Enligt PISA-undersökningen och PIRLS-undersökningen, läser svenska elever allt sämre, trots att läsning har en stor plats i kursplanen i svenska. Hur ska vi då få elever att vilja läsa mer? Att motivera eleverna är en nyckel till lärande. Det är därför viktigt att veta vad det är som påverkar elevers motivation och intresse och hur lärare kan arbeta i skolan för att stärka dessa. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad som framkommer i forskning om grundskoleelevers läsning i skolan och på fritiden samt grundskolelärares undervisning i läsning, med olika texter. I denna litteraturstudie framkommer det att eleven själv, föräldrarna och läraren kan påverka elevers intresse och motivation för läsning. Resultatet visar även exempel på intresseväckande och motiverande metoder. Slutsatsen är att läraren behöver vara insatt i barn- och ungdomslitteratur, att läsning av barn- och ungdomslitteraturen bör ha en stor plats i undervisningen och den bör bearbetas och diskuteras tillsammans i klassen. Detta för att kunna väcka intresse och motivation för läsning. Vidare forskning om hur föräldrars läsvanor påverkar elevers läsning efterfrågas för att lärare ska kunna arbeta kompensatoriskt.

För att eleverna ska kunna verka i samhället är språkförmågan viktig och vikten av att kunna läsa är av stor betydelse. Språket är ett redskap för att tänka, kommunicera samt lära och det är ingen överdrift att säga att förmågan att läsa och skriva är en förutsättning för i princip allt lärande. Undersökningar utförda av PISA 2015 har visat på att 15-åringars kunskap i läsförståelse i Sverige har förbättrats, men det gick inte att specifikt säga vad förbättringarna berodde på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier som är gynnsamma för de elever som är i början av sin läsutveckling. Detta genom att besvara frågeställningarna: Vilka lässtrategier kan elever använda för att gynna sin läsförståelse? Vilka lässtrategier kan lärare använda i undervisningen som kan gynna elevers läsförståelse? För att besvara frågeställningarna för studien har vi analyserat resultaten i de vetenskapliga studier om läsförståelse och lässtrategier som vi systematiskt tagit fram. Vårt resultat visar att lässtrategier som att förutspå och ställa frågor till texten  måste aktivt läras ut för att gynna elevers läsförståelse, men att lärare saknar kunskap i hur de kan arbeta med strategierna. Resultatet har även visat på ett behov av vidare forskning i hur digitala verktyg kan användas i undervisningen av lässtrategier.

Inför höstterminen 2017 gav Skolverket ut en reviderad version av läroplanen Lgr 11. Syftet med att revidera läroplanen var att Regeringen bestämt att svenska elevers digitala kompetens skulle stärkas. Utgångspunkten för den reviderade läroplanen var digitaliseringskommissionens arbete och deras rekommendation till Skolverket att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet. Den här uppsatsen utgår från kunskapssyner, skolpolitiska diskurser och olika sätt att definiera digital kompetens för att visa på de problem som finns i digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens och hur den grundar sig i en syn på kunskap som en samling av arbetsgivare eftertraktade kompetenser. Samtidigt visar jag på problem med att infoga digitaliseringskommissionens definition i läroplanen eftersom läroplanen utgår från en annan kunskapsdiskurs. Avslutningsvis kopplas digitaliseringskommissionens kunskapssyn till de internationella policydokument som till stor del formar europeisk och internationell skola idag.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.

Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.

I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.  

Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.       

I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt.

Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.   

Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

Undervisningen utvecklas och förändras kontinuerligt i takt med att samhället förändras. En stor förändring de senaste åren är att de digitala verktygen flyttat in i klassrummet, detta till stor del eftersom att samhället digitaliserat. Med det digitaliserade samhället framkommer nya metoder som eleverna kan använda för att utveckla sina kunskaper, däribland också sin läsförståelse. Det är skolans skyldighet att utifrån kursplanen att introducera eleverna till metoder som framkommer på skärm som undervisningsmaterial. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om hur läsförståelsen påverkas om texten läses på papper eller på skärm. Resultatet av litteraturstudien visar att skillnad finns mellan läsning som sker på papper eller på skärm, när läsning sker via en skärm påverkas läsförståelsen negativt. Denna negativa påverkan beror bland annat på metakognitiva processer som tillkommer och attityder till det medium som används. Litteraturstudien har dock även visat på positiva aspekter med användningen av det digitala, bland annat kan undervisningen anpassas mer till elevens individuella behov. Till vidare forskning kan man undersöka hur läsförståelsen påverkar elever som blivit uppväxta med det digitala i undervisningen.

The aim of this study is to situate the locus of the Swedish branch of freemasonry, Svenska Frimurare Orden, in the contemporary religious landscape. The research questions are as follows: On what grounds can the Swedish branch of freemasonry be considered religious? If the Swedish branch of freemasonry is considered religious, how does it fit into the contemporary society among the plethora of new religious movements? In regard to the first question, a definition of religion is required, thus Bruce Lincoln’s theory with four domains of religion is used to decide to what extent the Swedish branch of freemasonry can be described as a religion or a religious movement. To be able to answer the second research question the four sociological narratives as presented by Meredith B. McGuire are used to analyze the results of our study.

The results are reached through examination of the common laws of the Swedish branch of freemasonry and the data found on their official website, combined with hermeneutic interpretation. Our conclusion is that the Swedish branch of freemasonry through its explicit connection to Christianity, in addition to its esoteric and occult practices both fits into a historical continuity regarding religion in Sweden, as well as with contemporary societal currents regarding new religious movements.

The aim of this text is to introduce perspectives, questions and empirical examples regarding children's identity construction in play with dolls and figures that represent women and men in both gender-typed and non gender-typed ways. Videotaped play of two 4-year old boys and three 5-year-old girls in a preschool setting is analyzed from complementary interactionistic and socio-cultural perspectives. The level of plasticity in the toyplay is interpreted. The results suggest ways in wich the gender-plastic character of toy play can be founded in children's intentions as well as in the toys' character as mediating tools. The analysis is based on whether children play with, through, in or beside their toy gestalts. These and other similar distinctions help to differentiate identity consequences in play.

På de nationella proven i årskurs 6, presterar eleverna sämst på delprov C, där de testas på sin skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att elever är vana vid att få summativ respons istället för formativ respons samt att elever saknar kunskaper om hur användbar respons ges. Det finns därför ett behov av att elever lär sig att ge lämplig och användbar kamratrespons. Syftet är att undersöka om texttriangeln kan fungera som ett stöd när elever i årskurs 4–6 ger kamratrespons på varandras instruerande texter, i svenskämnet. Vidare är syftet att undersöka vad elever har för attityder gentemot kamratrespons på varandras texter, mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Vilka typer av kommentarer skriver eleverna i sin kamratrespons när de använder texttriangeln som responsmall? och Vilka attityder har eleverna gentemot kamratrespons? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har elevers kommentarer de gett i sin kamratrespons och svar på en internetenkät analyserats. Resultatet visar att eleverna ger fyra olika typer av kommentarer i sin kamratrespons och att det finns en positiv attityd bland eleverna gentemot kamratrespons från en klasskamrat.

The aim of this study is to explore different forms of unpleasant design in public and semi-public spaces and what potential consequences such design may have on different social groups. The results are based on focused observations of the physical designs themselves, primarily in Gothenburg, Sweden, in triangulation with text analysis of official documentations of land use and zoning plans.

The findings indicate that a variety of designs were used throughout the observed public and semi-public spaces, some of which can be seen as unpleasant. Most of the observed seating options were located within privatised businesses, signalling the need to be a consumer to use these semi-public spaces. Semi-public spaces that are inaccessible during the night as well as anti-skate obstacles were other observed designs that targeted a certain group or behaviour. Four social groups were found to be more of a target or sufferer of the designs: the homeless, people with disabilities, the destitute, and skateboarders. In contradiction to previous research a substantial amount of the observed designs can be perceived as inclusive rather than only exclusionary.

The aim of this study is to explore how recently immigrated pupils perceive religion based on two themes. The first theme deals with how these students position themselves in regard to religious traditions, and how these positions might have changed in the diaspora. The second theme deals with how the pupils experience Religious Education (RE) in Sweden. The results are based on semi-structured interviews with six recently immigrated pupils and their RE teacher. Critical discourse analysis and postcolonialism are used as theoretical and analytical approaches.

The findings on the first theme indicate that most of the pupils do not see themselves as religious, and instead refer to themselves as believers, and their religious practice is characterised by a large variation. Five of the six pupils come from a muslim background, and the language these pupils use show signs of stereotyping muslims. All the muslim pupils describe a change in belief and a decrease in practice as a result of being in diaspora. The findings on the second theme indicate that the pupils generally have a positive experience of their RE in Sweden. One pupil had a negative view of the education, which was seen as a leading factor in becoming an atheist. The teaching and study materials used in the classroom were perceived as good or neutral in their depiction of islam, which does not match the findings of previous research, although some of the muslim pupils remarked on a few inaccuracies.

Feedback can be given in various situations, like after examinations, project work, and course completion. It is widely accepted that feedback is important for students’ learning, and it can be used in various ways, such as, written, face-to-face, and with the assistance of video recordings. This study focuses on the use of video recorded feedback to gather knowledge on how video recorded feedback can enhance the students learning. Since feedback in the study was given in video recordings, an alternate way was introduced, which add further insights for teaching and learning at university levels. The results showed that 94% preferred video recorded feedback over written feedback and they, in general, preferred face to face feedback (59%). Although, follow-up questions showed that the students found the recorded option beneficial since they could review the video several times in order to see and hear exactly what was stated and what part of their work it related to. In conclusion, video feedback of student work was perceived to be beneficial and the students and the teacher positively accepted it. Copyright © 2015 Institution of Engineering Designers, The Design Society

Syftet med vår studie är att synliggöra vilka diskurser som uppstår när pedagoger analyserarbarns relationer i leken genom stimulated recall. Avsikten med stimulated recall är att närma osshur pedagoger i förskolans verksamhet pratar om barns relationer. Detta är relevant då vi avseratt öppna upp för det förgivettagna om barns relationer, samt beskriva förskolan som samhällelig institution och huruvida det kan vara en bidragande orsak till hur pedagoger konstruerar ”barn”. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån: Vad beskriver pedagogerna i leksituationen som utspelas? Vilka normer framträder om barns relationer i pedagogernas samtal? Studiens utgångspunkt är socialkonstuktionistiskt perspektiv med diskursanalys somanalysverktyg från Foucaults beskrivning kring hur människan konstruerar makt och språkligapraktiker. Vi använde oss av fokusgruppsintervju i kombination med metoden stimulated recallför att besvara studiens forskningsfrågor. Studien genomfördes på en förskola i Sverige under ett tillfälle med fem pedagoger. Resultatet av vår studie är att pedagogernas tal präglas förskolan som institution, läroplanen för förskolan 1998, rev. 10 och av ett sociokulturellt perspektiv. Detta syntes när pedagogerna konstruerade ”barnen” som samspelande, kommunicerande, hänsynstagande och ledande. Vår slutsats är att förskolan, med utgångspunkt i läroplanen för förskolan 1998, rev. 10, kan ses som en samhällelig institution där pedagogerna ska bidra till att barnen utvecklas till ansvarstagande medborgare i samhället.

Background: A more complex and knowledge-based society has resulted in increasing specialization and greater demands on employees in the fields of practice. At Gjøvik University College, a new supervision model was tested for nursing students in practice. The main elements were: daily supervisors were given increased responsibility for assessing the students, while at the same time participating in three group counseling meetings. A portfolio contained the student’s work requirements. A weekly reflection hour was formalized. Purpose: The purpose was to elucidate how the supervision model influenced the student’s learning situation. Method: The SVIP model was evaluated by the use of focus group interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis. Findings: Three categories: structure, inclusion and self-confidence describe the students’ need for clear guidelines and objectives, as well as their need to be included and to be seen. Conclusion: Various aspects of clinical practice, including daily supervision are important for student learning. Counseling meetings where the supervisor role is recognized and developed through the tutor, and daily supervisor sharing of experiences and knowledge, should permeate the cooperation.

Naturvetenskap betonas som en väsentlig del av människans kunskaper, vilket kursplanen belyser att elever behöver få möjlighet att samtala om. Samtidigt påpekar forskning att elever inte upplever att samarbete med andra elever är av vikt utan de anser att kunskaperna ska inhämtas från läraren. Dessutom framgår det att lärare inte ser vikten av att elever arbetar i grupp och att en bidragande orsak kan vara avsaknaden av kunskaper om hur samtal mellan elever behöver utformas för att uppnå fungerande samspel. Ovanstående aspekter utformar studiens syfte om att bidra med kunskap om hur arbete i mindre grupper kan stödja elevers samtal om naturvetenskap och utveckla deras kunskaper om naturvetenskapliga begrepp. Vidare formulerades frågeställningen: “Hur samspelar elever med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll?” med tillhörande underfråga “Vilka varianter av samtal bidrar till att begrepp används och hur framhålls begreppen?”. Empiri har samlats in genom observation och videodokumentation när eleverna i mindre grupper samtalade om naturvetenskapligt innehåll. Samtalen har kategoriserats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Mercers variationer av samtal. Med en kvalitativ ansats och innehållsanalys presenteras studiens resultat som belyser att elevernas samtal tar form i disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Genom en fördjupad analys har det även framkommit resultat om att elevernas användning av begrepp har bearbetats beroende på hur samtalen utvecklats. Dessutom synliggör den fördjupade analysen hur det naturvetenskapliga innehållet uttrycks av eleverna, samtalsklimatet dem emellan samt lärarens inverkan. Studiens slutsats är att eftersom begrepp har visats sig bearbetas främst i det utforskande samtalet är det en sådan dialog som lärare behöver eftersträva att elevers samtal uppnår. Att fånga elevernas samtal har bidragit till att synliggöra sådant som kanske annars inte hade blivit märkbart. Studiens resultat kan möjliggöra att lärare blir medvetna om hur elevers samtal kan ske, vilket bidrar till yrkesprofessionen.

Vi lyfter fram barns perspketiv på utemiljön och på så sätt ger vi barnen möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Syftet med vår studie är att ta reda på hur barnen upplever utemiljön, för att kunna bidra till ett fortsatt arbete med att ge barnen inflytande över sin egen vistelse på förskolan. 

Im Zuge der schwedischen Gymnasialreform wird derzeit auch die so genannte „Gymnasiesärskola“, die gymnasiale Sonderschule für Jugendliche mit geistiger Behinderung umgestaltet. Diese Schulform soll stärker mit der allgemeinen gymnasialen Stufe zusammenarbeiten. Auch sollen mehr Berührungs­punkte zwischen Schule und Arbeitsleben geschaffen werden, um den Übergang der Jugendlichen in die Berufswelt zu erleichtern. Im Beitrag wird die Schulreform diskutiert, wobei eine stärkere Betonung der Qualifizierungsfunktion von Bildung deutlich wird.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter. Checklistan behandlar frågor kring den fysiska klassrumsmiljön. Elevtexterna från de två skolorna behandlades kvalitativt och presenteras i resultatet i form av citat. I resultatet ges även en beskrivning av skolornas fysiska miljö baserat på observation. Resultatet pekar på att elevtexterna skiljer sig mer åt beroende på individerna snarare än på grund av vilken skola de gick på. Elevtexterna visar även på skillnader mellan elevers åsikter och aktuell forskning gällande fysisk lärandemiljö.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.

Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.

Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

Syftet med denna studie är att ta del av den erfarenhet som lärare har kring hur de bedriver undervisningen i läsförståelse. Studien är en kvalitativ intervjustudie, där sex lärare som är aktiva i verksamheten intervjuades. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna kommunicerar att desynliggör strategier för eleverna och sedan vägleder dem i användningen. Det framkom även att lärarna använder sig av högläsning för att bredda elevernas ordförråd samt att de kommunicerar attde tar till vara på elevernas förförståelse och arbetar utifrån den, vilket förenklar förståelseprocessen. Lärarna belyser vikten av att samtala , då synliggörs det om eleven skapat förståelse för innehållet och strategin. Texten och nivån på texten påverkar elevens engagemang, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av läsförmågan. Under studiens arbetsgång har det synliggjorts att lärarna kommunicerar att de bedriver en läsförståelseundervisning som har en balans mellan innehåll och strategi. En medveten läsförståelseundervisning är relativt nytt för lärare i verksamheten. För att få en god kvalité på undervisningen bör mer forskning bedrivas i svenska skolor. En framtida forskning kan vara att genomföra en aktionsforskning för att undersöka om lärarna har en balans mellan strategi och innehåll i läsförståelseundervisning i samtliga ämnen i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssätt och verktyg motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivkunskaper. De arbetssätt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning är socialt samspel, IKT och läsförståelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande både kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. Utifrån artiklarna har vi uppmärksammat att IKT, läsförståelsestrategier och det sociala samspelet är stöttning för eleverna. Stöttningen krävs för att motivera eleverna att klara av de alltför svåra uppgifterna som de annars känt olust inför. Vi kan genom studien konstatera att stöttning kan bli den länk mellan den nya svåra kunskapen och den kunskap som eleven redan har. Stöttningen i form av IKT, socialt samspel och läsförståelsestrategier leder till att motivera eleverna att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Resultatet av studien bör få en positiv inverkan på lärare ute på fältet, men även en bra grund för lärarstudenter ute för att göra de mer medvetna om olika arbetssätt och verktyg som motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivförmågan. Under arbetets gång kring denna kunskapsöversikt har det synliggjorts hur IKT och läsförståelsestrategier var för sig påverkar och motiverar elevers utveckling av sin läs- och skrivförmåga. En framtida forskning kring hur varierande lärmiljöer, t.ex. flippat klassrum motiverar eleverna i deras utveckling av läs- och skrivförmåga vore av stort värde.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa variationer av fenomenet ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Metod: Studien hade en induktiv utgångspunkt och inspirerades av en fenomenografisk metodansats med intervju som datainsamlingsmetod. Deltagarna bestod av 6 hälsoutbildade med varierande yrken och utbildningsbakgrund som kom att beskriva sina uppfattningar av ”problematiska användanden av hälsokunskap”. Materialet har analyserats likt den fenomenografiska analysen. Resultat: Resultatet utgörs av 5 kvalitativt skilda beskrivningskategorier av problematiska användanden av hälsokunskap. Vidare bygger resultatet på de hälsoutbildades uppfattningar av problematiska användanden av hälsokunskap för att synliggöra vad medvetandeakten i uppfattningen riktas mot vilket bidrog till 5 kategorier. Slutsats: Studien har uppmärksammat ett relativt outforskat område kring hälsokunskap, hälsa och livsstil. Resultatet visar att det uppfattas finnas en problematik kring området, som kan ses utifrån en hög kunskap om hälsa. Vidare visar resultatet att denna problematik kan liknas vid vad i idag har kommit att klassa som en sjukdom, nämligen ortorexi. I resultatet blir det även synligt att den kontext där hälsa är central kan uppfattas ha betydelse för fenomenet på ett sätt som gör att vi lär och skapar våra föreställningar av hälsa genom andra. Uppsatsens bidrag och förslag till fortsatt forskning: Studien har kommit att uppmärksamma den hälsorelaterade kontexten som en betydelsefull aspekt för fenomenet. Studiens omfång har påverkat att denna relation inte kommit att bli belyst ingående. Jag ser därför att det är ett område som vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan belysa närmare. Genom att synliggöra det lärande som skapas i den hälsorelaterade kontexten kan vi öka förståelsen för fenomenet

Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling. Majoriteten av eleverna ansåg att de fick arbeta mer självständigt för att komma vidare i matematikboken samt att lärarnas genomgångar inte riktades till dem. Trots det tyckte de begåvade eleverna som intervjuades att deras matematikundervisning var bra, men de kände även ett behov av mer undervisning riktad till dem där de befinner sig. En fortsatt forskning inom matematiken skulle kunna vara alternativa arbetssätt som laborativ matematik samt utomhuspedagogik som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort. 

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Varje elev ska inhämta och utveckla kunskaper i de naturorienterade ämnena för att kunna vidareutbilda sig och skaffa sig en framtid inom ämnena. Studier visar att elever brister i förståelsen av naturvetenskapliga begrepp och saknar helhetsförståelse i ämnena. Samtalets betydelse i naturvetenskapsundervisningen är avgörande för vad eleverna lär sig. Ansatsen är baserad på aktionsforskning för att kunna utveckla praktiken i verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka hur samspel och kommunikation mellan elever, genom ett undersökande arbetssätt, kan stötta elevers förståelse i kemi. Frågan som studien baseras på är: Hur samtalar elever i årskurs tre om kemi med stöd av experiment? Studien är utförd i två klasser i årskurs tre där totalt 28 elever deltog. Empirin samlades in med hjälp av videoupptagning och loggboksskrivande som sedan analyserades. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: eleverna samtalar genom att använda vardagsspråket, eleverna samtalar med och om begrepp, eleverna använder hypoteser och eleverna associerar till egna erfarenheter. Studiens centrala slutsats är att samspelet mellan eleverna i meningsfulla kontexter, möjliggjorde att eleverna kunde stötta varandra till att förstå naturvetenskapliga begrepp och fenomen. 

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien är genomförd med en elev i årskurstvå som har koncentrationssvårigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svårt med höga ljudnivåer. Därav befann han sig vid utgångsläget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mångfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebära samt miljöns oerhörda påverkandekraft. Med hjälp av en väl individanpassad miljö ökar chanserna till den fysiska inkluderingen, som på sikt kan leda till ett samlärande. För att lyckas öka den fysiska inkluderingen för en elev så krävs det att eleven själv får komma till tals. Det går då att tillsammans hitta väl lämpade förändringar. Studien visade på att små förändringar i miljön kan generera i en ökad fysisk inkludering. Studien visade även på att en tillfällig frånvaro från klassen kan öka möjligheterna för den kommande fysiska inkluderingen. I Antons fall visade sig detta då han behövde samla ny kraft och energi för att sedan återigen klara av att befinna sig i den större guppen. Studien kan inspirera andra pedagoger till att genomföra förändringar i miljön som kan komma att generera positivt för enskilda eleversfysiska inkludering, med inkludering som ett långsiktigt mål.

In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ”det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn. Vi har även belyst pedagogernas kunskaper inom antalsuppfattning samt hur de arbetar med detta. I studien har vi influerats av Piagets och Vygotskijs tankar om hur barn lär. Resultaten i vår studie har analyserats med inspiration av hermeneutiken. Resultaten visar att det finns okunskap hos både barn och pedagoger gällande antalsuppfattning. Det gäller bland annat barn som helt saknar kunskaper inom detta samt att pedagoger uppfattar att subitizing, se stycke 3.4., och ett till ett-principen, se stycke 3.5., är detsamma som antalsuppfattning. Pedagoger behöver djupare förståelse för de matematiska begreppen inom den grundläggande matematiken. Det i sin tur kan medföra ett tydligare matematiskt språk vilket kan underlätta kommunikationen sinsemellan. I sin tur kan det möjliggöra för pedagoger att tillsammans lättare kunna utveckla barns matematiska färdigheter som de behöver i sin vardag som vuxna samhällsmedborgare. 

The aim of this study is to develop our working methods regarding the

subjects of Music and Domestic Science, as well as develop the necessary

tools to enable pupils to combine both theory and practice. Research relating

to learning for educational purposes shows great interest in terminology

such as “theory and practice”, which we have focused on in our presented

study. The study has an action research approach where we have applied

teaching actions in both Music and Domestic Science. The actions have been

carried out for school years eight and nine. The chosen actions were to make

transparent how pupils work with, and combine theory and practice in our

subjects. We have through filming the pupils during their work and

subsequent analysis of the material come to three main themes: pupils show,

pupils use terminology and pupils show and use terminology. The pupils

expressed themselves in some situations purely theoretical and in other

situations only practically. Our conclusion is that deeper learning was

possible for pupils that expressed themselves in terms that they normally use

in the subject and had the possibility to use utensils to explain what they

were doing. Cooperative learning, which the actions encouraged, was

considered to work well when the pupils showed both practical as well as

described what they did with already known terminology. The implications

for our continued lessons are that active work is needed both by teachers and

pupils in order to combine the theoretical with the practical work, as well as

the importance in that pupils know and can use subject-specific terminology.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav. Slutsatsen av studien är att arbetet med bilder iläsutvecklingen är komplext och bör planeras noga men att det finns potentiella fördelar.Vi rekommenderar fortsatt forskning inom området med fokus på tillvägagångssätt gällandedet praktiska arbetet med bilder i undervisningen och vilka effekter arbetssättet får.

Sammanfattning Praktiska övningar är självklara inslag i naturvetenskaplig undervisning och skrivs också fram i styrdokumenten. Deras betydelse för elevers lärande är dock något som ibland ifrågasätts och problematiserats. Tidigare forskning visar att en förutsättning för effektivt lärande är att elever har en tydlig uppfattning av målen med de praktiska övningar som genomförs, men att detta sällan är fallet. De studier där elever intervjuats om sin uppfattning kring mål med praktiska övningar är dock relativt få.

Detta arbete syftar till att undersöka och jämföra vilka mål som uttrycks av lärare respektive elever, både när det handlar om en specifik övning i biologi, men också om praktiska övningar i biologi i allmänhet. Tre lärare på tre olika gymnasieskolor och deras elever i årskurs ett på det naturvetenskapliga programmet deltog i vår studie, och det empiriska materialet har främst inhämtats genom enskilda intervjuer med lärarna samt fokusgruppintervjuer med eleverna. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys.

Vårt resultat visar att eleverna har många tankar kring och tydliga uppfattningar om mål med praktiska övningar i biologi i allmänhet. När det gäller de huvudsakliga målen för de specifika övningarna så visar vårt resultat att elevernas uppfattningar stämmer väl överens med lärarnas. När man tittar på mål med praktiska övningar i allmänhet och jämför respektive lärares svar med respektive elevers så är överensstämmelsen sämre, främst hos två av lärare/elevgrupperna. Vad detta beror på är svårt att säga så mycket om, lärarna och eleverna har inte känt varandra så länge eftersom eleverna går första terminen på gymnasiet, kanske blir korrelationen högre ju längre tid läraren undervisar eleverna?

Ett mål som både lärare och elever lyfter med praktiska övningar är att tillgodose olika elevers sätt att lära genom variation i undervisningen. Vissa lär sig lättare när de arbetar praktiskt och vissa föredrar att läsa i boken. Detta är ett mål som inte framkommit i tidigare genomförda studier.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem. 

Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs. Vidare delas de icke-europeiska kulturerna upp i Afrika och Asien. Resultatet visar att båda läromedlen, i olika grad, förmedlar en eurocentrisk utformning som skapar och befäster redan existerande fördomar om den Andre.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.

Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.

Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner. 

Social constructivism, known as Vygotskian theory, has been implicated in improving spoken language skills of upper-secondary school students. This qualitative study aims to investigate the perspectives of students regarding the teachers’ use of humour in ESL lessons both in Italy and Sweden. A secondary aspect of the study was to assess the use of humour in second language acquisition related to language learning and communicative competence based on dialogism and interaction. Semi-structured interviews were conducted with 20 participants (5 males and 5 females from each of the respective countries). After analysis using phenomenography, results indicate that humorous dialogic instruction and interaction, as well as non-verbal forms of humour such as gesticulation and facial expression, have the possibility to dramatically increase the focus and interest in lesson content which facilitates better communicative understanding of English. Immediacy is perceived to improve feelings of well-being and harmony within the classroom. Humour and openness are considered important and necessary factors in improving motivation and self-belief during oral tasks as facilitated an effective, communicative learning climate. The study also proposes that there are four factors (teacher, student, subject and task) which affect learning processes, and moderation of humour, the fifth factor, acts as a scaffold to assist in stretching students’ knowledge within the ZPD.

The aim of this qualitative study was to attain an increased understanding as to how several upper-secondary school students perceived and experienced teachers using humour during classroom discourse. The study was based on the following questions: What does humour mean to the students? What are the forms of humour utilized by teachers? How do students perceive the use of humour with regards to learning processes? Are there recommendations and cautionary measures for teachers to consider when incorporating humour in teaching? Methodology used was a semi-structured interview of 13 questions. Participants consisted of six students aged 16 to 19 years. The length of the interviews varied between 20-35 minutes. Results of the interviews indicated that openness and understanding the unique sense of humour existing in each classroom, as well as self-confidence and a moderate use of humour, are necessary to effectively incorporate humorous text and anecdotes in lessons to facilitate learning processes. However, the study revealed that openness is pivotal in the construction and maintenance of positive learning climates. Students did not experience humour during ESL lessons, indicating a possible lack of contextual knowledge in language teaching practices.

At Halmstad University College on the west coast of Sweden, we have a unique education in innovation and entrepreneurial engineering. The three year program provides the candidates with a braod technical economical education with special emphasize on handling the innovation process and running new product development projects. This is the summing up og 10 years experience during which 140 innovation engineers have been graduated.

At small Halmstad University we have, for the past 13 years, a unique educational program in innovation engineering. The three-year educational program provides the candidates with a broad technical and economical education with special emphasise on handling the innovation process and running new product development projects. An optional fourth year, entitled innovation management, focuses on leadership, innovation, and the choices of technology in multinational companies. This is the summing up of 13 years of experience, during which 286 innovation engineers received an education (even if 22% left with one or two unwritten exams).

Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.

The aim of this study is to describe and understand the negotiation process within a professional learning community (PLC) for school improvement between principals, students and teachers; and with a particular focus on the principals and students. Wenger’s (1998) social learning theory of community of practice is used as framework in the analysis.

Research has found that successful schools could be described as professional learning communities, PLCs.APLC is characterised by a collaborative culture in which teachers participate in a continual process of creating new knowledge where there is a collective responsibility for supporting each other to improve (Stoll et al., 2006). The principal has an important role in the shaping of this community. Studies have found that there is a need for the principal to practise a leadership which focuses on the learning of the teachers in order to improve teaching (Robinson, 2011; Timperley, 2011). However, we conclude that the students are at the most centred in teachers’ work of planning instruction (Robinson, 2011), they are seldom centred as participators in the community discussing learning matters. They do not seem to be legitimate participators, but rather peripheral to the community, using the terms from Lave and Wenger (1991).

We find this problematic from a democratic point of view and also from the point of the learning of the students. Dysthe (1993) found a clear relationship between high academic performance and student participation and engagement among secondary schools. She also found an apparent relationship between the teachers’ knowledge and experiences in creating learning activities that involved students in meaningful interaction both about the subject matter and about the students’ participation and learning.

PLC research does not provide a strong theory base for how to understand the descriptions and processes in the community. When Stoll et al. (2006) describe a PLC the basis for the account is the most evident data visible in interviews and observations. But how should we understand those data and what is the logic in the relations between the different data? Wenger’s (1998) theory of social learning provides an interesting framework in this respect which we intend to use. Wenger’s hypothesis is that practice cannot be distinguished from community. More accurately he means that individuals appear as actors in a collective, which constitutes the practice.Actors in a specific situation, e.g. in school, shape a community around a practical problem, which they have to solve or manage in order to obtain meaning in the practice or work. Wenger introduces the notion of reification to display how actors’ solutions, or ways of managing, materialise into new concepts, reasoning, understandings, documents, models or tools. Learning, as we interpret it from Wenger, is the negotiation of meaning that takes place among participants experiencing a practical problem. The term “peripheral” describes the condition of the individual when being part of the community but not being legitimated to negotiate the meaning of the work (Lave & Wenger, 1991). In those terms, the students were part of the classroom work but only legitimated as being active participants when invited by the teachers. And concerning the principal the work of Robinson (2011) and Timperley (2011) suggest the principal to practise a leadership which take initiative and become a participator, together with the teachers, in the negotiation of how to improve teaching. 

Method

The research context for the study was a compulsory school involved in a professional learning project planned for five years. The school had identified obvious needs to improve student learning and achievement. Teacher participation in the project was mandatory and decided by the local authority. Every teacher in school was supposed to take an active role in the work, in order to improve the schools’ results. The concept of professional learning was built on teachers’ engagement in collaborative learning and the central part of their actions was based on systematic inquiries in the classroom (cf. Wennergren, 2014). Primary data forming the basis for the analysis consisted of 1) field notes from informal communication during three years, 2) written accounts from two principals, 3) interviews of two principals. Secondary data consisted of observations of teachers. With our theoretical starting point in Wenger the analysis was focusing the negotiations that occurred between the principals, teachers and students. Those were the major parties in the daily school practice. From the basis of the theory of community of practice it became essential to investigate the content in the negotiations and who participated in the communication. It also was essential to assess in what degree the negotiations led to reification(s); that is a result the parties believe could improve the situation. Subsequently we have analyzed the data by identifying 1) negotiations, 2) content of the negotiations, 3) the participators in the negotiations, and 4) reifications. Those data were analyzed in relation to legitimization, that is; how active the principals, the teachers and the students could be in the negotiations and reifications of different content.

Expected Outcomes

We expect that the analysis will result in a description and understanding of the principals’ leadership and students’ participation in the school improvement process. The improvement process will be ununderstood as the negotiation process between the principals, teachers and students. The theoretical basis of this can contribute with an understanding of what promotes or prevents the process. Identifying the experience of being a legitimate or peripheral participator is assumed being a critical issue in the process. Finally we will suggest successful parts in an improvement process as understood as negotiations using the theoretical terms from the social theory of Wenger (1998). 

References

Dysthe, O. (1993). Writing and talking to learn. A theory-based interpretative study in three classrooms in the USA and Norway (Diss: Rapport nr 1 APPUs skriftserie). Tromsø: School of Languages and Literature University of Tromsø. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. Robinson, V. (2011). Student-Centered Leadership. San Fransisco, CA: Jossey-Bass. Stoll, L., Bolam, R., McMahon, A., Wallace, M. & Thomas, S. (2006). Professional learning communities: A review of the literature. Journal of Educational Change 7, 221-258. Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. Maidenhead: Open University Press. Wenger, E. (1998). Communities of practice : learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press. Wennergren, A. (2014). The power of risk-taking. In: K. Rönnerman & P. Salo (Eds), Lost in Practice: Transforming Nordic Educational Action Research (pp. 133-151). Rotterdam: Sense Publisher.