hh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1935
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    The development of a questionnaire for evaluating process-oriented group supervision during nursing education2008Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 8, nr 2, s. 88-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The benefits of process-oriented group supervision are difficult to evaluate, as the validity and reliability of the existing instruments have been questioned. The aim was to develop and test the psychometric properties of a questionnaire in order to evaluate the effects of process-oriented group supervision on nursing students during their three-year nursing education. A 55-item Process-oriented Group Supervision Questionnaire (PGSQ) with a developmental design was formulated on the basis of a literature review and the expectations of nursing students who participated in a three-year nursing education programme (N = 176). Construct validity and internal consistency reliability were tested at the end of each study year: year 1 (T1), year 2 (T2), and year 3 (T3) by means of exploratory factor analysis and Cronbach’s coefficient. An adequate explorative factor analysis (principal component analysis, varimax rotation) with an Eigenvalue >1.0 and factor loadings >0.40, reduced the questionnaire to 18 items comprising three factors labelled educative, supportive and developmental, which explained 60.2% at T1, 71.8% at T2, and 69.3% at T3 of the total cumulative variance. The corresponding Cronbach’s coefficient figures were 0.89 (T1), 0.94 (T2) and 0.93 (T3). The 18-item PGSQ is considered to be a short and useful tool due to its satisfactory validity and reliability figures.

  • 152.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Sweden.
    Svensson, Marie-Louise
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Baigi, Amir
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Department of Primary Health Care, Göteborg, Sweden.
    Effects of process-oriented group supervision as reported by nursing students: a pilot study2008Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 28, nr 1, s. 26-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One method to ensure that nursing students are better prepared for their future professional role can be to offer them process-oriented group supervision. The aim of this prospective, longitudinal pilot study was to evaluate the effects of a process-oriented group supervision programme (PGSP) comprising educational, supportive and developmental areas based on reports by nursing students undergoing a 3-year nursing education. The students (N=61) evaluated their experiences of the PGSP by means of a questionnaire, which they filled in after each study year. An independent t-test was conducted to compare the educational, supportive, and developmental areas after the first (2002), second (2003) and third year (2004) as well as over the whole 3-year study period. The result showed no significant difference in scores in the educational area. However, there was a significant increase in the supportive area (p=.03) over the 3-year period, which was especially noticeable during the first year (p=.013). There was also an increase in the developmental area over the 3-year period (p=.021) as well as during the first year (p=.024). Thus, PGSP seems to develop nursing students in their professional identity and personal growth. However, as this was a pilot study, a research implication is to perform a large-scale study over a longer period of time.

  • 153.
    Arvidsson, Barbro
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Skärsäter, Ingela
    The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Institute of Health and Care Science, Göteborg, Sweden.
    Öijervall, Jörgen
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses’ conceptions 1 year after their nursing degree2008Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 16, nr 7, s. 868-875Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the variation in how nurses conceive process-oriented group supervision, implemented during nursing education, 1 year after their nursing degree. BACKGROUND: Process-oriented group supervision can be an effective support system for helping nursing students and nurses to reflect on their activities. METHODS: A descriptive qualitative design was chosen for the study. Conceptions were collected through interviews with 18 strategically selected Swedish nurses in 2005. RESULTS: Three descriptive categories comprising seven conceptions were emerged. Supportive actions comprised: a sense of security, belonging and encouragement. Learning actions involved: sharing and reflecting while developmental actions described: enabling professional identity and facilitating personal development. CONCLUSIONS: Process-oriented group supervision has a lasting influence on nurses' development. The possibility to reflect over new stances during nursing education was a prerequisite for the provision of high-quality care. Process-oriented group supervision can make an important contribution to nursing education. IMPLICATIONS: for Nursing Management Process-oriented group supervision provides nurses with the strength to achieve resilience to stress in their work. It may lead to autonomy as well as clarity in the nurse's professional function. This indicates the need for nurse managers to organize reflective group supervision as an integral part of the nurse's work.

  • 154.
    Arvidsson, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Karisaar, Alicia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoendeproblematik: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In Sweden alcohol is consumed by people of all ages and by different social economic groups. Around 320 000 individuals in the Swedish society suffers from an alcoholrelated problem. Alcohol is considered as a legal substance and it is most common that nurses' at some point in their career will meet a patient who suffers from a    alcohol-related disease. The aim of this study was to investigate nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems. The study was conducted as a literature study. The result of the study is based on eight articles which was analyzed and processed. From this process three different categories emerged and founded the result: Nurses' attitudes: negative, neutral and positive, Nurses' attitudes regarding the right to receive care towards patients with alcohol-related problems and How education can affect nurses' attitudes towards patients with alcohol-related problems There was existing negative, neutral and positive attitudes among the nurses'. The nurses' experiences was the main consideration that contributed to the attitudes. Regardless the attitude, the nurses' opinions were that patients with alcohol-related problems had the right to demand care and to be treated. To achieve more positive attitudes among the nurses', they need more education about the subject alcoholrelated problems.

  • 155. Arvidsson, Julia
    Difference in Jump Height and Jump Length in Youth Soccer Players Selected or Not Selected for the National Team2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: With the aim of professional status and sporting success, selection processes and talent identification in youth players are common in football clubs and national teams. Football requiring different types of abilities, standing out in certain abilities can be important in the selection process for national teams. Physical abilities including maximal power can differ between players in the same age group due to growth and maturation and might therefore be important factors in the selection process. Previous studies have mentioned maximal power as one of many performance indicators for football performance. However, few studies have investigated its importance regarding youth players selected or not selected for the national team. Aim: The study was designed to measure and compare jump height and jump length in three different jump tests between youth soccer players selected or not selected for the national team. Methods: Twenty-two (n=22) players, eleven national players and eleven non-national players performed three different jump tests. The players were 17±2 years old from the club Halmstads BK, Halmstad. The study was an observational crosssectional study that was designed to measure and compare jump height and jump length in three different jump tests between youth soccer players selected or not selected for the national team. The jump tests that were used in the present study was Countermovement Jump (CMJ), Abalakov Jump (AJ) and Standing Long Jump (SLJ). Mean scores for the tests in both groups were analyzed and compared and the criterion level for significance was set to p ≤ 0.05. Results: The results showed a significant difference between the groups regarding jump height in CMJ (p=0.013) and in AJ (p=0.010). No significant difference was found regarding jump length in SLJ (p=0.084). Conclusion: The findings of this study showed a significant difference in Countermovement Jump (CMJ) and Abalakov Jump (AJ) between national players (NP) and non-national players (NNP). The study found no significant difference between the groups in Standing Long Jump (SLJ). The results indicate the use of maximal power as a performance indicator and part of the selection of players to national teams. Anthropometric data (age, weight and height) was similar between the groups, therefore, other maturation and growth factors together with biological age are aspects that might have influenced the results. Future studies are suggested to investigate maturation status and its importance for maximal power in national players and non-national players. 

  • 156.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre Spenshult, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Factors promoting health-related quality of life in people with rheumatic diseases: a 12 month longitudinal study2011Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 12, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Rheumatic diseases have a significant adverse impact on the individual from physical, mental and social aspects, resulting in a low health-related quality of life (HRQL). There is a lack of longitudinal studies on HRQL in people with rheumatic diseases that focus on factors promoting HRQL instead of risk factors. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health promoting factors at baseline and outcome in HRQL at a 12 month follow-up in people with rheumatic diseases.

    Methods: A longitudinal cohort study was conducted in 185 individuals with rheumatic diseases with questionnaires one week and 12 months after rehabilitation in a Swedish rheumatology clinic. HRQL was assessed by SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and the health factors were analysed by multivariable logistic regressions.

    Results: Factors predicting better outcome in HRQL in one or several SF-36 subscales were being younger or middle-aged, feeling painless, having good sleep structure, feeling rested after sleep, performing low effort of exercise more than twice per week, having strong sense of coherence (SOC), emotional support and practical assistance, higher educational level and work capacity. The most important factors were having strong SOC, feeling rested after sleep, having work capacity, being younger or middle-aged, and having good sleep structure.

    Conclusions: This study identified several factors that promoted a good outcome in HRQL to people with rheumatic diseases. These health factors could be important to address in clinical work with rheumatic diseases in order to optimise treatment strategies. © 2011 Arvidsson et al; licensee BioMed Central Ltd.

  • 157.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Gjøvik University College, Faculty of Nursing Science, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences & Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult hospital for rheumatic diseases, Oskarström, Sweden.
    Health predicting factors in a general population over an eight-year period in subjects with and without chronic musculoskeletal pain2008Inngår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 6, artikkel-id 98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Many factors are proposed to be associated with health-related quality of life. Knowledge of health factors associated to development of a good health-related quality of life could be of use in clinical practice and public health work. The aim of this study was to investigate the associations between suggested health factors and health-related quality of life at baseline and in an eight-year follow up in subjects with and without chronic musculoskeletal pain in a cohort from a general population.

    Methods: The study was designed as a longitudinal study in a Swedish general population (N = 1 849) with a postal questionnaire at baseline 1995 and at follow up 2003. Subjects were divided into two groups, according to their response about chronic musculoskeletal pain at baseline. Health-related quality of life was assessed by the SF-36 together with suggested health factors. The associations between SF-36 subscales and suggested health factors were estimated by OR and 95% CI calculated by multivariable logistic regressions, with adjustment for all health factors, age, sex and baseline SF-36 values.

    Results: Although subjects without chronic musculoskeletal pain reported better health-related quality of life than subjects with chronic pain, similar health factors were found to be associated to higher scores in SF-36 at baseline and predicted a better outcome in the eight-year follow up. The most consistent finding was a better health outcome in the eight-year follow up for subjects that were feeling rested after sleep. Other factors that in some aspects predicted a better outcome were belonging to higher socioeconomic group, being a native Swede, having emotional support, having good sleep structure, never being or being a former smoker, and regularly drinking alcohol.

    Conclusion: The most important health factor in subjects with and without chronic musculoskeletal pain was feeling rested after sleep, but also emotional support, sleep structure, smoking and alcoholic habits appears to be important components. These health factors could be important to address in clinical work with painful musculoskeletal disorders. Since several health factors are common in both subjects with and without pain there could be a common strategy to be formed in public health programmes.

  • 158.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Bengtsson-Tops, Anita
    School of Health Sciences and Social Work, Växjö University, Växjö, Sweden.
    Experiences of health-promoting self-care in people living with rheumatic diseases2011Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, nr 6, s. 1264-1272Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: This paper is a report of a study that explores and describes the meaning of the phenomenon of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases.

    Background: People with rheumatic diseases estimate health status as low and health belief and health status influence self-care behaviours. Several self-care behaviours are used in the efforts to mitigate the diseases.

    Method: The study had a descriptive phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered in 2007 by unstructured open-ended interviews with 12 individuals living with rheumatic diseases.

    Findings: The meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care takes place against a background of continual hope and belief to influence health in positive ways. Self-care was a way of life and implied being ready to understand and respond to signals from the body. Three inter-related constituents elucidated their experiences: dialogue, power struggle and choice. Self-care was experienced as dialogues with the body and with the immediate environment. In order to respond to signals from the body, power struggles were required to be entered into when fighting the diseases. Choices were required to be made and things that were beneficial for the body were prioritized.

    Conclusion: In this study, the meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care was a way of life. This meant to be ready to understand and respond to signals from the body. Self-care required dialogues, power struggles and choices. © 2011 Blackwell Publishing Ltd.

  • 159.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden & Faculty of Health Care and Nursing, Gjøvik University College, Gjøvik, Norway.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Tingström, Pia
    The Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Effects of a self-care promoting problem-based learning programme in people with rheumatic diseases: a randomized controlled study2013Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 7, s. 1500-1514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effects of a self-care promoting problem-based learning programme for people with rheumatic diseases in terms of health-related quality of life, empowerment, and self-care ability.

    Background: Individuals with rheumatoid arthritis express a great need for education and support in adapting to the disease, but the average qualities of studies about patient education interventions are not high. There is no evidence of long-term benefits of patient education.

    Design: Randomized controlled trial.

    Methods: A randomized controlled design was selected with test at baseline, 1-week and 6-month post-interventions after completed the 1-year programme. The tests consisted of validity and reliability tested instruments. The participants were randomly assigned in spring 2009 to either the experimental group (n = 54) or the control group (n = 148). The programme was running alongside the standard care the participants received at a rheumatology unit. Parametric and non-parametric tests were used in the analyses.

    Results: The participants in the experimental group had statistically significant stronger empowerment after participation in the self-care promoting problem-based learning programme compared with the control group, at the 6-month post-intervention. Approximately, two-thirds of the participants in the experimental group stated that they had implemented lifestyle changes due to the programme.

    Conclusion: The self-care promoting problem-based learning programme enabled people with rheumatic diseases to improve their empowerment compared with the control group. It is important to continue to develop problem-based learning in patient education to find the very best way to use this pedagogical method in rheumatology care. © 2012 Blackwell Publishing Ltd.

  • 160.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Research and Development Centre, Spenshult Hospital for Rheumatic Diseases, Oskarström, Sweden.
    Arvidsson, Barbro
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Tingström, Pia
    Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Psychometric Properties of the Swedish Rheumatic Disease Empowerment Scale, SWE-RES-232012Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 10, nr 2, s. 101-109Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction. Empowerment is a central concept in both rheumatology and diabetes care. A Swedish empower- ment instrument for patients with rheumatic diseases has not been created before now. The aim of the present study was to determine the psychometric properties of the Swedish Rheumatic Disease Empowerment Scale, SWE-RES-23, such as construct validity, internal consistency reliability, inter-item correlations and discriminant validity.

    Methods. The already existing instrument, the Swedish Diabetes Empowerment Scale (SWE-DES-23), was adapted for use in patients with rheumatic diseases. The adapted instrument was called the SWE-RES-23. In 2009, 260 patients with rheumatic diseases from a rheumatology unit in Sweden completed the instrument. Construct validity was tested by using exploratory factor analysis. Internal consistency reliability was tested by the use of Cronbach’s a-coefficient. In order to determine unidimensionality of the empowerment subscales, inter-item correlations were calculated. To establish discrim- inant validity, an item about self-perceived health from the Short Form (SF) 36 was used in addition to the SWE-RES-23.

    Results. The exploratory factor analysis resulted in five factors (empowerment subscales) with eigenvalues >1, explaining 64.1% of the total variance: Goal achievement and overcoming barriers to goal achievement; Self- knowledge; Managing stress; Assessing dissatisfaction and readiness to change; and Support for caring. Cronbach’s a values ranged from 0.59 to 0.91, and the value for the total score was 0.92.

    Conclusion. The results support the possibility of adapting the SWE-DES-23 for use in patients with rheumatic diseases. The SWE-RES-23 shows acceptable psychometric properties, in terms of construct validity and internal consistency reliability. To validate the SWE-RES-23 fully, further studies are needed, with a focus on test-retest correlations. Copyright © 2012 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 161.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Gilljam, Britt-Mari
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad. Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Nygren, Jens
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Ruland, Cornelia Maria
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway & University of Oslo, Oslo, Norway.
    Nordby-Bøe, Trude
    The Centre for Shared Decision Making and Collaborative Care Research (CSDM), Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Svedberg, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Redesign and Validation of Sisom, an Interactive Assessment and Communication Tool for Children With Cancer2016Inngår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 4, nr 2, artikkel-id e76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Children with cancer undergo intensive and long treatment periods that expose them and their families to a number of difficult physical, mental, and social challenges. Empowering children by actively involving them in their care can help them to cope with these challenges. It can, however, be difficult for children to be involved and talk about their illness experiences in a "traditional" conversation with health care professionals, especially for younger children. Sisom (Norwegian acronym "Si det som det er" or "Tell it how it is") is an interactive computer-based assessment and communication tool to give children (aged 6-12 years) with cancer a "voice" in their care. Because of technological advances and widespread use of mobile devices Sisom had to be redesigned to better meet the needs of children of today.

    OBJECTIVE: To redesign Sisom for use on mobile devices and to validate and adapt it for use in a Swedish population of children with cancer.

    METHODS: A user-experience design was used. Content adaptation included forward-backward translation by Swedish and Norwegian translators. Healthy children (n=5), children with experiences of cancer treatment (n=5) and their parents (n=5), and pediatric nurses (n=2) were then involved in culturally adapting Sisom to the Swedish context. The iterative low- and high-fidelity evaluation was supported by a think aloud method, semistructured interviews, and drawings to capture children's views of Sisom. The redesign and evaluation continued until no further changes or improvements were identified by the participants or the researchers.

    RESULTS: Children, parents, and pediatric nurses offered many suggestions for improvements to the original version in terms of content, aesthetics, and usability of Sisom. The most significant change that emerged through user input was a modification that entailed not using problem-focused statements in the assessment items. The parents and pediatric nurses considered the revised assessment items to be general and less diagnosis specific. The evaluation of aesthetics resulted in brighter colors and more positive and exciting details in the animations. The evaluation of usability included improvements of the verbal instructions on how to navigate in Sisom 2, and also that the answers to assessmentitems in Sisom 2 should be saved to provide the children with the option to pause and to continue answering the remaining assessment items at a later stage.

    CONCLUSIONS: Overall, this paper describes the process of using user-experience design with children in order to redesign and validate an interactive assessment and communication tool and how the outcomes of this process resulted in a new version, Sisom 2. All participants confirmed the usability and qualities of using the final version. Future research should be directed toward the implementation of Sisom 2 in clinical practice and to evaluate outcomes from individual and organizational levels.

  • 162.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Hälsa och omvårdnad.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & Swedish Rheumatism Association, Stockholm, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Callers´perceptions of their contact with a rheumatology telephone helpline2019Inngår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 17, nr 1, s. 105-112Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Telephone helplines are useful for improving patients' access to healthcare services and reducing the need for frequent face‐to‐face contact with healthcare professionals. Little is known about how people who phone a helpline perceive the encounter.

    Objectives: The aims of the present study were to describe the variation in how callers perceive their encounter with a rheumatology telephone helpline.

    Methods: The  study  had  a  descriptive,  qualitative  design  and  used  a phenomenographic approach, comprising 27 semi‐structured telephone interviews with callers to Rheuma Direct, a rheumatology telephone helpline with specially trained nurses. The callers comprised 22 women and five men, aged 22–89 years (mean 54 years).

    Results: The callers phoned Rheuma Direct when they had problems obtaining answers to questions on the internet or from healthcare professionals. Three descriptive categories emerged: constructive dialogue, specialized competence and applicability. The callers perceived that it was a constructive dialogue when they were able to discuss their concerns with someone, received emotional support, felt reassured and were satisfied with the information provided. They perceived specialized competence when the nurses were experienced and skilful, the advice provided complemented previously received information and when they had more knowledge after the call. The callers perceived that Rheuma Direct had applicability because it was easy to access and they could make different choices before, during and after the telephone call. 

    Conclusions: Callers to a rheumatology telephone helpline perceived it as a valuable complement to other sources of information, and felt that it could provide them with the tools to manage their disease better, as well as future contacts with healthcare professionals. © 2018 The Authors Musculoskeletal Care published by John Wiley & Sons Ltd.

  • 163.
    Arvidsson, Susann
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Nylander, Maria
    Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden.
    Bergman, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Spenshult Research and Development Centre, Halmstad, Sweden & The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    People's perceptions of their phone call with rheuma directly, a rheumatic diseases helpline2017Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 76, nr Suppl. 2, s. 1544-1545, artikkel-id AB1238-HPRArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Information on rheumatic diseases is often complex to understand or scary, and additional support is often necessary. Rheuma Directly (RD) is a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases, funded by the Swedish Rheumatism Association and Spenshult Research and Development Centre. Little is known of how people calling a helpline perceive the contact.

    Objectives To describe the variation in how people perceive the contact with the helpline RD.

    Methods The study had a descriptive, qualitative design with a phenomenographic approach and was carried out by means of 27 semi-structured telephone interviews. The informants were 22 female and 5 men, and their ages ranged from 22 to 89 years (mean 54 years).

    Results The informants called RD when they had problems getting answers to their questions through the Internet or from healthcare professionals. Three different description categories emerged: Specific competence, Constructive dialogue, and Applicability. The informants' perceived Specific competence when the nurses were knowledgeable, the call was complementary to previously received information and when the informants had greater knowledge after the contact with RD. They perceived that it was a Constructive dialogue when they got someone to discuss with, a “sounding board”, and perceived emotional support, felt reassured and were satisfied with the answer. The informants perceived Applicability because RD was available and they could make different choices according to their own desire; before (how and when they would contact RD), during (what to tell and what question they would ask) and after (how and what they would do after the contact with RD).

    Conclusions People calling RD perceived that the telephone call with the nurses meant meeting specific competence, gaining constructive dialogue and that the helpline was applicable. This knowledge ad to a fuller understanding of factors that from a caller's perspective, are important when calling a helpline with specially trained nurses on rheumatic diseases. © 2017, Published by the BMJ Publishing Group Limited.

  • 164.
    Ashfaq, Awais
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Predicting clinical outcomes via machine learning on electronic health records2019Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The rising complexity in healthcare, exacerbated by an ageing population, results in ineffective decision-making leading to detrimental effects on care quality and escalates care costs. Consequently, there is a need for smart decision support systems that can empower clinician's to make better informed care decisions. Decisions, which are not only based on general clinical knowledge and personal experience, but also rest on personalised and precise insights about future patient outcomes. A promising approach is to leverage the ongoing digitization of healthcare that generates unprecedented amounts of clinical data stored in Electronic Health Records (EHRs) and couple it with modern Machine Learning (ML) toolset for clinical decision support, and simultaneously, expand the evidence base of medicine. As promising as it sounds, assimilating complete clinical data that provides a rich perspective of the patient's health state comes with a multitude of data-science challenges that impede efficient learning of ML models. This thesis primarily focuses on learning comprehensive patient representations from EHRs. The key challenges of heterogeneity and temporality in EHR data are addressed using human-derived features appended to contextual embeddings of clinical concepts and Long-Short-Term-Memory networks, respectively. The developed models are empirically evaluated in the context of predicting adverse clinical outcomes such as mortality or hospital readmissions. We also present evidence that, surprisingly, different ML models primarily designed for non-EHR analysis (like language processing and time-series prediction) can be combined and adapted into a single framework to efficiently represent EHR data and predict patient outcomes.

  • 165.
    Ashfaq, Awais
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Lönn, Stefan
    Research and Development, Region Halland, Sweden.
    Nilsson, Håkan
    Economic Department, Region Halland, Sweden.
    Eriksson, Jonny
    Halland Hospital, Region Halland, Sweden.
    Kwatra, Japneet
    Brigham and Women’s Hospital, US.
    Yasin, Zayed
    Brigham and Women’s Hospital, US.
    Slutzman, Jonathan
    Massachusetts General Hospital, US.
    Wallenfeldt, Thomas
    CGI Group Inc. Consultants to Government and Industries, Sweden.
    Obermeyer, Ziad
    School of Public Health, University of California at Berkeley, US.
    Anderson, Philip
    Department of Emergency Medicine, Brigham & Women’s Hospital, Harvard Medical School, Boston, US..
    Lingman, Markus
    Halland Hospital, Region Halland, Sweden.
    Data Profile: Regional Healthcare Information Platform in Halland, Sweden2019Inngår i: International Journal of Epidemiology, ISSN 0300-5771, E-ISSN 1464-3685Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Accurate and comprehensive healthcare data coupled with modern analytical tools can play a vital role in enabling care providers to make better-informed decisions, leading to effective and cost-efficient care delivery. This paper describes a novel strategic healthcare analysis and research platform that encapsulates 360-degree pseudo-anonymized data covering clinical, operational capacity and financial data on over 500,000 patients treated since 2009 across all care delivery units in the county of Halland, Sweden. The over-arching goal is to develop a comprehensive healthcare data infrastructure that captures complete care processes at individual, organizational and population levels. These longitudinal linked healthcare data are a valuable tool for research in a broad range of areas including health economy and process development using real world evidence.

    Key messages

    Structured and standardized variables have been linked from different regional healthcare sources into a research information platform including all healthcare visits in the county of Halland in Sweden, from 2009 to date.

    Since 2015, the regional information platform integrates a cost component to each healthcare visit: thus being able to quantify patient level value, safety and cost efficiency across the continuum of care.

  • 166.
    Ashfaq, Awais
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab). Halland Hospital, Region Halland, Sweden.
    Pinheiro Sant'Anna, Anita
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Lingman, Markus
    Halland Hospital, Region Halland, Sweden & Institute of Medicine, Dept. of Molecular and Clinical Medicine/Cardiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nowaczyk, Sławomir
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), CAISR Centrum för tillämpade intelligenta system (IS-lab).
    Readmission prediction using deep learning on electronic health records2019Inngår i: Journal of Biomedical Informatics, ISSN 1532-0464, E-ISSN 1532-0480, Vol. 97, artikkel-id 103256Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Unscheduled 30-day readmissions are a hallmark of Congestive Heart Failure (CHF) patients that pose significant health risks and escalate care cost. In order to reduce readmissions and curb the cost of care, it is important to initiate targeted intervention programs for patients at risk of readmission. This requires identifying high-risk patients at the time of discharge from hospital. Here, using real data from over 7,500 CHF patients hospitalized between 2012 and 2016 in Sweden, we built and tested a deep learning framework to predict 30-day unscheduled readmission. We present a cost-sensitive formulation of Long Short-Term Memory (LSTM) neural network using expert features and contextual embedding of clinical concepts. This study targets key elements of an Electronic Health Record (EHR) driven prediction model in a single framework: using both expert and machine derived features, incorporating sequential patterns and addressing the class imbalance problem. We show that the model with all key elements achieves a higher discrimination ability (AUC 0.77) compared to the rest. Additionally, we present a simple financial analysis to estimate annual savings if targeted interventions are offered to high risk patients. © 2019 The Authors

  • 167.
    Ask, AnnaLisa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Grimberg, Carolina
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Att stödja de som stödjer: Närståendes behov av stöd för en förbättrad interaktion med person med psykossjukdom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom. I resultatet framkommer att närstående behöver stöd i att acceptera och förstå, både personen med psykossjukdom och sin stödjande roll. Vidare behöver närstående stöd i att bära bördan samt stöd i kommunikation och problemlösning för att exempelvis bättre kunna hantera situationer och skapa en bättre interaktion. Den kliniska verksamheten bör satsa på interventioner som förbättrar interaktionen och kan utformas som bland annat utbildning. Sjuksköterskor bör därför få fortlöpande utbildning i pedagogik. Fortsatt forskning bör fokusera mer specifikt på interaktionen mellan närstående och person med psykossjukdom och studera ett mer omfattande urval av närstående till person med psykossjukdom.

  • 168.
    Ask, Stephanie
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Edberg, Josefin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    När sjuksköterskan bär samvetet på sina axlar: En litteraturstudie om samvetsstress2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskans arbete ges omvårdnad till patienter där emotionella påfrestningar blir synliga för sjuksköterskan. När kraven blir större än vad sjuksköterskan klarar av samtidigt som hen är mottaglig för andra människors känslor uppkommer samvetsstress. Studiens syfte var att undersöka samvetsstress hos sjuksköterskan. Metoden i denna studie var en allmän litteraturstudie som innefattade 12 resultatartiklar. Resultatet resulterade i tre teman: bidragande faktorer, hälsoeffekter och förebyggande faktorer. Resultatet påvisade att en bristande arbetsmiljö och dåligt samvete är faktorer som generar samvetsstress och att sjuksköterskor har olika benägenhet att drabbas av samvetsstress beroende på sin bakgrund och sina erfarenheter. Samvetsstress går att förebygga genom att få stöd hemifrån, stöd ifrån organisationen och från arbetskollegor men även genom möjlighet till reflektion. En sjuksköterska som drabbas av samvetsstress får följder som påverkar privatlivet vilket slutligen kan leda till utbrändhet. Aktuell forskning om samvetsstress är otillräcklig. Ökade kunskaper och mer forskning inom området krävs för att minska detta relativt outforskade hälsoproblem.   

  • 169.
    Askenvind, Malin
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Petersson, Charlotte
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Fysisk aktivitet i omvårdnad för patienter med depression2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är ett psykiatriskt tillstånd som ökar över hela världen. Depression kan delas in i tre olika kategorier, mild, måttlig och svår. Fysisk aktivitet är en rörelse som inkluderar skelettmuskulaturen. Tidigare forskning visar att den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet vid depression ska pågå i minst 30 minuter. Under de senaste åren har fysisk aktivitet vid depression uppmärksammats internationellt och nationellt i större omfattning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva fysisk aktivitet i omvårdnad vid depression. Metod: Systematiska sökningar gjordes i databaser för omvårdnadsforskning. Sökningarna resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom inspiration från innehållsanalys. Resultat: Analysen av de 11 resultatartiklarna gestaltade tre framträdande teman: Förutsättningar för fysisk aktivitet och Effekter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av fysisk aktivitet. Det framkom i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna att fysisk aktivitet hade en positiv påverkan vid depression. Stöd i processen var en viktig del för patienter med depression. Slutsats: Studiens slutsats visar att det behövs ett starkare kunskapsstöd genom forskning om fysisk aktivitet vid depression. Kunskapsstödet kan främja mer evidens inom omvårdnadsprocessen och därmed minska patienters lidande vid depression. 

  • 170.
    Aspe Carlsson, Madelene
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Comparison of cortisol concentrations between three different conditions during the recovery from physical activity amongst the elderly: a randomised controlled cross-over study2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    It is estimated that around the year 2050 people over 60 years will double, and it is essential to investigate how to promote healthier lifestyles for the elderly. Exposure to the natural environment and green exercise have demonstrated health benefits, such as positive association on the perceived general health, well-being and decreased cortisol concentrations. Theories have suggested that nature is beneficial to recover in after stressors due to the characteristics of nature. Some characteristics of nature provided with added relaxations such as lush plants or open spaces and could increase the recovery. Today, people still react to stressors and stimulate the body's stress systems the same way they did during the stone age, and therefore, when people recover in nature, hormones decrease and the ability to recover increases. Therefore, the overall aim of the study was to investigate potential cortisol concentrations in three different conditions (indoor, outdoor and simulated outdoor) after a stress response from physical activity to identify health-promoting behaviours and health factors.

    Method

    The study was part of the HERO project, and the method was based on a randomised controlled cross-over design. The participants were recruited from local gyms using a purposive selection, and 48 elderly (male n = 21; women n = 27), between 66 to 80 years old participated. All participants performed three separate modified Astrand submaximal tests with 120 minutes of recovery after physical activity in three different environments (indoor, outdoor and simulated outdoor) in a randomised order. The biomarker cortisol was collected with blood samples during each test and analysed at baseline, immediately after the finished test, 60 minutes and 120 minutes after recovery. Bayesian repeated measures analysis of variance (R-ANOVA) were used as a statistical test in the analysis and were performed in JASP. The result was further interpreted by applying Ulrich’s theory of nature’s restorative effect and a health promotion perspective.

    Result

    All participants completed all experimental tests in each condition. The result supported the alternative hypothesis in outdoor exposure (BF10 = 7.257), indicating a decrease in cortisol concentrations over time, at baseline and after 120 minutes of recovery (BF10 = 3.363), and immediately after finished test and after 120 minutes of recovery (BF10 = 2.699). There were no statistically differences over time in cortisol levels in indoor (BF10 = 0.452) or simulated outdoor (BF10 = 0.150). Between indoor, outdoor and simulated outdoor, no differences in cortisol levels at baseline (BF10 = 0.279), T1 (BF10 = 0.189), T2 (BF10 = 0.097) or T3 (BF10 = 0.198) were found.

    Conclusion

    The finding in the present study supports the hypothesis that outdoor exposure appears to decrease cortisol concentrations over time and provide with additional positive health effects, which could not be observed in an indoor or simulated outdoor environment. Therefore, the outdoors is suggested to be a favourable environment for the elderly to perform and recover after a stress response from physical activity. The result can partially be explained by Ulrich’s theory which states nature as a favourable environment to recover in. How society and other areas such as healthcare and city planning could use the outdoor environment to promote physical activity in the elderly, and for the long term, improve public health, is essential to discuss further.

  • 171.
    Aspeflo, Karina
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Vendelstrand, Hanna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Lär mig det jag vill, på mitt sätt: Patientundervisning utifrån informationsbehovet hos patienter med cancer2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter upplever ofta att den information de får är felaktig. Felaktig på så sätt att det är för lite, för mycket, ingen alls, given vid fel tidpunkt, för komplicerad och given på ett fackspråk med många krångliga ord som patienten inte förstår. Syftet med den här litteraturstudien var att belysa vilket informationsbehov patienter med cancer kan ha. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar och resultatet visar att de flesta patienter med cancer vill ha all tillgänglig information om såväl diagnos som behandling och även veta vilka valmöjligheter som finns. Det finns dock vissa som endast vill ha begränsad information varför det är viktigt att utvärdera varje patients informationsbehov. Välinformerade patienter upplever minskad oro och ångest och får en känsla av att ha kontroll över sin komplexa situation. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om behovet av information och de betydelsefulla faktorer som kan förändra och tillfredställa detta behov hos patienter. Genom att ge patientundervisning större utrymme i sjuksköterskeutbildningen, och göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på ny forskning kan patienters situation underlättas ytterligare i framtiden.

  • 172.
    Asplid, Matilda
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Gabriela
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Becerra Ponce, Paula
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Att leva med en smittsam blodsjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar.

  • 173.
    Astell, Mimi
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Truedsson, Henrik
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Individers upplevelser av att leva med urostomi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En individ som blir urostomiopererad utsätts för påfrestningar, då individen tappar kontrollen över ett mänskligt behov. Både pre- och postoperativ omvårdnad är avgörande för hur individer kan förbereda sig inför den nya livssituationen efter operationen. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kunskap i omvårdnad av urostomi för att kunna lära ut god egenvård, det kan minska risken för komplikationer och det ger även möjlighet att återfinna självständighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers upplevelse av att leva med urostomi.  Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskades på ett systematiskt sätt. Resultat: Resultatet baseras på sex stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i tre kategorier: Stödets betydelse, Påverkan på självbilden och Förändrad livssituation. Individerna upplevde att stöd från både familj och vänner samt från hälso- och sjukvårdspersonalen var betydelsefullt. Urostomin hade inverkan på kroppsuppfattningen både fysiskt och psykiskt. Det var besvärligt att välja kläder på grund av att urostomin var i vägen. Även självkänslan påverkads av den förändrade kroppsuppfattning och det var psykiskt påfrestande att se sig själv i spegeln. Rädslan för läckage begränsade mångas liv och hindrade individer från att utföra vardagliga aktiviteter. Till följd av urostomin blev både det sociala och sexuella livet påverkat.

  • 174.
    Axelsson, Liza
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Söderblom, Sara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Upplevelsen av att leva med schizofreni2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Schizofreni är en psykisk sjukdom där personens upplevelse av sjukdomen är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att förbättra vården krävs mer kunskap om hur det är att leva med schizofreni. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelsen av att leva med den psykiska sjukdomen schizofreni. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes systematiskt, vilket gav 14 vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. En innehållsanalys genomfördes, vilket resulterade i tre kategorier: utanförskap, förluster och värdefullt liv. Resultatet visade att personer med schizofreni kände ensamhet och utanförskap. Sjukdomen bidrog även till stora förluster i livet. Trots motgångar framkom flera faktorer som kunde leda till ett värdefullt liv. Personer med schizofreni upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal behövde visa hänsyn, lyssna samt ge utrymme för att kunna skapa ett gott vårdande. En ökad kunskap om sjukdomen rekommenderas för att minska stigmatiseringen av schizofreni. Fortsatt forskning om hur hälso- och sjukvårdspersonal bör bemöta personer med schizofreni efterfrågas.

  • 175.
    Axelsson, Mikael
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bång, Patrik
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Thorell, Snezana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskans upplevelse av arbetet med suicidala patienter inom psykiatrisk heldygnsvård.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det oftast är svårt att avgöra vad som orsakar ett suicidförsök, men att det alltid skapar funderingar kring den egna kompetensen, om vad man som ansvarig sjuksköterska missat och vad man kunnat göra bättre. Det är viktigt att ventilera och bearbeta ett suicidförsök eller suicid, för att bibehålla ett korrekt förhållningssätt och synen på sitt arbete.

     

  • 176.
    Axelsson, Pia
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rajkovic, Charlott
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Peer learning under specialistsjuksköterskeutbildningen inom intensivvård: - ett handledarperspektiv2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier. Interaktionen mellan studenterna ansågs utveckla förmågan till kommunikation och samarbete. Studenterna kunde fortsätta att bygga på befintlig kunskap, betraktades mer som jämbördiga och frångick en hämmande studentroll. Patient och anhöriga upplevdes inte misstycka till studenternas resonemang utan uttryckte snarare att de tog lärdom av det. Det unika sättet att tillvarata studenternas kunskaper och färdigheter på ledde till en tidig vidareutveckling av deras befintliga kunskaper. Den tidiga träningen i kommunikation och samarbete kan ses fördelaktigt eftersom brister i dessa genererar flest avvikelser idag. Slutsatsen är att peer learning är lämplig som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Fortsatt forskning om peer learning inom specialistsjuksköterskeutbildningar samt patienters och anhörigas upplevelser av studenternas resonemang är av stort intresse. 

  • 177.
    Axesol, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rudin, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Synfältsinskränkningar och bilkörning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 178.
    Axesol Greis, Anita
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Rudin, Sofie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd ögonmottagning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som drabbats av glaukom eller diabetes ska erbjudas undersökningar regelbundet. Sjuksköterskeledd mottagning är en åtgärd för att möta efterfrågan. Syftet med studien var att undersöka personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd mottagning inom ögonsjukvård. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och konsekutivt urval. Under en månad svarade 187 respondenter som besökte ögonmottagningen med anledning av diabetes eller glaukom på en enkät. Sex enkätfrågor modifierade från den nationella patientenkäten avsåg att undersöka erfarenheten av besöket. Enkäten besvarades digitalt direkt efter besöket. Enkätsvaren var icke parametrisk på ordinalnivå med gradering 1= nej inte alls till 5 = Ja helt och hållet. Resultat: Medianvärdet och typvärdet blev 5 i alla enskilda frågor och det totala medelvärdet blev 4,96. Det fanns inga skillnader i erfarenhet avseende ålder, anledning till besök, besökstyp eller upplevda synbesvär. Konklusion: Personer som besökte den sjuksköterskeledda ögonmottagningen erfor att mottagningen bedrevs personcentrerat. Frågor som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteteten.

  • 179.
    Babic, Dragana
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Ferhatovic, Amila
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Hjälp till självhjälp: Åtgärder som förebygger exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför mycket lidande för den drabbade människan. En ständig andfåddhet, trötthet och hosta leder till en livslång kamp för den drabbade. Exacerbation är ett återkommande skov av grundsjukdomen KOL och yttrar sig i en förvärrad dyspné, skapar ett livshotande och ångestskapande tillstånd. Syftet med litteraturstudien var att belysa åtgärder som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att förebygga exacerbation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I resultatet framkom följande kategorier: Undervisning och Mentorskap. Det krävs individuellt anpassad patientundervisning och mentorskap för att öka patientens delaktighet och fysisk aktivitet för att förebygga exacerbationer, lindra lidande och minska ångestupplevelsen. Genom att sjuksköterskan använder dessa strategier i omvårdnaden kan en ökad egenvårdsförmåga till dyspnéhantering uppnås vilket leder till dyspnéns minskade intensitet, varaktighet och förekomst. Resultatet kan användas och tillämpas i utbildning av sjuksköterskor i klinisk verksamhet för att främja egenvård och hälsa till personer med KOL. Mer forskning om åtgärder som förebygger exacerbationer i samband med KOL behövs eftersom KOL inom den närmaste framtiden blir den mest förekommande dödsorsaken i världen.                                               

  • 180.
    Backe, Marita
    et al.
    Department of Medicine, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Larsson, Kerstin
    Department of Medicine, Halmstad County Hospital, Halmstad, Sweden.
    Fridlund, Bengt
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Department of Primary Health Care, Göteborg University, Göteborg, Sweden.
    Patients’ conceptions of their life situation within the first week after a stroke event: A qualitative analysis1996Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 12, nr 5, s. 285-294Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to find out how stroke patients conceived their life situation within the first week of the acute care phase as seen from the nurses’ viewpoint. Six patients were interviewed within 3 weeks from their first stroke, using questions based on a holistic philosophy and analysed with the phenomonographic approach. Two main categories emerged from the results: the feeling of unreality and the awareness of a changed role in life, together with six subcategories; feeling of a changed perception of the body; feeling of being confused; loss of capability; awareness of confined life space; the importance of support and encouragement; and the will to look for new opportunities. The study concludes that the body change resulting from a stroke leads to both physical and psychological trauma, in which the psychological crisis can be very deep and best described as a personal catastrophe. The patient’s capability to receive and understand information becomes blocked, which influences both the nurse and the patient’s next of kin with regard to their care of the patient. Conversations with the patient must be frequent so that the acute care can be evaluated and agreement reached between the patient’s wishes and the nurses’ objectives. The results indicate the significance of intervention programmes based on crisis theory within the first week of a stroke event.

  • 181.
    Backman, Ellen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Ätutveckling hos barn – en gemensam utmaning för barn och dess vårdnadshavare2016Inngår i: Små & stora nyheter, ISSN 1400-4186, nr maj, s. 10-11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 182.
    Backman, Ellen
    et al.
    Region Halland, Kungsbacka, Sverige.
    Eberhart, Barbara
    Västerbottens läns landsting, Umeå, Sverige.
    Gustafsson, Carin
    Region Skåne, Malmö, Sverige.
    Häggström Qvist, Camilla
    Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige.
    Lindberger, Lena
    Stockholms läns landsting, Stockholm, Sverige.
    Nolemo, Maria
    Landstinget Västmanland, Västerås, Sverige.
    Nylander, Eva-Marie
    Västra Götalandsregionen, Vänersborg, Sverige.
    Ragnar, Catarina
    Region Kronoberg, Växjö, Sverige.
    Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Språkliga och kommunikativa begränsningar är vanligt förekommande vid ett flertal av de diagnoser och tillstånd som återfinns hos personer inom habiliteringsverksamheter i Sverige och förutsätter en tvärprofessionell och långvarig insats. Syftet med föreliggande arbete är att systematiskt beskriva bästa tillgängliga evidens avseende interventioner fokuserade på språklig och kommunikativ förmåga för personer med medfödda funktionsnedsättningar från sex års ålder och uppåt inom habiliteringsverksamhet. Arbetet kan ses som en fortsättning på EBH-rapporten ”Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn”.Internationellt publicerade interventionsstudier från de senaste 15 åren med fokus på språkliga och kommunikativa förmågor vid typiskt förekommande diagnoser inom habiliteringsverksamhet granskades och sammanfattades. Initialt inkluderades endast översiktsartiklar och metaanalyser, men då dessa till största delen hade fokus på autism och/eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) utökades sökningen till att även inkludera ett antal primärstudier med annat fokus. Rapporten omfattar 67 studier.Resultatet visar att ”stark rekommendation att använda” (enligt GRADE) endast förekommer i begränsad utsträckning, och när det förekommer är det vid insatser relaterade till autism och/eller AKK. ”Stark rekommendation att inte använda” finns vid insatser relaterade till akupunktur/akupressur och faciliterad kommunikation. Det kan konstateras att det finns en stor brist på studier avseende vuxna personer respektive intellektuell funktionsnedsättning.Detta arbete tillför ytterligare kunskap till området för evidensbaserade insatser vid svårigheter när det gäller kommunikation och språk, och visar att evidens i strikt bemärkelse är svår att erhålla bland annat beroende på de små och heterogena patientgrupperna och, som en konsekvens av detta, en brist på stora randomiserade studier.

  • 183.
    Backman, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Regional Habilitation Centre, Region Halland, Kungsbacka, Sweden.
    Granlund, Mats
    CHILD Research group, SIDR, School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Karlsson, Ann-Kristin
    Department of Research and Development, Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Documentation of everyday life and health carefollowing gastrostomy tube placement in children: a content analysis of medical records.2019Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Everyday routines play a vital role in child functioning and development. This study explored health professionals’ documentation of everyday life and health care during the first year following gastrostomy tube placement in children and the content of intervention goals. Methods: The medical records of 39 children (median age 38 months, min–max: 15–192) in one region of Sweden were analysed. A content analysis approach was used with an inductive qualitative analysis supplemented by a deductive, quantitative analysis of documented intervention goals following the ICF-CY. Results: One overall theme, “Seeking a balance”, captured the view of life with a gastrostomy and the health care provided. Two categories, “Striving for physical health” and “Depicting everyday life” with seven sub-categories, captured the key aspects of the documentation. Twenty-one children (54%) had intervention goals related to the gastrostomy, and these goals primarily focused on the ICF-CY component “Body functions”. Conclusions: To some extent the medical records reflected different dimensions of everyday life, but the intervention goals clearly focused on bodily aspects. Understanding how health care for children using a gastrostomy is documented and planned by applying an ecocultural framework adds a valuable perspective and can contribute to family-centred interventions for children using a gastrostomy.Implications for Rehabilitation There is a need for increased awareness in healthcare professionals for a more consistent and holistic healthcare approach in the management of children with gastrostomy tube feeding. This study suggests that an expanded focus on children’s participation in everyday mealtimes and in the healthcare follow-up of gastrostomy tube feeding is important in enhancing the intervention outcome. Multidisciplinary teams with a shared bio-psycho-social understanding of health would contribute to a situation in which the everyday lives of households adapt to living with gastrostomy. Routine care for children with gastrostomy should follow a checklist combining crucial physiological aspects of gastrostomy tube feeding with seemingly mundane family functions in order to achieve a successful gastrostomy tube feeding intervention.  © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 184.
    Backman, Ellen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Regional Habilitation Center, Region Halland, Kungsbacka, Sweden.
    Karlsson, Ann-Kristin
    Department of Research and Development, Region Halland, Halmstad, Sweden.
    Sjögreen, Lotta
    Mun-H-Center Orofacial Resource Center for Rare Diseases, Public Dental Service, Gothenburg, Sweden.
    Gastrostomy tube feeding in children with developmental or acquired disorders: A longitudinal comparison on health care provision, and eating outcomes four years after gastrostomy2018Inngår i: Nutrition in clinical practice, ISSN 0884-5336, Vol. 33, nr 4, s. 576-583Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Studies on long‐term feeding and eating outcomes in children requiring gastrostomy tube feeding (GT) are scarce. The aim of this study was to describe children with developmental or acquired disorders receiving GT and to compare longitudinal eating and feeding outcomes. A secondary aim was to explore healthcare provision related to eating and feeding.

    Methods: This retrospective cohort study reviewed medical records of children in 1 administrative region of Sweden with GT placement between 2005 and 2012. Patient demographics, primary diagnoses, age at GT placement, and professional healthcare contacts prior to and after GT placement were recorded and compared. Feeding and eating outcomes were assessed 4 years after GT placement.

    Results: The medical records of 51 children, 28 boys and 23 girls, were analyzed and grouped according to “acquired” (n = 13) or “developmental” (n = 38) primary diagnoses. At 4 years after GT placement, 67% were still using GT. Only 6 of 37 (16%) children with developmental disorders transferred to eating all orally, as opposed to 10 of 11 (91%) children with acquired disorders. Children with developmental disorders were younger at the time of GT placement and displayed a longer duration of GT activity when compared with children with acquired disorders.

    Conclusions: This study demonstrates a clear difference between children with developmental or acquired disorders in duration of GT activity and age at GT placement. The study further shows that healthcare provided to children with GT is in some cases multidisciplinary, but primarily focuses on feeding rather than eating.

  • 185.
    Backman, Linn
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Kleveland, Therese
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Wetterlöv, Malin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Jag älskar mitt jobb men...: Aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvalitén2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom att ta reda på vad det är i sjuksköterskors arbetsmiljö som kan påverka omvårdnadskvalitén kan sjuksköterskor få större möjlighet att utforma sin ideala arbetssituation och i förlängningen ge den bästa tänkbara omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö som påverkar omvårdnadskvalitén. Resultatet är baserat på 20 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultatet visar att om sjuksköterskor upplever en god arbetsmiljö förbättras både sjuksköterskors och patienters uppskattning av omvårdnadskvalitet. Arbetsbelastning har en kritisk påverkan på omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskor tvingas göra prioriteringar på grund av tidsbrist och tung arbetsbörda som missgynnar patienter och medför ökade kostnader för sjukvården. En ledare behöver kunna ta sjuksköterskors åsikter på allvar och säkerställa tillräckligt med kompetent personal. Att ingå i ett välfungerande team med god kommunikation förbättrar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Lönenivån, karriärmöjligheter, kompetensutvecklingen och att sjuksköterskor finns representerade på beslutsfattande nivåer ses som viktiga aspekter för att höja professionens status och arbetstillfredsställelse. Beslutsfattare, patienter och närståendes bedömningar av omvårdnadskvalitet relaterat till sjuksköterskors arbetsmiljö behövs för att kunna ge ytterligare bredd till forskningen. 

  • 186.
    Bagdasaryan, Violeta
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Bladh, Ainura
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Khatsarevych, Tetiana
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Den andra våren: val av copingstrategier hos kvinnor underklimakterietransition2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier. Till resultatet användes 12 artiklar som granskadesoch analyserades utifrån syftet. Resultatet visade att det finns fem grupper avfaktorer som påverkar kvinnors val av copingstrategi: sociokulturella och socioekonomiska,typ och svårighetsgrad av klimakteriesymptom, tillgång till stödjande socialtnätverk, personlighetsrelaterade samt aktuell livssituation. Kvinnor som har etablerade nätverk kan söka hjälp och stöd i sin familjoch bland vänner. När nätverk saknas kan sjukvården bli den enda kontakten attdiskutera sina klimakteriebesvär med. Med beaktande av faktorerna som ligger till grund förolika copingstrategier bör sjukvården skapa utbildningsformer och modeller somkan hjälpa kvinnor medklimakteriesymtom att utveckla en effektiv copingstrategi.

  • 187.
    Baigi, Amir
    et al.
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Bergh, Håkan
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Haraldsson, Katarina
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Lindgren, Eva-Carin
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Lydell, Marie
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Månsson, Jörgen
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Wendt, Eva
    FoU-enheten, Primärvården Halland.
    Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    N/A

  • 188.
    Bakker, Roel H.
    et al.
    Department of Applied Research in Care, University Medical Center Groningen, University of Groningen, The Netherlands.
    Pedersen, Eja
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Bio- och miljösystemforskning (BLESS).
    van den Berg, Godefridus Petrus
    GGD Amsterdam Public Health Service, Amsterdam, The Netherlands.
    Stewart, R.E.
    Department of Community & Occupational Health, University Medical Center Groningen, University of Groningen, The Netherlands.
    Lok, W.
    Department of Applied Research in Care, University Medical Center Groningen, University of Groningen, The Netherlands.
    Bouma, J.
    Department of Health Care, Science shop, University Medical Center Groningen, University of Groningen, The Netherlands.
    Impact of wind turbine sound on annoyance, self-reported sleep disturbance and psychological distress2012Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 425, s. 42-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose of the research: The present government in the Netherlands intends to realize a substantial growth ofwind energy before 2020, both onshore and offshore. Wind turbines, when positioned in the neighborhood ofresidents may cause visual annoyance and noise annoyance. Studies on other environmental sound sources,such as railway, road traffic, industry and aircraft noise show that (long-term) exposure to sound can havenegative effects other than annoyance from noise. This study aims to elucidate the relation between exposureto the sound of wind turbines and annoyance, self-reported sleep disturbance and psychological distress ofpeople that live in their vicinity. Data were gathered by questionnaire that was sent by mail to a representativesample of residents of the Netherlands living in the vicinity of wind turbinesPrincipal results: A dose–response relationship was found between immission levels of wind turbine soundand selfreported noise annoyance. Sound exposure was also related to sleep disturbance and psychologicaldistress among those who reported that they could hear the sound, however not directly but with noiseannoyance acting as a mediator. Respondents living in areas with other background sounds were less affectedthan respondents in quiet areas.Major conclusions: People living in the vicinity of wind turbines are at risk of being annoyed by the noise, anadverse effect in itself. Noise annoyance in turn could lead to sleep disturbance and psychological distress. Nodirect effects of wind turbine noise on sleep disturbance or psychological stress has been demonstrated,which means that residents, who do not hear the sound, or do not feel disturbed, are not adversely affected.

  • 189.
    Baltzar, Emma
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Eriksson, Emeli
    Högskolan i Halmstad.
    Självstigmatisering hos personer med schizofreni: Ett hot mot självet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självstigmatisering är en komplex process som innebär att personer riskerar att ta till sig negativa stereotyper och attityder som riktas mot dem. Under de senaste årtiondena har intresset ökat kring självstigmatisering men det finns fortfarande lite forskningen kring fenomenet. Syftet med studien var att beskriva självstigmatisering hos personer med schizofreni. Studien utfördes som en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultatet visade att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar graden av självstigmatisering hos personer med schizofreni, bland annat antalet psykiatriska inläggningar och sjukdomens svårighetsgrad. Självstigmatisering visade sig också resultera i en negativ syn på sig själv och sina egna förmågor. Ytterligare kvantitativ forskning behövs, men det finns också ett stort behov av kvalitativ forskning som fokuserar på individens egna erfarenheter och upplevelser av självstigmatisering. Vården behöver bli bättre på att förstå och uppmärksamma självstigmatisering. Evidensbaserad omvårdnad behöver utvecklas utifrån omvårdnadsprocessens alla steg för att minska självstigmatisering. 

  • 190.
    Bamba, Djeneba
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Persson, Josefine
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Bariatrisk kirurgi - Livet efter operationen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag en kronisk sjukdom som utgör en stor hälsoutmaning både internationellt och nationellt. Fetmaförekomsten globalt sett har nästintill tredubblats sedan 1975. För patienter med sjuklig fetma utgör livsstilsförändringar, dieter och fysisk aktivitet inte effektiva metoder och ger inte heller hållbara resultat. Bariatrisk kirurgi har idag blivit en väletablerad metod och betraktas idag som en standardbehandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter bariatrisk kirurgi. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar analyserades efter sökningar i tre omvårdnadsdatabaser. Resultat: Fyra kategorier framkom; Upplevelser av ett förändrat förhållande till mat, upplevelser av en förändrad kropp och identitet, upplevelser av ett förändrat socialt samspel och vikten av stöd samt upplevelser av hälsa och ohälsa. Slutsatser: Upplevelserna efter bariatrisk kirurgi varierade patienterna emellan och berörde både fysiska och psykiska aspekter i livet. Trots att den nya kroppen givit möjligheter till ökad fysisk förmåga upplevde patienterna ändå svårigheter att anamma den nya identiteten. Stödet framstod som essentiellt för att bibehålla den uppnådda viktminskningen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är insatt i patientens situation för att kunna ge adekvat stöd och få patienten att känna sig sedd och bekräftad.

  • 191.
    Bang, Monica
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Berntsson, Janet
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Österberg, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    eHälsa: - ett verktyg för samarbete mellan hälso- och sjukvård och den moderna patienten2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemställning: eHälsa är nutiden och framförallt framtiden inom hälso- och sjukvård och anses kunna stärka delaktighet och medbestämmande för patienten. Den nya tidens patienter kräver ökad insyn, delaktighet och självbestämmande.                                   Syfte: Syftet med studien var att belysa eHälsa med fokus på patient empowerment.                                                                                                                                                                                                                               Metod: Litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar som utifrån en induktiv ansats har granskats, analyserats och jämförts.                                                                                                                                                                    Resultat och konklusion: Resultatet visar att eHälsa ökar tillgängligheten för hälsoinformation samt hälso- och sjukvård i hemmet. eHälsa kan och bör användas som ett komplement i vården för att stärka patient empowerment, detta under förutsättning att patienten har förmåga att hantera och förstå informations- och kommunikationsverktygen, samt att ett samarbete finns med hälso- och sjukvården.                                                                                                                Implikation: Vidare forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera eHälsa i omvårdnadsarbetet behövs. eHälsa som begrepp bör även belysas tillsammans med övriga riktlinjer som berör informations- och kommunikationsteknologi i Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Patientutbildning i eHälsa och dess tjänster bör ingå i den praktiska vårdverksamheten för att optimera egenvård och därmed bidra till att patienten erhåller empowerment. Det är även av stor vikt att sjuksköterskestuderande redan under utbildning får kunskap om eHälsa och eHälsotjänster.

  • 192.
    Bank, Petra
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
     Hinder och problem med metoden FaR inom Primärvården.:  En intervjustudie.2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan. Resultatet visade, att trots att metoden ansågs vara bra, fanns det aspekter som behövde förbättras. Hjälpmedlen användes i liten utsträckning, tid och arbete behövdes för att väl förankra metoden på arbetsplatsen. Förskrivarna behöver motiveras för att kunna hjälpa patienten på bästa vis och även andra aktörer i samhället behövs i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Slutsatsen blev att metoden behövs inom primärvården, men att tydliga riktlinjer krävs om hur arbetet ska implementeras och användas praktiskt i vardagen. Även kontinuerliga påminnelser behövs för att arbetet ska fortgå, till exempel tävlingar och föreläsningar som sätter extra fokus på metoden. Aktivitetskatalogen behöver utvecklas och om möjlighet finns, även införa en prisreducering, så att alla oavsett ekonomisk situation, har chans att delta. Ett större samarbete med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården krävs, för att möjliggöra och synliggöra arbetet, detta för att öka hälsan bland befolkningen. Slutligen så bör förskrivarna få större möjligheter att få vara med och utforma metoden, för att kunna eliminera det motstånd som finns.

  • 193.
    Bauhn Eriksson, Janet
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ivansson, Helen
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Varför avböjer föräldrar att vaccinera sina barn: En integrativ litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Vaccinationstätheten har minskat i samhället. Främst omtalat är kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Att avböja vaccinationer leder till att mässling åter etableras i samhället. Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar som existerar, där risken för följdsjukdomar är stor och drabbar 20 % av de smittade. Om vaccinationstätheten sjunker under 95 % finns risk att mässling åter får fäste i samhället. Metod:En integrativ litteraturstudie med artikelsökningar utförda i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, PubMed och Social Service Abstract som resulterade i 13 relevanta artiklar. Resultat:Studien visar att de flesta föräldrar upplevde att de fick för lite information från hälso- och sjukvården avseende vaccinationer. De sökte sin information via webbsidor eller sökte råd hos andra föräldrar. Därför behöver trovärdig information ges när föräldrar besöker barnhälsovården och informationshäfte delas ut på olika språk för att nå de med olika kulturer. Konklusion och implikation:Studien visar vikten av trovärdig information om vaccinationer för att föräldrar ska kunna ta ställning. Kunskap gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonalen att lägga upp strategier för att undervisa och informera tveksamma föräldrar. Ökad kunskap fås vid fortsatt forskning i ämnet, vilket ökar möjligheterna att WHO når sitt mål om eliminering av mässling.

  • 194.
    Behrendt, Marek
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Ivarsson, Tommy
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET).
    Hunger indikerar inte akut energistatus hos friska människor: En måltidsintervention2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?

    Metod

    Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades.

    Resultat

    Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på.

    Slutsats

    Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm.

  • 195.
    Belandria, My
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Schagerström, Jonna
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar vid depression2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland adolescenter i åldern 10–19 år ökar och det finns flera olika orsaker till att de drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som till exempel önskan av kroppslig förändring, press kring att passa in, utforskande av sexuell identitet, ökad tillgänglighet och användande av internet kan leda till psykisk ohälsa. Depression är en av de ledande orsakerna till att psykisk ohälsa ökar bland adolescenter. Syftet var att undersöka hur adolescenter med depression upplever sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i tre huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärden träning upplevdes stärka självbilden, Omvårdnadsåtgärden medverkan upplevdes skapa trygghet och den tredje kategorin Behandlingar med fokus på förändring av tankar och känslor upplevdes ge insikt. Det är viktigt att besitta kunskap om adolescenters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och behandlingar för depression eftersom det ger en inblick i hur det tas emot av adolescenter.

  • 196.
    Bengtsson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Ottemark, Tilly
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd.
    Närståendes upplevelse vid oväntade dödsfall: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland sker döden oväntat och det finns ofta närstående som skall bemötas. För att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt är det viktigt att belysa deras upplevelser i samband med dödsfallet. Syfte var att belysa upplevelser hos personer vars närstående dött en oväntad död. Metoden var en allmän litteraturstudie med 11 artiklar (tio kvalitativa och en kvantitativ) som svarade till syftet och analyserades med hjälp av färgkodning av meningsbärande enheter. Resultatet var att de närstående ville ha rak och tydlig information. De uppskattade små gester som till exempel att bli erbjuden mat eller dryck. Dödsorsaken var viktig att fastställa och att få se den döda kroppen samt att ta avsked upplevdes som betydelsefullt. Att få vara delaktig både i direkt anslutning till döden och i form av uppföljning var en del av resultatet. Relevant att beakta var den subjektiva upplevelsen då alla människor är unika. Ytterligare forskning rekommenderas för att belysa hur vårdpersonal kan påverka närståendes upplevelser i samband med oväntad död.

  • 197.
    Bengtsson, Anna
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Äldre individers upplevelser av vad som bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ”känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre”: ”leva i en bra fysisk miljö”, ”känsla av meningsfullhet” och ”känsla av oberoende”. Det var viktigt för informanterna att ha en bra bostad och en trivsam närmiljö. Meningsfullhet kom av social gemenskap och tillhörighet, meningsfulla aktiviteter och en positiv attityd och tro. Oberoende bestod av att vara frisk och att anpassa sina aktiviteter samt att ha god ekonomi och tillgång till transportmedel. Tillgång till och kontroll över dessa förutsättningar möjliggjorde att fortsätta leva ett aktivt och meningsfullt liv. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning inom området. Det är viktigt att hälsofrämjande insatser kring äldres hälsa präglas av en helhetssyn och att samtliga behov hos äldre tillgodoses i största möjliga mån. Framtida forskning kan undersöka ämnet hos äldre med sämre självupplevd hälsa än i föreliggande studie.

  • 198.
    Bengtsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Östlinder, Nora
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Distriktssköterskans uppfattningar av hur äldre personer med demens kan få sina omvårdnadsbehov uppfyllda inom primärvården2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom primärvården är den äldre populationen med minnessvårighet en aktualiserad och växande grupp där ökade kunskaper inom psykiatrin börjar spela alltmer större roll i identifieringen av olika grader av minnessvårigheter inför demensutredningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor inom primärvården uppfattar att äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser, utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv. Metod: Mot bakgrund av studiens syfte föll valet av designmetod på en beskrivande, kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsansats. Intervjupersonerna bestod av 5 distriktssköterskor på 5 vårdcentraler, geografiskt jämnt utspridda över Hallands län. Resultat: I resultatet framkom tre beskrivningskategorier för att beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av hur äldre personer med begynnande demens eller demensdiagnos kan få sina behov uppfyllda genom primärvårdens insatser: Att möta olika former av patientbehov, Att tillvarata befintliga resurser och Att vara medveten om brister, begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Konklusion: Distriktssköterskor inom primärvården möter olika former av behov hos äldre personer med en demensdiagnos eller demenssymtom för att bemästra sin sviktande kognitiv förmåga. De tar tillvara de befintliga resurser såsom distriktssköterskornas egen yrkesskicklighet, sina strategier och utvecklingsresurser, de uppfattar även anhöriga som en resurs och tar tillvara samordning av resurser inom- och utanför primärvården. Distriktssköterskorna är medvetna om begränsningar, brister och utvecklingsmöjligheter inom den egna yrkesgruppen samt för fram ett stort behov av kompetensutveckling.

  • 199.
    Bengtsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Ann-Katrin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Moberg, Linda
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt.

  • 200.
    Bengtsson, Camilla
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad

1234567 151 - 200 of 1935
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf