hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 653
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Cosic, Emina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Socialsekreterares arbetsmiljö: En kvalitativ studie om vilka arbetsmiljöfaktorer som gör att socialsekreterare trivs och vill stanna kvar på sin arbetsplats.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Costa Flores, Casandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Costa Flores, Valeria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det ingår i jobbet: En kvalitativ studie om hot och våld i klientrelationer på Migrationsverket2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt – men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer. Genom sex semistrukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket har vi fått fram underlag som visar att hot och våldssituationer förekommer i större omfattning än vad det anmäls och rapporteras om. Resultatet visade att mörkertalet är stort vid incidentrapporteringen och att det råder en ”det kommer med jobbet”-mentalitet bland personalen. Maktfördelningen har en stor roll i klientrelationen och är en bidragande orsak till att incidenter uppstår. Vidare visar det sig att negativa beslut är de som tenderar att utlösa hot eller våld från klienten och att det väldigt sällan rapporteras kring eller anmäls om inte klienten tar till fysiskt våld. Slutligen visar uppsatsen att förebyggande arbete måste ske i en större omfattning.

  • 153.
    Covic Ullgren, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skoltid blir fritid och fritid blir skoltid: En studie i hur tjejer i gymnasieskolan upprätthåller sin subjektivitet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har sitt avstamp i Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Utifrån Habermas begrepp studeras individers relation till skolan utifrån begreppen system och livsvärld. Syftet är att öka förståelsen kring hur tjejerna i gymnasieskolan som presterar över medel betyg förhåller sig till skolans krav, regler och förväntningar samt hur de kombinerar det med sin subjektivitet. Frågeställning: Övertar dessa, över-medel-presterande tjejer, skolans regler och förväntningar fullt ut eller agerar de på något sätt för att upprätthålla sin subjektivitet? För att besvara huvudfrågeställningen undersöks också om tjejerna känner sig delaktiga i skolans lektioner och innehåll? Metoden har varit av uteslutande kvalitativ karaktär. Materialet har samlats in genom djupintervjuer av 5 st tjejer som går sista året på gymnasiet, verktyg har varit temaindelad intervjuguide. Materialet har tolkats med en hermeneutisk ansats. Teoretisk utgångspunkt är Jürgen Habermas på en övergripande samhällsnivå, Ahrne Göran och Apostolis Papakostas på en organisationsnivå och Erving Goffman utifrån ett rollperspektiv. Resultatet åskådliggör spänningen mellan skola (system) och elev (livsvärld). Skolan bereder inte plats för det kommunikativa handlandet vilket leder till en obalans mellan system och livsvärld samt att eleven inte kan påverka eller bli delaktig i skolan. Frågan om delaktighet belyser också den tudelning som finns inom skolan som organisation. Studien påvisar att tjejerna övertar skolans (organisationens) regler och förväntningar till stor del, men att de använder olika strategier för att bereda plats åt sin subjektivitet. Dessa strategier är fysisk distansering och att på olika sätt dra in sin fritid in skolan. Skoltid blir fritid och fritid blir skoltid. Cyniskt rollspel är också en strategi som används för att upprätthålla sin subjektivitet men också för att dölja andra strategier för omgivningen.

  • 154.
    Cruceat, Olivia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kidane, Sened
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ensamkommande flyktingbarns sociala behov: En kvalitativ studie om professionella aktörers föreställningar om ensamkommande flyktingbarns sociala behov och möjligheten att tillfredsställa dessa behov samt de professionellas kamp med att upprätthålla balans mellan närhet och distans2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.  

    Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.  

  • 155.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Autobiografias Testimoniales2010Ingår i: GéneRos, ISSN 1405-3098, Vol. 2, nr 7, s. 121-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims a critical reading of autobiographies, particularly from a feminist point of view.  But also, on how interpret narrations as witness in society. The text follows a biography Behind my mother’s street by Alexandra Pascalidou, A literal piece, in which the author tells about her feelings and experiences into being immigrant. In other words, about racism in Sweden. A possible conclusion is that immigrant’ s and women’s integration in the Swedish labour market is coloured by racial discrimination. However the emancipation’ struggle is not yet accepted in juridical’s level.

  • 156.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Candomblé:: a Study on Afro-Brazilian Identity1998Ingår i: Corriente del Golfo : Revista Noruega de Estudios Latinoamericanos, ISSN 0804-7303, nr 3-4, s. 221-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 157.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Doing autobiographies: a critical approach2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    My point of departure is that feminist research has to have an emancipatory ambition. This paper aims to reflect around self biography as method. Biographies are testimonies from different angels of experiences, including testemonies. Postcolonial feminist theories criticism about west biographical texts focus on a critique in that often use biographical works, which are excluded from the History. On the other way highlight this standpoint on differential self biographies, as a form into positioning on marginalization, and in different contexts. The ambition with this paper is to analyse a couple self biographies written by immigrants. But when I develop the analysis of it’s I will involve my voice in the middle of their. It because, my ambition is to highlight contextualize these works in a critical understanding about “situated knowledge”.

     

     

  • 158.
    Cuesta, Marta
    Department of Social Anthropology, Lund University, Lund, Sweden.
    Duality! A way of living: The role of the intellectuals in the construction of Candomblé identity1993Ingår i: Research report / Department of Sociology, Lund University, ISSN 1403-5936, s. 1-14Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 159.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Feminism som pedagogiskt projekt2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att reflektera över rollen feminism(er) har på universitetsundervisningen. Målsättningen är att erbjuda en kritisk översikt över hur feministisk teori och praktik samspelar i relation till undervisning – kunskapsproduktion. Mina egna erfarenheter om att undervisa på universitet ligger som fokus på det empiriskt materialet. Ambitionen att förmedla mina egna erfarenheter kan tyckas vara en självupptagen resa, men min önskan ligger i att öppna nya diskussionskanaler kring ämnen som fortfarande kan uppfattas som känsliga, nämligen i anknytning till sexistiska och rasistiska upplevelser i lärosalar eller i undervisningssituationer.

  • 160.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Feministisk konst och motstånd”: En studie om (genus)nätverken inom konstaktivism2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel kommer att reflekteras om konstaktivister kopplade till migrationsprocesser med fokus på fallstudie som metod; dels genom att bearbeta olika konstnärers livsberättelser, dels genom att analysera deras konstverk samt dokumentera deras diasporanätverk. Texten koncentreras kring följande frågeställning: Hur förhåller sig konstfeminister till konstvärlden generellt och till kvinnor i konstvärlden specifikt? Vilka strategier utvecklar gruppen i gränslandet mellan å ena sidan deras feministiska visioner och å andra sidan deras erfarenheter av diaspora?  Under vilka villkor tolkas och förmedlas deras konstproduktion?

  • 161.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Flowers to the Ocean: A study of everyday practices, rituals and identity in Candomblé.1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    How to interpret autobiographies2011Ingår i: Razón y Palabra, ISSN 1605-4806, E-ISSN 1605-4806, Vol. 16, nr 76, s. 9-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to reflect on how to read autobiographical texts. The major ambition is to make a point about the political meaning of testimonies.

  • 163.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Kolonisering… en röst och priset för integration2006Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar en självbiografisk berättelse om genus och (diaspora) gemenskaper, ur ett postkolonialt feministiskt perspektiv.

  • 164.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Postkoloniala röster: om diaspora, mainstream och motstånd2011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna studie kommer begreppen röster, territoriet och testimonier att nyanseras och tillämpas via kritiska reflektioner av diasporarepresentationer. Syftet är att belysa skildringar av ”olikheter” (kön/sexualitet/ras/etnicitet/klass/nationalitet/ etc.) ur postkoloniala och feministiska ståndpunkter. Ambitionen med studien, inklusive val av materialet, syftar till att illustrera spänningar mellan offentliga respektive vardagliga diskursiva berättelser av och om diaspora.

  • 165.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Röster och motstånd: En studie om (genus)representationer inom hiphop2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna artikel behandlar begrepp (genus)motståndet, som illustreras med utgångspunkt i texten ”A Woman's World” skriven av Nabila Abdul Fattah. Ambitionen är att kunna kritiskt resonera om hur ”testimonier” av marginalisering synliggörs i form av (protest)röster i det svenska samhället. Detta med fokus på en diskussion av ”representationer av olikheter”, ur postkoloniala feministiska teorier.

  • 166.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    The centrality of gender and identity in Candomblé: a reflection about religion, gender and society1997Ingår i: Universidad Nacional de Montevideo/Ibero America Institutet (red.) La Ciudadania en el Mercosur, Ibero America InstitutArtikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Vardagssamtal mellan kvinnor: feministiska reflektioner kring berättandet2003Ingår i: Mer än bara kvinnor och män: feministiska perspektiv på genus / [ed] Diana Mulinari, Kerstin Sandell, Eva Schömer, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 119-136Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    ”Vi är inte vagabonder": Om gemenskaper och dess emancipatoriska krafter2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln kommer att diskuteras om ”tillskrivna” respektive ”motstridiga” gemenskaper, mer specifik gemenskaper som utvecklas kring solidaritets aktioner. Detta med syfte av att identifiera, i beskrivningar om samspel mellan den hegemoniska agendan respektive motståndsagendan.

     

  • 169.
    Cuesta, Marta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för samhällsanalys (CESAM), Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR).
    Voces de Resistencia: Un estudio sobre género y hiphop2009Ingår i: GénEros, ISSN 1405-3098, Vol. 2, nr 3, s. 75-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Este artículo discute acerca del rol de la “resistencia de género” como forma de protesta testimonial, sobre la discriminación y marginalización (género y etnicidad) en la sociedad sueca.  Como ejemplo ha analizar voy a usar canciones y textos de protesta escritos por Nabila Abdul Fatta, asi como tambien entrevistas con la misma. Textos los cuales podrian inscribirse dentro del debate sobre “género y diferencia” desde una perspectiva feminista y antirasista. El artículo dessarrolla y discute temas centrales acerca de la discriminación (género y etnicicdad) en la sociedad sueca, asi como tambien del rol que el rap feminista y antirasista ocupan en la misma. Esto a partir de demostrar como la voz de Nabila describe, interpreta y representa a un colectivo (género, etnicidad) y de como el rap femenino (poniendo a Nabila como ejemplo) se apropia de espacios públicos transformandolos apartir de sus protestas.

  • 170.
    Cuesta, Marta
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden & Universidad de Montevideo, Montevideo, Uruguay.
    Welcome to Candomblé: A discussion about religion, ethnicity and global process1996Ingår i: Research report / Department of Sociology, Lund University, ISSN 1403-5936, s. 1-17Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 171.
    Cuesta, Marta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Sustainability, Innovation and Management in Building (SIMB). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Rämgård, Margareta
    Malmö University, Malmö, Sweden.
    Intersectional Perspective in Elderly Care2016Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikel-id 30544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Earlier research has shown that power relationships at workplaces are constructed by power structures. Processes related to power always influence the working conditions for (in this study in elderly care) the working groups involved. Power structures are central for intersectional analysis, in the sense that the intersectional perspective highlights aspects such as gender and ethnicity (subjective dimensions) and interrelates them to processes of power (objective dimension). This qualitative study aims to explore in what way an intersectional perspective could contribute to increased knowledge of power structures in a nursing home where the employees were mostly immigrants from different countries. By using reflexive dialogues related to an intersectional perspective, new knowledge which contributes to the employeés well-being could develop. Narrative analysis was the method used to conduct this study. Through a multi-stage focus group on six occasions over six months, the staff was engaged in intersectional and critical reflections about power relationship with the researchers, by identifying patterns in their professional activities that could be connected to their subjectivities (gender, ethnicity, etc.). The result of this study presents three themes that express the staffs experiences and connect these experiences to structural discrimination. 1. Intersectionality, knowledge and experiences of professionalism, 2. Intersectionality, knowledge and experiences of collaboration, 3. Intersectionality, knowledge and experiences of discrimination. The result demonstrates that an intersectional perspective reinforces the involved abilities, during the conversations, into being clear about, for example, their experiences of discrimination, and consequently developing a better understanding of their professionalism and collaboration. Such deeper reflections became possible through a process of consciousness-raising, strengthening the employee’s self-confidence, in a positive way. © 2016 M. Cuesta.

  • 172. Dafina, Ahmeti
    Psykosocial arbetsmiljö samt stressfaktorer bland undersköterskor/vårdbiträden inom kommunala hemtjänstverksamheter: En kvantitativ tvärsnittstudie och en kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter.

    Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen.

    Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter. Dock var det sociala stödet högt eftersom flertalet upplevde en god sammanhållning inom arbetsgrupperna.

    Resultatet i den kvantitativa undersökningen visade att det fanns stressfaktorer i dessa verksamheter. Det som var intressant och stack ut var att det allmänna hälsotillståndet upplevdes som mycket bra/ ganska bra av 70.8% av deltagarna, dessutom bedömde 80.3% arbetsförmågan kring psykiska krav som mycket god/ ganska god. 82.4% bedömde arbetsförmågan när det gäller fysiska krav som mycket god/ ganska god. Trots dessa positiva procentenheter svarade flertalet att arbetet krävde att man arbetar fort samt hårt. Dessutom svarade 83.5% att man ibland, ganska ofta, nästan jämt kände sig uppvarvad, 67,1% svarade att man ibland, ganska ofta, nästan jämnt känner sig pressade på gränsen av vad man klarar av. Ytterligare var det 71.8% som upplevde stress ibland, ganska ofta, nästan jämnt. Det vill säga att resultatet påvisade stressfaktorer dock inga bakomliggande orsaker. För att definiera bakomliggande orsaker genomfördes nio intervjuer i studie 2 med ändamålet att förstå medarbetarnas arbetssituation.

    Resultatet av studie 2 påvisade att orsakerna till att stress uppstod var förändrade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter hade ökat radikalt, därtill poängterades det av alla intervjupersoner att man fått flera kundbesök med kort restid emellan vilket ledde till frustration, oro, stress samt dåligt samvete. På så sätt påverkades medarbetarnas meningsfullhet med arbetet. Därtill påvisade undersökningen att medarbetarnas arbetsplatser var så kallade ”spända arbeten” eftersom kraven var höga och beslutsutrymmen väldigt små.

  • 173.
    Dahlqvist, Frida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Cecilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att upprätthålla en identitet genom konsumtion: - en sociologisk studie om studenters identitet inom en konsumtionskultur2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu). Resultatet visar att konsumtionskulturen har ett inflytande på studenter på Högskolan i Halmstad. Dem sociala konsekvenser konsumtionskulturen har bidragit med är att upprätthålla identiteter som grundar sig på den bild som individen försöker upprätthålla med sin konsumtion. Studenterna använder varor till sin intrycksstyrning för att de anser att varor presenterar deras identitet. De visar sig att konsumtion ger en identitet en tillhörighet till sociala grupper som studenterna vill tillhöra samt ett medlemskap i konsumtionssamhället, som ska ange respektabilitet.

  • 174.
    Dahlstedt, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sundqvist, Evelina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Att jag blev jag": - en sociologisk analys av homosexuellas "komma ut" process2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om homosexuellas ”komma ut” process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det.

    Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ”komma ut” process.

    I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ”komma ut” processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv.

  • 175.
    Dammbro, Jeanette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Burängen, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ungdomar och personlig utveckling i skolans värld2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?

    Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  

    Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.

    Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer

  • 176.
    Danielsson, Erna
    et al.
    Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Wall, Erika
    Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Öhman, Susanna
    Mid Sweden University, Östersund, Sweden.
    Ethical Perspectives on Volunteer Participation: Training CBRN Incidents Live2015Ingår i: Ethics and Risk management / [ed] Lina Svedin, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2015, 1, s. 141-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 177.
    Danielsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET). Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Bio- och miljösystemforskning (BLESS), Biomekanik och biomedicin.
    Asymmetry in Elite Snowboarders: A Study comparing Range of Motion in the Hip and Spine, Power in Lower Extremities and Circumference of Thigh2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Snowboarding is a relatively young sport and has grown since the birth in the 1960-70.

    Today, snowboarding still is a lifestyle to many, but also an accepted mainstream sport and has been an Olympic sport since the Olympic Winter Games in Nagano, Japan 1998 (18,35,36). The movement pattern and body position is asymmetric, since you stand sideways with the front foot ahead of the rear foot in the line of direction (14,18,28). Several studies that have investigated the biomechanics of snowboarding have showed that the loading of the lower extremities are different in the front leg compared to the rear leg during riding (14,18, 22,23,28).

    The purpose of this study was to investigate if the asymmetric body position in snowboarding causes differences between front and rear leg considering; circumference of thigh, range of motion (ROM) in the hip joints, power in lower extremities, or causes asymmetrical ROM in the spine in the test group compared to the control group.

    Two groups were used, one test group consisting of ten elite snowboarders (n=10) with an average age of 18 years, and one control group consisting of eight high level skiers (n=8), average age 17,25 years. All subjects were students at Malung/Sälen Alpine Elite Gymnasium. Measurements of ROM in hip and spine were made with a myrin incline goniometer and universal plastic goniometer. A one leg countermovement jump (CMJ) was made as a test of power in the lower extremities using Ivar ump & speed analyzer. Measurements of circumference of thighs were made using a soft tape measure.

    The results show significant differences in four of the ten measurements in test group and in two of the ten measurements in the control group. There are significant differences in hip passive flexion (P<0,05) and adduction(P<0,05) in both groups (Tables 2,3) suggesting that in these movements there are individual differences. The one leg CMJ and circumference of thigh shows significant differences, (P>0,05) and (P<0,001), between front and rear leg in the test group (Table 2), but no such differences can be seen in the control group (Table 3) suggesting that these differences may be caused by the asymmetrical body position during snowboarding.

  • 178.
    d'Aubigné, Max
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anderberg, Victoria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ska du gå hem redan nu?: En studie om arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.

    Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band. Detta innebär försämrade relationer eller att relationen upphör helt. Vidare visar resultatet att arbetsrelaterad stress inte endast uppkommer från arbetet utan även att stress skapas ur relationer i privatlivet och utifrån den egna identiteten. Genom att inte kunna besvara privatlivets förväntningar förstärks upplevelsen av stress och den egna identiteten kan komma att ifrågasättas, både av individen själv men också av omgivningen. 

  • 179.
    Degirmenci, Serkan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Malaki, Elisabeth
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fotbollskultur inom ungdomsfotbollen: Fotboll som kulturell företeelse och dess inverkan på den sociala identiteten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt utifrån ett sociologiskt perspektiv studera skillnader mellan elitsatsande och ickeelitsatsande föreningar. Syftet med vår studie är att få större förståelse om hur fotbollskulturer (elitsatsande och icke-elitsatsande) påverkar ungdomars sociala identitet. För att i styrning kunna koppla samman fokus på resultat och skillnader mellan föreningar. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har använt semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material. Vi har använt oss av teorier kring kollektiv identitet, sociala band, interaktionsritualer, habitus, fält och tillhörighet för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring tränarens roll, kulturen och utslagning för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en mer utsträckt bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat samt att ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ungdomar, ledare och organisation. Resultatet visar att det finns skillnader i kulturen mellan de olika föreningarna som kan påverka den sociala identiteten. I den elitsatsande föreningen satsar man på individnivå för att de ska bli en professionell fotbollsspelare. I den icke-elitsatsande föreningen fokuserar man på kollektivet och gemenskapen. Dessa ritualer kan påverka kan påverka ungdomens vardag.

  • 180.
    Demarin, Eva-Lena
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Danielsson, Erna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Eliasson, Linda
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Johansson, Roine
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Olofsson, Anna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Sparf, Jörgen
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Öhman, Susanna
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, Sverige.
    Samhällsvetenskapliga perspektiv på risk och kris: Uppfattning, kommunikation och organisation2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskargruppen KRIHS, Kris och risk i det heterogena samhället, har fått uppdraget att skriva en kunskapsöversikt inom ramen för MSB:s verksamhetsområden skydd mot olyckor, krishantering och civil beredskap. Uppdraget har gjorts i samarbete med Eva-Lena Demarin som stått för stora delar av sammanställningen av tidigare forskning samt delar av övriga avsnitt. Undertecknad ansvarar för översiktens vetenskapliga kvalitet. Kunskapsöversikten är dock ett resultat av forskargruppens gemensamma ansträngningar. Tillsammans med Eva-Lena har gruppen träffats vid fem tillfällen varav vid ett seminarium där texten diskuterats och reviderats. De som varit med och diskuterat, samlat in material och/eller skrivit delar av översikten är förutom ovan nämnda, Erna Danielsson, Sara Ekholm, Linda Eliasson, Roine Johansson, Jörgen Sparf, Erika Wall och Susanna Öhman.

    Då både tiden och utrymmet har varit begränsat gör vi inga anspråk på att kunskapsöversikten är heltäckande. Den ska snarare ses som en ganska grovkorning bild av de senaste tio årens risk- och krisforskning rörande uppfattningar, kommunikation och organisation. Det huvudsakliga bidraget är att översikten identifierar vissa områden där kunskapsuppbyggnad behövs. På så sätt kan översikten ses som en karta där vissa kompassriktningar markerats utifrån vilka MSB kan välja vilka som passar myndighetens framtida verksamhet.

  • 181.
    Dervodeli Brajshori, Ganimete
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Luaibi, Zainab
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vägen till arbetsmarknaden: En studie om upplevelser på arbetsmarknaden hos invandrare med akademisk bakgrund2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.

    Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie. I teorikapitlet redovisas Stigma- inkludering, och Strategier för kapitalökning. 

    I vår studie visar resultatet på att våra informanter upplever svårigheter i sin strävan att nå en optimal arbetsposition som är i linje med deras tidigare utbildning från sitt hemland, och där de många gånger får arbeta med lägre kvalificerade yrken än vad de är utbildade till. Hälften av våra informanter är dock på väg att nå sina önskade positioner på arbetsmarknaden, och andra har redan lyckats med detta med hjälp av ett socialt nätverk. Trots detta tyder resultaten på att många upplever att vägen in till en arbetsmarknadsinkludering är svår, oavsett utbildning eller om man gått en yrkesutbildning i Sverige. En möjligen väg, och ett steg till inkludering på arbetsmarknaden, är att tro på sig själv, kämpa och inte ge upp.  Andra faktorer som kan ha betydelse för hur det går för individer med annan etnisk bakgrund på arbetsmarknaden kan givetvis också hänga samman med om det finns ett socialt nätverk kring dessa människor samt vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Denna grupp av invandrare med akademisk bakgrund har i regel mindre socialt nätverk än övriga i majoritetssamhället. En möjlig förklaring till detta kan vara att det är ett nytt land med en annan kultur vilket kan innebära att de inte har många andra sociala relationer förutom kontakter med myndigheter och statliga institutioner. Detta kan fungera som en maktmekanism som både kan möjliggöra och begränsa utrymmet på arbetsmarknaden för denna grupp.

  • 182.
    Dervodeli, Ganimete
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Nyckeln till framgång: En studie om familjerådgivarens makt i parterapi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin.

     

    Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv. Dessa termer ansåg jag var potentiellt relevanta och kunde associeras med informanternas redogörelser för sina arbeten som familjerådgivare i samtalsterapier i parrelationer ur ett maktperspektiv.

     

    Resultat: Studiens slutsats visar att de studerade familjerådgivarna har makt i parterapin då de fullgör sitt yrkesansvar i den omfattning som krävs enligt de regler och lagar som gäller i en parterapi. Utifrån denna form av makt blir de studerade familjerådgivarna fångade av samhälleliga strukturer och därmed blir den form av terapi som utövas genom att paret endast ska lära sig kommunicera med varandra, något som befäster könsstrukturerna.

  • 183.
    Dizdar, Natasa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Flyttfåglar: En kvalitativ studie om hur återvandraren blir invandraren i sitt hemland2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem.

  • 184.
    Edvinsson, Johan
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Pappa för livet!: En kvalitativ undersökning baserat på fem pappors livsberättelser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

  • 185.
    Eirestål, Andrea
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Utsatta barn: Hur personal vid ett utredningshem arbetar utifrån barnperspektivet och BBIC modellen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    To take the role of another is an important and a central part of human interaction. When we take the role of another we not only learn about them but also we learn about ourselves and how we interact with other people.  Social work in this form, working with directly with families in crises, is much about understanding other people’s perspective and feelings. It is important to know the strategy of one’s work and which perspective to work from. Every child in the world should have the right to grow up in a healthy environment. According to Harriet Ward there are seven basic needs that are considered universal for all children. These basic needs are health, education, identity, social presentation, emotional- and behavioral development, family and social relations and self care skills. The staff that I interviewed takes on child perspective and uses BBIC (Barns Behov I Centrum) as a guideline in their work. All children in Sweden are protected by the United Nations Convention on the Rights of the Child and thereby have legal rights to claim. If a child’s mother or father or any other near relative can take care of them or need help to straight out their family situation, society needs to step in and take the child under protection. To work so that children who lives in a unhealthy and exposed world can get a better life, is a challenge and requires help from the children’s family, relatives, friends, school, neighbors, social services and so on. Our society has a responsibility towards these children.

  • 186. Ekerhed Isac, Sandell Hannah
    Det som vänner har är gemensamt: En sociologisk studie kring vad som motiverar ett deltagande i onlinespelskulturen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 187.
    Eklund, Magdalena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hansson, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Det dubbla straffet: Mödrar på anstalt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället. Den här uppsatsen försöker förklara sambanden såväl som de inkompatibla rollerna och dess konsekvenser för mödrar i fängelse. Thomas J Scheffs teori om sociala band leder diskussionen och är avgörande för att förstå behovet av hänsynstagande liksom den förödande skammens inverkan på individ och samhälle. Mänsklig mångfald och flerfaldiga verklighetsuppfattningar finner mening i en socialpsykologisk tolkning och analys sprungen ur en innovativ undersökning.

  • 188.
    Ekström, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Unga vuxna som fortfarande bor hemma.: - En kvalitativ studie som omfattar familjens erfarenhet om unga vuxnas levnadssituation2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    I min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder. Intervjupersonerna var tiostycken, varav fem unga vuxna och fem föräldrar, där fyra par har släktband.

  • 189.
    Eldonson, Marianne
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rosén, Annelie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Långtidsarbetslöshet - En förändring i livet: En socialpsykologisk studie av hur långtidsarbetslösas liv förändras efter en arbetslöshet med fokus på socialt välbefinnande, roll & identitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats.

    Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation. I den nya livsituationen var gemenskapen med vänner och familj betydande för hur arbetslösheten hanterades.

     

  • 190.
    Emma, Edén
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Anna, Bennman
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    "Men det är på nåt sätt en av de bästa stunderna i veckan": En studie om gemenskap och identitetsskapande i en buddhistisk meditationsgrupp2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

  • 191.
    Emma, Johansson
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Zander, Jenny
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att ses som avvikande i ett heteronormativt samhälle: En studie om transpersoners livsberättelser om sin identitetsutveckling2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar transpersoners livsberättelser och hur deras utveckling påverkat dem. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring transpersoners identitetsutveckling och hur det påverkar deras livsvillkor. Uppsatsens huvudfrågeställning är: Hur beskriver transpersoner sin identitetsutveckling samt på vilket sätt påverkas informanterna av att ses som avvikande i deras livsberättelser? I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod med sju transpersoner. Studien har en fenomenologiskt inspirerad metodsansats samt en hermeneutisk analysansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen var Goffmans teori om Stigmatisering, Scheffs begrepp Sociala band samt Queerteorin som samhällsbakgrund. Resultatet påvisade transpersonernas bristande livsvillkor i samhället. Det framkom att informanterna präglades av en komplex livssituation där samtliga nämnde att deras identitetsförändring haft en negativ inverkan på deras liv. Detta har skapat en psykisk ohälsa som bland annat uttryckts genom självdestruktivitet. Samhället behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet. Vi ser att vidare forskning i ämnet är viktigt för att förbättra samhällets kunskap och synsätt i hopp om att skapa ett mer jämlikt samhälle. 

  • 192.
    Emmertz, Nina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sten, Elin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillgänglighet, meningsfullhet och utsatthet: En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever och hanterar sin yrkesroll2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Elderly care and its first-line managers are an essential part of social work. As the demographic changes since the demands for efficiency in elderly care are increasing. The profession of the first-line managers is complex. They need to make well-balanced priorities for the good of the organizations and the wellbeing of patients and employees. Based on that our study aims at increasing the knowledge about how first-line managers of elderly care experience and handle their profession. Furthermore the study aims to explore how support around first-line managers can look like and how they achieve balance between their profession and private life. To answer the aim of the study six semi-structured interviews were performed with first-line managers, who are active in elderly care, equally many men as women. The first-line managers are active in publicly organized elderly care in three municipalities in southern Sweden. The results show that the first-line managers experience of their profession is positive, all of them experiencing a meaningfulness. However, the results show that the first-line managers are experiencing demands of availability and the management position in itself implies an exposure. Based on this study, we can conclude that the six first-line managers included in this study perceive their profession as stimulating and meaningful, which is also in line with previous research. Only two of six first-line managers have negative experiences related to their profession. The first-line managers use both work experience as well as a functioning support structure to handle the demands and expectations. In order to achieve a balance between profession and private life the professional distance to their employees is crucial. 

  • 193.
    Ericsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Farahmand, Shakila
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Konstruktiv arbetsgemenskap: En kvalitativ studie om gruppsammanhållning inom en arbetsgrupp i ett IT-företag2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här undersökningen är att studera vilken relation som finns mellan sammanhållning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgått ifrån två frågeställningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhållningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhållning och kommunikation? Vi har svarat på våra frågeställningar utifrån nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp på företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fått fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrån relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vår uppsats kommit fram till att sammanhållningen i stor utsträckning påverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har även kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur påverkar hur sammanhållningen utvecklas.

  • 194.
    Eriksson, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hassan, Magdalena
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    LIVET SOM FÖRE DETTA KRIMINELL: EN STUDIE AV EXITPROCESSER2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ”exitprocesser” och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro. En process som för många sannolikt börjar redan innan personen greps och där anstaltsvistelsen endera leder till en återgång i kriminalitet eller blir till en vändpunkt i tillvaron följd av ansträngningar att trots sitt stigma erövra ett socialt accepterat liv och identitet.Forskningen har vi utfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju före detta kriminella, samt en kriminal vårdare på mindre anstalt i Sverige.

    Vår föreställning var att fängelsevistelsen var en tung plats att vistas på och att det intagna blev hårt påverkade av denna upplevelse. När det äntligen blir frigivna antog vi att det för dem var en lättnad och att samhället och olika myndigheter gjorde allt i sin makt för att hjälpa individer att acklimatisera sig tillbaka till samhället. Dock förstod snabbt att detta inte var den sanna bilden av verkligheten.

     Uppsatsen har varit otroligt intressant och givande för oss, och vi är väldigt nöjda med vårt resultat. Tack vare vara våra intervjuer samt redan befintlig forskning så anser vi att vi fått en ökad förståelse kring ämnet, som vi hoppas kunna förmedla vidare till våra läsare.

    I vår slutsats har vi konstaterat att tiden man sitter på anstalt inte är så besvärlig. ”Man levde i ett samhälle i samhället”, där man skaffade sig rutiner för att anpassa sig efter den nya miljön samt för att få tiden att gå. Inne på anstalten började den första delen av exitprocessen där individerna reflekterade över sina liv och ville ge upp den kriminella livsstilen. Vid frigivning då man skulle börja leva ett liv som icke kriminell började dock det riktiga straffet, man kände sig vilsen och stod med fötterna i två olika världar. Informanterna kände sig identitetslösa då det befann sig i ett samhälle de längre inte kände till samtidigt som det inte vill gå tillbaka till det kriminella livet. Hjälpen från myndigheterna infann sig inte på ett lämpligt sätt utan man kände sig istället motarbetad och utanför samhället, samtidigt som ett stigma införlivades.

    De individer som inte föll tillbaka i kriminaliteten lyckades tillslut hitta sitt stöd i KRIS. Där fanns det andra individer som gått igenom samma hårda resa och man fanns som stöd för varandra. Det är äntligen i detta skede som den riktiga vändpunkten kommer i processen, man kan börja bygga en ny identitet utan kriminalitet.

     Nyckelord: Kriminalitet, Rutiner, Utanförskap, Tillhörighet

  • 195.
    Eriksson, Christoffer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Athletic Career Development in Relation to Health Issues2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

  • 196.
    Eriksson, Christoffer
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Swedish Players’ Transition From Junior to Senior Football in Relation to Perceived Health and Athletic Identity2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftena med föreliggande studie angående svenska spelares övergång från junior till seniorfotboll var att undersöka: (1) övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler, såväl som förhållandet mellan dem; (2) hur övergångs-, upplevd hälsa- och idrottsidentitetsvariabler bidrar till: (a) ett hälsosamt idrottsdeltagande; (b) ett ohälsosamt idrottsdeltagande; (c) idrottarnas anpassning till seniornivån i fotboll; (d) livstillfredsställelse. De teoretiska referensramarna inkluderade: the developmental model on transitions faced by athletes; the career transition model; the perceived health and sport/exercise participation model; the circle of health model. Deltagarna (n = 126) bestod av svenska ungdomsfotbollsspelare på lokal, nationell och internationell tävlingsnivå. Tre mätinstrument användes med tanke på den kvantitativa utgångspunkten: Enkäten Karriärövergången från Junior till Senioridrott; Upplevd Hälsa & Idrottsdeltagande Profil; Athletic Identity Measurement Scale. Övergångsvariablerna undersöktes och flera samband upptäcktes mellan övergångs- och upplevd hälsavariabler och idrottsidentitet. Fyra multipla regressionsanalyser visade att tillfredsställelse med olika delar av livet och copingstrategier är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett hälsosamt idrottsdeltagande. Idrottsidentitet, personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter, samt press från omgivningen är positivt signifikanta faktorer som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Dessutom så upptäcktes support från omgivningen att vara en negativt signifikant faktor som bidrar till ett ohälsosamt idrottsdeltagande. Hur viktiga olika delar av idrotten är och tillfredsställelsen med idrottsdeltagandet är positivt signifikanta faktorer som bidrar till idrottarens anpassning till seniornivån, då däremot hur viktiga olika delar av livet är och idrottsidentiteten är negativt signifikanta faktorer. Hur viktiga olika delar av livet är och ett hälsosamt idrottsdeltagande är positivt signifikanta faktorer som bidrar till livstillfredsställelse. Resultaten diskuteras i förhållande till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

  • 197.
    Eriksson, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Haglund, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Motivation och Attribution: - En jämförelse mellan amatör- och elitfotbollsspelare2009Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation. Elitspelare upplever en högre inre motivation och en högre amotivation än amatörspelare. Ett negativt signifikant samband mellan ålder och inre motivation, samt amotivation upptäcktes. Yngre individer upplever en högre grad av inre motivation, men de känner också en större amotivation till sitt deltagande.  Resultatet visar på viktiga faktorer för individens utveckling och deltagande i fotboll.

  • 198.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kask, Carina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Kris, en möjlig väg från utanförskap till gemenskap: en kvalitativ intervjustudie om f.d. kriminella kvinnor och män2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc. Man kan bli bemött av samhället som icke trovärdig vilket ökar avståndet och klyftorna mellan den kriminella och den icke kriminella vilket försvårar återetableringen i samhällsgemenskapen. Att gå från ett utanförskap med stigmatisering till att ingå i en gemenskap är en komplex process. Utifrån vår uppsats ser vi att ett gott och respektfullt bemötande, där man inte bemöter individen utifrån dennes stigma, är en av flera betydande komponenter för individens förändringsprocess. KRIS har varit en plats för den kriminella att i lugn, trygg och respektfull miljö kunna återetablera sig i samhället.

  • 199.
    Eriksson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hallengren, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    SPINDELN I NÄTET: Föräldrars perspektiv på samverkan av insatser kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Our aim with this study is to create an understanding of how parents of children and young people with neuropsychiatric diagnoses experience cooperation and response from and between schools and authorities. Research show that cooperation can be successful, but that the path is often problematic. Although there is a collective responsibility in society of children's well-being,  research show that there is a shift in responsibility of the children's problems from the different parties in which the responsibility often fall solely on parents. Another aspect that appears in earlier research is the parents' great need of support in their situation that is described as chaotic.    The study is of qualitative sort and is based on interviews that consist of questions with an open character. The result has been analyzed with the help of previous research and theory of street-level bureaucrats (Lipsky), stigma (Goffman) and the idea of field, habitus and capital (Bourdieu & Passeron). Our result largely reflect previous research. From the parents perspective the school is perceived as the biggest concern. According to them the problem lies within a lack of knowledge and lack of an individual perspective. The parents express a desire for a greater cooperation, increased knowledge within authorities and schools, as well as an increased understanding of neuropsychiatric diagnoses and furthermore help and support in the early stages. Ultimately the parents have a desire that authorities, school and family frequently pursue a mutual dialogue where the character of the encounter is paramount.

  • 200.
    Eriksson, Helena
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), Regionalt lärande och ledarskap (RELL).
    Befolkning, samhälle och förändring: Dynamik i Halmstad under fyra decennier2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förändringar i samhället diskuteras ofta på en aggregerad nivå där det argumenteras för att samhället förändras från ett modernt industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle. Genom att studera samhället på en lokal nivå är det möjligt att studera komplexitet och variationer av de aggregerade teorierna kring samhällsförändring, det vill säga studera förändring i ett kontext av tid och plats. Utgångspunkten i denna studie är att analysera förändring i ett lokalsamhälle. Studien är en fallstudie av Halmstad, en kommun på Sveriges västkust, mellan åren 1968 och 2006. Det empiriska materialet består av analyser av demografisk statistik och arbetsmarknadsstatistik där offentlig statistik har används. Dessutom har analyser av officiella och historiska dokument samt intervjuer med personer aktiva i Halmstad gjorts. Tre tidsperioder identifieras i analysen, vilka karaktäriseras av olika mönster i befolkningen. Perioderna karaktäriseras även av förändringar på arbetsmarknaden och i befolkningens sysselsättning. Dessa förändringar analyseras genom samspelet mellan aktörer i lokalsamhället och aktörer och influenser som kommer utifrån. Genom analyser av reflexivitet visas hur förändring och stabilitet influeras av samspelet mellan det nya och det existerande, eller innovation och tradition.

1234567 151 - 200 av 653
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf