsk bakgrrund och olika socioemotionella bakgrunder, vilket vi valt att inrikta oss på. För att lärare ska klara av det krävs en viktig egenskap, flexibilitet. Det har även de intervujade lärarna påpekat som en viktig egenskap då man ska kunna möta varje enskild elev. En slutsats vi kan dra är att grunden till bra undervisning är att skapa bra relationer till eleverna och deras föräldrar. Har läraren gjort det har han eller hon sedan en bra grund att arbeta vidare på, det är något som våra intervjupersoner även förstärker då de poängterade det.
  • 191.
    Berg-Rudolfsson, Gisela
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Wallgren, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Är läroplanen implementerad i skolan?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Uppsatsens fokus ligger på de strävansmål som finns i läraplanen och hur skolan utvecklas och anpassas efter samhällets krav. Syftet har varit at genom intervjuer undersöka mellanstadielärares syn på möjligheten att uppnå läroplanens mål om elevinflytande och elevens eget ansvar. De olika läroplanerna har undersökts för att ge en bakgrund över vad som kan ha förändrats och varför. Den huvudsakliga frågeställningen har varit: Är Lpo 94 implementerad i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I uppsatsen presenteras de temabaserade och teoristrukturerade samtalsintervjuer som gjordes samt hur och var de genomfördes. i teoridelen beskrivs skolans bakgrund, läroplanens historia, olika pedagogiska inriktningar, den förändrade lärarrollen och utvecklingen från gruppsamhälle till individsamhälle. Resultatet består av citat och svar från intervjuerna som sedan ställts mot litteratur, dessa har delats in i tre områden: skolans utveckling och förändring, lärarrollen, samt elevinflytande-individuella mål. I diskussionsdelen presenteras den slutsats vi kom fram till: konflikten mellan den tvåsidig roll som en lärare förefaller att ha vad det gäller att dels följa läroplanens kunskapsmål och dels att anpassa undervisningen efter varje elev. Möjligheten att tillgodose varje elevs förutsättningar och behov är idag inte genomförbart eftersom det saknas resurser. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning, där området i denna uppsats kan utökas med elevintervjuer från mellanstadiet och även intervjuer med lärare och elever från högstadiet.
  • 192.
    Bernandersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    En obetydlig kostnad2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning och

    praktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av att

    tolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".

    Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunala

    grundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet

    "obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olika

    tolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom en

    studie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samt

    genom intervjuer med skolledare. Arbetet har avgränsats till att innefatta kommunala

    grundskolor, år 6-9, inom en kommun.

    Resultatet av undersökningen visar att viss variation förekommer skolledare emellan

    beträffande kännedom och tolkning av den muntliga överenskommelse som anges föreligga

    med skolans huvudman. Lokalt utarbetade direktiv för hantering av avgifter medför dock

    samtidigt att skillnaderna i den praktiska tillämpningen över lag är relativt små. De lokala

    tolkningarna av vad som anses utgöra en "obetydlig kostnad" innebär i teorin ett spann mellan

    noll och 100 kronor per elev och termin. Huvudmannens tolkning får samtidigt anses vara

    något mer strikt än vad de riktlinjer som Skolverket utfårdat medger. Resultatet visar likaså att

    en uttalat strikt policy inte behöver innebära att avgifter ej förekommer. Vid ett flertal skolor

    förekommer även aktiviteter av frivillig karaktär där eleverna får stå för en viss kostnad.

    Kostnaderna kan i några av dessa fall eventuellt anses gå utanför de ramar som fastställts av

    Skolverket, detta då Skolverket i de beslut man fattat inte fäst någon vikt vid om aktiviteterna

    varit av frivillig karaktär.

    Ett fastställande av direktiv för tolkning av vad som kan anses utgöra en "obetydlig

    kostnad" kan, under förutsättning att de förankras väl i organisationen, antas minska risken för

    att det på lokal nivå sker en godtycklig eller subjektiv tolkning av begreppets innebörd. Detta

    kan även antas innebära en minskad risk för uppkomst av diskriminering på ekonomisk grund.

    Samtidigt kan det dock inte bortses från den möjliga konsekvensen att skolans möjlighet att

    kunna erbjuda elever vissa former av aktiviteter kan komma att inskränkas, i vissa fall i strid

    med elevers och vårdnadshavares vilja.

  • 193.
    Bernmalm, Emil
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Friskolediskurs: En fallstudie med konstruktioner av elevidentitet, läraridentitet och kunskapen i fokus2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.

    Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.

    Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.

    Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.

  • 194.
    Bernström, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Lärares tal om datorn som pedagogiskt hjälpmedel2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt

    hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen.

    Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har

    utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna

    ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats.

    Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med

    att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att

    förverkliga dessa mål uttolkas.

    Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på

    vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och

    skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på

    datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en

    ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.

  • 195.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Schüler, Emelie
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    "Jag tycker att ett klassrum ska se ut som ett klassrum och inte ett vardagsrum": Elevers tankar om klassrumsmiljöns påverkan på lärandet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter. Checklistan behandlar frågor kring den fysiska klassrumsmiljön. Elevtexterna från de två skolorna behandlades kvalitativt och presenteras i resultatet i form av citat. I resultatet ges även en beskrivning av skolornas fysiska miljö baserat på observation. Resultatet pekar på att elevtexterna skiljer sig mer åt beroende på individerna snarare än på grund av vilken skola de gick på. Elevtexterna visar även på skillnader mellan elevers åsikter och aktuell forskning gällande fysisk lärandemiljö.

  • 196.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Veberg, Malou
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Giftoman och Bruddok - Giftermål som rit i Den poetiska Eddan och Snorres Edda2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres

    Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska

    Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i

    historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av

    begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,

    fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella

    citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i

    Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk

    forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður

    Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där

    alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de

    utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål

    är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen

    där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen

    av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till

    Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som

    berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.

  • 197.
    Bicolar, Pinar
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Gummesson, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Matematikundervisning för alla eller glömmer vi någon?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling. Majoriteten av eleverna ansåg att de fick arbeta mer självständigt för att komma vidare i matematikboken samt att lärarnas genomgångar inte riktades till dem. Trots det tyckte de begåvade eleverna som intervjuades att deras matematikundervisning var bra, men de kände även ett behov av mer undervisning riktad till dem där de befinner sig. En fortsatt forskning inom matematiken skulle kunna vara alternativa arbetssätt som laborativ matematik samt utomhuspedagogik som ett komplement till den traditionella undervisningen.

  • 198.
    Billing, Marie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Svensson, Anna-Carin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Stressad av skolan?: Analys av skolfaktorers påverkan till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem – sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer. Eleverna i denna grupp buffrar stress och återhämtar sig genom att umgås med familj, vänner och husdjur.

  • 199.
    Biltmark, Elin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Psykologiska strategier vid cytostatikainduserad alopeci  : -Några personers positiva erfarenheter2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att belysa hur några individer, på ett positivt sätt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frågeställningar har varit i fokus: Hur såg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter håravfall? Finns det någon gemensam nämnare mellan individer som till synes har en väl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga källor såsom bloggar och berättelser användes.

    Det resultat som kunde utläsas ur materialet har bland annat pekat på hur olika kamoufalgestrategier använts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare använde sig av såkallade anicipatory coping, såsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvändigtvis kom till användning senare. Två olika strategier användes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hårlösheten som en del av personligheten eller så sågs utseendeförändringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd från personligheten. Vidare var det gemensamt för deltagarna en acceptans av situationen och ett erkännande av olikheten snarare än ett försök att dölja och normalisera.

  • 200.
    Biltmark, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Knutsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT).
    Jag tar väl dagen som den kommer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

1234567 151 - 200 av 1336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf