hh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Franke, Anita
    Department of Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nurses' various ways of conceiving their learning process as doctoral students: A phenomenograhic study2013Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 13, nr 1, s. 53-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to describe variations in how doctoral students conceive their learning process to become researchers in the light of their professional background as nurses. BACKGROUND: Nursing research is an emerging discipline and the number of nurses who acquire a doctor's degree is increasing. METHOD: The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 20 interviews. RESULTS: Three different description categories emerged: (1) A learning process that provides a synthesis of different parts of the research process aimed at developing preparedness for action within the nursing profession. (2) A learning process where practical problems are integrated with and problematised in relation to scientific theories. (3) A learning process involving the transformation from nurse to researcher. CONCLUSIONS: The description categories revealed that the focus was on solving problems that occur in health care and synthesising them by means of research tools. Furthermore, the doctoral students explored different ways of understanding and developing their awareness of the nature of research. Focus was also on the nursing profession and practice and a shift towards the role of a researcher was evident.

  • 152.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Department of Nursing, Lund University, Lund, Sweden.
    Factors influencing nurse supervisor competence: a critical incident analysis study2005Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 13, nr 3, s. 231-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify factors related to critical incidents that influence the competence of nurse supervisors. Nurse supervisors require considerable competence in order to help supervisees to reflect on their clinical work and to interpret the needs of the patient. A qualitative approach involving the critical incident technique was used. Critical incidents were collected by means of self-reports from 25 nurse supervisors. Two main areas emerged: a professional and a personal stance. The professional stance described the nurse supervisors’ awareness of the importance of creating a secure learning environment and facilitating reflection. The supervisors structured the material and created awareness of fundamental nursing values. The second main area, personal stance, described the nurse supervisors’ behaviour when they gave the participating nurses the opportunity to work through the experiences gained in the daily provision of nursing care. Although they experienced lack of self-assurance during the supervision session, they also expressed security regarding their own performance as nurse supervisors. Nurse supervisors need to include more nursing theory and focus on the nursing process as well as being aware of their own shortcomings and resources. One way for the supervisior to scrutinize his/her actions is to discuss and examine them with a more experienced nurse supervisor colleague.

  • 153.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hedelin, Birgitta
    Institutt for sykepleie, Högskolan i Gjøvik, Norge.
    Johansson, Inger
    Institutionen för Hälsa och Vård, Karlstads Universitet, Karlstad.
    Uppsatsarbete på kandidatnivå inom omvårdnad: peer-review som kvalitetssäkring2006Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 26, nr 1, s. 56-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe degree projects on a bachelor level in nursing where peer review was used as quality assurance. Two student groups, 45 nursing students and seven registered nurses, participated. This case study describes quality assurance through collaboration between examiners. The results are focused on students´, supervisors´ and examiners` experiences during the degree process from the examiners perspective. Time disposal and criteria for a passing grade constituted factors associated with obstacles for students as well for supervisors and examiners. Peer review between two universities created opportunities for increasing awareness and validation of the quality of degree project and increased reliability for the examiner’s assessment. The study highlighted the need for collaboration between supervisors and examiners throughout the work process with student’s degree project. A model of group supervision e.g. with eight students, two supervisors and one examiner with regularly utilisation of peer-review for quality assurance is a further development to reach quality assurance in a degree project.

  • 154.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision programme in nursing care influences their professional competence: a 4-year follow-up study2001Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 9, nr 3, s. 161-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 4 years, psychiatric nurses' conceptions of how a 2-year group supervision programme within nursing care had influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    METHODS: Ten psychiatric nurses participated in a 2-year group supervision programme. They were interviewed 4 years after the group supervision was ended. Data were analysed according to the phenomenographic method.

    FINDINGS: Six description categories emerged: a feeling of job satisfaction; gaining knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; a feeling of personal development; realizing the value of supervision; and a sense of professional solidarity.

    CONCLUSIONS: The findings of the 4-year follow-up showed that a group supervision programme in nursing care had lasting influences on the psychiatric nurses' professional competence in the form of a pronounced professional identity and an integrated nursing care perspective. Group supervision contributes to maintaining the strength and energy needed to carry on working, which makes continuing supervision necessary.

    IMPLICATIONS: An important research implication could be to investigate the type of knowledge that ought to be developed within group supervision in nursing care.

    © 2001 Blackwell Science Ltd.

  • 155.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Löfgren, H.
    Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Malmö University, Malmö, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Psychiatric nurses' conceptions of how group supervision in nursing care influences their professional competence2000Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 8, nr 3, s. 175-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of the study was to describe, after 1 and 2 years respectively, psychiatric nurses' conceptions of how group supervision within nursing care influenced their professional competence.

    BACKGROUND: The intention of group supervision in nursing care is to understand nurses' experiences within real care settings and to structure these in a professional and personal context.

    THE STUDY: Ten psychiatric nurses participated in the group supervision. They were interviewed on two occasions: after 1 and 2 years, respectively.

    FINDINGS: The data analysis was influenced by the phenomenographic approach and provided four description categories: a feeling of job satisfaction; acquiring knowledge and competence; gaining a sense of security in nursing situations; and a feeling of personal development.

    CONCLUSIONS: In supervision, practice and theory are integrated, resulting in enhanced nursing competence among the participants. Supervision should be an integrated part of nursing work and regarded as a means of quality assurance. A long-term follow-up could give valuable proof that group supervision in nursing care has a lasting effect on nurses' professional competence.

  • 156.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Petersson, Ann
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Nilsson, Inger
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Andersson, Britt I.
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital, Halmstad, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    A nurse-led rheumatology clinic’s impact on empowering patients with rheumatoid arthritis: A qualitative study2006Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 8, nr 3, s. 133-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe a nurse-led rheumatology clinic’s impact on empowering patients with rheumatoid arthritis (RA). Rheumatoid arthritis is a chronic, inflammatory disease that attacks many joints, causing considerable functional restrictions for patients. Consequently, these patients are dependent on a wide variety of health-care services. A descriptive, qualitative design inspired by phenomenography was chosen. The conceptions were collected through interviews with 16 strategically selected patients with RA. Three descriptive categories comprising eight conceptions emerged: teaching (gaining insight and receiving information), regular review (receiving security, realizing regularity, and achieving accessibility), and attention (getting a holistic assessment, receiving coordinated care, and getting sufficient time). A nurse-led rheumatology clinic can be a source for empowering patients with RA to adopt new stances to alternative actions and achieve a higher level of faith in their own abilities.

  • 157.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, IngelaHögskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Psykiatrisk omvårdnad: att stödja hälsofrämjande processer2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    oken, den första i sitt slag, har ett hälsofrämjande förhållningssätt både vad gäller att förhindra att psykisk ohälsa uppstår och att förhålla sig till personer som i någon mening drabbats av psykisk ohälsa. Syftet är att locka fram hälsofrämjande processer, att hitta hälsan i det sjuka. Författarna beskriver den vårdande insatsen, mötet och relationen mellan vårdare och patient/vårdtagare. Boken belyser också betydelsen av att övriga sociala relationer fungerar, såväl inom familjen som i övriga samhällslivet.

    (Beskrivning från förlaget)

  • 158.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    The development of a questionnaire for evaluating process-oriented group supervision during nursing education2008Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 8, nr 2, s. 88-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The benefits of process-oriented group supervision are difficult to evaluate, as the validity and reliability of the existing instruments have been questioned. The aim was to develop and test the psychometric properties of a questionnaire in order to evaluate the effects of process-oriented group supervision on nursing students during their three-year nursing education. A 55-item Process-oriented Group Supervision Questionnaire (PGSQ) with a developmental design was formulated on the basis of a literature review and the expectations of nursing students who participated in a three-year nursing education programme (N = 176). Construct validity and internal consistency reliability were tested at the end of each study year: year 1 (T1), year 2 (T2), and year 3 (T3) by means of exploratory factor analysis and Cronbach’s coefficient. An adequate explorative factor analysis (principal component analysis, varimax rotation) with an Eigenvalue >1.0 and factor loadings >0.40, reduced the questionnaire to 18 items comprising three factors labelled educative, supportive and developmental, which explained 60.2% at T1, 71.8% at T2, and 69.3% at T3 of the total cumulative variance. The corresponding Cronbach’s coefficient figures were 0.89 (T1), 0.94 (T2) and 0.93 (T3). The 18-item PGSQ is considered to be a short and useful tool due to its satisfactory validity and reliability figures.

  • 159.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Sweden.
    Svensson, Marie-Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Effects of process-oriented group supervision as reported by nursing students: a pilot study2008Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 28, nr 1, s. 26-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One method to ensure that nursing students are better prepared for their future professional role can be to offer them process-oriented group supervision. The aim of this prospective, longitudinal pilot study was to evaluate the effects of a process-oriented group supervision programme (PGSP) comprising educational, supportive and developmental areas based on reports by nursing students undergoing a 3-year nursing education. The students (N=61) evaluated their experiences of the PGSP by means of a questionnaire, which they filled in after each study year. An independent t-test was conducted to compare the educational, supportive, and developmental areas after the first (2002), second (2003) and third year (2004) as well as over the whole 3-year study period. The result showed no significant difference in scores in the educational area. However, there was a significant increase in the supportive area (p=.03) over the 3-year period, which was especially noticeable during the first year (p=.013). There was also an increase in the developmental area over the 3-year period (p=.021) as well as during the first year (p=.024). Thus, PGSP seems to develop nursing students in their professional identity and personal growth. However, as this was a pilot study, a research implication is to perform a large-scale study over a longer period of time.

  • 160.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Öijervall, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions 1 year after their nursing degree2008Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 16, nr 7, s. 868-875Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the variation in how nurses conceive process-oriented group supervision, implemented during nursing education, 1 year after their nursing degree. BACKGROUND: Process-oriented group supervision can be an effective support system for helping nursing students and nurses to reflect on their activities. METHODS: A descriptive qualitative design was chosen for the study. Conceptions were collected through interviews with 18 strategically selected Swedish nurses in 2005. RESULTS: Three descriptive categories comprising seven conceptions were emerged. Supportive actions comprised: a sense of security, belonging and encouragement. Learning actions involved: sharing and reflecting while developmental actions described: enabling professional identity and facilitating personal development. CONCLUSIONS: Process-oriented group supervision has a lasting influence on nurses' development. The possibility to reflect over new stances during nursing education was a prerequisite for the provision of high-quality care. Process-oriented group supervision can make an important contribution to nursing education. IMPLICATIONS: for Nursing Management Process-oriented group supervision provides nurses with the strength to achieve resilience to stress in their work. It may lead to autonomy as well as clarity in the nurse's professional function. This indicates the need for nurse managers to organize reflective group supervision as an integral part of the nurse's work.

  • 161.
    Arvidsson, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karisaar, Alicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoendeproblematik: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige konsumeras alkohol av individer i alla olika åldrar och av olika socioekonomiska klasser. Cirka 320 000 personer i det svenska samhället lider av en alkoholberoendeproblematik. Alkohol är klassad som en laglig substans och sjuksköterskan kan komma i kontakt med patienter som har drabbats av en alkoholberoendeproblematik inom alla olika instanser inom vården, vilket innebär att sjuksköterskan med all säkerhet möter dessa patienter. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med en alkoholberoendeproblematik. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningen av artiklarna resulterade i åtta artiklar, vilka bearbetades så att tre olika kategorier framstod och bildade studiens resultat. De tre kategorier som framkom var: Sjuksköterskans attityder: negativa, neutrala och positiva, Sjuksköterskans attityder angående rätten till vård av patienter med alkoholberoendeproblematik  och Hur utbildning kan påverka sjuksköterskors attityder till patienter med alkoholberoendeproblematik. Negativa, neutrala och positiva attityder existerade hos sjuksköterskan. Den grundläggande faktorn till vilken attityd som förekom var sjuksköterskans erfarenheter. Oavsett attityd ansåg sjuksköterskan att patienter med alkoholberoendeproblematik hade rätt till vård för att behandlas för sitt sjukdomstillstånd. För att uppnå mer positiva attityder hos sjuksköterskan fanns ett behov utav mer utbildning inom ämnet alkoholberoendeproblematik.

  • 162.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden.

    Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse.

    Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser.

    Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte.

    Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans".

    Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

  • 163.
    Arvidsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen?2012Ingår i: Den 13:e forsknings- och utvecklingskonferensen HAB 2012, Örebro 17-19 april 2012: Fånga framtiden - möjligheter och hinder för ökad aktivitet och delaktighet, Örebro: Habiliteringens forskningscentrum, Habilitering och Hjälpmedel, Örebro läns landsting , 2012, s. 19-20Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: De senaste 20 årens utveckling med mer än en fördubbling av antalet elever i särskolan, höjda krav på arbetsmarknaden och en ökning av antalet personer som kategoriseras som funktionshindrade är troligen några av faktorerna bakom den kraftigt ökade efterfrågan på bl.a. daglig verksamhet (LSS). Tendensen verkar vara att många går direkt från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet och därmed riskerar att isoleras i en roll som ”omsorgstagare”. Inlåsningseffekten i daglig verksamhet är betydande. Endast ett fåtal individer som beviljats daglig verksamhet bedöms gå vidare i någon form av anställning på arbetsmarknaden.

    Bristen på kunskap om livet efter gymnasiesärskolan, är betydande och den tidigare forskningen på området är mycket begränsad. Detta gäller särskilt systematisk kunskap om arbetsmarknaden och intellektuella funktionshinder. Som exempel kan nämnas att det idag inte finns några statistiska uppgifter kring hur stor andel av de som tar studenten från gymnasiesärskolan som sedan går vidare till daglig verksamhet respektive lönearbete. Vi känner inte heller närmare till vad som händer med de unga med gymnasiesärskolebakgrund som väljer bort den dagliga verksamheten till förmån för att försöka etablera sig den reguljära arbetsmarknaden. Dessutom saknas kunskap kring de framgångsfaktorer som leder till att personer med gymnasiesärskolebakgrund kan ta sig in, och bli kvar, på densamma.

    SYFTE: Att öka kunskaperna om övergången mellan skola och arbetsliv för personer med gymnasiesärskolebakgrund med särskilt fokus på faktorer som stärker deras position på arbetsmarknaden och möjliggör en anställning. 

    METOD: Delstudie ett är kvantitativ och baseras på registerstudier i två olika register (LSS och LISA). Genom en statistisk kartläggning belyses situationen för samtliga elever som gick ut gymnasiesärskolan mellan åren 2001 och 2011. Avhandlingen byggs upp av totalt två till tre delstudier där den inledande studiens resultat blir avgörande för följande delstudiers antal, omfattning och inriktning. Dessutom planeras longitudinella uppföljningar av populationen vart femte år. Uppskattningsvis kommer den första delstudien att omfatta drygt 17 000 personer.

    RESULTAT: Datainsamlingen i den första delstudien i forskningsprojektet ”Särskolan – och sen?” påbörjades i september 2011. Vi tidpunkten för konferensen HAB 2012 kommer de första resultaten i delstudie ett att kunna presenteras: hur stor andel av de elever som har gått ut gymnasiesärskolan i Sverige mellan 2001-2011 som finns i daglig verksamhet, hur många som har arbete, ev. skillnader mellan olika regioner och kommuner, ev. skillnader mellan könen etc.

    SLUTSATS: I samband med HAB 2012 kommer slutsatser från den första delstudien att presenteras.

  • 164.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Efter(sär)gymnasial sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och födelseland.2016Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader2016Ingår i: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, nr 3, s. 241-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

    Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

    Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

  • 166.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Staland-Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Intersectional perspectives on post-school occupation among young adults with intellectual disabilities in Sweden2016Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 60, nr 7-8, s. 771-771Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This study explores and analyses, from an intersectional perspective, the association between parents’ country of birth as well as their level of education and their children's type of occupation after graduating from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities (ID).

    Method: This is a quantitative study based on three registers (HURPID, LSS, LISA). The analyses are based on logistic regression, interaction analysis and chi-square tests. The sample size was 12,269.

    Results: Children of less-educated parents tend to have paid employment and children of highly educated parents tend to participate in disability day programs. Parents’ country of birth and level of education affect the former pupils’ post-school occupation in different ways. The association between parents’ country of birth and former pupils’ occupation is modified by parents’ level of education.

    Conclusions: Knowledge and awareness of different background conditions among children graduating from upper secondary school for pupils with ID need to increase.

  • 167.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    I stort sett nöjda, men...: Brukarnas erfarenheter och framtida bedömningar av LSS-insatserna i Laholms kommun2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2006 har Högskolan i Halmstad, på uppdrag av Laholms kommun, genomfört en brukarundersökning bland de kommuninvånare som tar del av insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De totalt 183 brukarna som oktober 2006 hade LSS-insatser har getts möjligheten att besvara en enkät som berör fler områden av den dagliga tillvaron i Laholms kommun. Undersökningen har både syftat till att ge en nulägesbeskrivning samt en bild av önskningar och farhågor inför framtiden med avseende på de verksamheter som bedrivs på LSS-området i kommunen.

    Den grundläggande och viktigaste poängen med undersökningen är att belysa brukarnas egna upplevelser, erfarenheter och önskningar. En version av enkäten skickades ut till barn och ungdomar under 21 år och en annan sändes till vuxna över 22 år. Huvudresultaten i undersökningen presenteras nedan.

    • Av de totalt 183 utskickade enkäterna inkom 117 svar, vilket ger en total svarsfrekvens på 64 %.

    • Av dem som besvarat enkäterna är 53,4 % kvinnor/flickor och 46,6 % män/pojkar. Vid en uppdelning mellan barn/ungdomar och vuxna ser könsfördelningen ut enligt följande: Barn/ungdom: Flickor: 43,3 %, Pojkar: 56,7 % Vuxna: Kvinnor: 57 %, Män 43 %

    • Respondenternas erfarenheter och upplevelser av innehållet och utformningen av de insatser som man tar del av är över lag positiva. Detsamma gäller den hjälp och det bemötande man fått från flera olika personalkategorier samt det allmänna stödet och servicen i kommunen.

    • Kritiken som framkommer i enkätsvaren gäller främst brister i olika former av information. Kritiken berör både den faktiska förekomsten av information i allmänhet samt innehållet och omfånget av densamma i synnerhet. Kritik framkom även kring de otillräckliga insatser som några ansåg sig ha samt om den avstannade utveckling och snålhet som vissa av respondenterna anser råda i kommunen.

    • Särskilt i enkätsvaren från barn och ungdomar tecknas en bild av en relativt utbredd ensamhetsproblematik i kommunen. Hela 44,4 % i ålderskategorin 0-21 år säger att man inte har några vänner som man träffar och att man för det mesta är ensam.

    • De närmaste 5-10 åren behöver barnen och ungdomarna insatser som man inte tar del av idag. Detta gäller särskilt insatserna daglig verksamhet och boende för vuxna. Bland önskemålen inför framtiden återfinns små gruppbostäder, egna lägenheter och kooperativa boenden.

    • De närmaste 5-10 åren behöver de vuxna brukarna insatser inom de insatser som man tar del av idag. Man vill helt enkelt ha mer av de insatser som man har idag. Önskemålen gäller såväl boende som sysselsättning och övriga insatser.

  • 168.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Särskolan - och sen då?2015Ingår i: Intra, ISSN 1102-4143, Vol. 25, nr 3, s. 26-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer efter gymnasiet för elever som gått ut gymnasiesärskolan? En unik studie från högskolan i Halmstad har kartlagt de fd eleverna och resultatet visar att uppfattningen om att eleverna per automatik hänvisas till daglig verksamhet inte stämmer.

  • 169.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Tideman, Magnus
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet, Örebro, Sweden.
    Upper secondary school – and then?2012Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 56, nr 7-8, s. 709-709Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The purpose of the study is to increase the knowledge about the transition from school to working life for pupils with intellectual disabilities. In addition the purpose is to identify factors which may play a role in strengthen their position on the labor market.

    METHOD: The first study is quantitative and based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers. The statistical identification highlights the situation of all students who left upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, during the period 2001-2011. The first study includes more than 17 000 people with intellectual disabilities.

    RESULTS AND CONCLUSIONS: At the time for the conference we will be able to present descriptive data for e.g. how many individuals who have passed upper secondary school between 2001-2011, how many who are in the daily activity programs and how many who have ordinary jobs outside daily activity. We will also be able to describe the situation based on factors such as differences between regions and municipalities, between the sexes, and between different upper secondary school programs, etc.

  • 170.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Staland Nyman, Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market2016Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, nr 3, s. 217-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc.

  • 171.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    New labour market - old gender roles: working life after school for young adults with intellectual disability in Sweden2014Ingår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 27, nr 4, s. 373-373Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Taking a gender perspective, this study explores and analyzes the labour market situation for 2745 gainfully employed men and women with an educational background in the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (ID).

    Method: This quantitative register study is based on the cross-classification of a newly created register and a two additional Swedish national registers. The analyses are based on logistic regression and chi-square tests.

    Results: Those who are employed after upper secondary school for pupils with ID are 70.8% men and 29.2% women. Both the road to work and the situation at work differs between men and women. Small private companies are the main employers in general, and for women the public sector is also a major employer. Men and women are mainly employed in traditionally “male” and “female” occupations. Also, salary levels and additional support from the welfare system differs between the sexes and within the different educational programs.

    Conclusion: Traditional gender roles of the labour market are clearly manifested among the people included in the study. Questions about the gender structure of the Swedish labour market and the impact of educational background on wage labour will be discussed.

  • 172.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institution of Health and Medicine, Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden2015Ingår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 180-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

  • 173.
    Arvidsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Widén, Stephen
    Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet, Örebro, Sverige.
    Tideman, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Upper secondary school – and then?: About young adults with an educational background in the upper secondary special school and the transition to work2013Ingår i: NNDR2013 – 12th Research Conference Nordic Network of Disability Research: May 30–31, 2013 in Turku, Finland: Abstract Book, Turku: Finnish Society for Disability Research , 2013, s. 17-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this ongoing study is to identify and analyze former pupils ́ relationship to the labor market after the graduation from the Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The study includes 10,517 former pupils who graduated between 2001-2010 and describes the former pupils ́ relation to the labor market as it was in 2010. The study is based on the cross classification of a newly created register combined with two Swedish national registers from Statistics Sweden and the Swedish National Board of Health and Welfare. One of the preliminary results from this study is that the assumption, presented in media as well as in previous research that the majority of the current pupils are going directly from school to the municipal or private organized daily activities do not seem to match reality. Our results indicate that 48% of the total population were in daily activities in 2010 and 20% of the total population were defined as “in paid work” during the same year and the actual picture of what the former pupils do after they have graduated from upper secondary school for pupils with intellectual disabilities is much more complex than the assumed. Analyses on the current data that are carried out at the moment will be presented at the NNDR-conference.

  • 174.
    Arvidsson, Martin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Caroline
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Socialpsykologi och hållbar utveckling: I främjandet av arbetet med hållbar utveckling och spridningen av ekologisk medvetenhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet.

  • 175.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Department of Research and Development, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Chronic musculoskeletal pain and sleep disturbances as predictors for lower vitality measured by the short form 36 (SF-36) - A eight-year follow up study2006Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 65, nr Suppl. 2, s. 656-656Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Subjects with chronic musculoskeletal pain or sleep disturbances have been shown to have a poor healthstatus as measured by the SF-36 health survey. Fatigue is commonly reported by subjects with chronic musculoskeletal pain and sleep disturbances. There is little known about the temporal relationship between chronic pain, sleep disturbances and changes of vitality.

    Objectives: The aim of this study was to evaluate the predictive value of chronic musculoskeletal pain and sleep disturbances with regard to changes in vitality as measured by SF-36 over an eight year period.

    Method: An eight year follow up of 2 425 subjects aged 20-74 from the general population that in 1995 answered the same postal questionnaire. The questionnaire assessed chronic musculoskeletal pain, sleep disturbances, and included the SF-36 health survey. Pain was considered "chronic" if persistent for three months or more. Sleep disturbances assessed were difficulty in falling asleep, frequent awakenings, early awakenings and not feeling rested. Main outcome measure was change of vitality as measured by SF-36 in those that at baseline reported vitality over the median value. Statistical analyses were done with use of logistic regression. Besides the studied variables, the logistic regression analyses also controlled for gender, age, socio-economic group, and the use of analgesics and sleeping pills.

    Results: At baseline 1212 subjects reported a vitality score on SF-36 above the median score of 75. There were 943 subjects (78%) responding at the eight-year follow up. Chronic pain at baseline predicted (OR=1,64, 95% CI 1,14-2,36%, p=0,01) worsening of vitality over time. Loss of vitality was also predicted by moderate problems with falling asleep (OR=2,17, 95% CI 1,31-3,60%, p<0,01), and problems with not feeling rested (moderate problems OR=2,08, 95% CI 1,23-3,50%, p=0,01, and major problems OR=4,76, 95% CI 1,53-14,78%, p=0,01).

    Conclusion: Loss of vitality in SF-36 over an eight-year period was predicted by chronic musculoskeletal pain, problems with falling asleep and problems with not feeling rested. Problems with frequent awakenings and early awakenings did not predict lower value of vitality over an eight-year period. It could thus be important to attend to sleeping problems and especially the feeling of not being rested in subjects with chronic musculoskeletal pain.

  • 176.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige & Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Bergman, Stefan
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige.
    Factors promoting health-related quality of life in patients with rheumatic diseases 12 months after rehabilitation2010Ingår i: Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2010: Program: Reumatologi, 2010, s. 3-3Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rheumatic diseases have significant adverse impact on the individual from physical, mental and social aspects, resulting in a low estimation of health-related quality of life (HRQL). Patients with rheumatoid arthritis who receive a multi-disciplinary team-based care in a rheumatology clinic could get improved HRQL. Several factors can be supposed to promote health in patients with rheumatic diseases and in health-promoting work within the clinical practice it would be valuable to identify health factors that affect HRQL in a positive direction.

    This is a longitudinal cohort study in 185 patients with rheumatic diseases with test one week and 12 months after rehabilitation on a Swedish rheumatology clinic. HRQL was assessed by SF-36 together with suggested health factors (chronic musculoskeletal pain, sleep quality, food habits, exercise habits, leisure habits, sexual lust, sense of coherence (SOC), social support and socio-demographic variables). The association between SF-36 subscales and suggested health factors were estimated by OR and 95 % CI calculated by multivariable logistic regressions.

    Factors predicting better outcome in HRQL in one or several SF-36 subscales were being of younger ages or middle-ages, feeling painless, having good sleep structure, feeling rested after sleep, doing low effort of exercise more than twice a week, having strong SOC, having emotional support and practical assistance, having higher educational level, and having working capacity. The most important factors were having strong SOC, feeling rested after sleep, having working capacity, being of younger ages or middle-ages, and having no/small problem with sleep structure.

    The most important factors promoting HRQL in patients with rheumatic diseases 12 months after rehabilitation were having strong SOC, feeling rested after sleep, having working capacity, being of younger ages or middle-ages, and having no/small problem with sleep structure. These health factors are important to address in clinical work with rheumatic diseases to optimise treatment strategies.

  • 177.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Factors promoting health-related quality of life in people with rheumatic diseases: a 12 month longitudinal study2011Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 12, artikel-id 102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Rheumatic diseases have a significant adverse impact on the individual from physical, mental and social aspects, resulting in a low health-related quality of life (HRQL). There is a lack of longitudinal studies on HRQL in people with rheumatic diseases that focus on factors promoting HRQL instead of risk factors. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health promoting factors at baseline and outcome in HRQL at a 12 month follow-up in people with rheumatic diseases.

    Methods: A longitudinal cohort study was conducted in 185 individuals with rheumatic diseases with questionnaires one week and 12 months after rehabilitation in a Swedish rheumatology clinic. HRQL was assessed by SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and the health factors were analysed by multivariable logistic regressions.

    Results: Factors predicting better outcome in HRQL in one or several SF-36 subscales were being younger or middle-aged, feeling painless, having good sleep structure, feeling rested after sleep, performing low effort of exercise more than twice per week, having strong sense of coherence (SOC), emotional support and practical assistance, higher educational level and work capacity. The most important factors were having strong SOC, feeling rested after sleep, having work capacity, being younger or middle-aged, and having good sleep structure.

    Conclusions: This study identified several factors that promoted a good outcome in HRQL to people with rheumatic diseases. These health factors could be important to address in clinical work with rheumatic diseases in order to optimise treatment strategies. © 2011 Arvidsson et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 178.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Feeling rested predicts good health in subjects with and without chronic musculoskeletal pain2008Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 67, nr Suppl. II, s. 552-552Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Musculoskeletal pain is a public health problem and a common cause for people to seek health care. It has also been shown that people with musculoskeletal pain estimates their health-related quality of life very low compared to a pain free population. Earlier studies have primarily looked at risk factors and there are little known about health predicting factors in a general population.

    Objectives: To investigate the associations between suggested health factors and health-related quality of life at baseline and in an eight-year follow up in subjects with and without chronic musculoskeletal pain.

    Methods: A longitudinal study in a Swedish general population (N=1 849) with a postal questionnaire at baseline 1995 and at a follow up 2003. Subjects were divided into two groups, according to their response about chronic musculoskeletal pain at baseline. Health-related quality of life was assessed by the SF-36 together with suggested health factors. The associations between the dependent variables (SF-36 subscales) and the independent variables (i.e. the suggested health factors; socioeconomic status, immigrant status, emotional support, regularly exercise, sleep structure, feeling rested, smoking and alcohol habits) were estimated by OR and 95% CI calculated by multivariable logistic regressions, with adjustment for all health factors, age, sex and baseline SF-36 values.

    Results: The most consistent finding for subjects with and without chronic musculoskeletal pain at baseline and in the eight-year follow up was a statistical significant (p<0.05) better health outcome in SF-36 subscales for subjects that were feeling rested at baseline. At baseline feeling rested was associated with having a health status better than the mean score in seven SF-36 subscales for both subjects with chronic pain (OR 1.5 (95% CI 1.0-2.3) – OR 4.4 (95% CI 2.9-6.6)) and subjects without chronic pain (OR 2.6 (95% CI 1.6-4.1) – OR 4.4 (95% CI 3.0-6.5)). At the follow up feeling rested predicted a better outcome in five subscales for subjects with chronic pain (OR 1.6 (95% CI 1.0-2.4) – OR 2.2 (95% CI 1.4-3.6)) and in six subscales for subjects without chronic pain (OR 1.6 (95% CI 1.0-2.5) – OR 2.7 (95% CI 1.8-4.1)). Other factors that in some aspects predicted a better outcome were belonging to higher socioeconomic group, being an inborn Swede, having emotional support, having good sleep structure, never being or being a former smoker, and regularly drinking alcohol.

    Conclusion: ''Feeling rested'' was the most consistent factor predicting a good health outcome, both in subjects with and without chronic musculoskeletal pain, and should be attended to in health promotion work. Emotional support, sleep structure, smoking and alcoholic habits also appears to be important health factors to take into account.

  • 179.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Feeling rested predicts good health in subjects with and without chronic musculoskeletal pain2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 180.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Health predicting factors in a general population over an eight-year period in subjects with and without chronic musculoskeletal pain2008Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 6, artikel-id 98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Many factors are proposed to be associated with health-related quality of life. Knowledge of health factors associated to development of a good health-related quality of life could be of use in clinical practice and public health work. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health factors and health-related quality of life at baseline and in an eight-year follow up in subjects with and without chronic musculoskeletal pain in a cohort from a general population.

    Methods: The study was designed as a longitudinal study in a Swedish general population (N = 1 849) with a postal questionnaire at baseline 1995 and at follow up 2003. Subjects were divided into two groups, according to their response about chronic musculoskeletal pain at baseline. Health-related quality of life was assessed by the SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and suggested health factors were estimated by OR and 95% CI calculated by multivariable logistic regressions, with adjustment for all health factors, age, sex and baseline SF-36 values.

    Results: Although subjects without chronic musculoskeletal pain reported better health-related quality of life than subjects with chronic pain, similar health factors were found to be associated to higher scores in SF-36 at baseline and predicted a better outcome in the eight-year follow up. The most consistent finding was a better health outcome in the eight-year follow up for subjects that were feeling rested after sleep. Other factors that in some aspects predicted a better outcome were belonging to higher socioeconomic group, being a native Swede, having emotional support, having good sleep structure, never being or being a former smoker, and regularly drinking alcohol.

    Conclusion: The most important health factor in subjects with and without chronic musculoskeletal pain was feeling rested after sleep, but also emotional support, sleep structure, smoking and alcoholic habits appears to be important components. These health factors could be important to address in clinical work with painful musculoskeletal disorders. Since several health factors are common in both subjects with and without pain there could be a common strategy to be formed in public health programmes.

  • 181.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Experiences of health-promoting self-care in people living with rheumatic diseases2011Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, nr 6, s. 1264-1272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This paper is a report of a study that explores and describes the meaning of the phenomenon of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases.

    Background: People with rheumatic diseases estimate health status as low and health belief and health status influence self-care behaviours. Several self-care behaviours are used in the efforts to mitigate the diseases.

    Method: The study had a descriptive phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered in 2007 by unstructured open-ended interviews with 12 individuals living with rheumatic diseases.

    Findings: The meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care takes place against a background of continual hope and belief to influence health in positive ways. Self-care was a way of life and implied being ready to understand and respond to signals from the body. Three inter-related constituents elucidated their experiences: dialogue, power struggle and choice. Self-care was experienced as dialogues with the body and with the immediate environment. In order to respond to signals from the body, power struggles were required to be entered into when fighting the diseases. Choices were required to be made and things that were beneficial for the body were prioritized.

    Conclusion: In this study, the meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care was a way of life. This meant to be ready to understand and respond to signals from the body. Self-care required dialogues, power struggles and choices. © 2011 Blackwell Publishing Ltd.

  • 182.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    People with Rheumatic Diseases Experiences of Health-Promoting Self-Care2010Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 69, nr Suppl. 3, s. 743-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: People with rheumatic diseases estimate their health status low. The health status and health belief are influencing the choice of self-care behaviours. Self-care behaviours are common and could prevent loss of valued life activities and health. Little is known of how people with rheumatic diseases experience self-care.

    Objectives: To describe people with rheumatic diseases experiences of health-promoting self-care.

    Methods: The study had a phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered by unstructured and open-ended interviews with 12 individuals with various diagnoses of rheumatic diseases.

    Results: For people with rheumatic diseases, self-care was a way of life and implied being ready at all times to understand and respond to signals from the lived body. Self-care was experienced as an internal dialogue within the lived body but also as an external dialogue with the immediate environment. Self-care could also be described as a power struggle where the individuals strived and forced themselves to fight the diseases and its concrete consequences. The self-care also required that choices were made. Crucial for the choices were trust in oneself and belief in one's own ability to chosen health-promoting self-care. The individual prioritised self-care that was experienced as a beneficial and/or a reward for the lived body.

    Conclusion: People with rheumatic diseases experienced self-care as a way of life and that it meant to be ready at all times to understand and respond to signals that the lived body sends out. Self-care required dialogue, power struggle and choice. This knowledge ads to a fuller understanding of factors that from a patient perspective are important for health when living with a chronic rheumatic disease.

    Disclosure of Interest: None declared

  • 183.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    People with Rheumatic Diseases Experiences of Health-Promoting Self-Care2010Ingår i: QMSH 10: 6th Nordic Interdisciplinary Conference on Qualitative Methods in the Service of Health: May 2-4, 2010 • Uppsala, Sweden: Program and Abstracts, Uppsala: Uppsala universitet, 2010, s. 67-67Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 184.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige & Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Bergman, Stefan
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Gjøvik, Norge.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Upplevelse av hälsobefrämjande egenvård vid reumatisk sjukdom2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Personer med reumatiska sjukdomar skattar sitt hälsostatus lågt. Hälsostatus och tron på den egna förmågan att kunna påverka hälsan påverkar i sin tur valet av egenvårdsbeteenden. Egenvårdsbeteenden är vanliga och kan förhindra försämrad hälsa och förlust av värdefull fysisk och psykisk aktivitet. Kunskaperna är små om hur personer med reumatiska sjukdomar upplever att utföra egenvård. Syftet är därmed att beskriva hur personer med reumatiska sjukdomar erfar att utföra egenvård för att nå hälsa.

    Metod

    Studien har en kvalitativ design med en fenomenlogisk ansats och en livsvärldsteoretisk grund. Data har samlats in genom ostrukturerade och öppna intervjuer med 12 personer med olika diagnostiserade reumatiska sjukdomar.

    Resultat

    Personer med reumatiska sjukdomar upplever att egenvård är ett sätt att leva och att det innebär att ständigt vara redo för att förstå och reagera på signaler från den levda kroppen. Egenvård upplevs som en inre dialog inom den levda kroppen, men också en yttre dialog med närmiljön. Egenvård beskrivs också som en maktkamp där personen strävar efter och tvingar sig att kämpa mot sjukdomen och dess konkreta konsekvenser. Egenvården kräver också att val görs. Avgörande för valet är att personen har tillit till sig själv och tror på sin egen förmåga att välja hälsobefrämjande egenvård. Personer med reumatiska sjukdomar prioriterar egenvård som upplevs som positiv och/eller ger en belöning till den levda kroppen.

    Sammanfattning

    Personer med reumatiska sjukdomar upplever egenvård som ett sätt att leva och det innebär att vara i beredskap för att förstå och reagera på signaler som den levda kroppen sänder ut. Egenvård kräver dialog, maktkamp och val. Denna kunskap bidrar till en mer fullständig förståelse av faktorer som från ett patientperspektiv är viktiga för hälsan vid kronisk reumatisk sjukdom.

  • 185.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Tingström, Pia
    The Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Effects of a self-care promoting problem-based learning programme in people with rheumatic diseases: a randomized controlled study2013Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 7, s. 1500-1514Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effects of a self-care promoting problem-based learning programme for people with rheumatic diseases in terms of health-related quality of life, empowerment, and self-care ability.

    Background: Individuals with rheumatoid arthritis express a great need for education and support in adapting to the disease, but the average qualities of studies about patient education interventions are not high. There is no evidence of long-term benefits of patient education.

    Design: Randomized controlled trial.

    Methods: A randomized controlled design was selected with test at baseline, 1-week and 6-month post-interventions after completed the 1-year programme. The tests consisted of validity and reliability tested instruments. The participants were randomly assigned in spring 2009 to either the experimental group (n = 54) or the control group (n = 148). The programme was running alongside the standard care the participants received at a rheumatology unit. Parametric and non-parametric tests were used in the analyses.

    Results: The participants in the experimental group had statistically significant stronger empowerment after participation in the self-care promoting problem-based learning programme compared with the control group, at the 6-month post-intervention. Approximately, two-thirds of the participants in the experimental group stated that they had implemented lifestyle changes due to the programme.

    Conclusion: The self-care promoting problem-based learning programme enabled people with rheumatic diseases to improve their empowerment compared with the control group. It is important to continue to develop problem-based learning in patient education to find the very best way to use this pedagogical method in rheumatology care. © 2012 Blackwell Publishing Ltd.

  • 186.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige & Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Bergman, Stefan
    FoU Centrum, Spenshult, Halmstad, Sverige.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Gjøvik, Norge.
    Fridlund, Bengt
    Hälsohögskolan, Jönköping, Sverige.
    Tingström, Pia
    Linköpings universitet, Linköping, Sverige.
    Psychometric Properties of the Swedish Rheumatic Disease Empowerment Scale, SWE-RES-232010Ingår i: Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2010: Program: Reumatologi, 2010, s. 3-3Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Empowerment is a central concept in a patient-focused rheumatology care. WHO describes empowerment as a process in which the person receives more control over decisions and actions that affect the own life and health. Today there is no Swedish empowerment instrument for rheumatic diseases created or transl[...]

    The already existing questionnaire, Swedish Diabetes Empowerment Scale (SWE-DES-23), was adapted for use in patients with rheumatic diseases by exchanging the word diabetes with rheumatic disease in all the questions. No items were added or removed. The adapted questionnaire was called SWE-RES-23. In 2009, 260 patients with rheumatic diseases from a rheumatology unit in the southwest of Sweden completed the questionnaire.

    In order to establish discriminant validity, a question about self-perceived health from SF-36 was used in addition to SWE-RES-23.

    Construct validity was tested by using exploratory factor analysis. In order to determine unidimensionality of the empowerment subscales, inter-item correlations were calculated. Internal consistency reliability was tested by the use of the Cronbach-α coefficient.

    The exploratory factor analysis resulted in five factors (empowerment subscales) with Eigenvalues >1 explaining 64.1% of the variance. The five empowerment subscales were: Goal achievement and overcoming barriers to goal achievement, Self-awareness, Managing stress, Assessing dissatisfaction and readiness to change, and Support for caring. The Cronbach-α values ranged from 0.59 to 0.91 and for the total score 0.92. All inter-item correlations were significant. Patients with very good and good self-reported health scored significantly higher on three empowerment subscales (Goal achievement, Self-awareness and Managing stress). The same patterns were seen in the other two empowerment subscales (Readiness to change and Support for change), but did not reach significance.

    The SWE-RES-23 was a first step in developing a questionnaire for assessment of empowerment of patients with rheumatic diseases. The questionnaire possesses acceptable validity and reliability. To fully validate the SWE-RES-23 further studies are needed, but the instrument is even now possible to use in empowerment education programmes for patients with rheumatic diseases.

  • 187.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Tingström, Pia
    Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Psychometric Properties of the Swedish Rheumatic Disease Empowerment Scale, SWE-RES-232012Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 10, nr 2, s. 101-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction. Empowerment is a central concept in both rheumatology and diabetes care. A Swedish empower- ment instrument for patients with rheumatic diseases has not been created before now. The aim of the present study was to determine the psychometric properties of the Swedish Rheumatic Disease Empowerment Scale, SWE-RES-23, such as construct validity, internal consistency reliability, inter-item correlations and discriminant validity.

    Methods. The already existing instrument, the Swedish Diabetes Empowerment Scale (SWE-DES-23), was adapted for use in patients with rheumatic diseases. The adapted instrument was called the SWE-RES-23. In 2009, 260 patients with rheumatic diseases from a rheumatology unit in Sweden completed the instrument. Construct validity was tested by using exploratory factor analysis. Internal consistency reliability was tested by the use of Cronbach’s a-coefficient. In order to determine unidimensionality of the empowerment subscales, inter-item correlations were calculated. To establish discrim- inant validity, an item about self-perceived health from the Short Form (SF) 36 was used in addition to the SWE-RES-23.

    Results. The exploratory factor analysis resulted in five factors (empowerment subscales) with eigenvalues >1, explaining 64.1% of the total variance: Goal achievement and overcoming barriers to goal achievement; Self- knowledge; Managing stress; Assessing dissatisfaction and readiness to change; and Support for caring. Cronbach’s a values ranged from 0.59 to 0.91, and the value for the total score was 0.92.

    Conclusion. The results support the possibility of adapting the SWE-DES-23 for use in patients with rheumatic diseases. The SWE-RES-23 shows acceptable psychometric properties, in terms of construct validity and internal consistency reliability. To validate the SWE-RES-23 fully, further studies are needed, with a focus on test-retest correlations. Copyright © 2012 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 188.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ruland, Cornelia Maria
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway & University of Oslo, Oslo, Norway.
    Nordby-Bøe, Trude
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Redesign and Validation of Sisom, an Interactive Assessment and Communication Tool for Children With Cancer2016Ingår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 4, nr 2, artikel-id e76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Children with cancer undergo intensive and long treatment periods that expose them and their families to a number of difficult physical, mental, and social challenges. Empowering children by actively involving them in their care can help them to cope with these challenges. It can, however, be difficult for children to be involved and talk about their illness experiences in a "traditional" conversation with health care professionals, especially for younger children. Sisom (Norwegian acronym "Si det som det er" or "Tell it how it is") is an interactive computer-based assessment and communication tool to give children (aged 6-12 years) with cancer a "voice" in their care. Because of technological advances and widespread use of mobile devices Sisom had to be redesigned to better meet the needs of children of today.

    OBJECTIVE: To redesign Sisom for use on mobile devices and to validate and adapt it for use in a Swedish population of children with cancer.

    METHODS: A user-experience design was used. Content adaptation included forward-backward translation by Swedish and Norwegian translators. Healthy children (n=5), children with experiences of cancer treatment (n=5) and their parents (n=5), and pediatric nurses (n=2) were then involved in culturally adapting Sisom to the Swedish context. The iterative low- and high-fidelity evaluation was supported by a think aloud method, semistructured interviews, and drawings to capture children's views of Sisom. The redesign and evaluation continued until no further changes or improvements were identified by the participants or the researchers.

    RESULTS: Children, parents, and pediatric nurses offered many suggestions for improvements to the original version in terms of content, aesthetics, and usability of Sisom. The most significant change that emerged through user input was a modification that entailed not using problem-focused statements in the assessment items. The parents and pediatric nurses considered the revised assessment items to be general and less diagnosis specific. The evaluation of aesthetics resulted in brighter colors and more positive and exciting details in the animations. The evaluation of usability included improvements of the verbal instructions on how to navigate in Sisom 2, and also that the answers to assessmentitems in Sisom 2 should be saved to provide the children with the option to pause and to continue answering the remaining assessment items at a later stage.

    CONCLUSIONS: Overall, this paper describes the process of using user-experience design with children in order to redesign and validate an interactive assessment and communication tool and how the outcomes of this process resulted in a new version, Sisom 2. All participants confirmed the usability and qualities of using the final version. Future research should be directed toward the implementation of Sisom 2 in clinical practice and to evaluate outcomes from individual and organizational levels.

  • 189.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & Swedish Rheumatism Association, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Callers´perceptions of their contact with a rheumatology telephone helpline2019Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 17, nr 1, s. 105-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Telephone helplines are useful for improving patients' access to healthcare services and reducing the need for frequent face‐to‐face contact with healthcare professionals. Little is known about how people who phone a helpline perceive the encounter.

    Objectives: The aims of the present study were to describe the variation in how callers perceive their encounter with a rheumatology telephone helpline.

    Methods: The  study  had  a  descriptive,  qualitative  design  and  used  a phenomenographic approach, comprising 27 semi‐structured telephone interviews with callers to Rheuma Direct, a rheumatology telephone helpline with specially trained nurses. The callers comprised 22 women and five men, aged 22–89 years (mean 54 years).

    Results: The callers phoned Rheuma Direct when they had problems obtaining answers to questions on the internet or from healthcare professionals. Three descriptive categories emerged: constructive dialogue, specialized competence and applicability. The callers perceived that it was a constructive dialogue when they were able to discuss their concerns with someone, received emotional support, felt reassured and were satisfied with the information provided. They perceived specialized competence when the nurses were experienced and skilful, the advice provided complemented previously received information and when they had more knowledge after the call. The callers perceived that Rheuma Direct had applicability because it was easy to access and they could make different choices before, during and after the telephone call. 

    Conclusions: Callers to a rheumatology telephone helpline perceived it as a valuable complement to other sources of information, and felt that it could provide them with the tools to manage their disease better, as well as future contacts with healthcare professionals. © 2018 The Authors Musculoskeletal Care published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 190.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    People's perceptions of their phone call with rheuma directly, a rheumatic diseases helpline2017Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1544-1545, artikel-id AB1238-HPRArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Information on rheumatic diseases is often complex to understand or scary, and additional support is often necessary. Rheuma Directly (RD) is a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases, funded by the Swedish Rheumatism Association and Spenshult Research and Development Centre. Little is known of how people calling a helpline perceive the contact.

    Objectives To describe the variation in how people perceive the contact with the helpline RD.

    Methods The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 27 semi-structured telephone interviews. The informants were 22 female and 5 men, and their ages ranged from 22 to 89 years (mean 54 years).

    Results The informants called RD when they had problems getting answers to their questions through the Internet or from healthcare professionals. Three different description categories emerged: Specific competence, Constructive dialogue, and Applicability. The informants' perceived Specific competence when the nurses were knowledgeable, the call was complementary to previously received information and when the informants had greater knowledge after the contact with RD. They perceived that it was a Constructive dialogue when they got someone to discuss with, a “sounding board”, and perceived emotional support, felt reassured and were satisfied with the answer. The informants perceived Applicability because RD was available and they could make different choices according to their own desire; before (how and when they would contact RD), during (what to tell and what question they would ask) and after (how and what they would do after the contact with RD).

    Conclusions People calling RD perceived that the telephone call with the nurses meant meeting specific competence, gaining constructive dialogue and that the helpline was applicable. This knowledge ad to a fuller understanding of factors that from a caller's perspective, are important when calling a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases. © 2017, Published by the BMJ Publishing Group Limited.

  • 191.
    Arvsäter, Elin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Erhardtsen, Lise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ungas psykiska ohälsa: En kvalitativ undersökning om elevhälsans arbete med ungas psykiska ohälsa ur elevhälsans perspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet unga som drabbas och lider av psykisk ohälsa har den senaste tiden ökat avsevärt. Unga är en målgrupp som tidigt bör fångas upp för att minska den dramatiskt stigande siffran. Skolan har en viktig roll för det främjande arbetet och därför ligger det arbete elevhälsan gör i stort fokus. Elevhälsan är en yrkesgrupp som verkar inom skolverksamheten för att hjälpa skolans elever att uppnå välmående och utveckling. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om det elevvårdande arbetet med unga genom att undersöka hur representanter från elevhälsan erfarar ökningen av psykisk ohälsa unga. Det syftar även till en ökad kunskap i arbetet för att förebygga och identifiera psykisk ohälsa hos eleverna.

    En kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer med nio respondenter har givit empiri till studien. Respondenterna är yrkesverksamma inom elevhälsan för gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. Av en tematisk analys har materialets analyseras där teman och subteman skapades för att finna ett mönster. Resultatet av studien gav kunskap om elevhälsans perspektiv och arbetssätt kring problemet psykisk ohälsa hos unga. Studiens resultat visar på orsaker till den psykiska ohälsan ur elevhälsans perspektiv. Orsakerna var tydliga för elevhälsan då de definieras med dålig sömn, stress, familjeproblematik och prestationskrav. Detta är orsaker som är svåra för ungdomarna själva att koppla till sin psykiska ohälsa enligt elevhälsan. Detta visar också på elevhälsans viktiga roll i skolverksamheten för att kunna identifiera och fånga upp dessa ungdomar. En slutsats som studien tar är att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till ungas psykiska ohälsa och att det inte finns några strikta riktlinjer för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska utföras.

  • 192.
    Ask, Stephanie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Edberg, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    När sjuksköterskan bär samvetet på sina axlar: En litteraturstudie om samvetsstress2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans arbete ges omvårdnad till patienter där emotionella påfrestningar blir synliga för sjuksköterskan. När kraven blir större än vad sjuksköterskan klarar av samtidigt som hen är mottaglig för andra människors känslor uppkommer samvetsstress. Studiens syfte var att undersöka samvetsstress hos sjuksköterskan. Metoden i denna studie var en allmän litteraturstudie som innefattade 12 resultatartiklar. Resultatet resulterade i tre teman: bidragande faktorer, hälsoeffekter och förebyggande faktorer. Resultatet påvisade att en bristande arbetsmiljö och dåligt samvete är faktorer som generar samvetsstress och att sjuksköterskor har olika benägenhet att drabbas av samvetsstress beroende på sin bakgrund och sina erfarenheter. Samvetsstress går att förebygga genom att få stöd hemifrån, stöd ifrån organisationen och från arbetskollegor men även genom möjlighet till reflektion. En sjuksköterska som drabbas av samvetsstress får följder som påverkar privatlivet vilket slutligen kan leda till utbrändhet. Aktuell forskning om samvetsstress är otillräcklig. Ökade kunskaper och mer forskning inom området krävs för att minska detta relativt outforskade hälsoproblem.   

  • 193.
    Askenvind, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Petersson, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fysisk aktivitet i omvårdnad för patienter med depression2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är ett psykiatriskt tillstånd som ökar över hela världen. Depression kan delas in i tre olika kategorier, mild, måttlig och svår. Fysisk aktivitet är en rörelse som inkluderar skelettmuskulaturen. Tidigare forskning visar att den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet vid depression ska pågå i minst 30 minuter. Under de senaste åren har fysisk aktivitet vid depression uppmärksammats internationellt och nationellt i större omfattning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva fysisk aktivitet i omvårdnad vid depression. Metod: Systematiska sökningar gjordes i databaser för omvårdnadsforskning. Sökningarna resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom inspiration från innehållsanalys. Resultat: Analysen av de 11 resultatartiklarna gestaltade tre framträdande teman: Förutsättningar för fysisk aktivitet och Effekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet. Det framkom i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna att fysisk aktivitet hade en positiv påverkan vid depression. Stöd i processen var en viktig del för patienter med depression. Slutsats: Studiens slutsats visar att det behövs ett starkare kunskapsstöd genom forskning om fysisk aktivitet vid depression. Kunskapsstödet kan främja mer evidens inom omvårdnadsprocessen och därmed minska patienters lidande vid depression. 

  • 194.
    Asker-Arnason, Lena
    et al.
    Lund Univ, Dept Logoped Phoniatr & Audiol, Lund, Sweden..
    Akerlund, Viktoria
    Lund Univ, Dept Logoped Phoniatr & Audiol, Lund, Sweden..
    Skoglund, Cecilia
    Helsingborg Hosp, Dept Logoped, Helsingborg, Sweden..
    Ek-Lagergren, Ingela
    Lund Univ, Dept Logoped Phoniatr & Audiol, Lund, Sweden..
    Wengelin, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Sahlen, Birgitta
    Lund Univ, Lund, Sweden..
    Spoken and Written Narratives in Swedish Children and Adolescents With Hearing Impairment2012Ingår i: Communication Disorders Quarterly, ISSN 1525-7401, E-ISSN 1538-4837, Vol. 33, nr 3, s. 131-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twenty 10-to 18-year-old children and adolescents with varying degrees of hearing impairment (HI) and hearing aids (HA), ranging from mild-moderate to severe, produced picture-elicited narratives in a spoken and written version. Their performance was compared to that of 63 normally hearing (NH) peers within the same age span. The participants with HI and NH showed similar patterns regarding intragroup correlations between corresponding measures of spoken and written narratives. However, the participants with HI had significantly less diverse language than the NH group. The participants with poorer hearing (higher best ear hearing level [BEHL]) produced spoken and written narratives comprising more content words and they also produced written narratives that were less lexically diverse than the participants with better hearing (lower BEHL). The difference as to lexical skills emphasizes the importance of focusing on these skills in the group of children with HI. However, the results give support for a quite optimistic view on the development of narration in children with HI with HA, at least for picture-elicited narratives.

  • 195.
    Aspe Carlsson, Madelene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Comparison of cortisol concentrations between three different conditions during the recovery from physical activity amongst the elderly: a randomised controlled cross-over study2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det är beräknat att år 2050 kommer personer över 60 år att ha dubbleras. Det är en prioritet att arbeta hälsopromotivt för hälsosammare levnadsvanor i denna population. Vistelse i natur och fysisk aktivitet utomhus har visat ge positiva hälsoeffekter som till exempel högre nivåer av upplevd generell hälsa och välmående samt minskade koncentrationer av kortisol. Teorier har föreslagit att naturens olika egenskaper är fördelaktiga vid återhämtning efter stressorer. Det var vissa egenskaper i naturen som gav en extra avkoppling och påskyndade återkopplingen, bland annat öppna landskap och frodiga växter. Människor idag reagerar fortfarande på stressorer genom att stimulera kroppens stress system. Återhämtning i naturen stimulerar hormonhalterna i kroppen och förmågan för återhämtning ökar på samma sätt som för de som levde under stenåldern. Det övergripande syftet i studien var att undersöka möjliga skillnader mellan tre olika miljöer (inomhus, utomhus och simulerad utomhusmiljö) efter en stress respons från fysisk aktivitet för att identifiera hälsopromotiva beteenden och hälsofaktorer.

    Metod

    Studien var en del av HERO projektet och metoden var baserad på en randomiserad och kontrollerad cross-over design. Deltagarna blev rekryterade på lokala gym genom ett bekvämlighetsurval och 48 stycken äldre (män n = 21; kvinnor n = 27) mellan 66 och 80 år deltog. Tre stycken separata modifierade Åstrands submaximala tester med 120 minuter av återhämtning efter fysisk aktivitet utfördes i tre olika miljöer (inomhus, utomhus och simulerad utomhusmiljö). Alla tester utfördes i en randomiserad ordning. Biomarkören kortisol samlades in genom blodprover vid varje test och analyserades vid baseline, direkt efter avslutat test, 60 minuter samt 120 minuter efter återhämtning. Bayesian repeated measures analysis of variance (R-ANOVA) användes som statistiskt test i analysen och genomfördes i JASP. Resultatet tolkades genom tillämpning av Ulrich teori om naturens restorativa effekt samt ett hälsopromotivt perspektiv.

    Resultat

    Alla deltagare utförde alla experiment i alla miljöer. Resultatet stödjer den alternativa hypotesen i utomhusmiljön (BF10 = 7.257) och indikerar skillnader i koncentrationer av kortisol över tid. Mer specifikt var nivån av kortisol lägre efter 120 minuter av återhämtning i jämförelse med både baseline (BF10 = 3.363) och direkt efter avslutat test (BF10 = 2.699). Det fanns inga statistiska skillnader över tid i koncentrationer av kortisol i inomhusmiljö (BF10 = 0.452) eller simulerad utomhusmiljö (BF10 = 0.150). Vid de olika tidpunkterna mellan inomhus, utomhus och simulerad utomhusmiljö upptäcktes inga statistiska skillnader: baseline (BF10 = 0.279), T1 (BF10 = 0.189), T2 (BF10 = 0.097) eller T3 (BF10 = 0.198).

    Slutsats

    Resultatet i studien stödjer hypotesen att exponering av utomhusmiljö kan sänka koncentrationer av kortisol över tid och ge en ytterligare positiv hälsoeffekt, vilket inte kunde observeras i inomhus- eller simulerad utomhusmiljö. Därav är utomhus en fördelaktig miljö för de äldre att utföra samt återhämta sig ifrån en stress respons från fysisk aktivitet. Studiens resultat kan delvis förklaras med Ulrichs teori att naturen är en gynnsam miljö att återhämta sig i. Hur samhället och andra aktörer som till exempel hälsovården och stadsplanering kan använda utomhusmiljön för att främja fysisk aktivitet hos de äldre är en viktig diskussion för att främja folkhälsan.

  • 196.
    Asplid, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Gabriela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Paula
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en smittsam blodsjukdom2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar.

  • 197.
    Astell, Mimi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Truedsson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Individers upplevelser av att leva med urostomi: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En individ som blir urostomiopererad utsätts för påfrestningar, då individen tappar kontrollen över ett mänskligt behov. Både pre- och postoperativ omvårdnad är avgörande för hur individer kan förbereda sig inför den nya livssituationen efter operationen. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kunskap i omvårdnad av urostomi för att kunna lära ut god egenvård, det kan minska risken för komplikationer och det ger även möjlighet att återfinna självständighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers upplevelse av att leva med urostomi.  Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskades på ett systematiskt sätt. Resultat: Resultatet baseras på sex stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i tre kategorier: Stödets betydelse, Påverkan på självbilden och Förändrad livssituation. Individerna upplevde att stöd från både familj och vänner samt från hälso- och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Urostomin hade inverkan på kroppsuppfattningen både fysiskt och psykiskt. Det var besvärligt att välja kläder på grund av att urostomin var i vägen. Även självkänslan påverkads av den förändrade kroppsuppfattning och det var psykiskt påfrestande att se sig själv i spegeln. Rädslan för läckage begränsade mångas liv och hindrade individer från att utföra vardagliga aktiviteter. Till följd av urostomin blev både det sociala och sexuella livet påverkat.

  • 198.
    Auat, Hevi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Salihu, Rajmonda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att arbeta med ensamkommande flyktingbarn: En kvalitativ studie ur ett personalperspektiv på HVB-hem2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

  • 199.
    Augustsson, Anton
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svensson, Filiph
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    En Byråkrati i kris: En kvalitativ undersökning av en socialförvaltnings arbete med ökningen av ensamkommande barn och unga hösten 20152016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn.

    En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades.

    Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt.

    En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen. 

  • 200.
    Axelsson, Linnea
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Engström, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Göransson Blomberg, Hilda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    "Min kultur och din kultur": En kvalitativ studie om vägen till ett mångkulturellt och inkluderande samhälle2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från en utbildning kring idrotts- och föreningsliv riktad till SFI-studerande i en svensk stad och syftar till att utforska hur ett utbildningsprojekt kan bidra till inkludering och empowerment för målgruppen. För att skapa förståelse kring ämnet undersöktes forskning som bland annat belyser inkludering i en samhällskontext i relation till idrottsrörelsen. Studiens valda teorier genomsyrar metoden i enlighet med deduktion. Metoden bygger på fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv personer där en semistrukturerad intervjumall användes och datan som framkom har bearbetats grundligt genom kvalitativ analys. Tolkningen har skett med hjälp av Cultural theory of learning och empowerment samt en modell som problematiserar inkludering och integration i samhället. Datan från intervjuerna delades in i två huvudkategorier och fyra subkategorier för att kunna analyseras och tolkas och resultatet visar att inkluderingsprocessen kan delas upp i konkreta och komplexa utsagor. Resultatet pekar vidare på att deltagarna i studien har upplevt utbildningen som stärkande och den har givit dem trygghet och empowerment, samt hjälpt dem att inkluderas i samhället genom att de ökat sin förståelse och respekt för sin omvärld. Det visar också att deltagarna önskar ett större utrymme att skapa goda relationer och kulturella möten snarare än enkelriktad undervisning om svensk kultur med underförstådda krav på anpassning. Detta skulle stärka deras empowerment i lärandet och i samhället och göra inkluderingsprocessen enklare och mer effektiv. Projektet kan också med fördel i framtiden anknytas till kreativa uttrycksformer, för att tillfredsställa olika behov som yttrar sig inom gruppen som utgör objektet i studien.

1234567 151 - 200 av 2512
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf