hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1235
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larsson, Hanna
    Att vårda sin livskamrat: Upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, Att vårda är betungande och Att vårda är att anpassa sig. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning.

  • 152.
    Bengtsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Andersson Zaheri, Philip
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att uppleva meningsfullhet som äldre vid depression: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

  • 153.
    Bengtsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Susanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör: Ett kunskapsunderlag2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten. Det visade också vilka åtgärder sjuksköterskan ska beakta i samband med läkemedelshantering vid cytostatikabehandling, kortisonbehandling och epileptiskt anfall. Sjuksköterskan ska ha kunskap om hur observationer/övervakningar ska genomföras samt hur den speciella omvårdnaden bör genomföras vid strålbehandling, illamående, malnutrition, trötthet/depression och febertillstånd. Även kontaktsjuksköterskans roll i stöd och samordning behandlas. Kunskapsunderlaget visade vilka omvårdnadsåtgärder patienter med malign hjärntumör är i behov av. Implementeringen av kunskapsunderlaget medför en evidensbaserad grund för omvårdnadsarbetet och en ökad patientsäkerhet. Studien visar att det behövs mer omvårdnadsforskning inriktad på patienter med hjärntumör för att kunna ge en evidensbaserad omvårdnad till dessa patienter.

  • 154.
    Bengtsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En plats för hälsa: Vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram.

  • 155.
    Bengtsson Lundin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Mjöberg, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att skapa nya vanor och beteenden: Hur motivation påverkar människan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer. De mest framträdande drivkrafterna relaterat till motivationsfaktorer var det sociala stödet, känslan av välbefinnande och somatiska symptom. Barriärer som framkom var bristen på engagemang, ohälsa och okunskap. Individer upplevde att tack vare ett socialt stöd och känslan av välbefinnande kunde hinder för motivation lättare övervinnas. En ökad medvetenhet bland sjuksköterskor kring vikten av motivation i det hälsofrämjande arbetet bör eftersträvas. Sjuksköterskans roll kopplas ofta ihop med vårdandet av sjuka människor men det promotiva arbetet måste också uppmärksammas. Fortsatt forskning kring vilka motivationsfaktorer som är drivande hos individer som genomgår livsstilsförändringar är nödvändig. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna uppmuntra och stötta individer i deras strävan mot hälsosammare levnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan under utbildningen får kunskap om motivationsfaktorer.

  • 156.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Palmgren, Fredrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter med ett opioidmissbruk kan upplevas ha ett socialt avvikande beteendemönster som kan leda till en social stigmatisering. Att inom sjukvården se patienter som socialt avvikande kan leda till att de får en sämre vård och behandling än vad de har rätt till. Smärta är en subjektiv upplevelse, där patienten har en individuell uppfattning om sin smärta och kan därför inte jämföras med någon annans smärtupplevelse. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling av patienter med opioidmissbruk. En systematisk litteraturstudie genomfördes bestående av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet mynnade ut i tre kategorier: Attityder gentemot patienter med opioidmissbruk, Attityder till den subjektiva smärtan och Attityder i samband med erfarenhet och bristande kunskap. Resultatet visade att sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med opioidmissbruk. Trots att sjuksköterskorna var medvetna om att patienter med ett tidigare eller pågående opioidmissbruk, som upplevde smärta, behöver en högre dos av smärtlindring än patienter utan missbruksproblem, så upplevdes de ändå som de att ljög för att få en ökad dos opioider. Studien lyfte fram en bristande kunskap hos sjuksköterskor angående missbruk och beroende, vilket kunde leda till ett dömande av patienter med opioidmissbruk. Till vidare studier behövs det ytterligare forskning om hur patienter med opioidmissbruk upplever sjuksköterskornas attityder i det vårdande mötet. 

  • 157.
    Bengtsson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Andersen, Johanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att leva med diabetes mellitus typ 2: Faktorer som påverkar individens upplevda livskvalité2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén. Studien visade också att det kan vara hälsovådligt om en individ med diabetes typ 2 drabbas av depressionssym- tom då det kan minska individens följsamhet i sin behandling vilket kan leda till svåra komplikat- ioner. Även hypo- och hyperglykemi visade sig ha en negativ inverkan på livskvalitén. Inade- kvata blodglukosvärden kan leda till mikro- och makrovaskulära komplikationer. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper kring hur dessa sjuk- domsrelaterade faktorer påverkar individen för att kunna hjälpa till att förbättra dennes livskvalité.

  • 158.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Cederlöf, Åsa
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans attityd: till patienter med suicidalt beteende2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden. Resultatet visade att erfarenhet, ålder, utbildning, psykiatrisk konsultation och sjuksköterskans aktuella sinnesstämning hade betydelse för dennes attityd. Det framkom även att när sjuksköterskan hade en tillåtande attityd blev vårdandet mer positivt vilket fick patienterna att känna sig mer omhändertagna. När vårdandet blev negativt berodde detta på att sjuksköterskan hade en avståndstagande attityd eller fördömande attityd. Detta kan leda till att patientens återhämtning tog längre tid. Flera studier visade att de sjuksköterskor som inte hade erfarenhet av att arbeta med patienter med suicidalt beteende var mer fördömande i sin attityd, jämfört med erfarna sjuksköterskor. Vidare forskning angående skillnader på manliga sjuksköterskor och kvinnliga sjuksköterskors attityder till patienter med suicidalt beteende behövs, vilket inte framkom i denna litteraturstudie.

  • 159.
    Bengtsson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thidemansen, Mona
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården.

  • 160.
    Bengtsson, Veronika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lindälv, Lisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olsson, Katarina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. 

  • 161.
    Bengtsson, Viktor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Pettersson, Martin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Musikintervention: Att använda musik för att lindra smärta2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. 

  • 162.
    Bennedsen, Svetlana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Boklund, Linda
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Törnkvist, Mikaela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Anhörigvårdare till demenssjuk i hemmet - Erfarenhet av e-hälsa2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den åldrande befolkningen ökar i flera länder i världen, vilket visar sig ge en ökning av personer med en demenssjukdom. Det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra vården i hemmet, så att den demenssjuke kan bo kvar i sitt hem. För anhörigvårdaren som lever med en demenssjuk förändras livet och den nya förändringen kan bli väldigt krävande, vilket leder till en psykisk och fysisk belastning. Idag erbjuds olika e-hälsobaserade lösningar i vården. Lösningarna presenteras som ett komplement till sjukvården, då vården kan bedrivas i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av e-hälsa i samband med vården till en demenssjuk i hemmet. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger en djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso- och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fem teman: förbättrad livskvalitet, emotionellt stöd, ökad kunskap, enklare vardag och tekniska utmaningar. E-hälsa visar sig ha en positiv inverkan på livskvaliten, anhörigvårdaren kände sig tryggare och hittade en bättre balans för att fungera i vardagslivet. Anhörigvårdaren beskrev också att e-hälsa var ett effektivt sätt att få ny kunskap och att det var bekvämt eftersom de sparade resurser och energi jämfört med ett besök på en klinik. Trots att tekniska utmaningar uppstod var anhörigvårdarna nöjda med e-hälsobaserade lösningar.

  • 163.
    Bennefors, Sandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bergström, Debbie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Mötet efter suicidförsöket: Sjuksköterskans kunskapsbehov vid bemötande av patienter som försökt begå suicid2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Möte med suicidpatienter kan ske på olika avdelningar beroende på deras behov avsomatisk sjukvård efter suicidförsök. Det behövs bredare tvärprofessionellt samarbeteoch kunskap kring mötet och vårdandet av suicidala patienter, då låg erfarenhet inomområdet kan medföra risk för sämre förståelse och bemötande av denna patientgrupp.Sjuksköterskans okunskap och rädsla att möta denna patientgrupp hindrar adekvatomvårdnad. Syftet var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskor behöver vidvårdandet av patienter på somatiska avdelningar som överlevt suicidförsök. Enlitteraturstudie användes som metod och innefattade fem kvalitativa och fyrakvantitativa artiklar, som resulterade i två teman och sex kategorier. Första tematFörhållningssätt i vårdande av patienter efter suicidförsök hade underkategorierna:utstråla hopp och empati; reflektera över egna inställningar, barriärer och yrkesrollen;förstå vikten av god kommunikation. Andra temat Individanpassad holistisk vård förprevention mot nytt suicidförsök hade underkategorierna: se hela människan;kartlägga stressorer och riskfaktorer; finna resurser för viljan att leva. Resultatet kangenom implementering i klinisk praxis förse sjuksköterskor med ökad kunskap ochförståelse om bemötande, anpassad vägledning, patientsäkerhet och prevention motytterligare suicidförsök. Det finns ett tydligt behov av uppdaterade riktlinjer, förslagpå fortsatt eftervård och vidare forskning om hur suicidala patienter bör bemötas i vården.

  • 164.
    Bensvik, Louise
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Leuchovius, Richard
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att främja fysisk aktivitet hos inaktiva barn i åldrarna 9-13 år: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som är inaktiva har en ökad risk att drabbas av övervikt och fetma. Ett projekt som riktade sig till barn i behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå initierades därför för att förebygga övervikt och fetma, men också för att öka barns delaktighet i rörelseglädje och samhörighet. Syfte: Att belysa ett fysiskt aktivitetsprojekt riktat till barn i åldrarna 9-13 år, ur de involverade vuxnas perspektiv. Metod: Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes sju intervjuer med vuxna som på olika sätt varit delaktiga i projektet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studien mynnade ut i två huvudkategorier; Barn och vuxna i ett hälsofrämjande aktivitetsprojekt samt Att vara ledare inom ett hälsofrämjande projekt. Informanterna i studien beskrev projektet som en kravlös och öppen verksamhet som skapade ett sammanhang för barnen, stärkte deras självkänsla och ökade deras självförtroende. Barnens inställning till fysisk aktivitet uppvisade även ökad lust och glädje i att röra sig. Slutsats: Fysiska aktivitetsprojekt som är skräddarsydda efter inaktiva barns behov och förlagda till en tillgänglig plats där de kan få vara sig själva och utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna ger en ökad rörelseglädje.

  • 165.
    Berg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karlsson, Natalie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Dödshjälp eller livshjälp?: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor.

  • 166.
    Berger, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelser av att behandlas med medicinsk cannabis vid kronisk smärta: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas.

  • 167.
    Berggren, Anette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jansson, Eliana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjöstrand, Charlotta
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En komplex vardag: Att leva med tvångssyndrom2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.

    I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.

    Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.

    För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt. Temadagar om psykisk ohälsa under utbildningen samt på arbetsplatser kan öka förståelsen inom ämnet.

  • 168.
    Berggren, Annie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Fehrm, Maria
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skapa en vardag med en främling: närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att stroke sågs som ett trauma och upplevdes som ett existentiellt kaos. Insjuknandet sågs ha många negativa effekter på familjens funktion på grund av bland annat oönskade roller och orättvisa förväntningar. Stora påfrestningar inom relationerna framkallade känslor av främlingskap. Familjefokuserad omvårdnad kan tänkas vara ett vetenskapligt redskap att fånga upp hela familjens och närståendes hälsa och lindra onödigt lidande. Vidare forskning kring informering samt långsiktig psykologisk uppföljning skulle kunna hjälpa familjen bearbeta traumat.

  • 169.
    Bergholtz, Helene
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vilson, Paulina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av livskvalitet vid palliativ vård i hemmet: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett ökat antal patienter väljer att avsluta sina liv i hemmiljö, med hjälp av palliativa insatser från hemsjukvården. Då livskvalitet är ett viktigt mål inom palliativ vård, krävs kunskap hos sjuksköterskan om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienterna. Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vad som påverkade patientens upplevelse av livskvalitet i samband med palliativ vård i hemmet. Resultatet utgick från tio vetenskapliga artiklar varav två kvalitativa, sju kvantitativa och en med mixad metod, vilka resulterade i två huvudkategorier: Fysiska och psykiska symtom och Psykosociala faktorer. Resultatet visade att om både fysiska och psykiska symtom kunde lindras ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Resultatet behandlar även hur sjuksköterskan i omvårdnaden vid palliativ vård kan ge patienten relevant information, stöd, trygghet och hopp, vilket även det ökar livskvaliteten. Genom att som sjuksköterska kunna ge patienten tid så ökade både trygghet och livskvalitet. Något som framkom i resultatet var att en stor andel patienter led av depression, vidare forskning behövs för utvecklandet av lättanvända screening-instrument. Sjuksköterskor behöver kontinuerliga kompetensutveckling inom palliativ vård, för att kunna utveckla nya kunskaper och för att kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för att kunna öka den upplevda livskvalitén hos patienterna i palliativt skede.

  • 170.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Haraldsson, Caisa
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Högt tryck på hälsan: En metasyntes om hur glaukom påverkar livet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Glaukom är en kronisk, progressiv sjukdom som långsamt försämrar synförmågan. För att ögonsjuksköterskan ska kunna optimera och individanpassa omvårdnaden till personer som har glaukom, krävs kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar livet. Syftet med denna metasyntes är att presentera en syntes av rådande forskning av hur personer med glaukom upplever att sjukdomen påverkar livet. Metasyntesens resultat tyder på att upplevelsen av att leva med glaukom är globalt samstämmig. Glaukom har både emotionell påverkan och inverkan på upplevd autonomi medan behandlingen och de upprepade vårdkontakterna stör det dagliga livet för personen. För att förbättra upplevelsen av hälsa för personer som lever med glaukom behöver de ökad kunskap om sjukdomen, dess behandling och hur de ska hantera sjukdomens olika dimensioner. Om ögonsjuksköterskan mer effektivt kan identifiera de områden där patienten har omvårdnadsbehov kan upplevelsen av hälsa förbättras, besöksintervallen förlängas och vårdkostnader minskas. Ytterligare forskning behövs kring vad personer som lever med glaukom önskar från sjukvården samt samhällsekonomiska aspekter på en anpassad vård utifrån personernas egna behov och önskemål.

  • 171.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Granville-Self, Anette
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Distriktssköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård.

  • 172. Berglund, Marika
    et al.
    Jönsson, Ulrika
    Distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med den ökande invandringen till Sverige möter distriktssköterskor allt oftare icke-svensktalande patienter, som söker hjälp i triaget på vårdcentraler. För att kunna gör en medicinsk bedömning och avgöra vårdnivå behöver det finnas en fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan och patienten. Distriktssköterskan behöver dessutom kunna förmedla information bland annat i form av egenvårdsråd till dessa patienter. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral. Metod: Studien är en intervjustudie baserad på tolv intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman . Resultat: I resultatet framkom två kategorier: En utmanande kommunikation och Att kunna kommunicera på andra sätt. Distriktssköterskor berättade att de upplevde osäkerhet och oro för att missa en allvarlig åkomma på grund av språksvårigheter. De uttryckte även att bristen på tid utgjorde ett hinder i kommunikationen. Dessutom uppgavs ett antal olika kulturella faktorer som försvårade kommunikationen med icke-svensktalande. Distriktssköterskorna använde sig av uppfinningsrikedom och fantasi för att kunna kommunicera. De tog även hjälp av anhöriga som tolkade eller professionella tolkar.  Konklusion: Att kommunicera med icke-svensktalande vid triage är en utmaning för distriktssköterskor och kräver att distriktssköterskorna kan kommunicera på andra sätt. Ökade resurser i form av tid och lättare tillgång till tolk hade kunnat underlätta för distriktssköterskor som möter dessa patienter. Utbildning i transkulturell, kulturanpassad omvårdnad på grund- och specialistutbildningar inom omvårdnad skulle kunna öka förståelsen och kunskapen och därigenom leda till bättre förutsättningar för kommunikation.   

  • 173.
    Bergman, Emelie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Emmelie, Johansson
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av en medvetslös patient2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Fokusgruppsintervju med tre intensivvårdssjuksköterskor utfördes på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intensivvårdssjuksköterskorna observerade och bedömde patientens ansikts-, kroppsliga- och fysiologiska uttryck. Teamet runt patienten och information av närstående ansågs viktiga vid smärtbedömning. Smärtanamnes och dokumentation var andra faktorer som gav förutsättning för bedömning. Avsaknad av bedömningsinstrument, tidspress och personalbrist utgjorde hinder för smärtbedömning. Bedömningen ansågs vara individuell beroende på erfarenhet, intuition, personlig tolkning och utvärdering efter smärtlindring. Implementering av smärtbedömningsinstrument kan leda till kontinuerlig och strukturerad bedömning.

  • 174.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Carlsson, Jessica
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre personers upplevelse av att leva ensamma efter förlust av partner2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att förlora en partner är en dominerande händelse hos äldre och att bli ensam efter förlust av partner förändrar livet radikalt. Personer som efterlämnats behöver all hjälp och stöd de kan få för att hantera sin sorg och anpassa sig till den nya situationen som änka eller änkling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva ensam efter förlust av partner. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i två kategorier: känslor och tankaroch livsförändringar. I resultatet framkom att personer som blivit ensamma efter förlust av partner kunde uppleva ångest, oro, tomhet och meningslöshet. I studien framkom även upplevelser av att ha förlorat sin identitet och att känna sig ensam bland vänner och familj och en känsla av utanförskap i samband med gruppaktiviteter. Förlusten kunde öka risken för ohälsa men för en del individer innebar förlusten ett ökat välbefinnande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan sätter sig in i varje unik individs situation för att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och stödja individen i att leva ensam efter förlusten av en partner. Med förändrade sociala roller och relationer kommer det i framtiden behövas ny forskning då upplevelsen av att leva ensam efter förlust av partner sannolikt kommer att förändrats.

  • 175.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre at Spenshult Hospital, Oskarström, Swede.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Alfredsson, Lars
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Berglund, Anita
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Petersson, Ingemar F.
    Lund University Hospital, Lund, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Patients’ conceptions of the cause of their Rheumatoid Arthritis: A qualitative study2009Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 7, nr 4, s. 243-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 176.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hosp, Ctr Res & Dev, Oskarstrom, Sweden .
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    “Delivering knowledge and advice”: Healthcare providers’ experiences of their interaction with patients’ management of rheumatoid arthritis2011Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 6, nr 4, artikkel-id 8473Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rheumatic diseases are often chronic and involve a lifetime of suffering. The focus of rheumatology care is to support patients to manage their lives and master their disease. Healthcare providers and patients have different views on the consequences of living with rheumatic diseases and patients are reporting unmet healthcare needs. There is a need to integrate providers’ perspective to develop the quality of rheumatology care. The aim was to explore healthcare providers’ experiences of their interaction with patients in their management of RA. Interviews with 18 providers from different clinical settings were analysed in accordance with the grounded theory method. A core category; Delivering knowledge and advice was found to be the most important task and involved providing the patient with information about the disease and appropriate forms of treatment. Healthcare providers’ attitudes and patients’ responses influenced the outcome of the delivery of knowledge and advice and three dimensions emerged; completed delivery, adjusted delivery and failed delivery. There were differences in the providers’ experiences in their interaction with patients as well as in reflections on their role as the delivering part. There could be difficulties in the interaction when patients’ expectations and preferences were not taken into account when giving advice. These findings highlight the importance of developing rheumatology care, as no provider or patient benefits if the delivery of knowledge and advice becomes a failed delivery. The healthcare organization must acknowledge the difficulties involved in the interaction with patients in their management of RA and find methods to develop a more person-centred approach to care.

  • 177.
    Bergsten, Ulrika
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Hospital, Oskarström, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    "Striving for a good life" - the management of reumatoid arthritis as experienced by patients2011Inngår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 5, s. 95-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:

    To generate a theoretical model how patients experience their management of rheumatoid arthritis (RA) in everyday life.

    Method:

    An explorative design with the grounded theory approach was used by interviewing 16 informants with RA.

    Results:

    The generated theoretical model emerged in a core category-Striving for a good life with two categories; making use of personal resources and grasping for support from others, which formed the base of managing RA. When relating these categories together, four dimensions emerged which characterised patients' different ways of managing RA: mastering, relying, struggling and being resigned.

    Discussion:

    The management of RA incorporated the use of personal resources and the grasping for support from others. Both self-management strategies and patients' need of support were highlighted as aspects that were of importance when managing RA. Patients' experiences of their need of support to manage RA give extended knowledge that is of importance for nurses and other healthcare providers. The relationship between patients and healthcare providers is always the key to a good encounter. Interventions to increase self-management in RA have to incorporate this knowledge when trying to increase patients' self-efficacy and with their experience of support.

  • 178.
    Bergstrand, Sanna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ottosson, Frida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Skammen, skulden och tystnaden: Att bli utsatt för sexuella övergrepp, offrets reaktioner och sjuksköterskans förhållningssätt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.

  • 179.
    Bergén, Sara
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Björk, Marina
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att vara syskon till ett långvarigt sjukt barn: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos.

  • 180.
    Berndtsson, Karin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Lekman, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag är unik men ändå som alla andra: En litteraturstudie om att vara ung och leva med en kronisk sjukdom2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom.

  • 181.
    Bernhardsdottir, Johanna
    et al.
    Department of Nursing University of Iceland Reykjavik Iceland & Landspitali-The National University Hospital of Iceland Reykjavik Iceland .
    Dimmit Champion, Jane
    School of Nursing The University of Texas at Austin Austin, TX USA .
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). The Institute of Health and Care Science Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    The experience of participation in a brief cognitive behavioural group therapy for psychologically distressed female university students2014Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 21, nr 8, s. 679-686Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the experience of participation in four sessions of cognitive behavioural group therapy for psychological distress for female university students' (n = 19), aged 22–45 years. Data were gathered with semi-structured interviews during March and April 2008 and analysed according to thematic content analysis. The results identified four themes: ‘Gaining knowledge and understanding’, ‘Becoming more balanced and positive in thinking’, ‘Feeling more self-confident and in control’ and ‘Opportunities for practice and in-depth reflections’. Future recommendations include an increase in sessions from four to five, with one booster session to follow-up on newly acquired skills. © 2013 John Wiley & Sons Ltd.

  • 182.
    Berntsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kvick, Angelica
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Se mig, inte min cancer!: Upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och det är av intresse försjukvården att veta hur sjukdomen påverkar kvinnans välmående. Syftet med dennastudie var därför att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos kvinnor medbröstcancer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där de sökordsom användes utgick från syftet. Vid databearbetningen, vilken utfördes som eninnehållsanalys, framkom tre teman: fysiska förändringar, känslomässiga reaktionersamt betydelsen av stöd. Kvinnorna upplevde fysiska reaktioner som fatigue,sömnsvårigheter och smärta vilka påverkade deras livskvalitet negativt. Livskvalitetenförsämrades också av den förändrade självbild som kunde uppkomma i samband medbehandlingen. Många kvinnor upplevde rädsla vilken resulterade i oro och ångest.Den information kvinnorna fick från hälso- och sjukvården upplevdes oftaknapphändig vilket minskade kvinnornas livskvalitet. De betonade vikten av godarelationer och att socialt stöd var något som kunde höja livskvaliteten. Det är viktigtatt hälso- och sjukvårdspersonal ser hur livskvalitet påverkas av flera aspekter ikvinnans liv för att hjälpa henne att bibehålla sin livskvalitet. Mer kvalitativ forskningom livskvalitet vore önskvärt för att få en djupare inblick i hur bröstcancer upplevspåverka kvinnans livskvalitet.

  • 183.
    Berntsson, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Ulrika
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Warensce, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Vård i hemmet - kroniskt sjuka äldre personers upplevelser2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet äldre som bor kvar i sina hem och får hemtjänst ökar. Anhöriga står för en stor del av vården för de äldre i hemmet. Syftet med studien var att belysa äldre, kroniskt sjuka personers upplevelser av att vårdas i hemmet. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilken leder till en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Äldre upplevde utanförskap som ett resultat av att bli behandlade som objekt. Samhörighet i ömsesidiga relationer med anhöriga och vårdgivare gav en positiv upplevelse av att vårdas i hemmet. Äldre som vårdades helt eller delvis av anhöriga upplevde att de fick hjälp av någon som kände deras rutiner och önskemål. Det upplevdes naturligt att vårdas av anhöriga, men gav också en känsla av oro och rädsla att vara en börda. Hemmet var en viktig plats för den äldre kroniskt sjuka personen, eftersom hemmet representerar identitet, integritet och historia och gav en känsla av inre lugn. Studien visade att det behövs mer tid, personal och kunskap i hemsjukvården för att tillgodose äldres behov och minska känslan av utanförskap. Fler kvalitativa studier behövs för att belysa upplevelsen av att vårdas i hemmet och därmed öka kunskapen om hur vårdgivare kan bemöta äldre kroniskt sjuka i hemmet.

  • 184.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De senaste tio årens utveckling inom svensk ambulanssjukvård har inneburit att ambulanssjuksköterskekompetens blivit ett krav för att få genomföra avancerade undersökningar och behandlingar i den prehospitala miljön. Därmed har även professionens vetenskapliga huvudområde omvårdnadsvetenskap blivit ett viktigt tillskott som kunskapsområde. En omvårdnadsvetenskaplig modell har utvecklats vilken beskriver den prehospitala vårdrelationen som ett antal faser; en orienterande, en identifierande, en disponerande och en avslutande fas. Syftet med studien var att genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utforska hur denna vårdrelation och dess faser framträder i ambulanssjuksköterskors beskrivningar av ett ambulansuppdrag. Resultatet visar att den prehospitala vårdrelationens fyra olika faser var för sig innehåller flera delmoment ur ambulanssjuksköterskors perspektiv. De olika delmomenten ingår i varierande grad beroende på respektive ambulansuppdrags karaktär och förutsättningar.  I den orienterande fasen skapar sig ambulanssjuksköterskan sig en förståelse för situationen. I den identifierande fasen genomförs sedan bedömning och värdering av den aktuella patienten, detta utmynnar i vårdande åtgärder vilka utförs i den disponerande fasen. I den avslutande fasen fokuserar ambulanssjuksköterskan på den mottagande vårdenheten och överlämningen av patienten. Kunskapen om den prehospitala vårdrelationens fyra faser och dess olika delmoment bör kunna användas som stöd av ambulanssjuksköterskor inom ramen för den prehospitala handlingsplan som genomförs vid varje ambulansuppdrag.  Vidare bör denna kunskap kunna användas i samband med utbildning av såväl yrkesverksam personal som studenter i syfte att tydliggöra att faserna i den prehospitala vårdrelationen innehåller flera olika delmoment att beakta ur ambulanssjuksköterskors perspektiv.

  • 185.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationen ur ambulanssjuksköterskors perspektiv2010Inngår i: Forskningsseminarium 11 november 2010 Kunskapscentrum Prehospen, Högskolan i Borås.: Vårdande möten-möjligheter och hinder, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 186.
    Berntsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Den prehospitala vårdrelationens sakaspekt -skapar förutsättningar för att förstå och tillgodose personens behov2013Inngår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: To be able to further develop the pre-hospital emergency care from a nursing perspective, both in the clinical setting and in the educational setting, it is important to get a better understanding and clarification of the pre-hospital nurse-patient relationship. Therefore, a study was conducted (Berntsson and Hildingh, 2012) to explore how the phases of the pre-hospital nurse–patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students (SANs) descriptions of ambulance missions. 

    Methods: The study has a descriptive design and uses a qualitative research method. An analysis method, qualitative content analysis with a directed approach, was used. A directed approach means that the analysis is based on existing theory or prior research (Hsieh and Shannon, 2005). In this study we decided to use Suserud’s description (Dahlberg et al., 2003) of the phases of the prehospital nurse–patient relationship to govern the analysis and the identification of categories. 

    Results: In the orientation phase of the pre-hospital nurse–patient relationship, there was an ongoing analysis process in which the SANSs were seeking to obtain an initial picture of the situation, this was made by: understand the situation with support from the EMD team, from a collegial discussion, from one’s own first assessment, from the patients and relatives or witnesses description, from the colleague’s actions, from some other health-care professional’s assessments and actions. 

    In the identification phase of the nurse–patient relationship, the SANSs made an extended assessment of the situation to understand the patient’s current needs, this was made by; assess the airway, the breathing, the circulation, the consciousness, the level and experience of pain, perform a head to toe assessment, collecting the patients’ health history and note aggravating environmental factors for care and transfer. 

    In the exploitation phase of the pre-hospital nurse–patient relationships, the SANSs focus was on the hands-on care of the patient, this was made by; provide care by managing ABC problems, assessing the cause for the disability problem, managing head-to toe problem, performing actions to prevent hypothermia, creating an intravenous access, managing pain problems, transferring the patient to the stretcher and the ambulance, assessing the patient’s vital signs and by selecting appropriate driving speed.

    In the resolution phase the SANSs targeted their attention towards the receiving care unit and the forthcoming care, this was made by; pre-warn or speak with the receiving unit, inform the patient about the continuing care in the receiving care unit, transfer the patient from the ambulance stretcher on the receiving unit, report to the receiving care unit, finish the nurse–patient relationship and follow up the patient’s condition.

    Conclusion: The results of the study show that the phases in the nurse–patient relationship, as described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), appeared in the SANSs descriptions of ambulance missions. Furthermore, the study reveals that each phase of pre-hospital nurse–patient relationship includes several parts; these findings extend Suserud’s (Dahlberg et al., 2003) description.

  • 187.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Hildingh, Cathrine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    The nurse-patient relationship in pre-hospital emergency care: form the perspective of Swedish specialist ambulance nursing students2013Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 4, s. 257-263Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The development of the Swedish ambulance service has resulted in three different competence levels in Swedish ambulance teams: specialist ambulance nurses, registered nurses and emergency medical technicians. A nursing scientific model developed by Peplau (Peplau, H., 1991. Interpersonal Relations in Nursing. Springer Publishing Company, New York.) breaks down the nurse-patient relationship into a number of phases: an orientation, an identification, an exploitation and a resolution phase. This model has then been adapted to the pre-hospital emergency care by Suserud (Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., Fagerberg, I., 2003. Att förstå vårdvetenskap [To Understand Caring Science]. Studentlitteratur, Lund.). The purpose of this study was to explore, by direct content analysis, how the phases of the pre-hospital nurse-patient relationship described by Suserud (Dahlberg et al., 2003), emerge in 17 specialist ambulance nursing students descriptions of ambulance missions. The results show that the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship could be identified and each phase includes several different parts. Furthermore, the results show that the parts of each phase can vary depending on the patient's condition and the environmental circumstances of the ambulance mission. This improved understanding of the four phases of the pre-hospital nurse-patient relationship, and their parts, could be used by ambulance team members as a support during the pre-hospital caring process in ambulance missions. This new knowledge could also be used in education. © 2012 Elsevier Ltd.

  • 188.
    Berntsson, Tommy
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wallinvirta, Eivor
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Nyström, Patrik
    Arcada högskola Helsingfors, Helsingfors, Finland.
    Patientsäkerhet och vårdandets etik2013Inngår i: PreHospen 2013: Prehospital vård för att värna om patientens hälsa, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: An international collaborative project has been ongoing since 2009 between the Ambulance training program in Nursing at the University of Halmstad and the program in Emergency Care at Arcada University of Applied Sciences. The purpose is to jointly develop knowledge about patient safety and caring ethics, through participation in experiential skills development in innovative environments. The focus areas of collaboration are: 1) To learn safety by preventing and creating resistance to human errors and malpractices in health care 2) To become aware of the outer and inner ethics, as a basis of use of the self 3) To create conditions for inner leadership and personal responsibility in health care. The course content planning is guided by an integrative pedagogy, which contains an active simulation exercise.

    Methods: Simulation exercises are given to interdisciplinary student teams at a one week exchange program in Helsinki in spring and in Halmstad in autumn. The assessment is a written work, and the student deepens understanding in evidence-based research.

    Results: Simulation has given students opportunities for an active and motivational approach to learning, where a high degree of knowledge, creativity and reflection co-exist. Students have expressed that they have learned to think and act in terms of patient safety and ethics. The concepts have been concrete and visibly demonstrated by simulating everyday prehospital emergency situations: e.g. a situation in which the patient refuses to be transported. The simulation exercises have explained theory and built bridges to practice.

    Conclusions: The discussions of reflection in interdisciplinary groups and after the simulations have been fruitful, due to students´ different experiences, but also because of awareness of cultural similarities and differences. Students have adopted permanent values of concrete models for how to act safely and ethically at the individual, community and organizational level.

  • 189.
    Bexell, Tove
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sarman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Specialistutbildade sjuksköterskans uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

  • 190.
    Bjur, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sangüesa, Paloma
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olausson, Sara
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ögonsjuksköterskors upplevelser av beslutsstöd vid telefonrådgivning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning är en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrådgivning inom ögonsjukvård är begränsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av användandet av beslutsstöd vid telefonrådgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav huvudkategorierna kunskapskälla vid behov, stöd i yrkesrollen, brister i beslutsstödet och god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Ögonsjuksköterskorna var positiva till användandet av beslutsstöd vid oerfarenhet av arbetsuppgiften samt vid sällan förekommande och komplexa situationer. Användandet av beslutsstöd upplevdes underlätta prioritering och samordning av vårdinsatser vilket upplevdes leda till god vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och en känsla av trygghet. Beslutsstödet underlättade kommunikationen med andra vårdenheter och vårdsökande. Det upplevdes inte täcka alla situationer utan uttrycktes behövdes utvecklas och uppdateras kontinuerligt. Aktivt lyssnande och tänkande i kombination av erfarenhet och kunskap ansågs vara viktiga komponenter vid telefonrådgivning. Vidareutveckling och förbättring av de beslutsstöd som används idag är av betydelse.

  • 191.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala Univ, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Sect Caring Sci, Uppsala, Sweden.;Uppsala Univ, Ctr Clin Res Sormland, Uppsala, Sweden..
    Jansson, Inger
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Wadensten, Barbro
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Engström, Gabriella
    Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA..
    Pöder, Ulrika
    Uppsala Univ, Sect Caring Sci, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala, Sweden..
    Prevalence and quality of clinical pathways in Swedish intensive care units: a national survey2014Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 20, nr 1, s. 48-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectivesTo identify the prevalence of clinical pathways (CPs) in Swedish intensive care units (ICUs) and to explore the quality, content and evidence base of the documents. MethodsA descriptive and explorative survey of all Swedish ICUs (N84) and a review of submitted examples of CPs (n12) were conducted. ResultsCPs were in use at 20% of the Swedish ICUs. There was a significant geographic variation but no relationship between the use of CPs and category of hospital, type of ICU, size of ICU or type of health record applied. In total, 56 CPs were reported within a range of scopes and extensions. The content of the ICUs' CPs, as well as the degree to which they were interprofessional, evidence based, and renewed varied. ConclusionsProgress has been made in relation to CPs in recent years, but there is potential for further improvements. None of the ICUs had CPs that contained all key characteristics of a high-quality, interprofessional and evidence-based CP identified in the literature. Greater knowledge sharing and cooperation within the field would be beneficial, and further research is needed.

  • 192.
    Bjärbo, Magnus
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Barn som anhöriga i ett västsvenskt ambulansområde: En pilotkartläggning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet barn som anhöriga till patienter som erhåller vård och transport till sjukhus är okänt. Barn under 18 år kan ibland vara närvarande på hämtplatsen när ambulanssjukvården hämtar barnets anhörig. Hur många barn som anhöriga som är närvarande är okänt inom ett västsvenskt ambulansområde. Triagesystemet RETTS används vid triagering och bedömning av anhöriga till barnen.

    Syftet med studien är att kartlägga hur många barn som är närvarande då deras anhöriga ges vård, behandling och transport till en vårdinrättning vid prioritet 1 och 2 larm. En enkät skapades för att samla in data till studien.

    Barn som anhöriga finns även inom ambulanssjukvård. I denna studie identifierades 155 barn vid 95 ambulansuppdrag. Barn som anhörig ses till både vuxna, vanligen en förälder, som till barn. Ett flertal barn som anhöriga är närvarande när en anhörig påvisar svåra, kanske livshotande symptom.

    Sammanfattningsvis visade studien att stödet till barn och kunskapen om stöd fanns inte inom det ambulansområde där studien är genomförd.

  • 193.
    Bjärne, Jenny
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Thulin, Linn
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Patienters upplevelse av hopp i palliativ vård: En allmän litteratudstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att belysa hur hopp upplevs av patienter i palliativ vård. Bakgrunden uppmärksammar att ca 90 000 patienter i palliativ vård dör i Sverige varje år. Dessa patienter upplever flera dimensioner av smärta, både fysiska och psykiska. Hopp beskrivs som något som kan leda patienter mot mer positiva mål och handlingar och är därför av stor betydelse för deras välmående. Metoden för studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. Analysen är utförd med en induktiv ansats. Utefter likheter som identifierades fastställdes 17 subkategorier, sex kategorier och två övergripande teman. Resultatet belyser hur hopp uttrycks hos patienter i palliativ vård. Oförändrat hopp, omvandlande hopp, strategiskt hopp, övervinnande hopp ochvardagsnära hopp var kategorier som framkom som hoppingivande. I kontrast till hoppet fanns där också en hopplöshet. Hopplösheten identifieras som ett hinder för hopp vilket ökade passiviteten och känslan av hjälplöshet. Konklusion av studien är att upplevelsen av hopp uttrycks på olika sätt genom vårdförloppet. Det finns flera kategorier som är återkommande i tidigare forskning. De flesta fynden identifieras som hoppingivande och visade sig ge ökad livskvalitet för patienter. Emellertid, så saknas det forskning kring hur patienter ville bli bemötta i sitt hopp.

  • 194.
    Björck, Carolina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Svensson, Ingrid
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Organisationsfaktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades. Fem kategorier framkom Stöd och kommunikation, Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, Sjuksköterskans upplevelse av resurstilldelningens inverkan, Sjuksköterskans utökade arbetsbörda och Förändrade villkor för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Resultatet visade att när ledaren delade ansvaret med sjuksköterskan, kommunicerade och gav stöd så skapades en större möjlighet för sjuksköterskan att förmedla en adekvat omvårdnad. Ledaren påverkade sjuksköterskans arbetstillfredsställelse vilket även gynnade patient tillfredsställelsen. Det ansågs vara betydelsefullt att sjuksköterskan kände kontroll över arbetssituationen och gavs tillräckligt med resurser för att kunna utföra en adekvat omvårdnad. Den tekniska utvecklingen kunde öka arbetsbördan och leda till nedskärningar i omvårdnaden. Slutsatserna var att arbetsbördan kunde minska patientsäkerheten, samt att ledaren kunde åstadkomma utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskan och skapa en mer patientfokuserad vård genom att exempelvis öka samarbetet i personalgruppen. Framtida forskning bör inriktas på organisationsförändringar ur ett patientperspektiv, sjuksköterskans upplevelse före, under och efter förändring samt för- och nackdelar med befintliga organisationsformer.

  • 195.
    Björk, Josefine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skär, Sanna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wahlberg, Cia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med fekal inkontinens: Ett begränsat liv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. 

  • 196.
    Björkqvist, Kornelia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Svantesson, Eva
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården.

  • 197.
    Björnerhag, Linette
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kärrbrand, Maria
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar bemötandet av närstående i sorg2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sorg kan förekomma i många skeden i livet och sjuksköterskor kan i sitt arbete komma i kontakt med sörjande personer. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa hos såväl närstående som patient och då sorgeprocessen är komplex kan sjuksköterskorna anse det svårt att bemöta den sörjande på ett adekvat vis.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar

    bemötandet av närstående i sorg.

    Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats.

    Resultatet utgjordes av nio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fyra kategorier: Stressande arbetsmiljö, Hantering av egen osäkerhet, Motivation och Vårdande relation.

    Slutsats: Flera olika faktorer bidrog till att sjuksköterskorna erfor en stressande arbetsmiljö, vilket ledde till att deras bemötande av närstående i sorg påverkades negativt. Sjuksköterskorna erfor en osäkerhet i att bemöta närstående i sorg, vilket de kopplade till för lite erfarenhet och utbildning. Även om det var svårt kände sjuksköterskorna sig motiverade att bemöta närstående i sorg och en djup relation dem emellan kunde ofta utvecklas som gynnade den närståendes sorgehantering. Ytterligare forskning behövs för att kunna möjliggöra en förbättring av sjuksköterskors bemötande av närstående i sorg.

  • 198.
    Björnstad, Maria
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Karlsson, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Larynxmask: - en metod för att möjliggöra fri luftväg och adekvat ventilation2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer. Litteraturstudiens resultat visar att LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Framtida studier skulle kunna belysa om LMA kan användas vid kirurgi till patienter med ökad aspirationsrisk, till exempel vid sectio och obesitaskirurgi. Studier skulle också kunna fokuseras på patienternas postoperativa upplevelser av att ha haft LMA jämfört med trakeal intubation.

  • 199.
    Björsing, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Casparson, Ida
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Olofsson, Louise
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt. Under temat framkom tre kategorier som beskriver skolsköterskornas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet; samarbete krävs i det hälsofrämjande arbetet, skolsköterskan som aktiv aktör i det hälsofrämjande arbetet och det krävs att skolsköterskan arbetar utifrån ett elevperspektiv. Subkategorierna beskriver ytterligare aspekter som har betydelse i det hälsofrämjande arbetet såsom dialog med föräldrar, skolsköterskans engagemang, skapa relation och empowerment. Kunskapen som studien resulterat i är viktig i skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att kunna stärka elevernas psykiska hälsa. Vidare forskning inom det  hälsofrämjande arbetet utifrån elevens perspektiv behövs för att få båda infallsvinklar av det hälsofrämjande arbetet och därmed få kännedom om vad som är viktigt för eleverna i det hälsofrämjande arbetet.

  • 200.
    Bladh, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Norrström, Ida
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att våga tala om sexualitet: en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades för att finna hämmande och främjande faktorer. Dessa faktorer låg sedan till grund för resultatet. I resultatet framgick att sjuksköterskans utbildning, ålder, kön, yrkeserfarenhet och känslor inför sexualitet var faktorer som både kunde hämma och främja sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetsplatsen har också en betydelse för huruvida sjuksköterskan samtalar med patienten om ämnet. Även kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient påverkade samtal om sexualitet. Sexualitetens inverkan på hälsan bör belysas redan i grundutbildningen och sedan genom fortbildning på arbetsplatsen. Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och mer djupgående forskning krävs för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna tala mer öppet om sexualitet.

1234567 151 - 200 of 1235
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf