hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Östlinder, Nora
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans uppfattningar av hur äldre personer med demens kan få sina omvårdnadsbehov uppfyllda inom primärvården2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom primärvården är den äldre populationen med minnessvårighet en aktualiserad och växande grupp där ökade kunskaper inom psykiatrin börjar spela alltmer större roll i identifieringen av olika grader av minnessvårigheter inför demensutredningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor inom primärvården uppfattar att äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser, utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. Metod: Mot bakgrund av studiens syfte föll valet av designmetod på en beskrivande, kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsansats. Intervjupersonerna bestod av 5 distriktssköterskor på 5 vårdcentraler, geografiskt jämnt utspridda över Hallands län. Resultat: I resultatet framkom tre beskrivningskategorier för att beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av hur äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser: Att möta olika former av patientbehov, Att tillvarata befintliga resurser och Att vara medveten om brister, begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Konklusion: Distriktssköterskor inom primärvården möter olika former av behov hos äldre personer med en demensdiagnos eller demenssymtom för att bemästra sin sviktande kognitiv förmåga. De tar tillvara de befintliga resurser såsom distriktssköterskornas egen yrkesskicklighet, sina strategier och utvecklingsresurser, de uppfattar även anhöriga som en resurs och tar tillvara samordning av resurser inom- och utanför primärvården. Distriktssköterskorna är medvetna om begränsningar, brister och utvecklingsmöjligheter inom den egna yrkesgruppen samt för fram ett stort behov av kompetensutveckling.

  • 152.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Moberg, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt.

  • 153.
    Bengtsson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad

  • 154.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Barncancer och den svåra tiden som följer: Föräldrars upplevelser av stöd2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Årligen rapporteras det in ungefär 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan åldrarna 0-18 år. I vården av cancersjuka barn är förutom barnen, även föräldrarna i stort behov av stöd. För att öka vårdkvalitén behöver föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa föräldrarnas upplevelser av stöd när barnet har en cancer diagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes. Tre kategorier framkom: Information till föräldrarna, Delaktighet för föräldrarna samt Bemötande gentemot föräldrarna. Upplevelser av stöd under barnets sjukdomstid var individuella men majoriteten av föräldrarna fann stöd i att samtala med vårdpersonal samt andra föräldrar till cancersjuka barn. Ytterligare upplevde föräldrar stöd i att få lov att vara med sitt barn på sjukhuset. Det behövs mer forskning kring hur kvalitén på stödjande åtgärder till föräldrarna kan utvecklas

  • 155.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Frida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Tillbaka till skolbänken: Vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevelser av patientundervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Typ 2-diabetes är en utbredd sjukdom som ställer höga krav på kunskap hos patienterna som lever med sjukdomen, komplikationerna är många men påverkbara av patienten själv. Patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes kräver undervisning för att erhålla goda egenvårdsfärdigheter, vilket minimerar uppkomsten av komplikationer. Sjuksköterskor utbildar patienterna som en del av omvårdnadsarbetet för att främja hälsa och minska komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna patienter diagnostiserade med typ 2-diabetes upplevde patientundervisning. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie utifrån en induktiv ansats. Fyra kategorier uppkom i litteraturstudiens resultat: Lärandeaktiviteternas betydelse, lärares karaktär och bemötande, sjukdomsinsikt och självförtroende och informationens relevans. Både patientundervisning i gruppformat och individuellt upplevdes positivt, kritik riktades mot bristen på individanpassad undervisning. Det framkom i litteraturstudien att patienternas upplevelser av den som undervisade påverkade huruvida undervisningen var gynnsam eller ej. Patienternas egenvårdsförmåga upplevdes öka. Till stor del upplevde patienterna information given under undervisningen vara relevant. Patienternas upplevelser bör tas i beaktande vid utformning av patientundervisning, utbildning av sjuksköterskor samt av sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Motiveringen är att undervisningen skall vara så gynnsam för patienterna diagnostiserade med typ 2-diabetes som möjligt.

  • 156.
    Bengtsson, Emmelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hallström, Elina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ta emot mig när jag faller: Partnervåldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Ur artiklarnas resultat urskiljdes fyra huvudteman. Resultatet i litteraturstudien visar att en god mellanmänsklig relation är av stor betydelse för att kvinnan ska avslöja sin situation. Många kvinnor har dock negativa erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Upplevelser av att bli tillfrågad, bli bemött med respekt och förståelse, samt få relevant information förekom sällan men efterfrågades starkt. Att öka kunskaperna hos hälso- och sjukvårdspersonal genom utbildning är av stor vikt. Vidare forskning bör, förutom att se till kvinnors upplevelser, också fokusera på erfarenheter hos män i olikkönade förhållanden samt män och kvinnor i samkönade relationer.

  • 157.
    Bengtsson, Eva Lena
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Biondic Rosander, Karolina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Storn, Bibbi
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Faktorer av betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske patientsäkert.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar.

  • 158.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Hanna
    Att vårda sin livskamrat: Upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, Att vårda är betungande och Att vårda är att anpassa sig. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning.

  • 159.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson Zaheri, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att uppleva meningsfullhet som äldre vid depression: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

  • 160.
    Bengtsson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Yan, Ella
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Äldres upplevelser av dagligt liv efter höftfraktur: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Höftfrakturer hos äldre kommer att bli ett stort globalt hälsoproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. En höftfraktur kan medföra en rad negativa konsekvenser i det dagliga livet, därmed är det viktigt att belysa hur de äldre upplever livet efter höftfrakturen. Syftet med denna studie var att belysa de äldres upplevelse av dagligt liv efter höftfraktur. Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys och består av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: upplevda förändringar i dagligt liv, upplevelser av behov av rehabilitering, upplevelser av behov av socialt stöd. De äldre upplever förändringar i det dagliga livet efter höftfrakturen från ett fysiskt och psykiskt samt socialt perspektiv. De behöver olika former av stöd för att kunna återvända till sin fungerande vardag. Vidare forskning bör lägga fokus på könsspecifik kunskap om förändringar i det dagliga livet hos de äldre med höftfrakturer.

  • 161.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Susanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör: Ett kunskapsunderlag2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten. Det visade också vilka åtgärder sjuksköterskan ska beakta i samband med läkemedelshantering vid cytostatikabehandling, kortisonbehandling och epileptiskt anfall. Sjuksköterskan ska ha kunskap om hur observationer/övervakningar ska genomföras samt hur den speciella omvårdnaden bör genomföras vid strålbehandling, illamående, malnutrition, trötthet/depression och febertillstånd. Även kontaktsjuksköterskans roll i stöd och samordning behandlas. Kunskapsunderlaget visade vilka omvårdnadsåtgärder patienter med malign hjärntumör är i behov av. Implementeringen av kunskapsunderlaget medför en evidensbaserad grund för omvårdnadsarbetet och en ökad patientsäkerhet. Studien visar att det behövs mer omvårdnadsforskning inriktad på patienter med hjärntumör för att kunna ge en evidensbaserad omvårdnad till dessa patienter.

  • 162.
    Bengtsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En plats för hälsa: Vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram.

  • 163.
    Bengtsson Lundin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mjöberg, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att skapa nya vanor och beteenden: Hur motivation påverkar människan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

  • 164.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palmgren, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. 

  • 165.
    Bengtsson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersen, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med diabetes mellitus typ 2: Faktorer som påverkar individens upplevda livskvalité2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén. Studien visade också att det kan vara hälsovådligt om en individ med diabetes typ 2 drabbas av depressionssym- tom då det kan minska individens följsamhet i sin behandling vilket kan leda till svåra komplikat- ioner. Även hypo- och hyperglykemi visade sig ha en negativ inverkan på livskvalitén. Inade- kvata blodglukosvärden kan leda till mikro- och makrovaskulära komplikationer. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur dessa sjuk- domsrelaterade faktorer påverkar individen för att kunna hjälpa till att förbättra dennes livskvalité.

  • 166.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cederlöf, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityd: till patienter med suicidalt beteende2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden. Resultatet visade att erfarenhet, ålder, utbildning, psykiatrisk konsultation och sjuksköterskans aktuella sinnesstämning hade betydelse för dennes attityd. Det framkom även att när sjuksköterskan hade en tillåtande attityd blev vårdandet mer positivt vilket fick patienterna att känna sig mer omhändertagna. När vårdandet blev negativt berodde detta på att sjuksköterskan hade en avståndstagande attityd eller fördömande attityd. Detta kan leda till att patientens återhämtning tog längre tid. Flera studier visade att de sjuksköterskor som inte hade erfarenhet av att arbeta med patienter med suicidalt beteende var mer fördömande i sin attityd, jämfört med erfarna sjuksköterskor. Vidare forskning angående skillnader på manliga sjuksköterskor och kvinnliga sjuksköterskors attityder till patienter med suicidalt beteende behövs, vilket inte framkom i denna litteraturstudie.

  • 167.
    Bengtsson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thidemansen, Mona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården.

  • 168.
    Bengtsson, Veronika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindälv, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. 

  • 169.
    Bengtsson, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pettersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikintervention: Att använda musik för att lindra smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. 

  • 170.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boklund, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Törnkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigvårdare till demenssjuk i hemmet - Erfarenhet av e-hälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den åldrande befolkningen ökar i flera länder i världen, vilket visar sig ge en ökning av personer med en demenssjukdom. Det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra vården i hemmet, så att den demenssjuke kan bo kvar i sitt hem. För anhörigvårdaren som lever med en demenssjuk förändras livet och den nya förändringen kan bli väldigt krävande, vilket leder till en psykisk och fysisk belastning. Idag erbjuds olika e-hälsobaserade lösningar i vården. Lösningarna presenteras som ett komplement till sjukvården, då vården kan bedrivas i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av e-hälsa i samband med vården till en demenssjuk i hemmet. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger en djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso- och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fem teman: förbättrad livskvalitet, emotionellt stöd, ökad kunskap, enklare vardag och tekniska utmaningar. E-hälsa visar sig ha en positiv inverkan på livskvaliten, anhörigvårdaren kände sig tryggare och hittade en bättre balans för att fungera i vardagslivet. Anhörigvårdaren beskrev också att e-hälsa var ett effektivt sätt att få ny kunskap och att det var bekvämt eftersom de sparade resurser och energi jämfört med ett besök på en klinik. Trots att tekniska utmaningar uppstod var anhörigvårdarna nöjda med e-hälsobaserade lösningar.

  • 171.
    Bennefors, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bergström, Debbie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mötet efter suicidförsöket: Sjuksköterskans kunskapsbehov vid bemötande av patienter som försökt begå suicid2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården.

  • 172.
    Bensvik, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leuchovius, Richard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att främja fysisk aktivitet hos inaktiva barn i åldrarna 9-13 år: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje.

  • 173.
    Berg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dödshjälp eller livshjälp?: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor.

  • 174.
    Berg, Lina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En lättnad eller en saknad?: Patienters upplevelse av att ha genomgått en benamputation orsakad av diabetes.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad.

  • 175.
    Berger, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att behandlas med medicinsk cannabis vid kronisk smärta: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas.

  • 176.
    Berggren, Anette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jansson, Eliana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöstrand, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En komplex vardag: Att leva med tvångssyndrom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.

    I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.

    Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.

    För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt. Temadagar om psykisk ohälsa under utbildningen samt på arbetsplatser kan öka förståelsen inom ämnet.

  • 177.
    Berggren, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fehrm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skapa en vardag med en främling: närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att stroke sågs som ett trauma och upplevdes som ett existentiellt kaos. Insjuknandet sågs ha många negativa effekter på familjens funktion på grund av bland annat oönskade roller och orättvisa förväntningar. Stora påfrestningar inom relationerna framkallade känslor av främlingskap. Familjefokuserad omvårdnad kan tänkas vara ett vetenskapligt redskap att fånga upp hela familjens och närståendes hälsa och lindra onödigt lidande. Vidare forskning kring informering samt långsiktig psykologisk uppföljning skulle kunna hjälpa familjen bearbeta traumat.

  • 178.
    Bergholtz, Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vilson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av livskvalitet vid palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede.

  • 179.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Haraldsson, Caisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högt tryck på hälsan: En metasyntes om hur glaukom påverkar livet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, progressiv sjukdom som långsamt försämrar synförmågan. För att ögonsjuksköterskan ska kunna optimera och individanpassa omvårdnaden till personer som har glaukom, krävs kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar livet. Syftet med denna metasyntes är att presentera en syntes av rådande forskning av hur personer med glaukom upplever att sjukdomen påverkar livet. Metasyntesens resultat tyder på att upplevelsen av att leva med glaukom är globalt samstämmig. Glaukom har både emotionell påverkan och inverkan på upplevd autonomi medan behandlingen och de upprepade vårdkontakterna stör det dagliga livet för personen. För att förbättra upplevelsen av hälsa för personer som lever med glaukom behöver de ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och hur de ska hantera sjukdomens olika dimensioner. Om ögonsjuksköterskan mer effektivt kan identifiera de områden där patienten har omvårdnadsbehov kan upplevelsen av hälsa förbättras, besöksintervallen förlängas och vårdkostnader minskas. Ytterligare forskning behövs kring vad personer som lever med glaukom önskar från sjukvården samt samhällsekonomiska aspekter på en anpassad vård utifrån personernas egna behov och önskemål.

  • 180.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granville-Self, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård.

  • 181. Berglund, Marika
    et al.
    Jönsson, Ulrika
    Distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med den ökande invandringen till Sverige möter distriktssköterskor allt oftare icke-svensktalande patienter, som söker hjälp i triaget på vårdcentraler. För att kunna gör en medicinsk bedömning och avgöra vårdnivå behöver det finnas en fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan och patienten. Distriktssköterskan behöver dessutom kunna förmedla information bland annat i form av egenvårdsråd till dessa patienter. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral. Metod: Studien är en intervjustudie baserad på tolv intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman . Resultat: I resultatet framkom två kategorier: En utmanande kommunikation och Att kunna kommunicera på andra sätt. Distriktssköterskor berättade att de upplevde osäkerhet och oro för att missa en allvarlig åkomma på grund av språksvårigheter. De uttryckte även att bristen på tid utgjorde ett hinder i kommunikationen. Dessutom uppgavs ett antal olika kulturella faktorer som försvårade kommunikationen med icke-svensktalande. Distriktssköterskorna använde sig av uppfinningsrikedom och fantasi för att kunna kommunicera. De tog även hjälp av anhöriga som tolkade eller professionella tolkar.  Konklusion: Att kommunicera med icke-svensktalande vid triage är en utmaning för distriktssköterskor och kräver att distriktssköterskorna kan kommunicera på andra sätt. Ökade resurser i form av tid och lättare tillgång till tolk hade kunnat underlätta för distriktssköterskor som möter dessa patienter. Utbildning i transkulturell, kulturanpassad omvårdnad på grund- och specialistutbildningar inom omvårdnad skulle kunna öka förståelsen och kunskapen och därigenom leda till bättre förutsättningar för kommunikation.   

  • 182.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emmelie, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

  • 183.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre personers upplevelse av att leva ensamma efter förlust av partner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att förlora en partner är en dominerande händelse hos äldre och att bli ensam efter förlust av partner förändrar livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att hantera sin sorg och anpassa sig till den nya situationen som änka eller änkling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva ensam efter förlust av partner. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i två kategorier: känslor och tankaroch livsförändringar. I resultatet framkom att personer som blivit ensamma efter förlust av partner kunde uppleva ångest, oro, tomhet och meningslöshet. I studien framkom även upplevelser av att ha förlorat sin identitet och att känna sig ensam bland vänner och familj och en känsla av utanförskap i samband med gruppaktiviteter. Förlusten kunde öka risken för ohälsa men för en del individer innebar förlusten ett ökat välbefinnande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter sig in i varje unik individs situation för att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och stödja individen i att leva ensam efter förlusten av en partner. Med förändrade sociala roller och relationer kommer det i framtiden behövas ny forskning då upplevelsen av att leva ensam efter förlust av partner sannolikt kommer att förändrats.

  • 184.
    Bergman, Magnus
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Veragua Velásquez, Dante
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att vara anhörig till en patient med traumatisk hjärnskada.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med traumatisk hjärnskada kan få långvariga kroniska besvär. Anhöriga är ofta involverade i deras vård och finns med under hela vårdförloppet. Anhöriga har också en viktig roll och ansvar för det vardagliga livet i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med en närstående med traumatisk hjärnskada. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där elva artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalytiskt tillvägagångssätt. Resultat: Det framkom fyra kategorier ifrån resultatartiklarna: att ta ansvar och anta olika roller, att leva i en oviss och oförutsägbar situation, att få stöd och att finna en egen inre kraft. Det var en stor påfrestning för anhöriga att anta den vårdande rollen för att stödja den traumatiskt hjärnskadade. Ovissheten kring den traumatiskt hjärnskadades prognos tillsammans med bristen på information och kunskap, satte de anhöriga i stress. Behovet av stöd till anhöriga var multidimensionellt där det initiala stödet kom främst från sjukvårdspersonalen medan det senare i förloppet övergick till familjen och samhället. Anhöriga fick använda egna resurser och egen inre kraft för att hantera sin situation. Konklusion: För att underlätta livet för anhöriga och traumatiskt hjärnskadade, behöver vården ha bättre strategier och samhället ha bättre kunskap och förståelse för sjukdomen.

  • 185.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Alfredsson, Lars
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Berglund, Anita
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patients’ conceptions of the cause of their Rheumatoid Arthritis: A qualitative study2009Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 7, nr 4, s. 243-255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 186.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    “Delivering knowledge and advice”: Healthcare providers’ experiences of their interaction with patients’ management of rheumatoid arthritis2011Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 6, nr 4, artikel-id 8473Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rheumatic diseases are often chronic and involve a lifetime of suffering. The focus of rheumatology care is to support patients to manage their lives and master their disease. Healthcare providers and patients have different views on the consequences of living with rheumatic diseases and patients are reporting unmet healthcare needs. There is a need to integrate providers’ perspective to develop the quality of rheumatology care. The aim was to explore healthcare providers’ experiences of their interaction with patients in their management of RA. Interviews with 18 providers from different clinical settings were analysed in accordance with the grounded theory method. A core category; Delivering knowledge and advice was found to be the most important task and involved providing the patient with information about the disease and appropriate forms of treatment. Healthcare providers’ attitudes and patients’ responses influenced the outcome of the delivery of knowledge and advice and three dimensions emerged; completed delivery, adjusted delivery and failed delivery. There were differences in the providers’ experiences in their interaction with patients as well as in reflections on their role as the delivering part. There could be difficulties in the interaction when patients’ expectations and preferences were not taken into account when giving advice. These findings highlight the importance of developing rheumatology care, as no provider or patient benefits if the delivery of knowledge and advice becomes a failed delivery. The healthcare organization must acknowledge the difficulties involved in the interaction with patients in their management of RA and find methods to develop a more person-centred approach to care.

  • 187.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hospital, Oskarström, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Striving for a good life" - the management of reumatoid arthritis as experienced by patients2011Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 5, s. 95-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim:

    To generate a theoretical model how patients experience their management of rheumatoid arthritis (RA) in everyday life.

    Method:

    An explorative design with the grounded theory approach was used by interviewing 16 informants with RA.

    Results:

    The generated theoretical model emerged in a core category-Striving for a good life with two categories; making use of personal resources and grasping for support from others, which formed the base of managing RA. When relating these categories together, four dimensions emerged which characterised patients' different ways of managing RA: mastering, relying, struggling and being resigned.

    Discussion:

    The management of RA incorporated the use of personal resources and the grasping for support from others. Both self-management strategies and patients' need of support were highlighted as aspects that were of importance when managing RA. Patients' experiences of their need of support to manage RA give extended knowledge that is of importance for nurses and other healthcare providers. The relationship between patients and healthcare providers is always the key to a good encounter. Interventions to increase self-management in RA have to incorporate this knowledge when trying to increase patients' self-efficacy and with their experience of support.

  • 188.
    Bergstrand, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ottosson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skammen, skulden och tystnaden: Att bli utsatt för sexuella övergrepp, offrets reaktioner och sjuksköterskans förhållningssätt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.

  • 189.
    Bergén, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Björk, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att vara syskon till ett långvarigt sjukt barn: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos.

  • 190.
    Berndtsson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lekman, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag är unik men ändå som alla andra: En litteraturstudie om att vara ung och leva med en kronisk sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom.

  • 191.
    Bernhardsdottir, Johanna
    et al.
    Department of Nursing University of Iceland Reykjavik Iceland & Landspitali-The National University Hospital of Iceland Reykjavik Iceland .
    Dimmit Champion, Jane
    School of Nursing The University of Texas at Austin Austin, TX USA .
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The Institute of Health and Care Science Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    The experience of participation in a brief cognitive behavioural group therapy for psychologically distressed female university students2014Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 21, nr 8, s. 679-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the experience of participation in four sessions of cognitive behavioural group therapy for psychological distress for female university students' (n = 19), aged 22–45 years. Data were gathered with semi-structured interviews during March and April 2008 and analysed according to thematic content analysis. The results identified four themes: ‘Gaining knowledge and understanding’, ‘Becoming more balanced and positive in thinking’, ‘Feeling more self-confident and in control’ and ‘Opportunities for practice and in-depth reflections’. Future recommendations include an increase in sessions from four to five, with one booster session to follow-up on newly acquired skills. © 2013 John Wiley & Sons Ltd.

  • 192.
    Berntsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvick, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig, inte min cancer!: Upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och det är av intresse försjukvården att veta hur sjukdomen påverkar kvinnans välmående. Syftet med dennastudie var därför att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor medbröstcancer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där de sökordsom användes utgick från syftet. Vid databearbetningen, vilken utfördes som eninnehållsanalys, framkom tre teman: fysiska förändringar, känslomässiga reaktionersamt betydelsen av stöd. Kvinnorna upplevde fysiska reaktioner som fatigue,sömnsvårigheter och smärta vilka påverkade deras livskvalitet negativt. Livskvalitetenförsämrades också av den förändrade självbild som kunde uppkomma i samband medbehandlingen. Många kvinnor upplevde rädsla vilken resulterade i oro och ångest.Den information kvinnorna fick från hälso- och sjukvården upplevdes oftaknapphändig vilket minskade kvinnornas livskvalitet. De betonade vikten av godarelationer och att socialt stöd var något som kunde höja livskvaliteten. Det är viktigtatt hälso- och sjukvårdspersonal ser hur livskvalitet påverkas av flera aspekter ikvinnans liv för att hjälpa henne att bibehålla sin livskvalitet. Mer kvalitativ forskningom livskvalitet vore önskvärt för att få en djupare inblick i hur bröstcancer upplevspåverka kvinnans livskvalitet.

  • 193.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vård i hemmet - kroniskt sjuka äldre personers upplevelser2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt. Samhörighet i ömsesidiga relationer med anhöriga och vårdgivare gav en positiv upplevelse av att vårdas i hemmet. Äldre som vårdades helt eller delvis av anhöriga upplevde att de fick hjälp av någon som kände deras rutiner och önskemål. Det upplevdes naturligt att vårdas av anhöriga, men gav också en känsla av oro och rädsla att vara en börda. Hemmet var en viktig plats för den äldre kroniskt sjuka personen, eftersom hemmet representerar identitet, integritet och historia och gav en känsla av inre lugn. Studien visade att det behövs mer tid, personal och kunskap i hemsjukvården för att tillgodose äldres behov och minska känslan av utanförskap. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa upplevelsen av att vårdas i hemmet och därmed öka kunskapen om hur vårdgivare kan bemöta äldre kroniskt sjuka i hemmet.

  • 194.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste tio årens utveckling inom svensk ambulanssjukvård har inneburit att ambulanssjuksköterskekompetens blivit ett krav för att få genomföra avancerade undersökningar och behandlingar i den prehospitala miljön. Därmed har även professionens vetenskapliga huvudområde omvårdnadsvetenskap blivit ett viktigt tillskott som kunskapsområde. En omvårdnadsvetenskaplig modell har utvecklats vilken beskriver den prehospitala vårdrelationen som ett antal faser; en orienterande, en identifierande, en disponerande och en avslutande fas. Syftet med studien var att genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utforska hur denna vårdrelation och dess faser framträder i ambulanssjuksköterskors beskrivningar av ett ambulansuppdrag. Resultatet visar att den prehospitala vårdrelationens fyra olika faser var för sig innehåller flera delmoment ur ambulanssjuksköterskors perspektiv. De olika delmomenten ingår i varierande grad beroende på respektive ambulansuppdrags karaktär och förutsättningar.  I den orienterande fasen skapar sig ambulanssjuksköterskan sig en förståelse för situationen. I den identifierande fasen genomförs sedan bedömning och värdering av den aktuella patienten, detta utmynnar i vårdande åtgärder vilka utförs i den disponerande fasen. I den avslutande fasen fokuserar ambulanssjuksköterskan på den mottagande vårdenheten och överlämningen av patienten. Kunskapen om den prehospitala vårdrelationens fyra faser och dess olika delmoment bör kunna användas som stöd av ambulanssjuksköterskor inom ramen för den prehospitala handlingsplan som genomförs vid varje ambulansuppdrag.  Vidare bör denna kunskap kunna användas i samband med utbildning av såväl yrkesverksam personal som studenter i syfte att tydliggöra att faserna i den prehospitala vårdrelationen innehåller flera olika delmoment att beakta ur ambulanssjuksköterskors perspektiv.

  • 195.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Ingår i: Forskningsseminarium 11 november 2010 Kunskapscentrum Prehospen, Högskolan i Borås.: Vårdande möten-möjligheter och hinder, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationens sakaspekt -skapar förutsättningar för att förstå och tillgodose personens behov2013Ingår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: To be able to further develop the pre-hospital emergency care from a nursing perspective, both in the clinical setting and in the educational setting, it is important to get a better understanding and clarification of the pre-hospital nurse-patient relationship. Therefore, a study was conducted (Berntsson and Hildingh, 2012) to explore how the phases of the pre-hospital nurse–patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students (SANs) descriptions of ambulance missions. 

    Methods: The study has a descriptive design and uses a qualitative research method. An analysis method, qualitative content analysis with a directed approach, was used. A directed approach means that the analysis is based on existing theory or prior research (Hsieh and Shannon, 2005). In this study we decided to use Suserud’s description (Dahlberg et al., 2003) of the phases of the prehospital nurse–patient relationship to govern the analysis and the identification of categories. 

    Results: In the orientation phase of the pre-hospital nurse–patient relationship, there was an ongoing analysis process in which the SANSs were seeking to obtain an initial picture of the situation, this was made by: understand the situation with support from the EMD team, from a collegial discussion, from one’s own first assessment, from the patients and relatives or witnesses description, from the colleague’s actions, from some other health-care professional’s assessments and actions. 

    In the identification phase of the nurse–patient relationship, the SANSs made an extended assessment of the situation to understand the patient’s current needs, this was made by; assess the airway, the breathing, the circulation, the consciousness, the level and experience of pain, perform a head to toe assessment, collecting the patients’ health history and note aggravating environmental factors for care and transfer. 

    In the exploitation phase of the pre-hospital nurse–patient relationships, the SANSs focus was on the hands-on care of the patient, this was made by; provide care by managing ABC problems, assessing the cause for the disability problem, managing head-to toe problem, performing actions to prevent hypothermia, creating an intravenous access, managing pain problems, transferring the patient to the stretcher and the ambulance, assessing the patient’s vital signs and by selecting appropriate driving speed.

    In the resolution phase the SANSs targeted their attention towards the receiving care unit and the forthcoming care, this was made by; pre-warn or speak with the receiving unit, inform the patient about the continuing care in the receiving care unit, transfer the patient from the ambulance stretcher on the receiving unit, report to the receiving care unit, finish the nurse–patient relationship and follow up the patient’s condition.

    Conclusion: The results of the study show that the phases in the nurse–patient relationship, as described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), appeared in the SANSs descriptions of ambulance missions. Furthermore, the study reveals that each phase of pre-hospital nurse–patient relationship includes several parts; these findings extend Suserud’s (Dahlberg et al., 2003) description.

  • 197.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency care: form the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students2013Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 4, s. 257-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The development of the Swedish ambulance service has resulted in three different competence levels in Swedish ambulance teams: specialist ambulance nurses, registered nurses and emergency medical technicians. A nursing scientific model developed by Peplau (Peplau, H., 1991. Interpersonal Relations in Nursing. Springer Publishing Company, New York.) breaks down the nurse-patient relationship into a number of phases: an orientation, an identification, an exploitation and a resolution phase. This model has then been adapted to the pre-hospital emergency care by Suserud (Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., Fagerberg, I., 2003. Att förstå vårdvetenskap [To Understand Caring Science]. Studentlitteratur, Lund.). The purpose of this study was to explore, by direct content analysis, how the phases of the pre-hospital nurse-patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students descriptions of ambulance missions. The results show that the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship could be identified and each phase includes several different parts. Furthermore, the results show that the parts of each phase can vary depending on the patient's condition and the environmental circumstances of the ambulance mission. This improved understanding of the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship, and their parts, could be used by ambulance team members as a support during the pre-hospital caring process in ambulance missions. This new knowledge could also be used in education. © 2012 Elsevier Ltd.

  • 198.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wallinvirta, Eivor
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Nyström, Patrik
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Patientsäkerhet och vårdandets etik2013Ingår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: An international collaborative project has been ongoing since 2009 between the Ambulance training program in Nursing at the University of Halmstad and the program in Emergency Care at Arcada University of Applied Sciences. The purpose is to jointly develop knowledge about patient safety and caring ethics, through participation in experiential skills development in innovative environments. The focus areas of collaboration are: 1) To learn safety by preventing and creating resistance to human errors and malpractices in health care 2) To become aware of the outer and inner ethics, as a basis of use of the self 3) To create conditions for inner leadership and personal responsibility in health care. The course content planning is guided by an integrative pedagogy, which contains an active simulation exercise.

    Methods: Simulation exercises are given to interdisciplinary student teams at a one week exchange program in Helsinki in spring and in Halmstad in autumn. The assessment is a written work, and the student deepens understanding in evidence-based research.

    Results: Simulation has given students opportunities for an active and motivational approach to learning, where a high degree of knowledge, creativity and reflection co-exist. Students have expressed that they have learned to think and act in terms of patient safety and ethics. The concepts have been concrete and visibly demonstrated by simulating everyday prehospital emergency situations: e.g. a situation in which the patient refuses to be transported. The simulation exercises have explained theory and built bridges to practice.

    Conclusions: The discussions of reflection in interdisciplinary groups and after the simulations have been fruitful, due to students´ different experiences, but also because of awareness of cultural similarities and differences. Students have adopted permanent values of concrete models for how to act safely and ethically at the individual, community and organizational level.

  • 199.
    Bexell, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sarman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

  • 200.
    Bjur, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sangüesa, Paloma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olausson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning är en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrådgivning inom ögonsjukvård är begränsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av användandet av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav huvudkategorierna kunskapskälla vid behov, stöd i yrkesrollen, brister i beslutsstödet och god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Ögonsjuksköterskorna var positiva till användandet av beslutsstöd vid oerfarenhet av arbetsuppgiften samt vid sällan förekommande och komplexa situationer. Användandet av beslutsstöd upplevdes underlätta prioritering och samordning av vårdinsatser vilket upplevdes leda till god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och en känsla av trygghet. Beslutsstödet underlättade kommunikationen med andra vårdenheter och vårdsökande. Det upplevdes inte täcka alla situationer utan uttrycktes behövdes utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Aktivt lyssnande och tänkande i kombination av erfarenhet och kunskap ansågs vara viktiga komponenter vid telefonrådgivning. Vidareutveckling och förbättring av de beslutsstöd som används idag är av betydelse.

1234567 151 - 200 av 1272
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf